Emperor Wu of Han

http://dbpedia.org/resource/Emperor_Wu_of_Han an entity of type: Thing

Wu-ti (čínsky pchin-jinem Wǔdì, znaky zjednodušené 武帝, tradiční 武帝; 156 – 87 př. n. l.), vlastním jménem Liou Čche (čínsky pchin-jinem Liú Chè, znaky zjednodušené 刘彻, tradiční 劉徹), plným posmrtným jménem Siao-wu-ti (čínsky pchin-jinem Xiàowǔdì, znaky zjednodušené 孝武帝, tradiční 孝武帝 byl sedmý císař dynastie Chan, vládnoucí v letech 141–87 př. n. l. Vládl mimořádně dlouho – 54 let. Během jeho panování říše Chan získala nová území, císař vybudoval silný centralizovaný stát prostřednictvím omezením moci lenních knížat a reorganizace správy ideologicky podepřené konfucianismem, který se stal státní ideologií. rdf:langString
Han Wudi enperadorea (txinera tradizionalez: 漢武帝; txinera sinplifikatuz: 汉武帝; pinyinez: Hànwǔdì; Wade–Giles: Wu Ti, eusk: 'Hanen gerlaria'; K.a. 156 - K.a. 87), Liu Che jaiotza izena zuena, Txinako Han dinastiaren zazpigarren enperadorea izan zen. ~ K.a. 141 eta ~ K.a. 87 urteen bitartean egon zen boterean eta bere agintaldian Txinako lurraldea asko zabaldu zen; K.a. 127 eta 117 Tarim arroa kendu zien Xiongnuei. rdf:langString
Wu de Han, también Han Wudi (156 a. C. – 29 de marzo de 87 a. C.), nacido como Liu Che,​ fue el sexto emperador de la dinastía Han de China. Gobernó entre el 141 y el 87 a. C.​ Es recordado principalmente por la gran expansión territorial que tuvo lugar bajo su reinado, así como por el potente y centralizado Estado confuciano que organizó. Es citado en la historia china como uno de los más grandes emperadores junto con el emperador Taizong de la Dinastía Tang y el emperador Kangxi de la Dinastía Qing. rdf:langString
Kaisar Wu dari Han (Hanzi: 汉武帝,156 SM–29 Maret 87 SM), nama asli Liu Che (刘彻), adalah kaisar Tiongkok dari Dinasti Han yang ke-6, berkuasa dari tahun 141 SM hingga 87 SM. Seorang tokoh militer, di masanya Dinasti Han mencapai ekspansi terjauh dari Kirgistan di barat, Korea Utara di timur laut, ke Vietnam utara di selatan. Ia terkenal dalam pengusiran suku nomad Xiongnu dari perbatasan Tiongkok. Orang Han mendapatkan namanya dari kaisar ini. Kaisar Wu mengadopsi ideologi Konfusianisme sebagai filsafat negara dan kode etik kekaisarannya. rdf:langString
Han Wudi, nato Liu Che (10 agosto 156 a.C. – 29 marzo 87 a.C.), è stato imperatore in Cina della Dinastia Han dal 141 a.C. al 87 a.C.. rdf:langString
한 세종 효무황제 유철(漢 世宗 孝武皇帝 劉徹, 기원전 156년 7월 30일 ~ 기원전 87년 3월 29일)은 전한의 제7대 황제(재위 기원전 141년 ~ 기원전 87년)다. 아명은 체(彘), 자는 통(通)이다. 11번째 경제의 아들이며 효경황후 왕씨(孝景皇后 王氏)의 소생이다. 그는 유학을 바탕으로 국가를 다스렸으며, 해외 원정을 통해 흉노를 크게 무찌르고 남월, 위만조선을 멸망시켜 요동지역에 한사군을 설치했으며, 한족 역사상 두 번째로 넓은 영토를 확보해 전한의 전성기를 열었다. 그는 진 시황제·당 태종·영락제·강희제와 더불어 중국의 가장 위대한 황제 가운데 한 사람으로 꼽힌다. rdf:langString
武帝(ぶてい)は、前漢の第7代皇帝。匈奴討伐などで前漢の最大版図を築いた。 rdf:langString
