Emperor Xuanzong of Tang

http://dbpedia.org/resource/Emperor_Xuanzong_of_Tang an entity of type: Thing

شوازنزونغ إمبراطور تانغ (بالصينية: 唐玄宗) (8 سبتمبر 685 - 3 مايو 782م) أو مينغ إمبراطور تانغ هو سابع أباطرة أسرة تانغ الصينية، تقلَّد منصب إمبراطورها منذ عام 712 وحتى 756م. كان عهده المُمتدُّ لنحو 43 عاماً الأطول في تاريخ أسرة تانغ. يُوصَف بأنه كان حاكماً جيداً وذكياً في بداية حكمه، يساعدوه معاونون أكفّاء من أمثال ياو تشونغ وسونغ جي، وهو يشتهر بجعله مملكة تانغ الصينية دولةً قويَّة ومتقدمة في عصرها، فيما عرف بـعصر تانغ الذهبي. إلا أنَّه مع ذلك ينتقد لثقته الكبيرة ببعض أعوانه خلال الفترة المتأخرة من عهده، ممَّا أدى إلى انتهاء عهد تانغ الذهبي باندلاع ثورة آن لوشان وبدء سقوط المملكة لتحلَّ محلها مملكة يوان. rdf:langString
Süan-cung (čínsky: znaky 玄宗, pinyin Xuán​zōng​); 8. září 685 – 3. května 762) vlastním jménem Li Lung-ťi (čínsky: znaky 李隆基, pinyin Lǐ​ Lōng​jī​), v letech 690–705 Wu Lung-ťi (čínsky: znaky 武隆基, pinyin Wǔ​​ Lōng​jī​) z dynastie Tchang vládl v letech 712–756 tchangské Číně. Z císařů tchangské dynastie vládl nejdéle. Z počátku vládl mocnému a bohatému státu, nicméně prosperita se neudržela a panování Süan-cunga skončilo zkázou způsobenou povstáním An Lu-šana. To je podle Süan-cungovy třetí éry známo také jako „povstání éry Tchien-pao“. rdf:langString
Der Tang-Kaiser Xuanzong (唐玄宗, Táng Xuánzōng; * 685; † 3. Mai 762), geboren als Lǐ Lóngjī (李隆基), war einer der bekanntesten Kaiser Chinas. Seine Regierungszeit zwischen 712/13 und 756 markiert den Höhepunkt und jähen Absturz dieser Dynastie. rdf:langString
Tang Xuanzong (chinois : 唐玄宗 ; pinyin : táng xuánzōng) (né le 8 septembre 685 à Luoyang - mort le 3 mai 762) est un empereur de la dynastie Tang. Son nom de naissance est Lǐ Lōngjī (李隆基), mais il est plus communément appelé Minghuang (明皇, Míng Huáng, ce qui littéralement veut dire Empereur Brillant, Glorieux Monarque), son véritable nom est Hsüan Tsung (Xuan Zong en pinyin). C'est le troisième fils de Ruizong et le petit-fils de l'impératrice Wu Zetian. Sa mère, Dou, est l'une des concubines de l'empereur. Il meurt en exil en 762, et est enterré au mausolée de Tai. Son règne (712-756) est l'un des plus longs de l'histoire de Chine, il dure quarante-trois ans. rdf:langString
Tang Xuan Zong (唐玄宗T, Táng XuánzōngP; 8 settembre 685 – 3 maggio 762) nato col nome Li Longji (李隆基T, Lǐ LōngjīP), fu il sesto imperatore della dinastia Tang. rdf:langString
玄宗(げんそう)は、唐の第6代皇帝。諱は隆基。唐明皇とも呼ばれる。 治世の前半は、太宗の貞観の治を手本とした、開元の治と称えられた善政で唐の絶頂期を迎えたが、後半は政治に倦み楊貴妃を寵愛したことで安史の乱の原因を作った。 rdf:langString
당 현종 이융기(唐玄宗 李隆基, 685년 9월 8일(음력 8월 5일) ~ 762년 5월 3일(음력 4월 5일))는 중국 당나라의 제6대 황제다. 별호는 당명황(唐明皇)이며, 당 예종 이단의 3남이며, 어머니는 소성황후 두씨이다. 현종은 당 태종 이세민 이후 당나라 재번영을 이끌기도 했으나 동시에 쇠퇴시킨 황제이다. rdf:langString
Tang Xuanzong (chiń. 唐玄宗, imię prywatne Li Longji, chiń. 李隆基; ur. 8 września 685, zm. 3 maja 762) – cesarz Chin z dynastii Tang, panujący w latach 712–756. rdf:langString
