Foreign policy

http://dbpedia.org/resource/Foreign_policy an entity of type: Thing

Der Begriff der Außenpolitik (in der Schweiz Aussenpolitik geschrieben) umfasst die Summe aller Handlungen, Absichten und Erklärungen eines Staates, deren Bestimmung es ist, die Beziehungen des Staates zu anderen Staaten, Staatenbünden, Inter- oder Supranationalen Organisationen zu beeinflussen und zu regeln. Außenpolitik kann sich dabei auf unterschiedliche Bereiche wie die Sicherheitspolitik, die Außenwirtschaftspolitik, internationale Kulturbeziehungen oder Außenhilfe erstrecken. rdf:langString
A state's foreign policy or external policy (as opposed to internal or domestic policy) is its objectives and activities in relation to its interactions with other states, unions, and other political entities, whether bilaterally or through multilateral platforms. The Encyclopedia Britannica notes that a government's foreign policy may be influenced by "domestic considerations, the policies or behaviour of other states, or plans to advance specific geopolitical designs." rdf:langString
La politique étrangère est la politique menée par un État vis-à-vis des pays étrangers. Une politique étrangère a pour objectif de fixer les rapports avec les autres États, notamment au niveau de coopération internationale, commerciales, diplomatiques et militaires, etc., ou, a contrario, en décidant d'un refroidissement des relations. rdf:langString
外交政策(がいこうせいさく、英: Foreign policy)は、外交交渉を戦略的、効率的に行うために立案される総合的な対外政策である。主に国家の安全保障、経済的利益その他国益の保持・最大化を主として策定される外交戦略に基づいて立案され、実行される。 rdf:langString
외교 정책(外交政策)은 국가의 이익을 보존하고 국제 관계 내 목표를 달성하기 위해 한 국가가 취하는 전략들의 모임이다. rdf:langString
Per politica estera si intende la definizione delle priorità e degli interessi pubblici reciproci nell'ambito delle relazioni che i governi dei vari Stati della Comunità internazionale intrattengono tra loro; più recentemente, ai tradizionali attori statali si sono aggiunti molteplici enti di diversa natura, quali le organizzazioni internazionali, le organizzazioni internazionali non governative, le aziende multinazionali. rdf:langString
Buitenlandse politiek of buitenlandse betrekkingen is het beleid van een staat ten opzichte van andere staten en internationale organisaties. Veelal is hierbij het of raison d'État leidend. De meeste landen hebben hiertoe een ministerie van Buitenlandse Zaken. De studie van buitenlandse politiek is internationale betrekkingen. rdf:langString
A política externa é o conjunto de objetivos políticos que um determinado Estado almeja alcançar nas suas relações com os demais países do mundo. A política externa costuma ser planejada de modo a procurar proteger os interesses nacionais de um país, em especial sua segurança nacional, prosperidade econômica e valores. A consecução de tais objetivos pode ser obtida por meios pacíficos (cooperação internacional) ou violentos (agressão, guerra, exploração). Cabe recordar que o direito internacional, por intermédio da Carta das Nações Unidas, proíbe a agressão. rdf:langString
Внешняя политика (внешние отношения государства) —отношения с другими странами в интересах собственного государства; общий курс государства в международных делах. rdf:langString
Зо́внішня полі́тика — сукупність відносин держави з іншими державами світу та міжнародними організаціями. Найважливіший засіб ведення зовнішньої політики — дипломатія. Зовнішня політика у багатьох країнах світу має назву Міністерство закордонних справ. Очолює його міністр закордонних справ. В США таке відомство називається державним департаментом; очолює його державний секретар США. У Франції — міністерство зовнішніх зносин, у Швейцарії — політичний департамент, в Аргентині — міністерство зовнішніх зносин і культу, в Лівії — Народне бюро із зовнішніх зв'язків і т. д. rdf:langString
外交政策(英語:Foreign policy,或稱對外政策)是指主權国家所正式採取的對外交往方針,並以維護其国家利益為宗旨。 主導外交政策的部門則稱作外交部。近年來,由於全球化和自由貿易的程度日益深化,亦有需要跟互動。上述的互動持續被評價和監察,以祈把的利益最大化。因著國家利益極為顯著的重要性,外交政策均由政府通過高層決策過程制定。要滿足國家利益可以通過跟其他國家和平合作,又或通過剝削。一般來說,制定外交政策是由政府首腦及外長負責。一些國家的立法機關對外交政策有顯著的監督權力。 rdf:langString
