Exploration of Mars

http://dbpedia.org/resource/Exploration_of_Mars an entity of type: Thing

L'exploració de Mart ha tingut lloc durant centenars d'anys, començant seriosament amb la invenció i el desenvolupament del telescopi a principis del segle xvii. Cada cop amb vistes del planeta vermell més detallades des de la Terra, va inspirar especulacions sobre el seu entorn i la possible vida - fins i tot civilitzacions intel·ligents - que podrien trobar-se allà. Les sondes enviades des de la Terra a partir de finals del segle xx han llançat un increment dramàtic en el coneixement sobre el sistema marcià, centrat principalment en la comprensió de la seva geologia i la potencial habitabilitat. rdf:langString
Výzkum Marsu je celosvětová snaha o zjištění maximálního množství informací o Marsu a zajištění případné cesty člověka na Mars. Dále se vědci snaží zjistit, zda byl na Marsu někdy život nebo je možné na Marsu těžit nerostné suroviny, či případně pěstovat zemědělské plodiny. rdf:langString
استكشاف المريخ هي عملية دراسة كوكب المريخ من خلال المركبات الفضائية والتلسكوبات. يتم استكشاف المريخ منذ قرون، بدءا من اختراع التلسكوبات. أُرسلت المسابر الفضائية من الأرض نحو المريخ ابتداءً من أواخر القرن العشرين وقد أسفرت عن زيادة كبيرة في المعرفة حول النظام المريخي، وتركز المهام في المقام الأول على فهم جيولوجيا المريخ وإمكانية العيش فيه مستقبلا. rdf:langString
The planet Mars has been explored remotely by spacecraft. Probes sent from Earth, beginning in the late 20th century, have yielded a large increase in knowledge about the Martian system, focused primarily on understanding its geology and habitability potential. Engineering interplanetary journeys is complicated and the exploration of Mars has experienced a high failure rate, especially the early attempts. Roughly sixty percent of all spacecraft destined for Mars failed before completing their missions and some failed before their observations could begin. Some missions have met with unexpected success, such as the twin Mars Exploration Rovers, Spirit and Opportunity which operated for years beyond their specification. rdf:langString
Planet Mars telah dieksplorasi dari jarak yang jauh oleh berbagai wahana antariksa. Probe yang dikirim dari Bumi, dimulai pada akhir abad ke-20, telah menghasilkan peningkatan besar dalam pengetahuan tentang sistem Mars, yang difokuskan terutama pada pemahaman geologi dan potensi kelayakhuniannya. Merekayasa adalah pekerjaan yang rumit dan penjelajahan Mars telah mengalami tingkat kegagalan yang tinggi, terutama pada upaya-upaya awal. Sekitar enam puluh persen dari semua wahana antariksa yang ditujukan ke Mars gagal sebelum menyelesaikan misinya dan beberapa gagal sebelum pengamatan mereka dapat dimulai. Sementara itu, beberapa misi mengalami kesuksesan yang tidak terduga, seperti Mars Exploration Rovers, yang beroperasi selama bertahun-tahun melebihi spesifikasi awalnya. rdf:langString
火星探査(かせいたんさ、Exploration of Mars)とは、太陽系第4惑星である火星へと何らかの探査装置を送り込み、惑星の大地や大気、その他の情報を収集することである。 rdf:langString
화성 탐사(火星探査)는 우주 탐사의 중요한 부분 중 하나로 미국, 러시아, 유럽, 일본 등에서 추진되고 있다. 1960년대 이후 궤도 위성, 탐사선, 로버 등 수십 개의 무인 우주선이 화성으로 보내졌다. 화성 탐사는 화성의 현재 상태와 화성의 자연사를 탐구하는 것이다. 행성간 여행에 따르는 갖가지 요인들로 인해 화성 탐사는 많은 실패요인을 갖고 있으며 이러한 이유로 화성 탐사에는 천문학적인 비용이 소요된다. 그 때문에 일부에서는 화성 탐사의 실패를 ' 거대한 은하 구울 ' 때문이라 비꼬기도 한다. rdf:langString
Utforskningen av Mars påbörjades redan i antiken, och tog fart på 1600-talet då de första teleskopen konstruerades. Mars är Jordens näst närmaste planetariska granne, och under lång tid har det spekulerats i om det funnits liv på Mars och att det kanske till och med funnits intelligenta civilisationer där. Över tiden har förfinade teleskop och mätutrustning gett forskarna kontinuerligt bättre förståelse om planeten. Försök att skicka rymdsonder till "den röda planeten" har pågått sedan 1960-talet. Det visade sig vara mycket svårt att besöka planeten, av ett 40-tal sonder som skickats upp till och med år 2003 fungerade endast hälften som planerat. De sonder som nått sitt mål har dramatiskt ökat forskarnas kunskap om planetens geologi och eventuella biologi. rdf:langString
