Francesco Zabarella

http://dbpedia.org/resource/Francesco_Zabarella an entity of type: Thing

Francesco Zabarella o Francesco de Zabarellis (Pàdua, 10 d'agost de 1360 - Constança, 26 de setembre de 1417) fou un cardenal i canonista italià. Els seus escrits principals foren sobre lleis canòniques: Lectura super Clementinis (Nàpols, 1471); Commentarius in libros Decretalium (Venècia, 1502); Consilia (Venècia, 1581). Se li atribueixen també: De felicitate libri III (Pàdua, 1655); De arte metrica; De natura rerum diversarum; De corpore Christi. Hi ha moltes cartes seves a la Österreichische Nationalbibliothek de Viena. * Consilia, édition du 1490 rdf:langString
Francesco Zabarella (Franciscus de Zabarellis) (* 10. August 1360 in Piove di Sacco in der Provinz Padua; † 26. September 1417 in Konstanz) war ein Kardinal der Katholischen Kirche. Er war Bischof von Florenz und bedeutender Kanonist seiner Zeit. Gegenpapst Johannes XXIII. ernannte ihn am 12. November 1415 zum Kardinal. Zabarella gilt daher als Pseudokardinal. Er war ein Onkel von . rdf:langString
Francesco Zabarella (10 August 1360 – 26 September 1417) was an Italian cardinal and canonist. rdf:langString
Francesco Zabarella dit le Cardinal de Florence, né le 10 août 1360 à Piove di Sacco et mort le 26 septembre 1417 à Constance, était un religieux catholique et juriste de la fin du XIVe siècle et du début du XVe siècle qui enseigna le droit à Padoue. rdf:langString
Francesco Zabarella (10 Agustus 1360 – 26 September 1417) adalah seorang kardinal dan kanonis asal Italia. Lahir di Padua, ia belajar hukum di Bologna dan Firenze, dimana ia lulus pada 1385. Ia mengajar hukum kanon di Firenze sampai 1390 dan di Padua sampai 1410. rdf:langString
Francesco Zabarella (Piove di Sacco, 10 agosto 1360 – Costanza, 26 settembre 1417) è stato un giurista, cardinale, vescovo cattolico e diplomatico italiano. Ebbe un ruolo importante nella risoluzione dello scisma d'Occidente. rdf:langString
Франческо Дзабарелла (Piove di Sacco, 10 серпня 1360 — Костанца, 26 вересня 1417) — італійський юрист, кардинал, католицький єпископ і дипломат. Вона зіграла важливу роль у розв'язанні західного розколу. rdf:langString
Francesco Zabarella, född 1360 i Padua, död 1417, var en italiensk prelat och skriftställare. Zabarella var 1390-1410 juris professor i sin födelsestad. Därunder kom han att få stor kyrkohistorisk betydelse, då han och andra ansedda kanonister i Padua och Bologna anslöt sig till den medlande teori i fråga om kyrkans reformation, som utvecklats i Paris och som menade, att påven visserligen hade plenitudo potestatis, men att konsiliet dock i nödfall stode över påven. rdf:langString
Франческо Дзабарелла (Zabarella или De Zabarellis, 10 августа 1360, Падуя — 26 сентября 1417) — преподавал каноническое право в Падуе и Флоренции, позже был флорентийским архиепископом и кардиналом. В эпоху великого раскола Забарелла был одним из главных инициаторов созвания Констанцского собора, требовал реформы церкви, старался положить конец раздорам между тевтонскими рыцарями и Польшей; принимал участие в комиссии, назначенной для исследования учения Гуса. Смерть помешала вероятному избранию его в Папы. Из его трудов выделяются: «Commentarii in decretales et Clementinas»; «De felicitate libri III»; «Opuscula de artibus liberalibus»; «De natura rerum divinarum»; «Commentarii in naturalem et moralem philosophiam»; «Historia sui temporis concilia» (1582); «De schismate». rdf:langString
rdf:langString Francesco Zabarella
rdf:langString Francesco Zabarella
rdf:langString Francesco Zabarella
rdf:langString Francesco Zabarella
rdf:langString Francesco Zabarella
rdf:langString Francesco Zabarella
rdf:langString Francesco Zabarella
rdf:langString Дзабарелла, Франческо
rdf:langString Франческо Дзабарелла
xsd:integer 1686206
xsd:integer 1068420027
xsd:integer 289