السياسة الخارجية مصطلح سياسي يعني كل ما يتعلق بعلاقات الدولة الخارجية، الدبلوماسية مع البلدان الأخرى، سواءً كانت مجاورة أو غير مجاورة. وفي أغلب البلدان والأمم تهتم وزارة الخارجية بتنظيم هذه السياسة.هي إحدى فعاليات الدولة التي تعمل من خلالها لتنفيد اهدافها في المجتمع الدولي وتعتبر الدولة الوحدة الاساسية في المجتمع الدولي وهي المؤهلة لممارسة السياسة الخارجية بما تملكه من سيادة وإمكانية مادية وعسكرية يعرفها بلاندوا ولتون انها منهج تخطيط للعمل يطوره صانعي القرار في الدولة تجاه الدول أو الوحدات الدولية الأخرى بهدف تحقيق اهداف محددة في اطار المصلحة الوطنية وهناك خمسة عوامل محددة للسياسة الخارجية قي أي دولة وهما الموقع الجغرافى وعدد السكان والموارد الطبيعية والقوة العسكرية والمعنوية وأخيرا النظام الداخلى للدولة rdf:langString
Política exterior és el conjunt de les decisions i de l'acció duta per un organisme més enllà del seu àmbit competencial. Aquest és el cas, especialment, de l'acció duta per un Estat més enllà de les seves fronteres. De fet, quan es parla de política exterior se sol referir a la política exterior dels estats. O també, a la política exterior d'una organització internacional pel que fa a les seves relacions extraterritorials, com és el cas –per exemple i molt especialment– de la Unió Europea. rdf:langString
Zahraniční politika je souhrn akcí, záměrů a prohlášení státu, jejichž účelem je ovlivňovat a regulovat vztahy státu s jinými státy, spolky států a mezinárodními nebo nadnárodními organizacemi. Zahraniční politika má přesah k oblastem jako je , nebo . rdf:langString
Η εξωτερική πολιτική μιας χώρας γνωστή και ως πολιτική εξωτερικών σχέσεων ή εξωτερικών υποθέσεων, αποτελείται από στρατηγικές συμφερόντων που επιλέγει το κράτος για να διαφυλάξει τα εθνικά του συμφέροντα και να επιτύχει στόχους στο περιβάλλον των διεθνών σχέσεών του. Οι προσεγγίσεις χρησιμοποιούνται στρατηγικά για να αλληλεπιδράσουν με άλλες χώρες. Η μελέτη τέτοιων στρατηγικών ονομάζεται ανάλυση εξωτερικής πολιτικής. Τον τελευταίο καιρό, λόγω του βαθύτερου βαθμού της παγκοσμιοποίησης και των διακρατικών δραστηριοτήτων, τα κράτη θα πρέπει επίσης να αλληλεπιδρούν με μη κρατικούς φορείς. Η προαναφερθείσα αλληλεπίδραση αξιολογείται και παρακολουθείται σε προσπάθειες μεγιστοποίησης των οφελών της πολυμερούς διεθνούς συνεργασίας. Δεδομένου ότι τα εθνικά συμφέροντα είναι υψίστης σημασίας, η εξωτε rdf:langString
La ekstera politiko difiniĝas kiel aro de la politikaj decidoj kiujn faras la registaro de ŝtato pri la landaj interesoj kaj rilate al la ceteraj agantoj de la internacia sistemo. Ĝi povas difiniĝi ankaŭ kiel la areo de registara agado planita por la ŝtataj rilatoj kun aliaj faktoroj. Ĝi estas la ekstera varianto de la projekto kiun ĉiu lando difinas en preciza momento de sia historia disvolvigo. Kiel integrita parto de landa projekto, la ekstera politiko devas respondeci, unuarange, pri la deziroj de paco kaj sekureco kaj pri la necesoj de politika, ekonomia kaj socia disvolvigoj de la lando. Tio respegulas la solideco de ŝtato, integrita kiel nacio, kun stabila registaro kaj kun suvereneco metita sur la civitanoj kaj esprimita de ties reprezentantoj pere de la landa intereso. rdf:langString
La política exterior se define como el conjunto de las decisiones y acciones públicas que toma el gobierno de un Estado dirigidas en el ambiente internacional en función de los intereses nacionales. También puede definirse como un área de actividad gubernamental que es concebida entre relaciones del Estado con otros factores.​ Es la variable externa del proyecto que toda nación define en determinado momento de su desarrollo histórico. Como parte integral de un proyecto nacional que tenga un país, la política exterior debe responder, en primer término, a las aspiraciones de paz y seguridad y a las necesidades de desarrollo político, económico y social del país. Esta refleja la solidez de un Estado, integrado como nación, con un gobierno estable y con una soberanía depositada en los ciudadan rdf:langString
Kanpo-politika Estatu bateko gobernuak bere nazio-interesen eta herrialde horrek gainontzeko nazioarteko sistemako kideekin dituen harremanen arabera hartzen dituen erabaki multzoa bezala definitzen da. Nazio ororen kanpo-proiektuaren aldagaia da eta une zehatz batean bere bilakaera historikoa definitzen du. Herrialde horrek duen nazio-proiektuaren zati integral gisa, kanpo-politikak herrialde horretako bake eta segurtasun nahiei eta garapen politiko, ekonomiko eta sozialari erantzun behar die. Honek Estatu baten sendotasuna islatzen du, nazio baten barnean, gobernu egonkor batekin eta interes nazionalaren arabera hiritarrengan ezarritako eta haien ordezkariek adierazitako subiranotasun batekin. rdf:langString