Сюа́нь-цзун (Ли Лун-цзи) (8 сентября 685 — 3 мая 762) — китайский император династии Тан в 712—756 годах. Был изгнан из столицы согдийским военачальником Ань Лушанем (см. мятеж Ань Лушаня). Сюань-цзун (玄宗, Xuánzōng) — храмовое имя, настоящим именем императора было Ли Лунцзи (李隆基, Lǐ Lóngjī). Также имел официальные прозвища девизы — Сяньтянь (先天, Xiāntiān, в 712—713 годах), Кайюань (開元, Kāiyuán, в 713—741 годах), Тяньбао (天寶, Tiānbǎo, в 742—756 годах). Выступал покровителем искусств — так он поддерживал живописца Хань Ганя, пригласил для росписи своего дворца У Даоцзы. rdf:langString
Сюань-цзун (кит.: 玄宗; піньїнь: Xuánzōng), особисте ім'я Лі Лунцзі (кит.: 李隆基; піньїнь: Lǐ Longji; 8 вересня 685 — 3 травня 762) — дев'ятий імператор династії Тан у 712–756 роках. rdf:langString
L'Emperador Xuanzong de Tang (8 de setembre de 685, - 3 de maig de 762, Chang'an) també conegut habitualment com a Emperador Ming de Tang (xinès唐明皇), nom personal Li Longji (xinès 李隆基), conegut com a Wu Longji (xinès 武隆基), va ser el sisè emperador de la dinastia Tang de la Xina (712-756), la qual durant el seu regnat va aconseguir la seva major prosperitat i resplendor cultural. Xuanzong va reformar la burocràcia, va augmentar els ingressos fiscals mitjançant un nou registre de la població, va millorar el i va establir una força militar permanent al llarg de les fronteres nord de la Xina. rdf:langString
Emperor Xuanzong of Tang ([ɕwàn.tsʊ́ŋ]; 8 September 685 – 3 May 762), personal name Li Longji, was the seventh emperor of the Tang dynasty in China, reigning from 712 to 756 CE. His reign of 44 years was the longest during the Tang dynasty. In the early half of his reign he was a diligent and astute ruler. Ably assisted by capable chancellors like Yao Chong, Song Jing and Zhang Yue, he was credited with bringing the Tang dynasty to a pinnacle of culture and power. Emperor Xuanzong, however, because of his interest in his two beloved concubines who were involved in governmental matters (Consort Wu and later with her death; was succeeded by Yang Guifei) and was blamed for over-trusting Li Linfu, Yang Guozhong and An Lushan during his late reign, with Tang's golden age ending in the An Lusha rdf:langString
Li Longji, Xuanzong o Hsüan-tsung (8 de septiembre de 685,​ - 3 de mayo de 762,​ Chang'an) fue el sexto emperador de la dinastía Tang de China (712–756), la cual durante su reinado logró su más grande prosperidad y resplandor cultural. Xuanzong reformó la burocracia, aumentó los ingresos fiscales mediante un nuevo registro de la población, mejoró el y estableció una fuerza militar permanente a lo largo de las fronteras norte de China. rdf:langString
