Fibonacci number

http://dbpedia.org/resource/Fibonacci_number an entity of type: Thing

La nombroj de Fibonacci aŭ fibonaĉi-nombroj, estas elementoj de entjerosinsekvo 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377, 610, 987, 1597, 2584, 4181, 6765, 10946, 17711, … (A000045 en OEIS), en kiu la du unuaj elementoq estas aŭ 1 kaj 1, aŭ 0 kaj 1. Ili estis nomitaj honore de la itala matematikisto Leonardo Pisano, konata kiel Fibonaĉi. Pli formale tiun ĉi sinsekvon oni difinas per rikura formulo: aŭ Oni povas ĝeneraligi fibonaĉi-nombroj por negativaj . Por trovi elementojn ĉe negativaj oni uzu la renversitan formulon : Oni povas facile rimarki ke . rdf:langString
수학에서 피보나치 수(영어: Fibonacci numbers)는 첫째 및 둘째 항이 1이며 그 뒤의 모든 항은 바로 앞 두 항의 합인 수열이다. 처음 여섯 항은 각각 1, 1, 2, 3, 5, 8이다. 편의상 0번째 항을 0으로 두기도 한다. rdf:langString
フィボナッチ数(フィボナッチすう、英: Fibonacci number)は、イタリアの数学者レオナルド・フィボナッチ(ピサのレオナルド)に因んで名付けられた数である。 rdf:langString
Fibonaccital är tal som ingår i en heltalsföljd, Fibonaccis talföljd, där varje tal är summan av de två föregående Fibonaccitalen; de två första talen är 0 och 1. Fibonaccitalen är en sekvens , definierad rekursivt enligt: De första Fibonaccitalen är 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377, 610, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , … (talföljd i OEIS) rdf:langString
斐波那契数(意大利语:Successione di Fibonacci),又譯為菲波拿契數、菲波那西數、斐氏數、黃金分割數。所形成的數列稱為斐波那契数列(意大利语:Successione di Fibonacci),又譯為菲波拿契數列、菲波那西數列、斐氏數列、黃金分割數列。這個數列是由意大利數學家斐波那契在他的《算盤書》中提出。 在數學上,斐波那契數是以遞歸的方法來定義: * * * (n≧2) 用文字來說,就是斐波那契數列由0和1開始,之後的斐波那契數就是由之前的兩數相加而得出。首幾個斐波那契數是: 1、 1、 2、 3、 5、 8、 13、 21、 34、 55、 89、 144、 233、 377、 610、 987……(OEIS數列) 特別指出:0不是第一項,而是第零項。 rdf:langString
في الرياضيات، متتالية فيبوناتشي أو أعداد فيبوناتشي(بالإنجليزية: Fibonacci numbers)‏ نسبة إلى عالم الرياضيات الإيطالي ليوناردو فيبوناتشي، هي متتالية يساوي فيها الحد مجموع الحدين السابقين. حدود هذه المتتالية الأولى هن الأعداد التالية: أول حدي متتالية فيبوناتشي هما الصفر والواحد، ولكن بعض المدارس حذفن الحد 0 الأساسي واستبدلنه بالحد، وبعضهن بدأ المتتالية بالواحد والاثنين. ويبقى كل حد هو مجموع الحدين السابقين له في جميع هذه الحالات. تعرف المتتالية لعدد فيبوناتشي بالوصف الرياضياتي مستعملا علاقة استدعاء ذاتي: مع القيم الناتجة عنها و rdf:langString
En matemàtiques, els nombres de Fibonacci, sovint denotats Fn, formen una sèrie, anomenada successió de Fibonacci, tal que cada nombre de la sèrie és la suma dels dos nombres anteriors, prenent com a valors inicials de la sèrie 0 i 1. És a dir, iper n > 1. La seqüència comença: Si se segueixen definicions més antigues, el valor és omès. Així doncs, la seqüència comença amb i la relació de recurrència és vàlida per n > 2. En la seva definició original, Fibonacci començava la seqüència amb rdf:langString
In mathematics, the Fibonacci numbers, commonly denoted Fn , form a sequence, the Fibonacci sequence, in which each number is the sum of the two preceding ones. The sequence commonly starts from 0 and 1, although some authors start the sequence from 1 and 1 or sometimes (as did Fibonacci) from 1 and 2.Starting from 0 and 1, the first few values in the sequence are: 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144. rdf:langString
