Four Power Agreement on Berlin

http://dbpedia.org/resource/Four_Power_Agreement_on_Berlin an entity of type: Thing

تم الاتفاق على اتفاقية القوى الأربع بشأن برلين والمعروفة أيضًا باسم اتفاقية برلين أو الاتفاقية الرباعية بشأن برلين في 3 سبتمبر 1971 من قبل القوى المتحالفة الأربع في زمن الحرب، والتي يمثلها سفراءها. وقع وزراء الخارجية الأربعة، أليك دوغلاس - - المملكة المتحدة، وأندريه جروميكو -الاتحاد السوفيتي وموريس شومان -فرنسا وويليام بي. روجرز -الولايات المتحدة الأمريكية على الاتفاقية، ودخلت حيز التنفيذ في احتفال أقيم في برلين يوم 3 يونيو 1972. لم يكن الاتفاق معاهدة ولا يتطلب تصديقًا رسميًا. rdf:langString
The Four Power Agreement on Berlin, also known as the Berlin Agreement or the Quadripartite Agreement on Berlin, was agreed on 3 September 1971 by the four wartime Allied powers, represented by their ambassadors. The four foreign ministers, Alec Douglas-Home of the United Kingdom, Andrei Gromyko of the Soviet Union, Maurice Schumann of France, and William P. Rogers of the United States signed the agreement and put it into force at a ceremony in Berlin on 3 June 1972. The agreement was not a treaty and required no formal ratification. rdf:langString
L’accord quadripartite sur Berlin est un accord conclu entre l'URSS, les États-Unis, le Royaume-Uni et la France. Signé le 3 septembre 1971 pendant les années de détente au milieu de la guerre froide, il met un terme définitif aux désaccords existants entre les quatre anciens alliés de la Seconde Guerre mondiale relatifs au statut de Berlin, à l'origine de deux crises majeures, le blocus de Berlin par les soviétiques en 1948, puis la seconde crise de Berlin ouverte en 1958 avec la remise en cause de ce statut par Khrouchtchev, qui conduit à l'édification du Mur de Berlin en août 1961. rdf:langString
L'accordo delle quattro potenze, noto anche come accordo quadripartito su Berlino o trattato su Berlino (in tedesco: Viermächteabkommen über Berlin), fu un accordo che si prefiggeva la regolamentazione dello status di Berlino stipulato il 3 settembre 1971 dai ministri degli esteri delle quattro potenze alleate. rdf:langString
ベルリン4か国協定(もしくはベルリン合意、ベルリンにおける4か国同意)は、1971年9月3日に連合国4か国の大使を代表に同意された協定である。4か国の外相すなわち、イギリスのアレック・ダグラス=ヒューム、ソビエト連邦のアンドレイ・グロムイコ、フランスのモーリス・シューマンそしてアメリカ合衆国のによって署名され、1972年6月3日にベルリンで行われた式において効力をもった。この合意は条約ではないため、正式な批准は不必要であった。 rdf:langString
Het Viermogendhedenakkoord over Berlijn is een verdrag dat de vier bezettingsmachten in Duitsland, de Verenigde Staten, het Verenigd Koninkrijk, Frankrijk en de Sovjet-Unie in 1971 sloten over de status van Berlijn. Het verdrag werd op 3 september 1971 ondertekend in het gebouw van de Geallieerde Controleraad in de Berlijnse wijk Schöneberg en trad op 3 juni 1972 in werking. rdf:langString
Porozumienie czterech mocarstw w sprawie Berlina (niem. Viermächteabkommen über Berlin) – porozumienie, do którego doszło 3 września 1971 roku, między rządami państw alianckich z czasów II wojny światowej, które reprezentowali ministrowie spraw zagranicznych: Wielkiej Brytanii Alec Douglas-Home, Związku Radzieckiego Andriej Gromyko, Francji Maurice Schumann i Stanów Zjednoczonych William P. Rogers. Porozumienie negocjowano od marca 1970. rdf:langString
柏林四强协定(英語:Four Power Agreement on Berlin,又称柏林协议或柏林四方协议),是1972年6月3日由四个战时同盟国的大使协定的。四国外长,英国的亚历克·道格拉斯-休姆、苏联的安德烈·安德烈耶维奇·葛罗米柯、法国的和美国的威廉·P·罗杰斯共同签署了协议,并规定在1972年6月3日起在柏林举行的一场仪式上正式生效。该协定并非条约,无需正式批准。 rdf:langString