Kebijakan luar negeri atau kebijakan hubungan internasional, adalah serangkaian sasaran yang menjelaskan cara suatu negara berhubungan dengan negara lain di bidang-bidang ekonomi, politik, sosial, dan militer; serta dalam tingkatan yang lebih rendah juga mengenai bagaimana negara berhubungan dengan organisasi-organisasi non-negara. Hubungan tersebut dievaluasi dan dimonitor dalam usaha untuk memaksimalkan berbagai manfaat yang dapat diperoleh dari kerjasama multilateral internasional. Kebijakan luar negeri dirancang untuk membantu melindungi , keamanan nasional, tujuan ideologis, dan kemakmuran ekonomi suatu negara. Hal ini dapat terjadi sebagai hasil dari kerjasama secara damai dengan bangsa lain, atau melalui eksploitasi. rdf:langString
Polityka zagraniczna – rodzaj działalności państwa w środowisku międzynarodowym. Należy do kręgu działania państwa, niezbędnego dla jego istnienia i rozwoju. Obejmuje działania intencjonalne, podejmowane dla realizacji określonych celów i zaspokojenia określonych interesów.Polityka zagraniczna państw – każde państwo za pomocą polityki zagranicznej realizuje na arenie międzynarodowej swoje cele i interesy. Polityka zagraniczna jest ściśle powiązana z polityką wewnętrzną. Jest to proces formułowania i realizacji interesów narodowo-państwowych w stosunku do innych państw. Każde państwo zabiega o realizację określonych interesów. Muszą one uwzględniać interes narodowy. Jest on określany przez , władzę wykonawczą, grupy nacisku (biznes, przemysł), opinię publiczną. Interes narodowy to po prostu rdf:langString
Utrikespolitik är den politik en stat för gentemot andra stater, i syfte att tillgodose sina intressen. Genom utrikespolitiken strävar staten efter att uppnå säkerhetsmål, välfärdsmål och ideologiska mål. En stats utrikespolitik uttrycks på flera sätt. Dels uttrycks den explicit genom deklarationer och officiella uttalanden av makthavare, som den svenska årliga regeringsförklaringen. Dels ingås överenskommelser med stater om åtaganden, som till exempel inom FN och EU. Därtill kommer flera informella kanaler, som är minst lika viktiga för länders relationer. rdf:langString
rdf:langString Foreign policy
rdf:langString سياسة خارجية
rdf:langString Política exterior
rdf:langString Zahraniční politika
rdf:langString Außenpolitik
rdf:langString Εξωτερική πολιτική
rdf:langString Ekstera politiko
rdf:langString Política exterior
rdf:langString Kanpo-politika
rdf:langString Politique étrangère
rdf:langString Kebijakan luar negeri
rdf:langString Politica estera
rdf:langString 외교 정책
rdf:langString 外交政策
rdf:langString Buitenlandse politiek
rdf:langString Polityka zagraniczna
rdf:langString Política externa
rdf:langString Внешняя политика
rdf:langString Utrikespolitik
rdf:langString 外交政策
rdf:langString Зовнішня політика
xsd:integer 233404
xsd:integer 1124499449
rdf:langString Política exterior és el conjunt de les decisions i de l'acció duta per un organisme més enllà del seu àmbit competencial. Aquest és el cas, especialment, de l'acció duta per un Estat més enllà de les seves fronteres. De fet, quan es parla de política exterior se sol referir a la política exterior dels estats. O també, a la política exterior d'una organització internacional pel que fa a les seves relacions extraterritorials, com és el cas –per exemple i molt especialment– de la Unió Europea. Certament passa el mateix –en l'àmbit de llurs competències–amb les (regions, comunitats autònomes, departaments, diputacions, ajuntaments...). Però en aquests casos es parla més aviat d'acció exterior o de relacions exteriors o internacionals), sigui simplement per a diferenciar llur acció de la dels estats, sigui per deixar clar que en l'àmbit estatal –amb la utilització de la paraula política­– s’exerceix una acció exterior complexa i globalment planificada, en contraposició a una acció exterior suposadament puntual de les entitats subestatals. De totes maneres, l'ús d'una terminologia o l'altra és indistint i tampoc és rar de veure aplicat el terme política exterior a la realitzada per entitats subestatals. La mateixa expressió es pot trobar aplicada a determinats organismes públics com, per exemple, els bancs centrals d'un país amb les seves politiques de control del tipus de canvi, les restriccions a les importacions o el foment de les exportacions; és a dir, amb les accions del banc que pretenen incidir o regular la relació econòmica amb l'exterior del seu àmbit territorial propi.