Matematikan, Fibonacciren zenbakiek, zeinak bezala adierazten baitira, segida matematiko bat osatzen dute. Segida horri Fibonacciren segida deritzogu. Fibonacciren segida, segida errepikari bat da, hau da, segidako gai bakoitzaren balioa aurrekoen menpe egongo da. Ondorengoa da Fibonacciren segidaren adierazpen orokorra: Alegia, hasierako bi balioen ondoren, gai bakoitzaren balioa aurreko bien batura izango da. Fibonacciren segidako lehenengo gaien balioak honako hauek dira: rdf:langString
Dalam matematika, bilangan Fibonacci adalah barisan yang didefinisikan secara sebagai berikut: Penjelasan: barisan ini berawal dari 0 dan 1, kemudian angka berikutnya didapat dengan cara menambahkan kedua bilangan yang berurutan sebelumnya. Dengan aturan ini, maka barisan bilangan Fibonacci yang pertama adalah: Barisan bilangan Fibonacci dapat dinyatakan sebagai berikut: dengan * adalah bilangan Fibonacci ke-n * dan adalah penyelesaian persamaan rdf:langString
Чи́сла Фибона́ччи (вариант написания — Фибона́чи) — элементы числовой последовательности 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377, 610, 987, 1597, 2584, 4181, 6765, 10946, 17711, … (последовательность в OEIS), в которой первые два числа равны 0 и 1, а каждое последующее число равно сумме двух предыдущих чисел. Названы в честь средневекового математика Леонардо Пизанского (известного как Фибоначчи). Правда, в некоторых книгах, особенно в старых[каких?], член , равный нулю, опускается — тогда последовательность Фибоначчи начинается с . ,где . Легко заметить, что . rdf:langString
rdf:langString عدد فيبوناتشي
rdf:langString Nombre de Fibonacci
rdf:langString Fibonaccizahl
rdf:langString Fibonaĉi-nombro
rdf:langString Fibonacciren zenbakiak
rdf:langString Nombre de Fibonacci
rdf:langString Fibonacci number
rdf:langString Bilangan Fibonacci
rdf:langString 피보나치 수
rdf:langString フィボナッチ数
rdf:langString Fibonaccigetal
rdf:langString Числа Фибоначчи
rdf:langString Числа Фібоначчі
rdf:langString Fibonaccital
rdf:langString 斐波那契数
rdf:langString Fibonacci numbers
xsd:integer 10918
xsd:integer 1124417453
rdf:langString A000045
rdf:langString DRjFV_DETKQ
rdf:langString p/f040020
rdf:langString Fibonacci numbers
rdf:langString Sunflowers and Fibonacci - Numberphile
rdf:langString في الرياضيات، متتالية فيبوناتشي أو أعداد فيبوناتشي(بالإنجليزية: Fibonacci numbers)‏ نسبة إلى عالم الرياضيات الإيطالي ليوناردو فيبوناتشي، هي متتالية يساوي فيها الحد مجموع الحدين السابقين. حدود هذه المتتالية الأولى هن الأعداد التالية: أول حدي متتالية فيبوناتشي هما الصفر والواحد، ولكن بعض المدارس حذفن الحد 0 الأساسي واستبدلنه بالحد، وبعضهن بدأ المتتالية بالواحد والاثنين. ويبقى كل حد هو مجموع الحدين السابقين له في جميع هذه الحالات. تعرف المتتالية لعدد فيبوناتشي بالوصف الرياضياتي مستعملا علاقة استدعاء ذاتي: مع القيم الناتجة عنها و سميت متتالية فيبوناتشي نسبة إلى ليوناردو البيسي والمعروف باسم فيبوناتشي (باللاتينية: Fibonacci). عرف هذا العالم هذه المتتالية في كتاب له اسمه ليبري أباتشي نشره عام 1202، رغم أنها كانت معروفة وموصوفة بالسابق في الرياضيات الهندية.، مائتين سنة قبل الميلاد، في عمل قام به . تظهر متتالية فيبوناتشي في العديد من المواقع في الرياضيات إلى درجة أن هناك جريدة مختصة في دراستها تسمى . تتضمن تطبيقات المتتالية تطبيقات في مجال علم الحاسوب، تقنية فيبوناتشي للبحث مثالا. متتالية فيبوناتشي مرتبطة ارتباطا شديدا بالنسبة الذهبية. تعبر عن حد متتالية فيبوناتشي من الدرجة n مستعملة n ذاته إضافة إلى النسبة الذهبية، ومبينة أن النسبة بين حدين متتابعين من المتتالية تؤول إلى النسبة الذهنية عندما يؤول n إلى ما لا نهاية له. ترتبط أعداد فيبوناتشي أيضا بأعداد لوكاس ، كونهما تكونان زوجا متكاملا من متتالية لوكاس: و .