Kaisar Tang Xuanzong (Hanzi: 唐玄宗) (8 September 685 – 3 Mei 762), juga dikenal sebagai Kaisar Tang Ming (Hanzi: 唐明皇; Pinyin: Táng Mínghuáng), nama pribadi Li Longji (李隆基), dikenal sebagai Wu Longji (武隆基) dari 690 hingga 705, adalah kaisar dinasti Tang ke-7. Ia berkuasa dari tahun 712 hingga 756. Era kekuasaannya yang berlangsung selama 43 tahun merupakan yang terpanjang di Dinasti Tang. Pada awal kekuasaannya, ia dianggap sebagai pemimpin yang rajin dan cerdas. Kaisar Xuanzong juga dianggap membawa dinasti Tang ke puncak kekuasaan. rdf:langString
Tang Xuanzong (zijn persoonlijke naam was Li Longji) (Luoyang, 8 september 685 – Chang'an, 3 mei 762) was de zevende keizer van de Chinese Tang-dynastie. Hij regeerde 43 jaar, van 712 tot 756. De eerste decennia van Xuanzongs bewind gelden als de bloeiperiode van de Tang-dynastie. Zijn tragische liefde voor zijn concubine (719-756) behoort tot de meest bezongen romantische verhalen uit de Chinese geschiedenis. rdf:langString
Xuanzong ou Xuanzong de Tang (Luoyang, 8 de setembro 685 - Changan, 3 de Maio de 762), também conhecido como o imperador Ming de Tang, cujo nome de nascimento era Li Longji, foi o sétimo imperador da dinastia Tang na China, reinando de 712 a 756. Seu reinado de 44 anos foi o mais longo da dinastia Tang. rdf:langString
Tang Xuanzong (kinesiska: 唐玄宗, pinyin Táng Xuánzōng, Wade-Giles T'ang Hsüan-tsung), även kallad Ming Huang (kinesiska: 明皇), "Den lysande kejsaren", född 685, död 762, var Tangdynastins sjunde kejsare och regerade år 712 till 756. Hans 44 år som regent var den längsta regeringstiden för Tangdynastins kejsare. Det var under Tang Xuanzongs regeringstid som Tangdynastin nådde sin höjdpunkt, men även början på dynastins fall under An Shi-upproret år 755 till 763. Hans personliga namn var Li Longji (kinesiska: 李隆基, Lǐ Lōngjī). rdf:langString
唐玄宗李隆基(685年9月8日-762年5月3日),685年出生在洛阳,唐朝第九代皇帝,是盛唐最著名的帝王之一。玄宗在位44年(712年-756年在位),其後退居太上皇共6年,享寿77岁,是唐朝在位最久与最长寿的皇帝。李隆基為唐睿宗第三子,母窦德妃。庙号玄宗,谥号至道大圣大明孝皇帝。宋代避聖祖趙玄朗讳,清代避康熙帝玄燁讳,皆称为唐明皇,另有尊号开元圣文神武皇帝 。玄宗一生充滿傳奇色彩,身懷多才多艺,琴棋書畫亦皆精通,尤知擅音律和書法,至今留下許多樂曲、詩歌、書法等,才華乃唐代歷任皇帝之中佼佼者。然而他在中晚年顯著地表現出優柔寡斷、耽於逸樂,失去往日的鋭氣,使其帶領唐朝邁向高點之後隨即由盛轉衰。 rdf:langString
rdf:langString Emperor Xuanzong of Tang
rdf:langString شوانزونغ إمبراطور تانغ
rdf:langString Emperador Xuanzong de Tang
rdf:langString Süan-cung
rdf:langString Tang Xuanzong (Li Longji)
rdf:langString Emperador Xuanzong de Tang
rdf:langString Tang Xuanzong
rdf:langString Xuánzōng dari Tang
rdf:langString Xuan Zong
rdf:langString 당 현종
rdf:langString 玄宗 (唐)
rdf:langString Tang Xuanzong
rdf:langString Tang Xuanzong (Li Longji)
rdf:langString Xuanzong
rdf:langString Сюань-цзун (династия Тан, 712—756)
rdf:langString 唐玄宗
rdf:langString Сюань-цзун (династія Тан, 712—756)
rdf:langString Tang Xuanzong
rdf:langString Emperor Xuanzong of Tang
xsd:integer 637134
xsd:integer 1124893201
rdf:langString Consorts
rdf:langString Xuánzōng
xsd:integer 50
rdf:langString Illustrious August
rdf:langString Li Longji
rdf:langString Li Sanlang
rdf:langString Tang Minghuang
xsd:date 0685-09-08
rdf:langString 唐明皇
rdf:langString 唐玄宗
rdf:langString 明皇帝
rdf:langString 李三郎
rdf:langString 李隆基
xsd:date 0762-05-03
rdf:langString Family name: Lǐ