El Acuerdo Cuatripartito sobre Berlín (también conocido como Acuerdo de Berlín)​ fue adoptado el 3 de septiembre de 1971 por las cuatro grandes potencias aliadas, representadas por sus embajadores.​ El acuerdo entró en vigor el 3 de junio de 1972​ en una ceremonia en Berlín celebrada por los ministros de relaciones exteriores de Estados Unidos, Francia, el Reino Unido y la Unión Soviética.​ Fue derogado el 3 de octubre de 1990,​ con la Reunificación alemana. El acuerdo no era un tratado y no requirió ninguna ratificación formal. rdf:langString
Im Viermächteabkommen über Berlin oder Berliner Viermächteabkommen, kurz Berlinabkommen (auch: Berlin-Abkommen), in der DDR als Vierseitiges Abkommen bezeichnet, wurden zwischen den vier Besatzungsmächten, der Französischen Republik, der Union der Sozialistischen Sowjetrepubliken, dem Vereinigten Königreich Großbritannien und Nordirland und den Vereinigten Staaten von Amerika, im Rahmen der beginnenden Entspannung im Ost-West-Konflikt die Grundlagen zum Rechtsstatus der geteilten Stadt, zum Verhältnis des im Text stets Westsektoren Berlins genannten West-Berlins zur Bundesrepublik Deutschland sowie die Verbindungen dorthin festgelegt. rdf:langString
Четырёхстороннее соглашение по Берлину (нем. Viermächteabkommen über Berlin) — международный договор, подписанный 3 сентября 1971 года в Западном Берлине в бывшей резиденции Контрольного совета в берлинском парке Клейста послом СССР в ГДР Петром Абрасимовым, послом США, послом Великобритании и послом Франции в ФРГ. Соглашение вступило в силу 3 июня 1972 года и урегулировало ряд вопросов, касавшихся международного статуса города. Этим соглашением была снята напряжённость, возникшая после возведения Берлинской стены. rdf:langString
Fyrmaktsavtalet, tyska Viermächteabkommen über Berlin, i dagligt tal även Berlinabkommen, är ett avtal mellan de tre västmakterna (USA, Storbritannien, Frankrike) och Sovjetunionen rörande Berlins status, som slöts den 3 september 1971 och trädde i kraft med undertecknandet av slutprotokollet den 3 juni 1972. Allierade kommendanturen hade därefter ansvaret för tre av Västberlins fyra sektorer sedan Sovjetunionen övergett sina krav på överhöghet av dessa tre sektorer. rdf:langString
rdf:langString اتفاقية القوى الأربع بشأن برلين
rdf:langString Viermächteabkommen über Berlin
rdf:langString Acuerdo Cuatripartito sobre Berlín
rdf:langString Four Power Agreement on Berlin
rdf:langString Accordo delle quattro potenze
rdf:langString Accord quadripartite sur Berlin
rdf:langString ベルリン4か国協定
rdf:langString Viermogendhedenakkoord over Berlijn
rdf:langString Porozumienie czterech mocarstw w sprawie Berlina
rdf:langString Четырёхстороннее соглашение по Берлину
rdf:langString Fyrmaktsavtalet
rdf:langString 柏林四强协定
xsd:integer 4923438
xsd:integer 1119449244
rdf:langString lower-roman
rdf:langString تم الاتفاق على اتفاقية القوى الأربع بشأن برلين والمعروفة أيضًا باسم اتفاقية برلين أو الاتفاقية الرباعية بشأن برلين في 3 سبتمبر 1971 من قبل القوى المتحالفة الأربع في زمن الحرب، والتي يمثلها سفراءها. وقع وزراء الخارجية الأربعة، أليك دوغلاس - - المملكة المتحدة، وأندريه جروميكو -الاتحاد السوفيتي وموريس شومان -فرنسا وويليام بي. روجرز -الولايات المتحدة الأمريكية على الاتفاقية، ودخلت حيز التنفيذ في احتفال أقيم في برلين يوم 3 يونيو 1972. لم يكن الاتفاق معاهدة ولا يتطلب تصديقًا رسميًا.