rdf:langString En matemàtiques, els nombres de Fibonacci, sovint denotats Fn, formen una sèrie, anomenada successió de Fibonacci, tal que cada nombre de la sèrie és la suma dels dos nombres anteriors, prenent com a valors inicials de la sèrie 0 i 1. És a dir, iper n > 1. La seqüència comença: Si se segueixen definicions més antigues, el valor és omès. Així doncs, la seqüència comença amb i la relació de recurrència és vàlida per n > 2. En la seva definició original, Fibonacci començava la seqüència amb Els nombres de Fibonacci estan estretament relacionats amb la secció àuria: la fórmula de Binet expressa l'nèssim nombre de Fibonacci en termes de n i la secció àuria, i implica que la raó de dos nombres consecutius de Fibonacci tendeix a la secció àuria a mesura que n augmenta. Els nombres de Fibonacci duen el nom del matemàtic italià Leonardo de Pisa, posteriorment conegut com Fibonacci. En el seu llibre de 1202 Liber Abaci, Fibonacci va introduir la sèrie a les matemàtiques europees occidentals, tot i que la seqüència ja havia estat descrita prèviament a l'Índia, al voltant de l'any 200 abans de Crist en una obra de Pingala quan enumerava possibles patrons en la poesia en sànscrit formats per síl·labes de dues longituds diferents. Els nombres de Fibonacci apareixen de forma inesperada en les matemàtiques, fins a tal punt que hi ha un revista sencera dedicada al seu estudi, la Fibonacci Quarterly. Les aplicacions dels nombres de Fibonacci inclouen algorismes computacionals com la tècnica de cerca de Fibonacci i l'estructura de dades del monticle de Fibonacci, i grafs anomenats cubs de Fibonacci, que serveixen per interconnectar sistemes paral·lels i distribuïts. També apareixen en patrons de la natura, com ara en el brancatge dels arbres, la distribució de les fulles del tronc, els brots de fruits en les pinyes, la floració de les carxoferes, l'obertura de les falgueres, i la distribució de les bràctees de les pinyes. Els nombres de Fibonacci també estan molt relacionats amb els nombres de Lucas , en el sentit que els nombres de Fibonacci i els de Lucas formen una parella completa de sèries de Lucas: and .
rdf:langString La nombroj de Fibonacci aŭ fibonaĉi-nombroj, estas elementoj de entjerosinsekvo 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377, 610, 987, 1597, 2584, 4181, 6765, 10946, 17711, … (A000045 en OEIS), en kiu la du unuaj elementoq estas aŭ 1 kaj 1, aŭ 0 kaj 1. Ili estis nomitaj honore de la itala matematikisto Leonardo Pisano, konata kiel Fibonaĉi. Pli formale tiun ĉi sinsekvon oni difinas per rikura formulo: aŭ Oni povas ĝeneraligi fibonaĉi-nombroj por negativaj . Por trovi elementojn ĉe negativaj oni uzu la renversitan formulon : Oni povas facile rimarki ke .