rdf:langString Given name: Longji
rdf:langString See
rdf:langString Tong4 Jyun4-zung1
rdf:langString
rdf:langString "Bright Emperor of the Tang"
rdf:langString "Mystical Ancestor of the Tang"
rdf:langString The bright ruler
rdf:langString The third young brother of Li family
rdf:langString dang mjæng-ɦwang
rdf:langString dang ɦwen-tswong
rdf:langString lɨX lɨung-kɨ
rdf:langString lɨX sam-lang
rdf:langString mjæng ɦwang-teiH
rdf:langString Empress Zhaocheng
rdf:langString Lǐ Lōngjī
rdf:langString Lǐ Sānláng
rdf:langString Míng Huángdì
rdf:langString Táng Mínghuáng
rdf:langString Táng Xuánzōng
rdf:langString Tang Xuanzong .svg
rdf:langString "Xuanzong of Tang" in Chinese characters
xsd:double 0.5
rdf:langString Emperor Ruizong
xsd:gMonthDay --09-08
xsd:integer 2 3
rdf:langString
rdf:langString T'ang2 Hsüan2-tsung1
xsd:integer 712
rdf:langString شوازنزونغ إمبراطور تانغ (بالصينية: 唐玄宗) (8 سبتمبر 685 - 3 مايو 782م) أو مينغ إمبراطور تانغ هو سابع أباطرة أسرة تانغ الصينية، تقلَّد منصب إمبراطورها منذ عام 712 وحتى 756م. كان عهده المُمتدُّ لنحو 43 عاماً الأطول في تاريخ أسرة تانغ. يُوصَف بأنه كان حاكماً جيداً وذكياً في بداية حكمه، يساعدوه معاونون أكفّاء من أمثال ياو تشونغ وسونغ جي، وهو يشتهر بجعله مملكة تانغ الصينية دولةً قويَّة ومتقدمة في عصرها، فيما عرف بـعصر تانغ الذهبي. إلا أنَّه مع ذلك ينتقد لثقته الكبيرة ببعض أعوانه خلال الفترة المتأخرة من عهده، ممَّا أدى إلى انتهاء عهد تانغ الذهبي باندلاع ثورة آن لوشان وبدء سقوط المملكة لتحلَّ محلها مملكة يوان.
rdf:langString Süan-cung (čínsky: znaky 玄宗, pinyin Xuán​zōng​); 8. září 685 – 3. května 762) vlastním jménem Li Lung-ťi (čínsky: znaky 李隆基, pinyin Lǐ​ Lōng​jī​), v letech 690–705 Wu Lung-ťi (čínsky: znaky 武隆基, pinyin Wǔ​​ Lōng​jī​) z dynastie Tchang vládl v letech 712–756 tchangské Číně. Z císařů tchangské dynastie vládl nejdéle. Z počátku vládl mocnému a bohatému státu, nicméně prosperita se neudržela a panování Süan-cunga skončilo zkázou způsobenou povstáním An Lu-šana. To je podle Süan-cungovy třetí éry známo také jako „povstání éry Tchien-pao“.
rdf:langString L'Emperador Xuanzong de Tang (8 de setembre de 685, - 3 de maig de 762, Chang'an) també conegut habitualment com a Emperador Ming de Tang (xinès唐明皇), nom personal Li Longji (xinès 李隆基), conegut com a Wu Longji (xinès 武隆基), va ser el sisè emperador de la dinastia Tang de la Xina (712-756), la qual durant el seu regnat va aconseguir la seva major prosperitat i resplendor cultural. Xuanzong va reformar la burocràcia, va augmentar els ingressos fiscals mitjançant un nou registre de la població, va millorar el i va establir una força militar permanent al llarg de les fronteres nord de la Xina. Cap al final de la seva regència, es va retirar cada vegada més del govern i es va posar sota la influència dels seus consorts, inclosa la bella Yang Guifei. La rebel·lió d'An Lushan dels anys 755 i 756 el va forçar a fugir de la capital Chang'an (ara Xi'an) i va abdicar.