Лю́ Че́ (кит.: 劉徹; піньїнь: Liú Chè), храмове ім'я Шицзун (кит.: 世宗; піньїнь: Shìzōng) — сьомий імператор Китаю з династії Хань (під іменем У-ді або Ханьуді, кит. трад. 漢武帝, спр. 汉武帝, піньїнь: hànwǔdì). rdf:langString
漢武帝刘彻(前156年-前87年3月29日),西汉第七位皇帝,於7岁时被冊立为储君,16岁登基,在位53年345天。其正式諡號為「孝武皇帝」,後世省略「孝」字稱「漢武帝」。漢武帝在位54年,在其統治時代中,西漢極為強大,疆域比漢高祖建國時要大了一倍。漢武帝為第一位使用年號的皇帝。 rdf:langString
الإمبراطور وو من هان (وُلد في 30 يوليو في عام 157 قبل الميلاد، وتُوفّي في 29 مارس في عام 87 قبل الميلاد)، كان اسمه عند الولادة ليو تشي، ويُعرف باسم تونغ. كان وو من هان الإمبراطور السابع لسلالة هان الحاكمة في الصين، إذ حكم بين عامي 141 و87 قبل الميلاد. استمرّت فترة حكمه 54 عامًا، وهو رقم قياسي لم يُكسر حتى عهد الإمبراطور كانغ شي بعد أكثر من 1800 عام. نجح وو من هان في تحقيق توسّع إقليمي هائل وتطوير دولة قوية مركزية، وذلك عبر إعادة تنظيمه للحكومة وترقيته للعقائد الكونفوشية. كتبت الدراسات الاجتماعية الثقافية والتاريخية عن تجديدات الإمبراطور وو الدينية وعن رعايته للفنون الشعرية والموسيقية، بما في ذلك تطويره لدائرة الموسيقى الإمبراطورية لتُصبح هيئةً مرموقةً. عزّز الإمبراطور وو التواصل الثقافي مع غرب أوراسيا بصورة مباشرة وغير مباشرة. rdf:langString
Han Wudi (literalment "emperador Wu -guerrer- dels Han", en xinès tradicional 漢武帝, xinès simplificat 汉武帝, pinyin Hànwǔdì, Wade-Giles Wu Ti) (156 aEC – 29 de març del 87 aEC), de veritable nom Liu Che (劉徹), fou el setè emperador de la dinastia Han (202 aEC al 220 EC) que va governar la Xina des del 141 aEC fins al 87 aEC. rdf:langString
Ο αυτοκράτορας Γου των Χαν (汉武帝, 30 Ιουλίου 157 π.Χ. - 29 Μαρτίου 87 π.Χ.), γεννημένος ως Λίου Τσε, ήταν ο έβδομος αυτοκράτορας της δυναστείας των Χαν στην Κίνα, κυβερνώντας από το 141 π.Χ. έως το 87 π.Χ. Η βασιλεία του διήρκεσε 54 χρόνια -ένα ρεκόρ που έσπασε πάνω από 1.800 χρόνια αργότερα, με τη βασιλεία του αυτοκράτορα Κάνγκσι. Η βασιλεία του οδήγησε σε τεράστια εδαφική επέκταση και την ανάπτυξη ενός ισχυρού και συγκεντρωτικού κράτους που προέκυψε από την κυβερνητική αναδιοργάνωσή του, συμπεριλαμβανομένης και της προώθησης των δογμάτων του κομφουκιανισμού. Ο αυτοκράτορας Γου είναι γνωστός για τις θρησκευτικές του καινοτομίες και την προστασία των ποιητικών και μουσικών τεχνών. Επίσης, κατά τη διάρκεια της βασιλείας του, αυξήθηκε σημαντικά, άμεσα ή έμμεσα, η πολιτιστική επαφή με τη δυτικ rdf:langString
Wu Di (naskiĝis en -156 — mortis la 29-an de marto -87) Liu Che (劉徹), ano de la dinastio Han, iĝis en la jaro -141 imperiestro de Ĉinio, sin nomis Wu Di (tradicie 漢武帝, simpligite: 汉武帝;transskribe laŭ Wade-Giles: Wu Ti) kaj regis ĝis sia morto je la 29-a de marto -87. La historia memoro atentas lin precipe pro grandaj teritoriaj ekspansioj, kiujn li realigis, kaj ĉar li organizis fortan centrigitan ŝtaton kongruan al la ideoj de Konfucio. Li gvidis ekspansieman eksteran politikon – aneksis Manĉurion en -128 kaj reĝlandojn de la norda kaj meza Koreio (-109 ĝis -106). rdf:langString
