Generative linguistics

http://dbpedia.org/resource/Generative_linguistics

Linguística Gerativa é uma escola de pensamento da linguística que faz uso do conceito de gramática gerativa. O termo "gramática gerativa" é usado de diferentes formas por diferentes pessoas, e consequentemente o termo "linguística gerativa" pode ter uma variedade de significados diferentes que frequentemente se superpõem. rdf:langString
Generativ lingvistik utgör tidiga varianter av betonade kopplingar till automatteori och grammatiken (generativ grammatik) som ett system (en algoritm) för generering av språk i termer av mängder av välformade uttryck. Företrädare för den generativa lingvistiken är framförallt Noam Chomsky. rdf:langString
Генеративна лінгвістика (трансформаційно-генеративна граматика, хомскіанська лінгвістика) – напрям структурної лінгвістики, що виник у 1950-х рр., засновником якого є американський лінгвіст, філософ та політичний активіст Ноам Чомскі (Хомський). Напрямок настільки змінив більшість уявлень традиційної структурної лінгвістики, що найчастіше протиставляється структуралізму, а також біхевіоризму, і його називають «хомськіанською революцією» у мовознавстві . rdf:langString
生成语言学是语言学中关于生成语法的一种学说。对不同的人来说,“生成语法”可能表示不同的意思,涉及有不同的范围,意思也可能重叠。 生成语言学用完全直接明析的方式来解决语法的研究与应用问题,不同人可能会以不同的方式来处理。 根据其正式定义,生成语法指的是一种完全明析的语法。它由有限个数的法则组成,应用这些法生成一个特定语言中符合语法的句子(通常来讲这些句子的数目可以是无穷的)。这个术语及其定义最早由诺姆·乔姆斯基给出,并且由许多语言学字典沿用。生成一词现在被用来作为一个带有特定意义的技术名词。这样,说一种语法生成了一个句子,它指是那个句子被“分配了一个结构类型”。 生成语法一词也用来泛指由乔姆斯基和他的追随者所采用的语言学方法。乔姆斯基的方法有两大特点,一是转换语法(最初由他在1957年的著作“”中提出),二是很强的语言自然主义倾向(主张人类语言的基本特点必须是相同的)。“生成语言学”常用来指本乔姆斯基早期提出的转换语法,它区分了“深层结构”和“表层结构”。 rdf:langString
La lingüística generativa agrupa un conjunt de teories desenvolupades a partir dels anys 1950 pel lingüista americà Noam Chomsky. S'oposa alhora al conductisme i a l'estructuralisme. La teoria generativa es distingeix de les altres tradicions perquè fa la distinció , que distingeix la capacitat lingüística de l'acte de la paraula. Així, segons aquesta orientació, cada locutor posseeix un «òrgan lingüístic especialitzat» (« Language Acquisition Device ») que permet l'anàlisi i la producció de les estructures complexes que formen el discurs. En Altres Paraules, cada llengua forma una estructura observable, resultat d'un sistema innat universalment compartit. A partir d'aquí correspon a la lingüística generativa, comprendre l'estructura i el comportament d'aquest sistema. rdf:langString
Die generative Linguistik ist ein Teilgebiet der Linguistik, das sich des Konzeptes der generativen Grammatik bedient. Der Ausdruck „generative Grammatik“ wird in verschiedenen Bedeutungen gebraucht, und so hat die Bezeichnung „generative Linguistik“ teils unterschiedliche und teils ähnliche Bedeutungen. rdf:langString
La ĉomskija metodo pri sintakso, ofte nomita “generativa gramatiko” aŭ “generativa lingviko” (respektive "genera lingvistiko") studas gramatikon kiel korpon de sciaĵoj posedatan de lingvouzantoj. Ekde la 1960-aj jaroj, Noam Chomsky pretendadas, ke multe da ĉi tiu sciaĵaro estas denaska, sugestante ke infanoj bezonas nur lerni iujn parolaĵojn de sia denaska lingvo. La denaska korpo de lingvaj sciaĵoj ofte nomiĝas universala gramatiko. De la perspektivo de Chomsky, la plej forta ŝajnigo por la ekzisto de universala gramatiko simple estas la fakto, ke infanoj sukcese akiras sian denaskan lingvon dum tiom malmulte da tempo. Plie, li pretendas, ke estas grandega breĉo inter la lingvaj stimulaĵoj kiujn spertas infanoj, kaj la riĉa lingvoscio, kiun ili atingas. (Ĉi tiu nomiĝas la argumento de “ma rdf:langString