rdf:langString Zahraniční politika je souhrn akcí, záměrů a prohlášení státu, jejichž účelem je ovlivňovat a regulovat vztahy státu s jinými státy, spolky států a mezinárodními nebo nadnárodními organizacemi. Zahraniční politika má přesah k oblastem jako je , nebo . Jiné definice zahraniční politiky mohou být: „Z teoretického hlediska se zahraniční politika chápe jako proces interakce, ve kterém se stát snaží realizovat základní cíle a hodnoty v konkurenci s ostatními státy.“ anebo „Zahraniční politika v obvyklém smyslu popisuje činnosti státu, které jsou zaměřeny na adresáty v jiných státech nebo v mezinárodních organizacích.“
rdf:langString السياسة الخارجية مصطلح سياسي يعني كل ما يتعلق بعلاقات الدولة الخارجية، الدبلوماسية مع البلدان الأخرى، سواءً كانت مجاورة أو غير مجاورة. وفي أغلب البلدان والأمم تهتم وزارة الخارجية بتنظيم هذه السياسة.هي إحدى فعاليات الدولة التي تعمل من خلالها لتنفيد اهدافها في المجتمع الدولي وتعتبر الدولة الوحدة الاساسية في المجتمع الدولي وهي المؤهلة لممارسة السياسة الخارجية بما تملكه من سيادة وإمكانية مادية وعسكرية يعرفها بلاندوا ولتون انها منهج تخطيط للعمل يطوره صانعي القرار في الدولة تجاه الدول أو الوحدات الدولية الأخرى بهدف تحقيق اهداف محددة في اطار المصلحة الوطنية وهناك خمسة عوامل محددة للسياسة الخارجية قي أي دولة وهما الموقع الجغرافى وعدد السكان والموارد الطبيعية والقوة العسكرية والمعنوية وأخيرا النظام الداخلى للدولة السياسة الخارجية هي ( مجموعة الأعمال التي يقوم بها جهاز متخصص لدولة لتسيير علاقاتها مع دول أخرى أو أطراف دولية أخرى) ويقصر ها البعض علي علاقاتها السياسية بين الدول .ونستنتج من ذلكهي جزء من السياسة العامة لهذه الدولة أو الشكل الذي تسير به دولة علاقاتها مع دول أخرى، فدراسة السياسة الخارجية تقتصر علي ظاهر القرار سياسي للدول الخاص بعلاقاتها الخارجية وتعاونها الدوليدون أن تشمل علاقات الدولية بكاملها صناعة السياسة الخارجية يقصد بصنع السياسة الخارجية تحويل الهدف العام للدولة إلى قرار محدد. و السياسة الخارجية للدولة هي من صنع أفراد وجماعات يمثلون الدولة ويعرفون بصناع القرارات. لذا فصناعة قرارات السياسة الخارجية يمكن أن تدرس في ضوء التفاعل بين متخذي أو صناع القرارات وبيئتهم الداخلية. إن ما يميز قرارات السياسة الخارجية عن بقية القرارات هي أنها تخضع لتفاعل فريد من نوعه ألا وهو التفاعل بين البيئة الداخلية والخارجية وما يحتويه ذلك التفاعل من ضغوط مختلفة ومتعارضة. وأن عملية صناعة القرار الخارجي تختلف من دولة إلى أخرى حسب تركيبة النظام السياسي للدولة. إلا أنه رغم هذا الاختلاف في النظم السياسية للدول فإن هناك أصولاً مشتركة في صنع السياسة الخارجية. فبغض النظر عن طبيعة النظام السياسي يشارك في صناعة القرار الخارجي عدد من الأجهزة الحكومية والتي عادة ما يكون لها مفاهيم ومواقف مختلفة. . . إلا انه خلال عملية صناعة القرار تقلل التناقضات بين الأجهزة المختلفة وتقرب وجهات النظر بقدر الإمكان. . . عموماً يمكن أن نميز بين مجموعتين تساهمان في صنع السياسة الخارجية. المؤسسات الحكومية والمؤسسات غير الحكومية. المؤسسات الحكومية تتمثل بالسلطة التنفيذية وما يتبعها من أجهزة فرعية مثل الوزارات والمؤسسات العامة، وكذلك السلطة التشريعية وما تشمله من لجان مختلفة. أما المؤسسات غير الحكومية فهي تشمل الأحزاب السياسية، وجماعات المصالح، والإعلام، والرأي العام.http://vb.arabsgate.com/showthread.php?t=492727 السياسة الخارجية بطبيعة الحال بيئة متجددة تواكب الأحداث والتفاعلات التي يشهدها النظام العالمي على المستويات السياسية، والاستراتيجية، والاقتصادية، والاجتماعية، والثقافية. عليه، يمكن القول بأن السياسة الخارجية للدول تتغير وتتكيف باستمرار مع التغييرات الخارجية والداخلية على حد سواء. وكلما تقاعست الدول في تكييف سياساتها الخارجية مع التغييرات البيئية المحيطة، كلما زادت الفجوة التي تفصلها عن العالم الخارجي، الأمر الذي يضفي سمة العزلة أو الشذوذ عما هو مألوف في إطار الجماعة الدوليةhttp://www.libya-al-mostakbal.org/news/clicked/19355 وفي السياسة الخارجية على وجه التحديد فالتخطيط يمكن الدولة من توقع التطورات المستقبلية وتوفير الأدوات اللازمة للتعامل مع تلك التطورات ومن ثم فهو يقلل من حالة عدم اليقين التي تميز السياسة الخارجية بحيث لا يفاجأ صانع السياسة الخارجية بمواقف جديدة ليس مستعدا للتعامل معها.