Kaiser Wu von Han, chinesisch 漢武帝 / 汉武帝, Pinyin Hàn Wǔdì, (* 156 v. Chr.; † 29. März 87 v. Chr.) war einer der bedeutendsten Herrscher Chinas. Er wurde als Liu Che geboren und regierte 54 Jahre lang, von 141 bis 87 v. Chr., als Kaiser der Han-Dynastie. Han Wudi übernahm bereits von seinem Vater Han Jingdi (der die Revolte der „Sieben Königreiche“ d. h. alter Lehnsträger 154 v. Chr. zerschlug) einen endgültig zentralisierten, in Provinzen gegliederten und durch maßvolle Politik innerlich gefestigten Staat. Das Maoling-Mausoleum ist die Grabstätte des Kaisers Wu. rdf:langString
Emperor Wu of Han (156 – 29 March 87 BC), formally enshrined as Emperor Wu the Filial (Chinese: 孝武皇帝), born Liu Che (劉徹) and courtesy name Tong (通), was the seventh emperor of the Han dynasty of ancient China, ruling from 141 to 87 BC. His reign lasted 54 years – a record not broken until the reign of the Kangxi Emperor more than 1,800 years later and remains the record for ethnic Chinese emperors. His reign resulted in a vast expansion of geopolitical influence for the Chinese civilization, and the development of a strong centralized state via governmental policies, economical reorganization and promotion of a hybrid Legalist–Confucian doctrine. In the field of historical social and cultural studies, Emperor Wu is known for his religious innovations and patronage of the poetic and musical rdf:langString
Han Wudi (chinois simplifié : 汉武帝 ; chinois traditionnel : 漢武帝 ; pinyin : Hàn Wǔdì ; Wade : Han Wu-ti, 30 juillet 157 av. J.-C. – 29 mars 87 av. J.-C.), de son nom personnel Liu Che (劉徹), est le septième empereur de la dynastie Han de Chine, régnant à partir du 9 mars 141 av. J.-C. et jusqu'à sa mort. Il est considéré, avec les empereurs Tang Taizong (dynastie Tang) et Kangxi (dynastie Qing) comme l'un des plus grands empereurs de l'histoire de la Chine. rdf:langString
Han Wudi, (156 v.Chr. - 29 maart 87 v.Chr.), was de zevende keizer van China ten tijde van de Han-dynastie. Hij heerste van 141 tot 87 v.Chr. Onder Han Wudi's heerschappij vergrootte China zijn territorium aanzienlijk en werd het een sterk gecentraliseerde confucianistische staat. Han Wudi wordt in de Chinese geschiedenis dan ook aangehaald als de grootste keizer van de Han-dynastie én als een van de grootste in China ooit. Onder Han Wudi werd de Han-dynastie een van de sterkste samenlevingen ter wereld. Hij dwong gehoorzaamheid af door gunstelingen ruimhartig te belonen en strenge straffen door te voeren. Han Wudi was zeer bijgelovig, waardoor hij vele sjamanen, astrologen en alchemisten naar het keizerlijk hof liet halen. rdf:langString
Wu de Han, também chamado Wudi e Han Wudi, nascido Liu Che (劉徹; Changan, 7 de junho de 156 a.C. – Changan, 29 de março de 87 a.C.) foi o sétimo imperador da da dinastia Han da China. Governou entre 141 e 87 a.C. e acredita-se que foi ele quem iniciou a Rota da Seda, trazendo assim um período de grande riqueza para as indústrias da China, quando seu produto, muito apreciado, chegou ao Ocidente. rdf:langString