Lingüística generativa es una escuela del pensamiento dentro de la lingüística que hace uso del concepto de gramática generativa, un paradigma de investigación que ha ido evolucionando en las últimas décadas; por lo cual el término "lingüística generativa" puede variar en su formulación entre diferentes investigadores dentro del paradigma. rdf:langString
La linguistique générative regroupe un ensemble de théories développées à partir des années 1950 par le linguiste américain Noam Chomsky. Elle s'oppose au béhaviorisme et vient compléter le structuralisme. En fait, selon Chomsky, le but de la linguistique est de définir les paramètres de variation entre les langues, car selon son approche, la variation linguistique n'est pas un fait du hasard. Au sein de cette approche, on trouve la théorie standard (TS), la et la , qui est encore d'actualité. rdf:langString
Генерати́вная лингви́стика (трансформационная порождающая грамматика, трансформационно-генеративная грамматика, хомскианская лингвистика, генеративизм) — направление в современном мировом языкознании, получило распространение с конца 1950-х годов, основоположник — Ноам Хомский (США). Эта теория считает вопросом лингвистики изучение гипотетической врожденной структуры языка. В 1960—1990-е годы генеративизм являлся наиболее влиятельным подходом в лингвистике. rdf:langString
rdf:langString Generative linguistics
rdf:langString Lingüística generativa
rdf:langString Generative Linguistik
rdf:langString Generativa lingvistiko
rdf:langString Lingüística generativa
rdf:langString Linguistique générative
rdf:langString Językoznawstwo generatywne
rdf:langString Linguística gerativa
rdf:langString Generativ lingvistik
rdf:langString Генеративная лингвистика
rdf:langString 生成语言学
rdf:langString Генеративна лінгвістика
xsd:integer 443848
xsd:integer 1023467566
rdf:langString La lingüística generativa agrupa un conjunt de teories desenvolupades a partir dels anys 1950 pel lingüista americà Noam Chomsky. S'oposa alhora al conductisme i a l'estructuralisme. La teoria generativa es distingeix de les altres tradicions perquè fa la distinció , que distingeix la capacitat lingüística de l'acte de la paraula. Així, segons aquesta orientació, cada locutor posseeix un «òrgan lingüístic especialitzat» (« Language Acquisition Device ») que permet l'anàlisi i la producció de les estructures complexes que formen el discurs. En Altres Paraules, cada llengua forma una estructura observable, resultat d'un sistema innat universalment compartit. A partir d'aquí correspon a la lingüística generativa, comprendre l'estructura i el comportament d'aquest sistema. De fet, segons Chomsky, l'objectiu de la lingüística és definir els paràmetres de variació entre les llengües, ja que segons el seu enfocament, la variació lingüística no és un fet de l'atzar. Al si d'aquest enfocament, es troben la teoria estàndard (TS), la teoria estàndard extensa (TSE) i la teoria minimalista, que encara està d'actualitat. Contràriament a certes idees, el marc de la teoria generativa sobrepassa l'estudi del sistema sintàctic: comprèn tot el procés lingüístic. El fet que la majoria de treballs pertanyen a l'àmbit sintàctic es pot explicar arran d'una tria metodològica, ja que es pensa que aquest àmbit resulta més fàcil a aïllar dels altres fenòmens cognitius.