بالإضافة إلى أن سياسة الدول الخارجية تغدو قائمة على الفعل أكثر من رد الفعل وقد زادت أهمية تخطيط السياسة الخارجية في فترة ما بعد الحرب العالمية الثانية، ذلك أن تطور العلاقات الدولية في تلك الفترة تميزت بظهور وتعاظم ظاهرة الاعتماد المتبادل وينصرف الاعتماد المتبادل إلى حالة من الترابط بين وحدات النسق الدولى تتميز بكثافة المعاملات بين وحدات النسق الدولى وتوازنها النسبى ويتسم الاعتماد المتبادل في النسق الدولى الراهن بعدة خصائص أساسية أهمها 1ـ زيادة عدد وتنوع قضايا السياسة الخارجية: ويقصد بذلك ظهور قضايا جديدة في أجندة السياسة الخارجية للدول، كقضايا الطاقة، والموارد البيئية، واستعمال الفضاء الخارجى والسكان، بحيث لم تعد تلك الأجندة مقصورة على قضايا الأمن العسكرى والصراع الإقليمى.2 ـ تزايد الأهمية النسبية للقضايا الاقتصادية وتدهور الأهمية النسبية للقضايا العسكرية: فمن بين القضايا الجديدة التي ظهرت في أجندة السياسة الخارجية، أصبحت القضايا الاقتصادية تمثل القضايا المركزية في تلك الأجندة، مقابل ذلك، فقد تدهورت أهمية القضايا المتعلقة بالأمن العسكرى، ويرتبط بذلك أن القوة العسكرية لم تعد هي الأساس الوحيد أو حتى الرئيسى للقوة وإنما أصبحت القوة الاقتصادية وغيرها من أشكال القوة تشكل عناصر هامة في القوة السياسية فالدول المنتجة للبترول تمارس دورا كبيرا في العلاقات الدولية رغم أنها لا تتمتع بقوة عسكرية هامة كذلك، فمع تعدد وتشابك قضايا السياسة الخارجية ظهرت قضايا يصعب التعامل معها بالقوة العسكرية، كقضايا تلوث البيئة، والإرسال المباشر بالأقمار الصناعية أضف إلى ذلك أن توازن الرعب الدولى وتشابك القضايا والمصالح الدولية جعل من احتمال اللجوء إلى القوة العسكرية أمرا غير وارد في كثير من نواحى العلاقات الدولية ومن ثم، تدهورت أهمية القوة العسكرية كأداة لتنفيذ أهداف السياسة الخارجية بصفة عامة وبالمقابل زادت أهمية الأدوات الاقتصادية لتنفيذ أهداف السياسة الخارجية.3 ـ تسييس السياسة الخارجية: فلم تعد السياسة الخارجية مجرد ظاهرة مرتبطة ـ بالسياسة العليا High Politics ومعزولة عن المؤثرات الاجتماعية المتباينة، وازداد اهتمام الجماعات الداخلية المختلفة بقضايا السياسة الخارجية، لأن تلك السياسة أصبحت تؤثر بشكل مباشر على مصالح تلك الجماعات بعبارة أخرى، أصبحت السياسة الخارجية جزءا لا يتجزأ من العملية السياسية التي تميز السياسات الأخرى في المجتمع. 4 ـ ظهور وحدات دولية جديدة:ذلك أنه نتيجة لتعدد وتشابك المشكلات الدولية الجديدة، ازدادت الحاجة إلى تسوية تلك المشكلات في إطار جماعى دولى، من خلال إيجاد أطر تنظيمية دولية، ومن ثم، فقد ازدادت أهمية التنظيمات الدولية وأدوات الدبلوماسية الجماعية كمورد من موارد السياسة الخارجية، من خلال توظيفها كمراكز للاتصال الدولى وتبادل المعلومات، كذلك، فقد ظهر دور التنظيمات الحكومية غير العاملة في ميدان السياسة الخارجية بشكل مباشر، كشركات الطيران، وغيرها، وذلك في مجال الاهتمام بالسياسة الخارجية والعمل في الميدان الدولى أدت الخصائص الراهنة لعملية الاعتماد المتبادل إلى تعقيد عملية صياغة السياسة الخارجية بدرجة غير مسبوقة، ومن ثم إلى ظهور الحاجة إلى تخطيط السياسة الخارجية، فقد ادى ظهور قضايا جديدة على أجهزة صنع السياسة الخارجية لمتابعة تلك القضايا ولتوفير الخبرات الفنية اللازمة للتعامل معها، والتعامل مع الأجهزة الحكومية الأخرى المهتمة بتلك القضايا كذلك أصبح على أجهزة صنع السياسة الخارجية أن تتعامل في بعض الأحيان مع القوى السياسية الداخلية للحصول على تأييدها للخيارات التي تدافع عنها تلك الأجهزة .http://digital.ahram.org.eg/articles.aspx?Serial=216695&eid=306 7
rdf:langString Η εξωτερική πολιτική μιας χώρας γνωστή και ως πολιτική εξωτερικών σχέσεων ή εξωτερικών υποθέσεων, αποτελείται από στρατηγικές συμφερόντων που επιλέγει το κράτος για να διαφυλάξει τα εθνικά του συμφέροντα και να επιτύχει στόχους στο περιβάλλον των διεθνών σχέσεών του. Οι προσεγγίσεις χρησιμοποιούνται στρατηγικά για να αλληλεπιδράσουν με άλλες χώρες. Η μελέτη τέτοιων στρατηγικών ονομάζεται ανάλυση εξωτερικής πολιτικής. Τον τελευταίο καιρό, λόγω του βαθύτερου βαθμού της παγκοσμιοποίησης και των διακρατικών δραστηριοτήτων, τα κράτη θα πρέπει επίσης να αλληλεπιδρούν με μη κρατικούς φορείς. Η προαναφερθείσα αλληλεπίδραση αξιολογείται και παρακολουθείται σε προσπάθειες μεγιστοποίησης των οφελών της πολυμερούς διεθνούς συνεργασίας. Δεδομένου ότι τα εθνικά συμφέροντα είναι υψίστης σημασίας, η εξωτερική πολιτική σχεδιάζεται από την κυβέρνηση μέσω διαδικασιών λήψης αποφάσεων υψηλού