Wudi (chiń. upr. 汉武帝; chiń. trad. 漢武帝; pinyin Hàn Wǔdì; dosł. Cesarz Waleczny; ur. 156, zm. 87 p.n.e.) – cesarz chiński z dynastii Han panujący w okresie 141-87 p.n.e. Za swego panowania, w celu ograniczenia wpływów rodów arystokratycznych, wprowadził w roku 127 p.n.e. zasadę podziału ziem wśród wszystkich synów. Wprowadził również nowe podatki handlowe i państwowy monopol na sól i żelazo (119 p.n.e.), bicie monet miedzianych i alkohol (98 p.n.e.). Prowadził ekspansywną politykę zewnętrzną – zajął Mandżurię w roku 128 p.n.e. oraz królestwa północnej i środkowej Korei (109-106 p.n.e.). rdf:langString
У-ди (кит. упр. 漢武帝 (汉武帝), пиньинь hànwǔdì, палл. Ханьуди), (27 августа 156 год до н. э.—29 марта 87 год до н. э.), личное имя Лю Чэ (劉徹), полное посмертное имя Сяоу-хуанди (孝武皇帝) или Сяоу-ди — седьмой император империи Западная Хань в Китае, правил со 141 года до н. э. до 87 года до н. э. В период его правления ханьский Китай резко расширил свои территории. За этот период конфуцианство приобрело официальный статус и было введено со всей строгостью (при содействии Дун Чжуншу). Его правление считается историками одним из самых блистательных периодов в истории Китая. rdf:langString
Han Wudi eller Wu Han (traditionell kinesiska: 汉武帝?, förenklad kinesiska: 汉武帝?, pinyin: Hànwǔdì), född 156 f.Kr., död 29 mars 87 f.Kr., var den sjunde kejsaren av Handynastin i Kina och härskade från 141 f.Kr. till 87 f.Kr. Kejsar Wu är mest känd för den stora territoriella expansion som skedde under hans regeringstid liksom den starka och centraliserade konfucianska staten han organiserade.[källa behövs] Dynastins gränser sträckte sig från nuvarande Kirgizistan i väst till Nordkorea i nordöst och till norra Vietnam i söder. rdf:langString
rdf:langString Emperor Wu of Han
rdf:langString الإمبراطور وو من هان
rdf:langString Emperador Wu de Han
rdf:langString Wu-ti (Chan)
rdf:langString Han Wudi
rdf:langString Αυτοκράτορας Γου των Χαν
rdf:langString Wu Di
rdf:langString Wu de Han
rdf:langString Han Wudi
rdf:langString Kaisar Wu dari Han
rdf:langString Han Wudi
rdf:langString Han Wudi
rdf:langString 武帝 (漢)
rdf:langString 전한 무제
rdf:langString Han Wudi
rdf:langString Han Wudi
rdf:langString Wu de Han
rdf:langString У-ди
rdf:langString Han Wudi
rdf:langString Лю Че
rdf:langString 汉武帝
rdf:langString Emperor Wu of Han
rdf:langString 漢武帝
rdf:langString Emperor Wu of Han
rdf:langString 漢武帝
rdf:langString Chang'an, Han Dynasty
xsd:integer 339091
xsd:integer 1120971839
rdf:langString Consorts
rdf:langString Shizong
rdf:langString yes
rdf:langString right
xsd:integer 156
xsd:gMonthDay --03-29
rdf:langString A Western Han fresco depicting Confucius , from a tomb in Dongping County, Shandong province, China