rdf:langString Die generative Linguistik ist ein Teilgebiet der Linguistik, das sich des Konzeptes der generativen Grammatik bedient. Der Ausdruck „generative Grammatik“ wird in verschiedenen Bedeutungen gebraucht, und so hat die Bezeichnung „generative Linguistik“ teils unterschiedliche und teils ähnliche Bedeutungen. Formal gesehen nennt man eine Grammatik dann generativ, wenn sie vollständig explizit ist: sie beinhaltet eine begrenzte Anzahl an Regeln, mit denen eine unbegrenzte Anzahl an grammatischen Sätzen produziert werden kann. Nicht regelgerechte Sätze schließt sie dabei aus. Diese Definition der generativen Grammatik stammt von Noam Chomsky, durch den der Begriff bekannt geworden ist. Heute beziehen sich auch die meisten linguistischen Wörterbücher in diesem Sinne auf die generative Grammatik. Der Begriff des „Erzeugens“ grammatischer Sätze wird in eher theoretischem Sinne verwendet. Das heißt, eine Grammatik „erzeugt grammatische Sätze“, in dem sie dem jeweiligen Satz eine strukturelle Beschreibung zu Grunde legt. Im Allgemeinen wird der Begriff jedoch auch für jene Denkrichtung der Linguistik verwendet, die von Chomsky und seinen Anhängern bevorzugt wird. Dies stößt sowohl bei Chomsky selbst, als auch bei anderen Linguisten auf wenig Begeisterung. Für Chomskys Ansatz charakteristisch ist die Verwendung der generativen Transformationsgrammatik, einer Theorie, die sich seit ihrer Entstehung in Chomskys Syntactic Structures (1957) maßgeblich verändert hat. Des Weiteren richtet dieser Ansatz dem linguistischen Nativismus große Bedeutung ein, welcher besagt, dass gewisse Merkmale allen menschlichen Sprachen gemein sind. „Generative Linguistik“ meint oftmals die früheste Version der Chomsky'schen Transformationsgrammatik, die zwischen einer sprachlichen Tiefenstruktur und einer Oberflächenstruktur unterschied. Chomsky veröffentlichte seine Theorie mit gleichzeitigen heftigen Angriffen auf alternative Theorien, insbesondere den Behaviorismus, wie er von B. F. Skinner 1957 in seinem Buch Verbal Behavior präsentiert worden war. Daher kann eine weitere Bedeutung des Begriffs der generativen Linguistik als „Anti-Skinner-Linguistik“, oder allgemeiner, als „Anti-Behaviorismus“ verstanden werden. Die Psycholinguistik, die sich in den frühen 1960ern als Teil der allgemeinen Ausrichtung an der kognitiven Psychologie entwickelte, griff diese anti-behavioristische Haltung als positiv auf und übernahm zügig viele der Ideen Chomskys – so auch jene der generativen Grammatik. Im Zuge ihrer weiteren Entwicklung fanden jedoch sowohl die kognitive Psychologie als auch die Psycholinguistik wenig Verwendung für die generative Linguistik, nicht zuletzt auch deshalb, weil Chomsky wiederholt betonte, dass er niemals beabsichtigte, die mentalen Prozesse, auf Grundlage derer der Mensch Sätze produziert oder gehörte oder gelesene Sätze analysiert, genauer zu benennen. Die kognitive Linguistik entwickelte sich in den späteren Jahren des 20. Jahrhunderts als Alternative zur generativen Linguistik. Die kognitive Linguistik versucht, das Verständnis von Sprache mit Erkenntnissen über die biologische Funktionsweise spezifischer neuraler Netze zu vereinen. Der Hauptunterschied liegt hier mehr im praktischen Forschen als in der Philosophie: prinzipiell waren neurologische Fakten stets für generative Linguisten von Bedeutung, in der Praxis jedoch sah man diese oft als zu unschlüssig und interpretierbar an, um von allzu großem Nutzen sein zu können. Dennoch veröffentlichen einige Wissenschaftler (unter ihnen etwa Alec Marantz) ihre Arbeiten sowohl auf dem Gebiet der generativen Linguistik als auch der Neurolinguistik. Chomsky und seine Anhänger wie der Evolutionspsychologe Steven Pinker verwenden die generative Grammatik für allgemeine Aussagen über die menschliche Existenz. Zum Beispiel postuliert Chomsky, dass technologische Entdeckungen ähnlich wie grammatische Regeln universell beschränkt sind und dass moderne Kunst deshalb derivativ erscheint, weil die Möglichkeit des künstlerischen Ausdrucks wie die Struktur der Sprache beschränkt ist. Pinker entwickelt in seinem Buch The Language Instinct die Theorie, dass es neben einer Universalgrammatik auch eine Universalkultur gibt. Menschen haben demnach eine Kultur, die sich nur oberflächlich lokal unterscheidet genauso wie alle Sprachen laut Chomsky auf einer Grammatik mit jeweils oberflächlichen Unterschieden basieren.