rdf:langString Der Tang-Kaiser Xuanzong (唐玄宗, Táng Xuánzōng; * 685; † 3. Mai 762), geboren als Lǐ Lóngjī (李隆基), war einer der bekanntesten Kaiser Chinas. Seine Regierungszeit zwischen 712/13 und 756 markiert den Höhepunkt und jähen Absturz dieser Dynastie.
rdf:langString Li Longji, Xuanzong o Hsüan-tsung (8 de septiembre de 685,​ - 3 de mayo de 762,​ Chang'an) fue el sexto emperador de la dinastía Tang de China (712–756), la cual durante su reinado logró su más grande prosperidad y resplandor cultural. Xuanzong reformó la burocracia, aumentó los ingresos fiscales mediante un nuevo registro de la población, mejoró el y estableció una fuerza militar permanente a lo largo de las fronteras norte de China. Hacia el final de su regencia, se retiró cada vez más del gobierno y se puso bajo la influencia de sus consortes, incluyendo a la hermosa Yang Guifei. La rebelión de An Lushan de los años 755 y 756 lo forzó a huir de la capital Chang'an (ahora Xi'an) y abdicó.
rdf:langString Emperor Xuanzong of Tang ([ɕwàn.tsʊ́ŋ]; 8 September 685 – 3 May 762), personal name Li Longji, was the seventh emperor of the Tang dynasty in China, reigning from 712 to 756 CE. His reign of 44 years was the longest during the Tang dynasty. In the early half of his reign he was a diligent and astute ruler. Ably assisted by capable chancellors like Yao Chong, Song Jing and Zhang Yue, he was credited with bringing the Tang dynasty to a pinnacle of culture and power. Emperor Xuanzong, however, because of his interest in his two beloved concubines who were involved in governmental matters (Consort Wu and later with her death; was succeeded by Yang Guifei) and was blamed for over-trusting Li Linfu, Yang Guozhong and An Lushan during his late reign, with Tang's golden age ending in the An Lushan Rebellion.
rdf:langString Kaisar Tang Xuanzong (Hanzi: 唐玄宗) (8 September 685 – 3 Mei 762), juga dikenal sebagai Kaisar Tang Ming (Hanzi: 唐明皇; Pinyin: Táng Mínghuáng), nama pribadi Li Longji (李隆基), dikenal sebagai Wu Longji (武隆基) dari 690 hingga 705, adalah kaisar dinasti Tang ke-7. Ia berkuasa dari tahun 712 hingga 756. Era kekuasaannya yang berlangsung selama 43 tahun merupakan yang terpanjang di Dinasti Tang. Pada awal kekuasaannya, ia dianggap sebagai pemimpin yang rajin dan cerdas. Kaisar Xuanzong juga dianggap membawa dinasti Tang ke puncak kekuasaan. Walaupun begitu, ia disalahkan karena terlalu mempercayai Li Linfu, Yang Guozhong, dan An Lushan pada akhir kekuasaannya, sehingga meletuslah Pemberontakan Anshi. Peristiwa ini menjadi titik balik kemunduran Dinasti Tang.
rdf:langString Tang Xuanzong (chinois : 唐玄宗 ; pinyin : táng xuánzōng) (né le 8 septembre 685 à Luoyang - mort le 3 mai 762) est un empereur de la dynastie Tang. Son nom de naissance est Lǐ Lōngjī (李隆基), mais il est plus communément appelé Minghuang (明皇, Míng Huáng, ce qui littéralement veut dire Empereur Brillant, Glorieux Monarque), son véritable nom est Hsüan Tsung (Xuan Zong en pinyin). C'est le troisième fils de Ruizong et le petit-fils de l'impératrice Wu Zetian. Sa mère, Dou, est l'une des concubines de l'empereur. Il meurt en exil en 762, et est enterré au mausolée de Tai. Son règne (712-756) est l'un des plus longs de l'histoire de Chine, il dure quarante-trois ans.
rdf:langString Tang Xuan Zong (唐玄宗T, Táng XuánzōngP; 8 settembre 685 – 3 maggio 762) nato col nome Li Longji (李隆基T, Lǐ LōngjīP), fu il sesto imperatore della dinastia Tang.