rdf:langString Francesco Zabarella o Francesco de Zabarellis (Pàdua, 10 d'agost de 1360 - Constança, 26 de setembre de 1417) fou un cardenal i canonista italià. Els seus escrits principals foren sobre lleis canòniques: Lectura super Clementinis (Nàpols, 1471); Commentarius in libros Decretalium (Venècia, 1502); Consilia (Venècia, 1581). Se li atribueixen també: De felicitate libri III (Pàdua, 1655); De arte metrica; De natura rerum diversarum; De corpore Christi. Hi ha moltes cartes seves a la Österreichische Nationalbibliothek de Viena. * Consilia, édition du 1490
rdf:langString Francesco Zabarella (Franciscus de Zabarellis) (* 10. August 1360 in Piove di Sacco in der Provinz Padua; † 26. September 1417 in Konstanz) war ein Kardinal der Katholischen Kirche. Er war Bischof von Florenz und bedeutender Kanonist seiner Zeit. Gegenpapst Johannes XXIII. ernannte ihn am 12. November 1415 zum Kardinal. Zabarella gilt daher als Pseudokardinal. Er war ein Onkel von .
rdf:langString Francesco Zabarella (10 August 1360 – 26 September 1417) was an Italian cardinal and canonist.
rdf:langString Francesco Zabarella dit le Cardinal de Florence, né le 10 août 1360 à Piove di Sacco et mort le 26 septembre 1417 à Constance, était un religieux catholique et juriste de la fin du XIVe siècle et du début du XVe siècle qui enseigna le droit à Padoue.
rdf:langString Francesco Zabarella (10 Agustus 1360 – 26 September 1417) adalah seorang kardinal dan kanonis asal Italia. Lahir di Padua, ia belajar hukum di Bologna dan Firenze, dimana ia lulus pada 1385. Ia mengajar hukum kanon di Firenze sampai 1390 dan di Padua sampai 1410.
rdf:langString Francesco Zabarella (Piove di Sacco, 10 agosto 1360 – Costanza, 26 settembre 1417) è stato un giurista, cardinale, vescovo cattolico e diplomatico italiano. Ebbe un ruolo importante nella risoluzione dello scisma d'Occidente.
rdf:langString Francesco Zabarella, född 1360 i Padua, död 1417, var en italiensk prelat och skriftställare. Zabarella var 1390-1410 juris professor i sin födelsestad. Därunder kom han att få stor kyrkohistorisk betydelse, då han och andra ansedda kanonister i Padua och Bologna anslöt sig till den medlande teori i fråga om kyrkans reformation, som utvecklats i Paris och som menade, att påven visserligen hade plenitudo potestatis, men att konsiliet dock i nödfall stode över påven. Zabarella med flera uttalade sig för, att i tidens kyrkliga nöd kardinalerna måtte sammankalla ett konsilium. Så kom det första reformatoriska till stånd. När Padua 1410 kom under Venedig, flyttade Zabarella till Florens, valdes av denna stads invånare till ärkebiskop samt utnämndes 1411 av påven Johannes XXIII till kardinal och sändebud hos kejsar Sigismund. Zabarella deltog i Konstanzkonsiliet, särskilt i processen mot Hus och arbetet för påveschismens hävande, och dog därunder av överansträngning. Bland hans arbeten kan nämnas Commentarii in Decretales et Clementinas (6 folioband), Acta in conciliis Pisano et Constantiensi, De felicitate och De schismate (3 band, länge placerad på index).
rdf:langString Франческо Дзабарелла (Piove di Sacco, 10 серпня 1360 — Костанца, 26 вересня 1417) — італійський юрист, кардинал, католицький єпископ і дипломат. Вона зіграла важливу роль у розв'язанні західного розколу.
rdf:langString Франческо Дзабарелла (Zabarella или De Zabarellis, 10 августа 1360, Падуя — 26 сентября 1417) — преподавал каноническое право в Падуе и Флоренции, позже был флорентийским архиепископом и кардиналом. В эпоху великого раскола Забарелла был одним из главных инициаторов созвания Констанцского собора, требовал реформы церкви, старался положить конец раздорам между тевтонскими рыцарями и Польшей; принимал участие в комиссии, назначенной для исследования учения Гуса. Смерть помешала вероятному избранию его в Папы. Из его трудов выделяются: «Commentarii in decretales et Clementinas»; «De felicitate libri III»; «Opuscula de artibus liberalibus»; «De natura rerum divinarum»; «Commentarii in naturalem et moralem philosophiam»; «Historia sui temporis concilia» (1582); «De schismate». * Consilia, édition du 1490
rdf:langString Zabarella , Franciscus
rdf:langString Ansgar Frenken
xsd:integer 14
xsd:nonNegativeInteger 7185

data from the linked data cloud