rdf:langString In mathematics, the Fibonacci numbers, commonly denoted Fn , form a sequence, the Fibonacci sequence, in which each number is the sum of the two preceding ones. The sequence commonly starts from 0 and 1, although some authors start the sequence from 1 and 1 or sometimes (as did Fibonacci) from 1 and 2.Starting from 0 and 1, the first few values in the sequence are: 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144. The Fibonacci numbers were first described in Indian mathematics, as early as 200 BC in work by Pingala on enumerating possible patterns of Sanskrit poetry formed from syllables of two lengths. They are named after the Italian mathematician Leonardo of Pisa, later known as Fibonacci, who introduced the sequence to Western European mathematics in his 1202 book Liber Abaci. Fibonacci numbers appear unexpectedly often in mathematics, so much so that there is an entire journal dedicated to their study, the Fibonacci Quarterly. Applications of Fibonacci numbers include computer algorithms such as the Fibonacci search technique and the Fibonacci heap data structure, and graphs called Fibonacci cubes used for interconnecting parallel and distributed systems. They also appear in biological settings, such as branching in trees, the arrangement of leaves on a stem, the fruit sprouts of a pineapple, the flowering of an artichoke, an uncurling fern, and the arrangement of a pine cone's bracts. Fibonacci numbers are also strongly related to the golden ratio: expresses the nth Fibonacci number in terms of n and the golden ratio, and implies that the ratio of two consecutive Fibonacci numbers tends to the golden ratio as n increases. Fibonacci numbers are also closely related to Lucas numbers, which obey the same recurrence relation and with the Fibonacci numbers form a complementary pair of Lucas sequences.
rdf:langString Matematikan, Fibonacciren zenbakiek, zeinak bezala adierazten baitira, segida matematiko bat osatzen dute. Segida horri Fibonacciren segida deritzogu. Fibonacciren segida, segida errepikari bat da, hau da, segidako gai bakoitzaren balioa aurrekoen menpe egongo da. Ondorengoa da Fibonacciren segidaren adierazpen orokorra: Alegia, hasierako bi balioen ondoren, gai bakoitzaren balioa aurreko bien batura izango da. Fibonacciren segidako lehenengo gaien balioak honako hauek dira: Fibonacciren segidaren jatorrizko definizioan, Fibonaccik ez zuen kontuan hartu terminoa eta zuzenean eta zenbakiak definitu zituen segidaren lehenengo eta bigarren termino gisa, hurrenez hurren. Fibonacciren zenbakiak estuki erlazionaturik daude urrezko zenbakiarekin: n-garren Fibonacciren zenbakia n zenbakiaren eta urrezko zenbakiaren funtzioan adierazten du. Artikuluan aurrerago ikusiko dugun bezala, Bineten formulari esker, Fibonacciren ondoz-ondoko bi zenbakien arteko zatidura urrezko zenbakira gerturatzen dela ondoriozta daiteke, n-ren balioa handitzen doan heinean. Fibonacciren zenbakiak Pisako Leonardo (Fibonacci bezala ere ezaguna zen) matematikari italiarraren omenez deitzen dira. 1202. urtean argitaratu zuen idazlanari esker, , Fibonaccik bere segida mendebaldeko europako matematikan uztartu ahal izan zuen. Nolanahi ere, komenigarria da aipatzea ordurako segida hori matematikari indiar batzuek deskribatu zutela (K.a. 200. urtean). Fibonacciren zenbakiak ustekabean agertzen dira lotura zuzen bat ez duten matematikako leku ezberdinetan (adibidez, ). Hain sarrita agertzen dira matematikan, ezen zenbaki hauek aztertzeaz arduratzen den ikerketa talde bat existitzen baita, Fibonacci Quarterly bezala ere ezaguna. Fibonacciren zenbakien aplikazio ezberdinen artean, esate baterako, ordenagailuentzako algoritmoen diseinua aipa daiteke. Algoritmo horien adibide esanguratsu batzuk izan daitezke eta informazio egituratzeko teknikak, edota deituriko grafoak, zeinen helburua paraleloak eta banatuak dauden sistemak interkonektatzea den. Fibonacciren zenbakiak sarritan agertzen dira kontestu biologikoetan. Zuhaitz baten adarren sorkuntzan, landare bateko hostoen antolaketan edota orburu baten loraldian, besteak beste. Keplerrek berak baieztatu zuen Fibonacciren zenbakien presentzia naturan handia dela eta hori bera erabili zuen lore batzuek duten forma pentagonala azaltzeko.