Дослідження Марса — вивчення Марса космічними апаратами. Зонди відправляються із Землі починаючи з 20 століття, що призвело до значного збільшення знань людства щодо марсіанської системи, перш за все — у розумінні геології й потенційної придатності до життя. rdf:langString
A exploração de Marte tem sido feita através de diversas sondas e aterrizadores enviados a Marte da agência espacial norte-americana a NASA, pela Agência Japonesa de Exploração Aeroespacial (JAXA), pela Agência Espacial Europeia (ESA), pela Agência Espacial e de Aviação Russa e pela Organização Indiana de Pesquisa Espacial (ISRO). Algumas sondas falharam, enquanto outras nem chegaram ao planeta. Outras, porém, funcionam bem até hoje, como, por exemplo, a dos veículos exploradores de Marte: Opportunity, Curiosity e Voyager 1. rdf:langString
火星探测是指人类通过向火星发射空间探测器,对火星进行的活动。人類從60年代開始使用望遠鏡观测火星。1965年7月14日,美国水手4号探测器在火星上空掠过火星,成为第一枚掠过火星并发回探测数据的探测器。 1971年12月2日,苏联火星3号(Mars 3)的登陆器成功在火星软着陆,成为第一个抵达火星的探测器,并在火星表面发出14.5秒信号,但隨即失去信號。1976年9月3日,美国維京1號的登陆器在火星表面软着陆,成为第一个向地球发回照片的探测器。2021年5月15日,祝融號登陸火星,中國成為第二個在火星上運作火星車的國家。 rdf:langString
La exploración espacial de Marte comenzó en el contexto de la carrera espacial entre Estados Unidos y la Unión Soviética, durante el período de la Guerra Fría. El interés en Marte y en la posibilidad de que albergue vida se remonta ya a 1877, cuando el astrónomo italiano Giovanni Schiaparelli afirmó haber visto canales por todo el planeta. Posteriormente, otros astrónomos intentaron comprobar la postulación del astrónomo estadounidense Percival Lowell, que sugería que los presuntos canales descubiertos por Schiaparelli eran un sistema de irrigación creado por seres inteligentes. Aunque no había pruebas reales de estas especulaciones, se creó toda una serie de teorías o mitos sobre Marte, que trascendieron en la literatura y en la creación de leyendas sobre supuestos marcianos que habrían v rdf:langString
L’exploration du système martien, qui comprend la planète Mars et ses deux satellites, tient une place particulièrement importante dans les programmes scientifiques d'exploration du Système solaire des principales puissances spatiales. En 2016, plus de quarante sondes, orbiteurs et atterrisseurs ont été envoyés vers la planète depuis le début des années 1960. Cet intérêt répond à plusieurs motivations. Mars constitue d'abord une destination proche, ce qui permet d'y envoyer relativement facilement des engins spatiaux. Par ailleurs, contrairement aux autres planètes du Système solaire, Mars a sans aucun doute connu par le passé des conditions assez proches de celles régnant sur Terre qui ont pu permettre l'apparition de la vie — ce qui reste à confirmer. Depuis l'invention du télescope, cet rdf:langString
L'esplorazione di Marte è una parte importante delle missioni di esplorazione spaziale dell'Unione Sovietica e della Federazione russa, degli Stati Uniti e dell'Europa; alle organizzazioni di tali paesi si sono aggiunte dagli anni 2010 India e Cina. Dagli anni sessanta sono state inviate verso Marte dozzine di sonde automatiche senza equipaggio, che includevano orbiter, lander e rover, per raccogliere dati e rispondere a domande sul pianeta rosso e il suo passato, che potrebbero portare a scoperte ulteriori per il passato, presente e futuro della Terra. rdf:langString