rdf:langString Im Viermächteabkommen über Berlin oder Berliner Viermächteabkommen, kurz Berlinabkommen (auch: Berlin-Abkommen), in der DDR als Vierseitiges Abkommen bezeichnet, wurden zwischen den vier Besatzungsmächten, der Französischen Republik, der Union der Sozialistischen Sowjetrepubliken, dem Vereinigten Königreich Großbritannien und Nordirland und den Vereinigten Staaten von Amerika, im Rahmen der beginnenden Entspannung im Ost-West-Konflikt die Grundlagen zum Rechtsstatus der geteilten Stadt, zum Verhältnis des im Text stets Westsektoren Berlins genannten West-Berlins zur Bundesrepublik Deutschland sowie die Verbindungen dorthin festgelegt. Das Abkommen unterzeichneten am 3. September 1971 im Amerikanischen Sektor Berlins im Gebäude des Alliierten Kontrollrates die Außenminister der vier Besatzungsmächte: Maurice Schumann für Frankreich, Andrej Gromyko für die Sowjetunion, Alec Douglas-Home für das Vereinigte Königreich und William Rogers für die Vereinigten Staaten. Es trat mit Unterzeichnung des Viermächte-Schlussprotokolls am 3. Juni 1972 in Kraft und galt bis einschließlich 2. Oktober 1990.
rdf:langString The Four Power Agreement on Berlin, also known as the Berlin Agreement or the Quadripartite Agreement on Berlin, was agreed on 3 September 1971 by the four wartime Allied powers, represented by their ambassadors. The four foreign ministers, Alec Douglas-Home of the United Kingdom, Andrei Gromyko of the Soviet Union, Maurice Schumann of France, and William P. Rogers of the United States signed the agreement and put it into force at a ceremony in Berlin on 3 June 1972. The agreement was not a treaty and required no formal ratification.
rdf:langString El Acuerdo Cuatripartito sobre Berlín (también conocido como Acuerdo de Berlín)​ fue adoptado el 3 de septiembre de 1971 por las cuatro grandes potencias aliadas, representadas por sus embajadores.​ El acuerdo entró en vigor el 3 de junio de 1972​ en una ceremonia en Berlín celebrada por los ministros de relaciones exteriores de Estados Unidos, Francia, el Reino Unido y la Unión Soviética.​ Fue derogado el 3 de octubre de 1990,​ con la Reunificación alemana. El acuerdo no era un tratado y no requirió ninguna ratificación formal. Al reconfirmar la existencia de los derechos y responsabilidades de las cuatro potencias para el futuro de Berlín y de Alemania (que los soviéticos afirmaron haber anulado como consecuencia de la Crisis de Berlín de 1961), el acuerdo sentó las bases para una serie de acuerdos Este-Oeste que inauguraron el período usualmente conocido como Détente. También restableció los lazos entre las dos partes de Berlín, mejoró los viajes y las comunicaciones entre las dos partes de la ciudad y trajo numerosas mejoras para los residentes de los sectores occidentales. Para alcanzar tales mejoras, la definición política del estatuto de Berlín quedó vaga deliberadamente, preservando así las diferentes posiciones jurídicas de ambas partes. La palabra "Berlín" no aparece en el texto. La ciudad de Berlín se identifica sólo como el "área relevante". Después de que el acuerdo entró en vigor, la Unión Soviética utilizó esta vaga redacción en un esfuerzo por aflojar los lazos de Berlín Occidental con la República Federal