rdf:langString Dalam matematika, bilangan Fibonacci adalah barisan yang didefinisikan secara sebagai berikut: Penjelasan: barisan ini berawal dari 0 dan 1, kemudian angka berikutnya didapat dengan cara menambahkan kedua bilangan yang berurutan sebelumnya. Dengan aturan ini, maka barisan bilangan Fibonacci yang pertama adalah: Barisan bilangan Fibonacci dapat dinyatakan sebagai berikut: dengan * adalah bilangan Fibonacci ke-n * dan adalah penyelesaian persamaan Perbandingan antara dengan hampir selalu sama untuk sebarang nilai n dan mulai nilai n tertentu, perbandingan ini nilainya tetap. Perbandingan itu disebut rasio emas yang nilainya mendekati 1,618.
rdf:langString 수학에서 피보나치 수(영어: Fibonacci numbers)는 첫째 및 둘째 항이 1이며 그 뒤의 모든 항은 바로 앞 두 항의 합인 수열이다. 처음 여섯 항은 각각 1, 1, 2, 3, 5, 8이다. 편의상 0번째 항을 0으로 두기도 한다.
rdf:langString フィボナッチ数(フィボナッチすう、英: Fibonacci number)は、イタリアの数学者レオナルド・フィボナッチ(ピサのレオナルド)に因んで名付けられた数である。
rdf:langString Fibonaccital är tal som ingår i en heltalsföljd, Fibonaccis talföljd, där varje tal är summan av de två föregående Fibonaccitalen; de två första talen är 0 och 1. Fibonaccitalen är en sekvens , definierad rekursivt enligt: De första Fibonaccitalen är 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377, 610, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , … (talföljd i OEIS)
rdf:langString Чи́сла Фибона́ччи (вариант написания — Фибона́чи) — элементы числовой последовательности 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377, 610, 987, 1597, 2584, 4181, 6765, 10946, 17711, … (последовательность в OEIS), в которой первые два числа равны 0 и 1, а каждое последующее число равно сумме двух предыдущих чисел. Названы в честь средневекового математика Леонардо Пизанского (известного как Фибоначчи). Правда, в некоторых книгах, особенно в старых[каких?], член , равный нулю, опускается — тогда последовательность Фибоначчи начинается с . Говоря более формально, последовательность чисел Фибоначчи задаётся линейным рекуррентным соотношением: ,где . Иногда числа Фибоначчи рассматривают и для отрицательных значений как двусторонне бесконечную последовательность, удовлетворяющую тому же рекуррентному соотношению. Соответственно, члены с отрицательными индексами легко получить с помощью эквивалентной формулы «назад»: : Легко заметить, что .
rdf:langString 斐波那契数(意大利语:Successione di Fibonacci),又譯為菲波拿契數、菲波那西數、斐氏數、黃金分割數。所形成的數列稱為斐波那契数列(意大利语:Successione di Fibonacci),又譯為菲波拿契數列、菲波那西數列、斐氏數列、黃金分割數列。這個數列是由意大利數學家斐波那契在他的《算盤書》中提出。 在數學上,斐波那契數是以遞歸的方法來定義: * * * (n≧2) 用文字來說,就是斐波那契數列由0和1開始,之後的斐波那契數就是由之前的兩數相加而得出。首幾個斐波那契數是: 1、 1、 2、 3、 5、 8、 13、 21、 34、 55、 89、 144、 233、 377、 610、 987……(OEIS數列) 特別指出:0不是第一項,而是第零項。
rdf:langString Fibonacci numbers: F = F + F with F = 0 and F = 1
xsd:nonNegativeInteger 83807

data from the linked data cloud