rdf:langString La ĉomskija metodo pri sintakso, ofte nomita “generativa gramatiko” aŭ “generativa lingviko” (respektive "genera lingvistiko") studas gramatikon kiel korpon de sciaĵoj posedatan de lingvouzantoj. Ekde la 1960-aj jaroj, Noam Chomsky pretendadas, ke multe da ĉi tiu sciaĵaro estas denaska, sugestante ke infanoj bezonas nur lerni iujn parolaĵojn de sia denaska lingvo. La denaska korpo de lingvaj sciaĵoj ofte nomiĝas universala gramatiko. De la perspektivo de Chomsky, la plej forta ŝajnigo por la ekzisto de universala gramatiko simple estas la fakto, ke infanoj sukcese akiras sian denaskan lingvon dum tiom malmulte da tempo. Plie, li pretendas, ke estas grandega breĉo inter la lingvaj stimulaĵoj kiujn spertas infanoj, kaj la riĉa lingvoscio, kiun ili atingas. (Ĉi tiu nomiĝas la argumento de “malriĉeco de la stimulo.”) La scio de universala gramatiko, servus kiel ponto trans tia breĉo. La teorioj de Chomsky estas popularaj, ĉefe en Usono, sed ili neniam estis senkritikaj. Kritiko venas de pluraj direktoj. Ĉomskijistaj lingvistoj multe fidas je la intuicioj de denaskaj parolantaj por scii kiuj frazoj de lingvo estas bone formitaj. Ĉi tiu praktiko estas kritikita kaj pro ĝeneralaj metodaj kialoj, kaj ĉar laŭ iuj ĝi kaŭzis troemfazon de la angla lingvo. Nun centoj da malsamaj lingvoj ricevis almenaŭ iom da pristudado en literaturo pri generativa gramatiko, sed iuj kritikantoj tamen vidas la troemfazon de la angla, kaj tendencon bazi pretendojn pri universala gramatiko sur tro malmulte da studitaj lingvoj. Iuj psikologoj kaj psikolingvistoj, kvankam konsentemaj pri la tuta programo de Chomsky, argumentis, ke la konsekvencoj de liaj teorioj ne estas psikologie kredeblaj. Pli radikalaj kritikantoj dubis, ĉu necesas sugesti universalan gramatikon por ekspliki la lingvoakiradon de infanoj, pretendante ke sufiĉas la ĝeneralaj lernomeĥanismoj. Hodiaŭ ekzistas multaj malsamaj branĉoj de generativa gramatiko; ĝi dividiĝas kadre de “la gramatiko kape kondukita de frazstrukturo,” “gramatiko de leksika funkcio” kaj “gramatiko de kombinema kategorieco.” Tiuj ĉiuj estas ĝenerale ĉomskijecaj kaj generativaj, sed havas gravajn malsamojn de ekzekutado.
rdf:langString Lingüística generativa es una escuela del pensamiento dentro de la lingüística que hace uso del concepto de gramática generativa, un paradigma de investigación que ha ido evolucionando en las últimas décadas; por lo cual el término "lingüística generativa" puede variar en su formulación entre diferentes investigadores dentro del paradigma. Formalmente, se entiende una gramática generativa como aquella gramática que, con un número finito de reglas, puede generar todos los enunciados (generalmente infinitos, aunque no necesariamente) que son gramaticales dentro de un determinado lenguaje. Esta definición fue presentada por Noam Chomsky, quien desarrolló este concepto.​ Para numerosos diccionarios de lingüística, "generativa" significa que la gramática asigna una estructura descriptiva a la oración.​ Si bien inicialmente la investigación estuvo centrada en la sintaxis, con posterioridad se desarrollaron y semánticas generativas y se aplicaron las ideas a la estructura del lexicón y la morfosintaxis. El término también se utiliza para clasificar los acercamientos a la lingüística realizados por Chomsky y los investigadores posteriores que tomaron parte de su propuesta. El primer modelo de lingüística generativa, se basaba en la gramática generativo-transformacional de Chomsky, expuesta en 1957 en su libro "Estructuras Sintácticas".​ Hacia 1980, se había visto que el componente transformacional era demasiado general y con pocas restriccioes y se adoptó la gramática de rección y ligamiento que era mucho más específica en sus detalles y proporcionaba mejores explicaciones. Además en esta versión Chomsky argumentba que existían entre dos estructuras gramaticales en las oraciones, una superficial, ligada al aspecto fonético de estas oraciones, y otra estructura profunda, que remite a reglas profundas de la competencia lingüística de un individuo. Finalmente, se propuso el programa minimista que restringía aún más el tipo de operaciones elementales que se supuestamente son necesarias para que el cerebro proceso el lenguaje. Sin embargo, estas tres fases comparten la noción de una lingüística solidamente basada en el nativismo y la idea de que algunos principios fundamentales del lenguaje humano son universalmente los mismos.