επιπέδου. Η επίτευξη των εθνικών συμφερόντων μπορεί να συμβεί ως αποτέλεσμα ειρηνικής συνεργασίας με άλλα έθνη ή μέσω εκμετάλλευσης. Συνήθως, η δημιουργία εξωτερικής πολιτικής είναι η δουλειά του πρωθυπουργού και του υπουργού εξωτερικών. Σ Οι εξωτερικές πολιτικές των χωρών έχουν ποικίλους ρυθμούς αλλαγής και πεδία σκοπιμότητας, τα οποία μπορούν να επηρεαστούν από παράγοντες που αλλάζουν τα αντιληπτά εθνικά συμφέροντα ή ακόμη και επηρεάζουν τη σταθερότητα της ίδιας της χώρας. Η εξωτερική πολιτική μιας χώρας μπορεί να έχει βαθιές και μακροχρόνιες επιπτώσεις σε πολλές άλλες χώρες και στην πορεία των διεθνών σχέσεων στο σύνολό της, όπως το δόγμα του Monroe που έρχεται σε αντίθεση με τις πολιτικές μερκαντιλισμού των ευρωπαϊκών χωρών του 19ου αιώνα και τους στόχους ανεξαρτησίας νεοσύστατες χώρες της Κεντρικής Αμερικής και της Νότιας Αμερικής.
rdf:langString La ekstera politiko difiniĝas kiel aro de la politikaj decidoj kiujn faras la registaro de ŝtato pri la landaj interesoj kaj rilate al la ceteraj agantoj de la internacia sistemo. Ĝi povas difiniĝi ankaŭ kiel la areo de registara agado planita por la ŝtataj rilatoj kun aliaj faktoroj. Ĝi estas la ekstera varianto de la projekto kiun ĉiu lando difinas en preciza momento de sia historia disvolvigo. Kiel integrita parto de landa projekto, la ekstera politiko devas respondeci, unuarange, pri la deziroj de paco kaj sekureco kaj pri la necesoj de politika, ekonomia kaj socia disvolvigoj de la lando. Tio respegulas la solideco de ŝtato, integrita kiel nacio, kun stabila registaro kaj kun suvereneco metita sur la civitanoj kaj esprimita de ties reprezentantoj pere de la landa intereso. La rilatoj kun aliaj landoj estas normale farita pere de diplomatio, tio estas la agado de ambasadoroj, diplomatoj kaj aliaj agantoj por interrilatigi du aŭ pliajn ŝtatojn. En la kadro de la enlanda politiko, tio estas respondeco de la Ministerio de Eksteraj Aferoj. Kiam la diplomatio ne funkcias, oni povas alveni al stato de milito, kiu estas la plej nedezirata stato de ekstera politiko.
rdf:langString Der Begriff der Außenpolitik (in der Schweiz Aussenpolitik geschrieben) umfasst die Summe aller Handlungen, Absichten und Erklärungen eines Staates, deren Bestimmung es ist, die Beziehungen des Staates zu anderen Staaten, Staatenbünden, Inter- oder Supranationalen Organisationen zu beeinflussen und zu regeln. Außenpolitik kann sich dabei auf unterschiedliche Bereiche wie die Sicherheitspolitik, die Außenwirtschaftspolitik, internationale Kulturbeziehungen oder Außenhilfe erstrecken.
rdf:langString A state's foreign policy or external policy (as opposed to internal or domestic policy) is its objectives and activities in relation to its interactions with other states, unions, and other political entities, whether bilaterally or through multilateral platforms. The Encyclopedia Britannica notes that a government's foreign policy may be influenced by "domestic considerations, the policies or behaviour of other states, or plans to advance specific geopolitical designs."
rdf:langString La política exterior se define como el conjunto de las decisiones y acciones públicas que toma el gobierno de un Estado dirigidas en el ambiente internacional en función de los intereses nacionales. También puede definirse como un área de actividad gubernamental que es concebida entre relaciones del Estado con otros factores.​ Es la variable externa del proyecto que toda nación define en determinado momento de su desarrollo histórico. Como parte integral de un proyecto nacional que tenga un país, la política exterior debe responder, en primer término, a las aspiraciones de paz y seguridad y a las necesidades de desarrollo político, económico y social del país. Esta refleja la solidez de un Estado, integrado como nación, con un gobierno estable y con una soberanía depositada en los ciudadanos y expresada por sus representantes por medio del interés nacional.