Badania Marsa – ogół działań prowadzących do poznania Marsa. Do około 2010 roku podjęto 38 prób wysłania sondy w kierunku Marsa. 10 misji zakończyło się awarią, zanim sonda dotarła na orbitę okołoziemską, bądź nie powiódł się odlot na trajektorię międzyplanetarną (w tym 9 na pierwszych 13 startów). 4 sondy zostały pomyślnie wysłane w kierunku Marsa, jednak zamilkły, zanim dotarły do celu (trzy rosyjskie i jedna japońska). 5 sond nie udało się wprowadzić na orbitę bądź zamilkły bardzo szybko. Fiaskiem zakończyło się także 6 (w tym 4 radzieckie) spośród 11 lądowań na Marsie. Za sukces można uznać 3 misje przelotowe, 10 orbitalnych i 5 lądowań. 5 misji, które dotarły do Marsa, posiadały zarówno moduły orbitalne, jak i lądowniki. Licząc więc je podwójnie, 18 z 42 próbników zakończyło się sukce rdf:langString
Sinds 1960 zijn er enkele tientallen ruimtevluchten ondernomen naar de planeet Mars. Het verkennen van Mars is een onderdeel van ruimtevaartprogramma's van Amerika, de Sovjet-Unie/Rusland, Europa, Japan en India. In alle gevallen gaat het daarbij tot nu toe om onbemande ruimtevaartuigen. Deels ging het daarbij om ruimtevaartuigen die langs de planeet vlogen (een scheervlucht of "flyby") of ruimtevaartuigen die in een baan om de planeet gingen draaien (een "orbiter" oftewel een satelliet of kunstmaan). In andere gevallen werd er geland op het oppervlak van de planeet met een "lander", een landingsmodule die op de plek van landing onderzoek doet. De eerste landing vond plaats in 1971. In een later stadium werden er ook "rovers" naar het Marsoppervlak gebracht, voertuigen (robotwagentjes) die rdf:langString
Исследование и изучение Марса — это научный процесс сбора, систематизации и сопоставления данных о четвёртой планете Солнечной системы. Процесс изучения охватывает различные области знания, в том числе астрономию, биологию, планетологию и другие. rdf:langString
rdf:langString Exploration of Mars
rdf:langString استكشاف المريخ
rdf:langString Exploració de Mart
rdf:langString Výzkum Marsu
rdf:langString Exploración de Marte
rdf:langString Penjelajahan Mars
rdf:langString Exploration du système martien
rdf:langString Esplorazione di Marte
rdf:langString 화성 탐사
rdf:langString 火星探査
rdf:langString Badania Marsa
rdf:langString Ruimtevaart naar Mars
rdf:langString Exploração de Marte
rdf:langString Исследование Марса
rdf:langString Utforskningen av Mars
rdf:langString Дослідження Марса
rdf:langString 火星探测
xsd:integer 426143
xsd:integer 1119690327
rdf:langString em
rdf:langString right
rdf:langString Martian sunset, Spirit rover, 2005
rdf:langString North polar view, Phoenix lander, 2008
xsd:integer 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 13
rdf:langString vertical
rdf:langString right
rdf:langString MarsSunset.jpg
rdf:langString PhoenixSolarPanelandRoboticArm.png
xsd:integer 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 1960.0 1970.0 1980.0 1990.0 2000.0 2010.0 2020.0
rdf:langString Active Mars missions, 1997 to present
rdf:langString Launches to Mars
xsd:integer 200
xsd:integer 11 13
rdf:langString #
rdf:langString Number of missions
rdf:langString Year
rdf:langString Decade
rdf:langString L'exploració de Mart ha tingut lloc durant centenars d'anys, començant seriosament amb la invenció i el desenvolupament del telescopi a principis del segle xvii. Cada cop amb vistes del planeta vermell més detallades des de la Terra, va inspirar especulacions sobre el seu entorn i la possible vida - fins i tot civilitzacions intel·ligents - que podrien trobar-se allà. Les sondes enviades des de la Terra a partir de finals del segle xx han llançat un increment dramàtic en el coneixement sobre el sistema marcià, centrat principalment en la comprensió de la seva geologia i la potencial habitabilitat.