rdf:langString 玄宗(げんそう)は、唐の第6代皇帝。諱は隆基。唐明皇とも呼ばれる。 治世の前半は、太宗の貞観の治を手本とした、開元の治と称えられた善政で唐の絶頂期を迎えたが、後半は政治に倦み楊貴妃を寵愛したことで安史の乱の原因を作った。
rdf:langString 당 현종 이융기(唐玄宗 李隆基, 685년 9월 8일(음력 8월 5일) ~ 762년 5월 3일(음력 4월 5일))는 중국 당나라의 제6대 황제다. 별호는 당명황(唐明皇)이며, 당 예종 이단의 3남이며, 어머니는 소성황후 두씨이다. 현종은 당 태종 이세민 이후 당나라 재번영을 이끌기도 했으나 동시에 쇠퇴시킨 황제이다.
rdf:langString Tang Xuanzong (zijn persoonlijke naam was Li Longji) (Luoyang, 8 september 685 – Chang'an, 3 mei 762) was de zevende keizer van de Chinese Tang-dynastie. Hij regeerde 43 jaar, van 712 tot 756. De eerste decennia van Xuanzongs bewind gelden als de bloeiperiode van de Tang-dynastie. Zijn tragische liefde voor zijn concubine (719-756) behoort tot de meest bezongen romantische verhalen uit de Chinese geschiedenis. Zijn regering eindigde echter rampzalig, toen de opstand van de Turks-Sogdische generaal An Lushan (703-757) het rijk op zijn grondvesten deed schudden. Xuanzong zag zich gedwongen zijn hoofdstad Chang'an te ontvluchten en afstand van de troon te doen ten gunste van zijn zoon Suzong (711-762). Deze wist de opstand uiteindelijk te bedwingen met hulp van Oeigoerse huurlingen.
rdf:langString Tang Xuanzong (chiń. 唐玄宗, imię prywatne Li Longji, chiń. 李隆基; ur. 8 września 685, zm. 3 maja 762) – cesarz Chin z dynastii Tang, panujący w latach 712–756.
rdf:langString Tang Xuanzong (kinesiska: 唐玄宗, pinyin Táng Xuánzōng, Wade-Giles T'ang Hsüan-tsung), även kallad Ming Huang (kinesiska: 明皇), "Den lysande kejsaren", född 685, död 762, var Tangdynastins sjunde kejsare och regerade år 712 till 756. Hans 44 år som regent var den längsta regeringstiden för Tangdynastins kejsare. Det var under Tang Xuanzongs regeringstid som Tangdynastin nådde sin höjdpunkt, men även början på dynastins fall under An Shi-upproret år 755 till 763. Hans personliga namn var Li Longji (kinesiska: 李隆基, Lǐ Lōngjī). Li Longji var son till Tangdynastins femte kejsare Tang Ruizong och växte upp under sin farmor Wu Zetians regim (690-705). Hans far återtog makten i en statskupp men abdikerade efter bara ett par år på tronen och lämnade den därmed åt Longji, som tog namnet Xuanzong. En av kejsar Xuanzongs första åtgärder blev att inskränka sitt hov och minska sitt harem, och han skickade många av sina konkubiner tillbaka till deras familjer. Han sände även framgångsrikt ambassader bortåt Indus och Kaspiska havet för att sprida Kinas inflytande. Han fick hegemoni över de turkiska stammarna i Centralasien, och år 713 kom en ambassad från kalifen i Badgad som blev högtidligen mottagen fast ambassadörerna inte föll på sitt ansikte inför kejsaren av religiösa skäl. Efter kejsarens samtal med ambassadörerna var det därefter fred i Centralasien mellan de båda stormakterna i nästan fyrtio år. Inrikespolitiskt utfärdade han förbud för buddhister och taoister att bygga nya tempel och pagoder, och dessutom tvingades 12 000 buddhistmunkar och nunnor lämna sina kloster för att börja arbeta. Istället infördes ett riksomfattande skolväsende, med påbud år 738 att skolor skulle finnas i alla städer. År 745 gjorde Xuanzong bekantskap med sin artonde sons bihustru, som var känd för sin skönhet, goda sångröst och stora skicklighet i dans. Hon flyttades därför över till hans eget harem där hon gjordes till Kejserlig konkubin av tredje graden, och blev känd som Yang Guifei. Yang ledde kejsaren till att fokusera mer på nöjeslivet i sin