rdf:langString Kanpo-politika Estatu bateko gobernuak bere nazio-interesen eta herrialde horrek gainontzeko nazioarteko sistemako kideekin dituen harremanen arabera hartzen dituen erabaki multzoa bezala definitzen da. Nazio ororen kanpo-proiektuaren aldagaia da eta une zehatz batean bere bilakaera historikoa definitzen du. Herrialde horrek duen nazio-proiektuaren zati integral gisa, kanpo-politikak herrialde horretako bake eta segurtasun nahiei eta garapen politiko, ekonomiko eta sozialari erantzun behar die. Honek Estatu baten sendotasuna islatzen du, nazio baten barnean, gobernu egonkor batekin eta interes nazionalaren arabera hiritarrengan ezarritako eta haien ordezkariek adierazitako subiranotasun batekin. Eraginkorra izateko, Estatu baten kanpo-politika berak jardun eta eragin nahi duen nazioarteko errealitatearen ezagutza sakon batean oinarritua beharra du, honela bakarrik Nazio batek aukeretatik erabateko onura atera baitezake, eta ahal izanez gero, agertu daitezkeen arriskuei ere aurre egin.
rdf:langString La politique étrangère est la politique menée par un État vis-à-vis des pays étrangers. Une politique étrangère a pour objectif de fixer les rapports avec les autres États, notamment au niveau de coopération internationale, commerciales, diplomatiques et militaires, etc., ou, a contrario, en décidant d'un refroidissement des relations.
rdf:langString Kebijakan luar negeri atau kebijakan hubungan internasional, adalah serangkaian sasaran yang menjelaskan cara suatu negara berhubungan dengan negara lain di bidang-bidang ekonomi, politik, sosial, dan militer; serta dalam tingkatan yang lebih rendah juga mengenai bagaimana negara berhubungan dengan organisasi-organisasi non-negara. Hubungan tersebut dievaluasi dan dimonitor dalam usaha untuk memaksimalkan berbagai manfaat yang dapat diperoleh dari kerjasama multilateral internasional. Kebijakan luar negeri dirancang untuk membantu melindungi , keamanan nasional, tujuan ideologis, dan kemakmuran ekonomi suatu negara. Hal ini dapat terjadi sebagai hasil dari kerjasama secara damai dengan bangsa lain, atau melalui eksploitasi. Di beberapa negara, lembaga legislatif juga memiliki hak pengawasan yang cukup. Terdapat pengecualian, misalnya di Prancis dan Finlandia, di mana kepala negara adalah yang bertanggung-jawab atas kebijakan luar negeri, sementara kepala pemerintahan bertanggung-jawab terutama pada hal yang berkaitan dengan kebijakan internal. Di Indonesia dan juga di Amerika Serikat, kepala negara (yaitu Presiden) juga berfungsi sebagai kepala pemerintahan. * l * b * s
rdf:langString 外交政策(がいこうせいさく、英: Foreign policy)は、外交交渉を戦略的、効率的に行うために立案される総合的な対外政策である。主に国家の安全保障、経済的利益その他国益の保持・最大化を主として策定される外交戦略に基づいて立案され、実行される。
rdf:langString 외교 정책(外交政策)은 국가의 이익을 보존하고 국제 관계 내 목표를 달성하기 위해 한 국가가 취하는 전략들의 모임이다.
rdf:langString Per politica estera si intende la definizione delle priorità e degli interessi pubblici reciproci nell'ambito delle relazioni che i governi dei vari Stati della Comunità internazionale intrattengono tra loro; più recentemente, ai tradizionali attori statali si sono aggiunti molteplici enti di diversa natura, quali le organizzazioni internazionali, le organizzazioni internazionali non governative, le aziende multinazionali.
rdf:langString Buitenlandse politiek of buitenlandse betrekkingen is het beleid van een staat ten opzichte van andere staten en internationale organisaties. Veelal is hierbij het of raison d'État leidend. De meeste landen hebben hiertoe een ministerie van Buitenlandse Zaken. De studie van buitenlandse politiek is internationale betrekkingen.