de Alemania. Sin embargo, el acuerdo contribuyó en gran medida tanto a reducir las tensiones entre Oriente y Occidente sobre Berlín, como a ampliar los contactos entre las dos partes de Alemania. Como tal, hizo una contribución importante al proceso que dio lugar a la reunificación de Alemania en 1990. Junto con el acuerdo aliado, el Tratado Básico (Grundlagenvertrag) (firmado en diciembre de 1972; en vigor en junio de 1973) reconoció a dos Estados alemanes, y los dos países se comprometieron a respetar mutuamente la soberanía. Bajo los términos del tratado, se intercambiarían misiones diplomáticas y se establecerían relaciones comerciales, turísticas, culturales y de comunicación. En virtud del Acuerdo y del Tratado, en septiembre de 1973, ambos Estados alemanes ingresaron a las Naciones Unidas. Estos tratados formaban parte de una serie de acuerdos internacionales que fueron vistos por algunos como formalizando la división de Europa de la Guerra Fría, mientras que otros vieron esto como el inicio del proceso que condujo al fin de la Guerra Fría. M. E. Sarotte escribió en 2001 que "... a pesar de todos los temores, ambas partes lograron hacer muchos negocios como resultado del diálogo de la distensión".​
rdf:langString L’accord quadripartite sur Berlin est un accord conclu entre l'URSS, les États-Unis, le Royaume-Uni et la France. Signé le 3 septembre 1971 pendant les années de détente au milieu de la guerre froide, il met un terme définitif aux désaccords existants entre les quatre anciens alliés de la Seconde Guerre mondiale relatifs au statut de Berlin, à l'origine de deux crises majeures, le blocus de Berlin par les soviétiques en 1948, puis la seconde crise de Berlin ouverte en 1958 avec la remise en cause de ce statut par Khrouchtchev, qui conduit à l'édification du Mur de Berlin en août 1961.
rdf:langString L'accordo delle quattro potenze, noto anche come accordo quadripartito su Berlino o trattato su Berlino (in tedesco: Viermächteabkommen über Berlin), fu un accordo che si prefiggeva la regolamentazione dello status di Berlino stipulato il 3 settembre 1971 dai ministri degli esteri delle quattro potenze alleate.
rdf:langString ベルリン4か国協定(もしくはベルリン合意、ベルリンにおける4か国同意)は、1971年9月3日に連合国4か国の大使を代表に同意された協定である。4か国の外相すなわち、イギリスのアレック・ダグラス=ヒューム、ソビエト連邦のアンドレイ・グロムイコ、フランスのモーリス・シューマンそしてアメリカ合衆国のによって署名され、1972年6月3日にベルリンで行われた式において効力をもった。この合意は条約ではないため、正式な批准は不必要であった。
rdf:langString Het Viermogendhedenakkoord over Berlijn is een verdrag dat de vier bezettingsmachten in Duitsland, de Verenigde Staten, het Verenigd Koninkrijk, Frankrijk en de Sovjet-Unie in 1971 sloten over de status van Berlijn. Het verdrag werd op 3 september 1971 ondertekend in het gebouw van de Geallieerde Controleraad in de Berlijnse wijk Schöneberg en trad op 3 juni 1972 in werking.
rdf:langString Porozumienie czterech mocarstw w sprawie Berlina (niem. Viermächteabkommen über Berlin) – porozumienie, do którego doszło 3 września 1971 roku, między rządami państw alianckich z czasów II wojny światowej, które reprezentowali ministrowie spraw zagranicznych: Wielkiej Brytanii Alec Douglas-Home, Związku Radzieckiego Andriej Gromyko, Francji Maurice Schumann i Stanów Zjednoczonych William P. Rogers. Porozumienie negocjowano od marca 1970.