rdf:langString Výzkum Marsu je celosvětová snaha o zjištění maximálního množství informací o Marsu a zajištění případné cesty člověka na Mars. Dále se vědci snaží zjistit, zda byl na Marsu někdy život nebo je možné na Marsu těžit nerostné suroviny, či případně pěstovat zemědělské plodiny.
rdf:langString استكشاف المريخ هي عملية دراسة كوكب المريخ من خلال المركبات الفضائية والتلسكوبات. يتم استكشاف المريخ منذ قرون، بدءا من اختراع التلسكوبات. أُرسلت المسابر الفضائية من الأرض نحو المريخ ابتداءً من أواخر القرن العشرين وقد أسفرت عن زيادة كبيرة في المعرفة حول النظام المريخي، وتركز المهام في المقام الأول على فهم جيولوجيا المريخ وإمكانية العيش فيه مستقبلا.
rdf:langString The planet Mars has been explored remotely by spacecraft. Probes sent from Earth, beginning in the late 20th century, have yielded a large increase in knowledge about the Martian system, focused primarily on understanding its geology and habitability potential. Engineering interplanetary journeys is complicated and the exploration of Mars has experienced a high failure rate, especially the early attempts. Roughly sixty percent of all spacecraft destined for Mars failed before completing their missions and some failed before their observations could begin. Some missions have met with unexpected success, such as the twin Mars Exploration Rovers, Spirit and Opportunity which operated for years beyond their specification.
rdf:langString La exploración espacial de Marte comenzó en el contexto de la carrera espacial entre Estados Unidos y la Unión Soviética, durante el período de la Guerra Fría. El interés en Marte y en la posibilidad de que albergue vida se remonta ya a 1877, cuando el astrónomo italiano Giovanni Schiaparelli afirmó haber visto canales por todo el planeta. Posteriormente, otros astrónomos intentaron comprobar la postulación del astrónomo estadounidense Percival Lowell, que sugería que los presuntos canales descubiertos por Schiaparelli eran un sistema de irrigación creado por seres inteligentes. Aunque no había pruebas reales de estas especulaciones, se creó toda una serie de teorías o mitos sobre Marte, que trascendieron en la literatura y en la creación de leyendas sobre supuestos marcianos que habrían visitado la Tierra.