rdf:langString Courtesy name: Tong
rdf:langString Given name: Che
rdf:langString Hann Wuudih
rdf:langString Liou Cheh
rdf:langString Dynasty
rdf:langString Confucius and Laozi, fresco from a Western Han tomb of Dongping County, Shandong province, China.jpg
rdf:langString Confucius, fresco from a Western Han tomb of Dongping County, Shandong province, China.jpg
xsd:integer 250
rdf:langString Eldest Princess Wei
rdf:langString Liu Bo , Prince of Changyi
rdf:langString Liu Dan , Prince of Yan
rdf:langString Liu Fuling , Emperor Zhao of Han
rdf:langString Liu Hong , Prince of Qi
rdf:langString Liu Ju , Crown Prince Wei
rdf:langString Liu Xu , Prince of Guangling
rdf:langString Princess Shiyi
rdf:langString Princess Yi'an
rdf:langString Princess Zhuyi
rdf:langString Hon3 Mou5-dai3
rdf:langString Lau4 Cit3
rdf:langString
rdf:langString "The Martial Emperor of Han"
rdf:langString Hàn Wǔdì
rdf:langString Liú Chè
rdf:langString Maoling, Xianyang, Shaanxi Province
rdf:langString Hàn Bú-tè
rdf:langString Lâu Thiat
xsd:gMonthDay --03-09
rdf:langString 刘彻
rdf:langString 汉武帝
rdf:langString Consort Wang
rdf:langString at least one other wife
rdf:langString 劉徹
rdf:langString 漢武帝
rdf:langString The sound of her silk skirt has stopped. On the marble pavement dust grows. Her empty room is cold and still. Fallen leaves are piled against the doors. How can I bring my aching heart to rest?
rdf:langString On the Death of Li Fu-ren
rdf:langString Han4 Wu3-ti4
rdf:langString Liu2 Ch'ê4
xsd:integer 200 220
rdf:langString Hon Móuh-dai
rdf:langString Làuh Chit
xsd:integer 141
rdf:langString Han Wudi (literalment "emperador Wu -guerrer- dels Han", en xinès tradicional 漢武帝, xinès simplificat 汉武帝, pinyin Hànwǔdì, Wade-Giles Wu Ti) (156 aEC – 29 de març del 87 aEC), de veritable nom Liu Che (劉徹), fou el setè emperador de la dinastia Han (202 aEC al 220 EC) que va governar la Xina des del 141 aEC fins al 87 aEC. En la historiografia xinesa se'l considera l'emperador més important de la dinastia Han i un dels més rellevants de la història xinesa juntament amb l'emperador Taizong de la dinastia Tang i l'emperador Kangxi de la dinastia Qing. Va establir un estat centralitzat i autocràtic molt eficaç i sota el seu regnat, el país va arribar a la seva màxima extensió territorial, abastant des del Kirguizistan modern a l'oest, fins a Corea al nord-est i el Vietnam al sud. Així, la Xina va esdevenir un dels països més poderosos del món. D'altra banda, l'emperador Wu va adoptar els principis del confucianisme com doctrina oficial de l'estat i va recuperar els "clàssics confucians", proscrits per la breu dinastia precedent, instaurant l'obligació d'ensenyar-los als futurs funcionaris. Aquesta reforma es va mantenir durant tota la resta de la Xina imperial i va tenir una influència enorme sobre civilitzacions veïnes.