rdf:langString Четырёхстороннее соглашение по Берлину (нем. Viermächteabkommen über Berlin) — международный договор, подписанный 3 сентября 1971 года в Западном Берлине в бывшей резиденции Контрольного совета в берлинском парке Клейста послом СССР в ГДР Петром Абрасимовым, послом США, послом Великобритании и послом Франции в ФРГ. Стороны пришли к соглашению о том, что западные секторы Берлина не являются составной частью ФРГ и не находятся под её управлением. Федеративная Республика Германия получила право представлять интересы Западного Берлина на международной арене в отдельных областях (представительство Западного Берлина в международных организациях, консульское обслуживание постоянных жителей города и т. д.), не затрагивая вопросов безопасности и статуса. Другие разделы соглашения урегулировали общие принципы транзитного сообщения между Западным Берлином и ФРГ, пребывания жителей Западного Берлина на территории ГДР. Конкретное решение вопросов транзита и пребывания на территории ГДР было отнесено к компетенции немецких властей (то есть, правительств ГДР и ФРГ и Сената Западного Берлина). Соглашение вступило в силу 3 июня 1972 года и урегулировало ряд вопросов, касавшихся международного статуса города. Этим соглашением была снята напряжённость, возникшая после возведения Берлинской стены.
rdf:langString Fyrmaktsavtalet, tyska Viermächteabkommen über Berlin, i dagligt tal även Berlinabkommen, är ett avtal mellan de tre västmakterna (USA, Storbritannien, Frankrike) och Sovjetunionen rörande Berlins status, som slöts den 3 september 1971 och trädde i kraft med undertecknandet av slutprotokollet den 3 juni 1972. Allierade kommendanturen hade därefter ansvaret för tre av Västberlins fyra sektorer sedan Sovjetunionen övergett sina krav på överhöghet av dessa tre sektorer. Förhandlingarna började 26 mars 1970. Förhandlingarna kom under samma tid Västtyskland inlett sin Ostpolitik som hade som mål att förbättra landets relationer med Östblocket. 1972 skrev Västtyskland och DDR under Grundfördraget och Fyrmaktsavtalet kan ses som ett viktigt steg mot närmandena mellan Västtyskland och DDR som även de börjat 1970 i och med det tysk-tyska mötet i Erfurt. Förhandlingarna kring Fyrmaktsavtalet var svåra: det handlade om säkrande av tillfartsvägarna till Västberlin, besökartrafiken och vistelse av representanter för Västtyskland i Västberlin. Efter att förhandlingarna kört fast kom man framåt sedan Västtyskland skrivit under Moskvafördraget. Västtyskland klargjorde att man bara ratificerade avtalet om förhandlingarna kring Fyrmaktsavtalet fortsatte framgångsrikt - vilket också skedde. Avtalet innebar att Sovjetunionen garanterade fri väg genom Östtyskland till Västberlin från Västtyskland: via väg, vatten och järnväg, Transitavtalet. Vidare kan Fyrmaktsavtalet ses som att Sovjetunionen de facto accepterade att Västberlin var en del av Västtyskland.
rdf:langString 柏林四强协定(英語:Four Power Agreement on Berlin,又称柏林协议或柏林四方协议),是1972年6月3日由四个战时同盟国的大使协定的。四国外长,英国的亚历克·道格拉斯-休姆、苏联的安德烈·安德烈耶维奇·葛罗米柯、法国的和美国的威廉·P·罗杰斯共同签署了协议,并规定在1972年6月3日起在柏林举行的一场仪式上正式生效。该协定并非条约,无需正式批准。
xsd:nonNegativeInteger 8393

data from the linked data cloud