rdf:langString L’exploration du système martien, qui comprend la planète Mars et ses deux satellites, tient une place particulièrement importante dans les programmes scientifiques d'exploration du Système solaire des principales puissances spatiales. En 2016, plus de quarante sondes, orbiteurs et atterrisseurs ont été envoyés vers la planète depuis le début des années 1960. Cet intérêt répond à plusieurs motivations. Mars constitue d'abord une destination proche, ce qui permet d'y envoyer relativement facilement des engins spatiaux. Par ailleurs, contrairement aux autres planètes du Système solaire, Mars a sans aucun doute connu par le passé des conditions assez proches de celles régnant sur Terre qui ont pu permettre l'apparition de la vie — ce qui reste à confirmer. Depuis l'invention du télescope, cette planète tellurique intrigue les scientifiques comme le grand public. Le premier survol de Mars par la sonde américaine Mariner 4 (1964) dévoile une planète beaucoup moins accueillante qu'imaginé, dotée d'une atmosphère très ténue, sans champ magnétique pour la protéger des rayonnements stérilisants du Soleil et comportant une surface d'apparence lunaire très ancienne. Toutefois, les observations plus poussées menées par l'orbiteur Mariner 9 (1971) montrent que Mars présente en fait une géologie plus complexe présentant des traces de volcanisme et des formes peut-être façonnées par des eaux de surface. Mars a été l'un des enjeux de la course à l'espace, affrontement pacifique entre les États-Unis et l'Union soviétique à l'époque de la guerre froide. L'URSS parvient la première à poser sur le sol de la planète l'atterrisseur Mars 3 (1971), mais celui-ci ne survit que vingt secondes. Les deux atterrisseurs américains du programme Viking accompagnés par des orbiteurs, qui arrivent sur Mars en 1976, se caractérisent par leur longévité et fournissent une moisson d'informations sur la planète : composition de l'atmosphère, météorologie martienne, premières analyses du sol martien in situ. Une tentative de détection d'une vie microbienne au moyen d'un mini laboratoire embarqué ne fournit pas de résultat déterminant. Durant les vingt ans qui suivent, plus aucune mission n'est lancée vers Mars. Dès cette époque, des projets de missions spatiales habitées sont élaborés. Mais le défi technique et financier soulevé par une telle mission reste dans les années 2010 hors de portée des capacités des agences spatiales les mieux dotées. Les années 1990 voient la reprise des missions d'exploration de Mars, donnant des résultats contrastés. Pas moins de sept sondes spatiales sont perdues : les deux sondes spatiales du programme soviétique Phobos (1988) lancées vers le satellite naturel Phobos, la sonde de la NASA Mars Observer (1992), la sonde soviétique Mars 96 (1996) développée avec une forte participation européenne, les sondes américaines Mars Climate Orbiter (1998) et Mars Polar Lander (1998) et enfin la sonde japonaise Nozomi (1998). La NASA connaît toutefois deux succès, l'un essentiellement technologique grâce au petit astromobile Sojourner déposé sur le sol martien par Mars Pathfinder (1996) et l'autre, scientifique, à travers l'orbiteur Mars Global Surveyor (1996), qui collecte des données détaillées sur la planète durant neuf ans. Ce dernier détecte la présence de minéraux qui prouvent que Mars n'a pas toujours été la planète aride que l'on connaît aujourd'hui. Les années 2000 sont beaucoup plus fructueuses. Au début de cette décennie, la NASA développe plusieurs missions à budget modéré dont l'objectif principal est la recherche de la présence passée et présente d'eau. Ce sont les orbiteurs 2001 Mars Odyssey et Mars Reconnaissance Orbiter (2005), les deux rovers MER (2003) et l'atterrisseur Phoenix (2007), qui se posent sur la calotte polaire. L'ensemble des informations recueillies complétées par celles de l'orbiteur européen Mars Express (2003) permettent d'esquisser une histoire géologique et climatique de Mars et de préparer la mission particulièrement ambitieuse et coûteuse du rover Mars Science Laboratory lancé en 2011. Celui-ci, doté d'une instrumentation scientifique sophistiquée, doit réaliser une étude géologique et minéralogique très poussée qui pourrait permettre de détecter indirectement la présence passée d'une vie sur Mars. Mais cette période est également marquée par l'abandon du projet de retour d'échantillon martien, stoppé pour des raisons techniques et financières, et de celui du réseau de stations météorologiques MetNet. Malgré la récession économique qui limite les budgets de l'exploration spatiale à partir de 2011, Mars reste une destination très visitée, notamment par les orbiteurs MAVEN (étude des mécanismes qui entraînent la disparition de l'atmosphère martienne) et Mars Orbiter Mission lancés en 2013, l'orbiteur ExoMars Trace Gas Orbiter qui remplit une mission analogue à MAVEN en 2016, l'atterrisseur InSight chargé d'étudier la structure interne de la planète, ainsi que les rovers européen ExoMars en 2018 et Mars 2020 en 2020, ce dernier étant chargé de préparer une future mission de retour d'échantillons sur Terre.