rdf:langString Polityka zagraniczna – rodzaj działalności państwa w środowisku międzynarodowym. Należy do kręgu działania państwa, niezbędnego dla jego istnienia i rozwoju. Obejmuje działania intencjonalne, podejmowane dla realizacji określonych celów i zaspokojenia określonych interesów.Polityka zagraniczna państw – każde państwo za pomocą polityki zagranicznej realizuje na arenie międzynarodowej swoje cele i interesy. Polityka zagraniczna jest ściśle powiązana z polityką wewnętrzną. Jest to proces formułowania i realizacji interesów narodowo-państwowych w stosunku do innych państw. Każde państwo zabiega o realizację określonych interesów. Muszą one uwzględniać interes narodowy. Jest on określany przez , władzę wykonawczą, grupy nacisku (biznes, przemysł), opinię publiczną. Interes narodowy to po prostu żywotne interesy państwa i obywateli ułożone hierarchicznie, według przyjętego systemu wartości. Realizacja interesu narodowego na arenie międzynarodowej koliduje często z interesami innych państw i wymaga podjęcia odpowiednich działań w polityce zagranicznej. Polityka zagraniczna – działania prowadzone przez władze państwa na arenie międzynarodowej, zmierzające do realizacji określonych zadań poprzez współpracę z innymi krajami lub wywieranie na nie nacisku. Polityka zagraniczna zwykle jest kształtowana tak, aby chroniła narodowe interesy państwa, bezpieczeństwo, cele ideologiczne oraz dobrobyt ekonomiczny. Może to mieć miejsce za pomocą pokojowej współpracy z innymi narodami lub poprzez agresję, wojnę i wyzysk. Wiek XX przyniósł niesłychany wzrost znaczenie polityki zagranicznej wraz z powstaniem możliwości wzajemnego współdziałania niemal wszystkich narodów w takiej czy innej formie dyplomatycznej. Polityka zagraniczna – prowadzona jest przez upoważnione jako polityka zewnętrzna. Jest to w znaczeniu sensu largo zorganizowany wysiłek państwa na zewnątrz podporządkowany realizacji jego interesów. Polega na kształtowaniu otoczenia państwa na korzyść modyfikowania sytuacji niekorzystnych. Władza wykonawcza realizuję politykę zagraniczną państwa poprzez ministerstwo spraw zagranicznych wraz ze stojącym na jego czele członkiem Rady Ministrów, ministrem spraw zagranicznych. Władza ustawodawcza dysponuje parlamentarną komisją spraw zagranicznych, stałymi delegacjami do zgromadzeń parlamentarnych i grupami bilateralnymi w ramach Unii Międzyparlamentarnej.
rdf:langString Utrikespolitik är den politik en stat för gentemot andra stater, i syfte att tillgodose sina intressen. Genom utrikespolitiken strävar staten efter att uppnå säkerhetsmål, välfärdsmål och ideologiska mål. En stats utrikespolitik uttrycks på flera sätt. Dels uttrycks den explicit genom deklarationer och officiella uttalanden av makthavare, som den svenska årliga regeringsförklaringen. Dels ingås överenskommelser med stater om åtaganden, som till exempel inom FN och EU. Därtill kommer flera informella kanaler, som är minst lika viktiga för länders relationer. Den utrikespolitiska beslutsprocessen sker som regel i ett utrikesdepartement som leds av en minister, och har en förvaltning av politiska rådgivare och ämbetsmän. I Sverige och några andra parlamentariska länder finns dessutom organ i Riksdagen eller parlamentet som deltar i beslutsfattandet, men i realiteten kan riksdagen inte deltaga i flera av beslutsprocesserna av praktiska skäl. Till utrikespolitiken hör även beskickningar i länder, i vilka diplomater ingår. Ambassader organiserar under statschefen och regeringen i det land beskickningen kommer från. Internationella organisationer har i praktiken stor betydelse för utrikespolitiken, inte minst som opinionsbildare. Andra viktiga aktörer är massmedia och forskare i vissa akademiska ämnen.
rdf:langString A política externa é o conjunto de objetivos políticos que um determinado Estado almeja alcançar nas suas relações com os demais países do mundo. A política externa costuma ser planejada de modo a procurar proteger os interesses nacionais de um país, em especial sua segurança nacional, prosperidade econômica e valores. A consecução de tais objetivos pode ser obtida por meios pacíficos (cooperação internacional) ou violentos (agressão, guerra, exploração). Cabe recordar que o direito internacional, por intermédio da Carta das Nações Unidas, proíbe a agressão.
rdf:langString Внешняя политика (внешние отношения государства) —отношения с другими странами в интересах собственного государства; общий курс государства в международных делах.
rdf:langString Зо́внішня полі́тика — сукупність відносин держави з іншими державами світу та міжнародними організаціями. Найважливіший засіб ведення зовнішньої політики — дипломатія. Зовнішня політика у багатьох країнах світу має назву Міністерство закордонних справ. Очолює його міністр закордонних справ. В США таке відомство називається державним департаментом; очолює його державний секретар США. У Франції — міністерство зовнішніх зносин, у Швейцарії — політичний департамент, в Аргентині — міністерство зовнішніх зносин і культу, в Лівії — Народне бюро із зовнішніх зв'язків і т. д.
rdf:langString 外交政策(英語:Foreign policy,或稱對外政策)是指主權国家所正式採取的對外交往方針,並以維護其国家利益為宗旨。 主導外交政策的部門則稱作外交部。近年來,由於全球化和自由貿易的程度日益深化,亦有需要跟互動。上述的互動持續被評價和監察,以祈把的利益最大化。因著國家利益極為顯著的重要性,外交政策均由政府通過高層決策過程制定。要滿足國家利益可以通過跟其他國家和平合作,又或通過剝削。一般來說,制定外交政策是由政府首腦及外長負責。一些國家的立法機關對外交政策有顯著的監督權力。
xsd:nonNegativeInteger 11482

data from the linked data cloud