huvudstad Chang'an, med dess kejserliga palats och parker samt hovets poeter, musikanter och dansare. Samtidigt skedde dock uppror i västra delen av riket. Generalen kämpade mot en antikinesisk koalition efter att ha avrättat kungen av Tasjkent, och i slaget vid Talas år 751 blev hans här förintad. Detta ledde till att underkuvade stammar reste sig överallt, och Kinas välde i Centralasien störtade totalt samman. Riket drabbades samma år av en tibetansk invasion av Tarimbäckenet, förluster mot Nanzhaoriket i söder och en över nordgränsen framstormande tungusisk hord som besegrade en ditsänd kinesisk här ledd av Xuanzongs och Guifeis gunstling An Lushan. Xuanzong hemkallade An Lushan året efter förlusten, men förlät denne och gav honom nytt befäl. När An Lushan tre år senare fått armén stridsberedd igen gjorde han dock oväntat uppror mot kejsar Xuanzong, som tvingades fly med hela sitt hov från huvudstaden till sydvästra delen av landet. I en by på flyktvägen gjorde några av hans officerare myteri och lynchade statsministern Yang Guozhong, kusin med Guifei, när han förhandlade med en tibetansk ambassad. Officerarna krävde sedan att Xuanzong skulle utlämna Guifei till dem som delaktig i hennes kusins påstådda förräderi. Kejsaren nödgades då låta döda henne, och hon stryptes av hans övereunuck. Han reste vidare nästa dag, men träffade då på sin son som övertalade honom att abdikera. Sonen blev kejsare under namnet Suzong och reste norrut för att värva allierade mot upproret, och efterhand kunde Xuanzong återvända till Chang'an. Enligt en känd kinesisk saga gjorde kejsar Tang Xuanzong ett besök på månen, dit han förhjälptes av en trollkarl vid namn Lo Kung-yüan som slängde sin stav upp i luften och på så sätt bildade en skimrande bro till himlakroppen. På månen sjöng och dansade sköna kvinnor för kejsaren, vilket inspirerade honom till att på jorden skapa en liknande verksamhet, vilket blev ett slags operasällskap vid namn Päronträdgården efter den plats i palatsområdet där det uppträdde. Ensemblen är mycket berömd och existerade även i sinnevärlden.
rdf:langString Сюа́нь-цзун (Ли Лун-цзи) (8 сентября 685 — 3 мая 762) — китайский император династии Тан в 712—756 годах. Был изгнан из столицы согдийским военачальником Ань Лушанем (см. мятеж Ань Лушаня). Сюань-цзун (玄宗, Xuánzōng) — храмовое имя, настоящим именем императора было Ли Лунцзи (李隆基, Lǐ Lóngjī). Также имел официальные прозвища девизы — Сяньтянь (先天, Xiāntiān, в 712—713 годах), Кайюань (開元, Kāiyuán, в 713—741 годах), Тяньбао (天寶, Tiānbǎo, в 742—756 годах). Выступал покровителем искусств — так он поддерживал живописца Хань Ганя, пригласил для росписи своего дворца У Даоцзы.
rdf:langString Xuanzong ou Xuanzong de Tang (Luoyang, 8 de setembro 685 - Changan, 3 de Maio de 762), também conhecido como o imperador Ming de Tang, cujo nome de nascimento era Li Longji, foi o sétimo imperador da dinastia Tang na China, reinando de 712 a 756. Seu reinado de 44 anos foi o mais longo da dinastia Tang. Após a rebelião de An Lushuan, seu filho foi proclamado imperador pelo exército em 12 de agosto 756, mas Xuanzong e sua comitiva, que tinham fugido para Sichuan, só soube da ascensão em 10 de Setembro 756, que marca o fim da data reinado de Xuanzong na prática. Até Imperador Xuanzong receber a notícia da ascensão do Imperador Suzong, ele continuou a emitir éditos imperiais.