rdf:langString Planet Mars telah dieksplorasi dari jarak yang jauh oleh berbagai wahana antariksa. Probe yang dikirim dari Bumi, dimulai pada akhir abad ke-20, telah menghasilkan peningkatan besar dalam pengetahuan tentang sistem Mars, yang difokuskan terutama pada pemahaman geologi dan potensi kelayakhuniannya. Merekayasa adalah pekerjaan yang rumit dan penjelajahan Mars telah mengalami tingkat kegagalan yang tinggi, terutama pada upaya-upaya awal. Sekitar enam puluh persen dari semua wahana antariksa yang ditujukan ke Mars gagal sebelum menyelesaikan misinya dan beberapa gagal sebelum pengamatan mereka dapat dimulai. Sementara itu, beberapa misi mengalami kesuksesan yang tidak terduga, seperti Mars Exploration Rovers, yang beroperasi selama bertahun-tahun melebihi spesifikasi awalnya.
rdf:langString 火星探査(かせいたんさ、Exploration of Mars)とは、太陽系第4惑星である火星へと何らかの探査装置を送り込み、惑星の大地や大気、その他の情報を収集することである。
rdf:langString 화성 탐사(火星探査)는 우주 탐사의 중요한 부분 중 하나로 미국, 러시아, 유럽, 일본 등에서 추진되고 있다. 1960년대 이후 궤도 위성, 탐사선, 로버 등 수십 개의 무인 우주선이 화성으로 보내졌다. 화성 탐사는 화성의 현재 상태와 화성의 자연사를 탐구하는 것이다. 행성간 여행에 따르는 갖가지 요인들로 인해 화성 탐사는 많은 실패요인을 갖고 있으며 이러한 이유로 화성 탐사에는 천문학적인 비용이 소요된다. 그 때문에 일부에서는 화성 탐사의 실패를 ' 거대한 은하 구울 ' 때문이라 비꼬기도 한다.
rdf:langString L'esplorazione di Marte è una parte importante delle missioni di esplorazione spaziale dell'Unione Sovietica e della Federazione russa, degli Stati Uniti e dell'Europa; alle organizzazioni di tali paesi si sono aggiunte dagli anni 2010 India e Cina. Dagli anni sessanta sono state inviate verso Marte dozzine di sonde automatiche senza equipaggio, che includevano orbiter, lander e rover, per raccogliere dati e rispondere a domande sul pianeta rosso e il suo passato, che potrebbero portare a scoperte ulteriori per il passato, presente e futuro della Terra. L'esplorazione di Marte ha raggiunto costi finanziari considerevoli con un ammontare di missioni fallite di circa due terzi delle missioni totali, a causa del grande numero di fattori che possono influire negativamente sulla riuscita della missione.
rdf:langString Badania Marsa – ogół działań prowadzących do poznania Marsa. Do około 2010 roku podjęto 38 prób wysłania sondy w kierunku Marsa. 10 misji zakończyło się awarią, zanim sonda dotarła na orbitę okołoziemską, bądź nie powiódł się odlot na trajektorię międzyplanetarną (w tym 9 na pierwszych 13 startów). 4 sondy zostały pomyślnie wysłane w kierunku Marsa, jednak zamilkły, zanim dotarły do celu (trzy rosyjskie i jedna japońska). 5 sond nie udało się wprowadzić na orbitę bądź zamilkły bardzo szybko. Fiaskiem zakończyło się także 6 (w tym 4 radzieckie) spośród 11 lądowań na Marsie. Za sukces można uznać 3 misje przelotowe, 10 orbitalnych i 5 lądowań. 5 misji, które dotarły do Marsa, posiadały zarówno moduły orbitalne, jak i lądowniki. Licząc więc je podwójnie, 18 z 42 próbników zakończyło się sukcesem, w tym 18 z 32, które pomyślnie zostały wysłane w kierunku Marsa. Dzięki nim Mars jest najlepiej poznaną (poza Ziemią) planetą Układu Słonecznego. Mars okazał się szczególnie pechowy dla Rosjan: niemal wszystkie ich misje zakończyły się niepowodzeniem, a nieliczne, które dotarły do planety, zebrały niewiele danych.