rdf:langString Wu-ti (čínsky pchin-jinem Wǔdì, znaky zjednodušené 武帝, tradiční 武帝; 156 – 87 př. n. l.), vlastním jménem Liou Čche (čínsky pchin-jinem Liú Chè, znaky zjednodušené 刘彻, tradiční 劉徹), plným posmrtným jménem Siao-wu-ti (čínsky pchin-jinem Xiàowǔdì, znaky zjednodušené 孝武帝, tradiční 孝武帝 byl sedmý císař dynastie Chan, vládnoucí v letech 141–87 př. n. l. Vládl mimořádně dlouho – 54 let. Během jeho panování říše Chan získala nová území, císař vybudoval silný centralizovaný stát prostřednictvím omezením moci lenních knížat a reorganizace správy ideologicky podepřené konfucianismem, který se stal státní ideologií.
rdf:langString الإمبراطور وو من هان (وُلد في 30 يوليو في عام 157 قبل الميلاد، وتُوفّي في 29 مارس في عام 87 قبل الميلاد)، كان اسمه عند الولادة ليو تشي، ويُعرف باسم تونغ. كان وو من هان الإمبراطور السابع لسلالة هان الحاكمة في الصين، إذ حكم بين عامي 141 و87 قبل الميلاد. استمرّت فترة حكمه 54 عامًا، وهو رقم قياسي لم يُكسر حتى عهد الإمبراطور كانغ شي بعد أكثر من 1800 عام. نجح وو من هان في تحقيق توسّع إقليمي هائل وتطوير دولة قوية مركزية، وذلك عبر إعادة تنظيمه للحكومة وترقيته للعقائد الكونفوشية. كتبت الدراسات الاجتماعية الثقافية والتاريخية عن تجديدات الإمبراطور وو الدينية وعن رعايته للفنون الشعرية والموسيقية، بما في ذلك تطويره لدائرة الموسيقى الإمبراطورية لتُصبح هيئةً مرموقةً. عزّز الإمبراطور وو التواصل الثقافي مع غرب أوراسيا بصورة مباشرة وغير مباشرة. قاد الإمبراطور وو من هان الصين إلى أكبر توسّع لها بصفته قائدًا عسكريًا. امتدّت حدود الإمبراطورية في ذروتها من قيرغيزستان الحديثة غربًا إلى كوريا شرقًا وشمالي فيتنام جنوبًا. نجح الإمبراطور وو في التصدّي للبدوي شيونغنو، وذلك عند مداهمته الممنهجة لشمال الصين وإرساله لمبعوثه تشانغ تشيان بهدف إقامة تحالف مع ييه تشي من كانغشو في عام 139 قبل الميلاد (بلاد الصغد، أو أوزبكستان اليوم). أسفر الأمر عن إرسال بعثات أخرى إلى آسيا الوسطى. تصف السجلات التاريخية الإمبراطور وو بأنه مهتم في الشامانية لا البوذية، إلا أن التبادلات الثقافية التي أجرتها السفارات تشير إلى تلقّيه لتماثيل بوذية من آسيا الوسطى، كما هو مبيّن في الجداريات الموجودة في كهوف موغاو. اعتُبر الإمبراطور وو واحدًا من أعظم الأباطرة في التاريخ الصيني، وذلك نتيجةً لحوكمته الفعّالة التي جعلت من أسرة هان الحاكمة واحدةً من أقوى الأمم في العالم. وصف مايكل لووي عهد الإمبراطور وو بأنه «ذروة» السياسات «الحداثية» (الشرعوية المسوغة كلاسيكيًا)، وذلك بالنظر إلى «تكييفه لأفكار الحقبة السابقة لأسرة هان الحاكمة». اتّسمت سياسته وسياسة مستشاريه المقرّبين بالشرعوية، إذ انحازوا إلى أتباع شانغ يانغ. ومع ذلك، اعتمد الإمبراطور وو مبادئ الكونفوشية باعتبارها فلسفة دولة ومدوّنة أخلاقية لإمبراطوريته، إذ أسس مدرسةً لتعليم المسؤولين المستقبليين مبادئ الكونفوشية، وذلك على الرغم من إرسائه لدولة استبدادية مركزية في الصين. لعبت هذه الإصلاحات دورًا راسخًا في الصين الإمبريالية، واستطاعت التأثير على الحضارات المجاورة بشكل كبير أيضًا.