rdf:langString 唐玄宗李隆基(685年9月8日-762年5月3日),685年出生在洛阳,唐朝第九代皇帝,是盛唐最著名的帝王之一。玄宗在位44年(712年-756年在位),其後退居太上皇共6年,享寿77岁,是唐朝在位最久与最长寿的皇帝。李隆基為唐睿宗第三子,母窦德妃。庙号玄宗,谥号至道大圣大明孝皇帝。宋代避聖祖趙玄朗讳,清代避康熙帝玄燁讳,皆称为唐明皇,另有尊号开元圣文神武皇帝 。玄宗一生充滿傳奇色彩,身懷多才多艺,琴棋書畫亦皆精通,尤知擅音律和書法,至今留下許多樂曲、詩歌、書法等,才華乃唐代歷任皇帝之中佼佼者。然而他在中晚年顯著地表現出優柔寡斷、耽於逸樂,失去往日的鋭氣,使其帶領唐朝邁向高點之後隨即由盛轉衰。 李隆基早年先後被封為楚王和臨淄王,年幼時歷生母慘死,自己亦被祖母武則天囚禁多年,中宗復位後任潞州別鴐。唐隆元年(公元710年),伯父中宗暴崩,伯母韋后圖謀稱帝,因此李隆基与姑姑太平公主联手发动唐隆之变,诛杀韋后、堂妹安樂公主及其党羽,廢去唐殤帝皇位,擁立父亲相王李旦復辟,是為睿宗。自此李隆基與太平公主皆掌握朝政與京師實際兵權,並獲冊封為皇太子。然而,隨著李隆基與太平公主兩者矛盾急增,促使李旦於公元712年決定禅位于李隆基,是為玄宗,李旦成为太上皇,但李旦亦掌握朝政大權,加之太平公主依然勢大,嚴重威脅李隆基帝位,於是李隆基在一年後發動先天之變,扳倒和殺死爭奪大位的政敵兼姑姑太平公主及其黨羽,取得了国家的最高统治权。 玄宗在位前30年是唐朝的極盛之世——开元盛世,亦稱為開元之治、開元之隆,此時乃唐朝國力最巔峰的時期;可是在位後期,由於其怠政昏庸加上政策失誤,宠幸杨贵妃和重用胡人安祿山,縱容奸臣李林甫和楊國忠擾亂朝綱,並且猜忌太子,又大肆設置節度使,使朝政逐漸敗壞,貪污盛行,國力開始不濟,社會矛盾白熱化,地方日漸坐大,為安祿山提供叛唐基礎。最終於公元755年長達8年的安史之亂一觸即發,百多年的盛世自此結束,唐朝就此由盛转衰,一去不返,由此可見玄宗對於唐朝中衰有著不可推卸的责任。安史之亂爆發後,玄宗在叛軍攻入長安之前率領皇族、宦官、文臣武將等出走長安,前往成都,期間馬嵬驛兵變爆發,玄宗被迫誅殺楊國忠和賜死深愛的楊貴妃。不久時為太子的李亨於公元756年在靈武自立為帝,即肅宗,尊玄宗为太上皇,但自此玄宗已失去最高權力。公元757年玄宗返回長安,初期尚可自由活動,但因厭惡和得罪權宦李輔國,而被構陷圖謀復辟,因此被已成為皇帝的肅宗囚禁於皇宮,更因李輔國作梗而導致玄宗和肅宗交惡。最終玄宗在內外交困及鬱悶之下於公元762年5月3日驾崩於長安,享年77岁,終於結束充滿爭議的一生,死后葬于泰陵。仅13天后同時病重的儿子肅宗李亨也驾崩了。
rdf:langString Сюань-цзун (кит.: 玄宗; піньїнь: Xuánzōng), особисте ім'я Лі Лунцзі (кит.: 李隆基; піньїнь: Lǐ Longji; 8 вересня 685 — 3 травня 762) — дев'ятий імператор династії Тан у 712–756 роках.
rdf:langString Kāiyuán 713–741
rdf:langString Tiānbǎo 742–756
rdf:langString Xiāntiān 712–713
rdf:langString Full: Emperor Zhidao Dasheng Daming Xiao
rdf:langString Short: Emperor Ming
rdf:langString Emperor Kaiyuan Shengwen Shenwu
xsd:nonNegativeInteger 85535

data from the linked data cloud