rdf:langString Sinds 1960 zijn er enkele tientallen ruimtevluchten ondernomen naar de planeet Mars. Het verkennen van Mars is een onderdeel van ruimtevaartprogramma's van Amerika, de Sovjet-Unie/Rusland, Europa, Japan en India. In alle gevallen gaat het daarbij tot nu toe om onbemande ruimtevaartuigen. Deels ging het daarbij om ruimtevaartuigen die langs de planeet vlogen (een scheervlucht of "flyby") of ruimtevaartuigen die in een baan om de planeet gingen draaien (een "orbiter" oftewel een satelliet of kunstmaan). In andere gevallen werd er geland op het oppervlak van de planeet met een "lander", een landingsmodule die op de plek van landing onderzoek doet. De eerste landing vond plaats in 1971. In een later stadium werden er ook "rovers" naar het Marsoppervlak gebracht, voertuigen (robotwagentjes) die kunnen rondrijden om over een grotere afstand onderzoek te doen. De eerste robot die daadwerkelijk op Mars rondreed was de Sojourner in 1997. Het doel van deze missies is het verzamelen van gegevens over de omstandigheden op Mars, over de geschiedenis van de planeet en het onderzoeken van de mogelijkheden voor bemande ruimtevluchten naar Mars. Meer kennis over de rode planeet zou ook meer inzicht kunnen geven in de geschiedenis van de Aarde.
rdf:langString Utforskningen av Mars påbörjades redan i antiken, och tog fart på 1600-talet då de första teleskopen konstruerades. Mars är Jordens näst närmaste planetariska granne, och under lång tid har det spekulerats i om det funnits liv på Mars och att det kanske till och med funnits intelligenta civilisationer där. Över tiden har förfinade teleskop och mätutrustning gett forskarna kontinuerligt bättre förståelse om planeten. Försök att skicka rymdsonder till "den röda planeten" har pågått sedan 1960-talet. Det visade sig vara mycket svårt att besöka planeten, av ett 40-tal sonder som skickats upp till och med år 2003 fungerade endast hälften som planerat. De sonder som nått sitt mål har dramatiskt ökat forskarnas kunskap om planetens geologi och eventuella biologi.
rdf:langString Дослідження Марса — вивчення Марса космічними апаратами. Зонди відправляються із Землі починаючи з 20 століття, що призвело до значного збільшення знань людства щодо марсіанської системи, перш за все — у розумінні геології й потенційної придатності до життя.
rdf:langString A exploração de Marte tem sido feita através de diversas sondas e aterrizadores enviados a Marte da agência espacial norte-americana a NASA, pela Agência Japonesa de Exploração Aeroespacial (JAXA), pela Agência Espacial Europeia (ESA), pela Agência Espacial e de Aviação Russa e pela Organização Indiana de Pesquisa Espacial (ISRO). Algumas sondas falharam, enquanto outras nem chegaram ao planeta. Outras, porém, funcionam bem até hoje, como, por exemplo, a dos veículos exploradores de Marte: Opportunity, Curiosity e Voyager 1.