rdf:langString La linguistique générative regroupe un ensemble de théories développées à partir des années 1950 par le linguiste américain Noam Chomsky. Elle s'oppose au béhaviorisme et vient compléter le structuralisme. La théorie générative se distingue des autres modèles en faisant la distinction compétence/performance, qui distingue la capacité langagière de l'acte de parole. Ainsi, selon cette orientation, chaque locuteur possède un « organe linguistique spécialisé » (« Language Acquisition Device ») permettant l'analyse et la production des structures complexes formant le discours. En d'autres termes, chaque langue forme une structure observable, résultat d'un système inné (comprendre « génétique ») universellement partagé. Il revient à la linguistique générative, dès lors, de comprendre la structure et le comportement de ce système. En fait, selon Chomsky, le but de la linguistique est de définir les paramètres de variation entre les langues, car selon son approche, la variation linguistique n'est pas un fait du hasard. Au sein de cette approche, on trouve la théorie standard (TS), la et la , qui est encore d'actualité. Contrairement à certaines idées, le cadre de la théorie générative dépasse l'étude du système syntaxique : elle englobe tout le processus linguistique. Le fait que la majorité des travaux s'inscrivent dans le domaine syntaxique s'explique par un choix méthodologique puisque l'on pense que ce domaine est plus facile à isoler des autres phénomènes cognitifs.
rdf:langString Linguística Gerativa é uma escola de pensamento da linguística que faz uso do conceito de gramática gerativa. O termo "gramática gerativa" é usado de diferentes formas por diferentes pessoas, e consequentemente o termo "linguística gerativa" pode ter uma variedade de significados diferentes que frequentemente se superpõem.
rdf:langString Generativ lingvistik utgör tidiga varianter av betonade kopplingar till automatteori och grammatiken (generativ grammatik) som ett system (en algoritm) för generering av språk i termer av mängder av välformade uttryck. Företrädare för den generativa lingvistiken är framförallt Noam Chomsky.
rdf:langString Генеративна лінгвістика (трансформаційно-генеративна граматика, хомскіанська лінгвістика) – напрям структурної лінгвістики, що виник у 1950-х рр., засновником якого є американський лінгвіст, філософ та політичний активіст Ноам Чомскі (Хомський). Напрямок настільки змінив більшість уявлень традиційної структурної лінгвістики, що найчастіше протиставляється структуралізму, а також біхевіоризму, і його називають «хомськіанською революцією» у мовознавстві .
rdf:langString Генерати́вная лингви́стика (трансформационная порождающая грамматика, трансформационно-генеративная грамматика, хомскианская лингвистика, генеративизм) — направление в современном мировом языкознании, получило распространение с конца 1950-х годов, основоположник — Ноам Хомский (США). Эта теория считает вопросом лингвистики изучение гипотетической врожденной структуры языка. В 1960—1990-е годы генеративизм являлся наиболее влиятельным подходом в лингвистике. В центре внимания генеративной лингвистики находится теория грамматики, но она оказала определяющее влияние также на многие направления в фонологии, семантике, психолингвистике и философии языка. Основными оппонентами её выступают сторонники функциональной и когнитивной лингвистики. Описательные методы генеративной лингвистики оказали влияние на развитие формальных направлений в советском языкознании 1960-х годов; влияние её на российскую лингвистику несколько усилилось начиная со второй половины 1990-х годов, хотя в России позиции сторонников функциональной и когнитивной лингвистики традиционно являются более прочными (в этом отношении с Россией сходны такие страны, как Австралия или Франция, где достаточно сильно влияние независимых национальных научных школ).
rdf:langString 生成语言学是语言学中关于生成语法的一种学说。对不同的人来说,“生成语法”可能表示不同的意思,涉及有不同的范围,意思也可能重叠。 生成语言学用完全直接明析的方式来解决语法的研究与应用问题,不同人可能会以不同的方式来处理。 根据其正式定义,生成语法指的是一种完全明析的语法。它由有限个数的法则组成,应用这些法生成一个特定语言中符合语法的句子(通常来讲这些句子的数目可以是无穷的)。这个术语及其定义最早由诺姆·乔姆斯基给出,并且由许多语言学字典沿用。生成一词现在被用来作为一个带有特定意义的技术名词。这样,说一种语法生成了一个句子,它指是那个句子被“分配了一个结构类型”。 生成语法一词也用来泛指由乔姆斯基和他的追随者所采用的语言学方法。乔姆斯基的方法有两大特点,一是转换语法(最初由他在1957年的著作“”中提出),二是很强的语言自然主义倾向(主张人类语言的基本特点必须是相同的)。“生成语言学”常用来指本乔姆斯基早期提出的转换语法,它区分了“深层结构”和“表层结构”。
xsd:nonNegativeInteger 32

data from the linked data cloud