rdf:langString Исследование и изучение Марса — это научный процесс сбора, систематизации и сопоставления данных о четвёртой планете Солнечной системы. Процесс изучения охватывает различные области знания, в том числе астрономию, биологию, планетологию и другие. Исследование Марса началось давно, ещё 3,5 тысячи лет назад, в Древнем Египте. Первые подробные отчёты о положении Марса были составлены вавилонскими астрономами, которые разработали ряд математических методов для предсказания положения планеты. Пользуясь данными египтян и вавилонян, древнегреческие (эллинистические) философы и астрономы разработали подробную геоцентрическую модель для объяснения движения планет. Спустя несколько веков индийскими и исламскими астрономами был оценен размер Марса и расстояние до него от Земли. В XVI веке Николай Коперник предложил гелиоцентрическую модель для описания Солнечной системы с круговыми планетарными орбитами. Его результаты были пересмотрены Иоганном Кеплером, который ввел более точную эллиптическую орбиту Марса, совпадающую с наблюдаемой. Первые телескопические наблюдения Марса были проведены Галилео Галилеем в 1610 году. В XVII веке астрономы обнаружили на планете различные области поверхности, отличающаяся от окружающих своей яркостью (точнее — отражательной способностью, альбедо), в том числе темное пятно моря Сырт и светлые полярные ледяные шапки. Также был определен период вращения планеты и наклон её оси. Телескопические наблюдения Марса в основном проводились, когда планета достигала оппозиции к Солнцу, то есть при наименьшем расстоянии между Марсом и Землей. Улучшение качества оптики у телескопов в начале XIX века позволило провести картографирование поверхности. Первая карта Марса была опубликована в 1840 году, а более точное картографирование началось с 1877 года. Позже астрономами были обнаружены спектральные линии молекул воды в атмосфере Марса; из-за этого открытия среди широких слоев населения становится популярной мысль о возможности жизни на Марсе. Персиваль Лоуэлл считал, что увидел на Марсе сеть искусственных каналов. Эти наблюдения, как потом оказалось, были оптическими иллюзиями, а атмосфера у Марса оказалась слишком разреженной и сухой для поддержки климата земного типа. В 1920-е годы был измерен диапазон температур поверхности Марса, который был оценен как близкий к экстремальным условиям антарктических пустынь. В 1947 году Джерард Койпер определил, что разреженная атмосфера Марса содержит большой объём двуокиси углерода. Первый список названий и координат 128 основных деталей поверхности (деталей альбедо) Марса отличающихся по яркости от окружающих областей был принят в 1958 году на X генеральной ассамблее Международного астрономического союза. В 1969 году был организован Международный планетный патруль в составе семи обсерваторий, расположенных сравнительно равномерно по долготе и недалеко от экватора. Обсерватории патруля оснащены однотипными телескопами и фотокамерами с электронным оборудованием. Они следят за облаками и пыльными бурями, а также сезонными изменениями поверхности Марса. С 1960 года начались запуски автоматических межпланетных станций для изучения планеты, вначале с пролётной траектории, а затем с орбиты искусственного спутника и непосредственно на поверхности. Самые известные из них: Викинги, Маринеры, Марс (серия советских космических аппаратов), Марс Глобал Сервейор, марсоходы Соджонер (1997 год), Спирит (с 4 января 2004 года до 22 марта 2010 года), Оппортьюнити (с 25 января 2004 года по 15 февраля 2019 года), Кьюриосити (c 6 августа 2012 года) и др.На орбиты Марса были также выведены американские станции Mars Odyssey (2001), MER-B Opportunity (2004), MRO (2006), MSL Curiosity (2012), MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN, 2014) и европейская станция ExoMars-2016, которая достигла Красной планеты 19 октября 2016 года. Обнаружение на Земле метеоритов марсианского происхождения позволило исследовать химический состав поверхности планеты.В настоящее время Марс по-прежнему находится под наблюдением наземных телескопов и радиотелескопов, позволяющих исследовать поверхность планеты в широком диапазоне электромагнитных волн. Дальнейший прогресс в исследовании Марса связан с продолжением исследования планеты дистанционно управляемыми космическими аппаратами и осуществлением пилотируемого полёта на Марс.
rdf:langString 火星探测是指人类通过向火星发射空间探测器,对火星进行的活动。人類從60年代開始使用望遠鏡观测火星。1965年7月14日,美国水手4号探测器在火星上空掠过火星,成为第一枚掠过火星并发回探测数据的探测器。 1971年12月2日,苏联火星3号(Mars 3)的登陆器成功在火星软着陆,成为第一个抵达火星的探测器,并在火星表面发出14.5秒信号,但隨即失去信號。1976年9月3日,美国維京1號的登陆器在火星表面软着陆,成为第一个向地球发回照片的探测器。2021年5月15日,祝融號登陸火星,中國成為第二個在火星上運作火星車的國家。
xsd:integer 20
xsd:nonNegativeInteger 115469

data from the linked data cloud