rdf:langString Ο αυτοκράτορας Γου των Χαν (汉武帝, 30 Ιουλίου 157 π.Χ. - 29 Μαρτίου 87 π.Χ.), γεννημένος ως Λίου Τσε, ήταν ο έβδομος αυτοκράτορας της δυναστείας των Χαν στην Κίνα, κυβερνώντας από το 141 π.Χ. έως το 87 π.Χ. Η βασιλεία του διήρκεσε 54 χρόνια -ένα ρεκόρ που έσπασε πάνω από 1.800 χρόνια αργότερα, με τη βασιλεία του αυτοκράτορα Κάνγκσι. Η βασιλεία του οδήγησε σε τεράστια εδαφική επέκταση και την ανάπτυξη ενός ισχυρού και συγκεντρωτικού κράτους που προέκυψε από την κυβερνητική αναδιοργάνωσή του, συμπεριλαμβανομένης και της προώθησης των δογμάτων του κομφουκιανισμού. Ο αυτοκράτορας Γου είναι γνωστός για τις θρησκευτικές του καινοτομίες και την προστασία των ποιητικών και μουσικών τεχνών. Επίσης, κατά τη διάρκεια της βασιλείας του, αυξήθηκε σημαντικά, άμεσα ή έμμεσα, η πολιτιστική επαφή με τη δυτική Ευρασία. Πολλές νέες καλλιέργειες και άλλα αντικείμενα εισήχθησαν στην Κίνα κατά τη διάρκεια της βασιλείας του. Ως στρατιωτικός διοικητής, ο αυτοκράτορας Γου οδήγησε την Κίνα των Χαν στη μεγαλύτερη επέκτασή της -στο αποκορύφωμά της, τα σύνορα της αυτοκρατορίας εκτείνονταν από τη σύγχρονη Κιργιζία στη δύση, έως την Κορέα στα ανατολικά, και στο βόρειο Βιετνάμ στο νότο. Ο αυτοκράτορας Γου απέκρουσε με επιτυχία τις σποραδικές επιδρομές των νομάδων Σιονγκ-νου στη βόρεια Κίνα. Επίσης πραγματοποίησε αποστολές στην Κεντρική Ασία. Αν και τα ιστορικά αρχεία δεν τον περιγράφουν να γνωρίζει τον βουδισμό, δίνοντας περισσότερο έμφαση στο ενδιαφέρον του για τον σαμανισμό, οι πολιτιστικές ανταλλαγές που έλαβαν χώρα ως συνέπεια αυτών των αποστολών δείχνουν ότι έλαβε βουδιστικά αγάλματα από την κεντρική Ασία, όπως απεικονίζεται σε τοιχογραφίες που βρέθηκαν σε σπήλαια. Ωστόσο, παρά τη θέσπιση ενός αυταρχικού και συγκεντρωτικού κράτους, ο αυτοκράτορας Γου υιοθέτησε τις αρχές του Κομφούκιου ως φιλοσοφία του κράτους και ως κώδικα δεοντολογίας για την αυτοκρατορία του και άνοιξε μία σχολή για να διδάξει τους μελλοντικούς διαχειριστές του κομφουκιανισμού. Οι μεταρρυθμίσεις αυτές είχαν διαρκή επίδραση καθόλη την ύπαρξη της αυτοκρατορικής Κίνας και τεράστια επιρροή στους γειτονικούς πολιτισμούς. Ο αυτοκράτορας Γου ήταν επίσης γνωστός για την απασχόληση σαμάνων συμβούλων και για διάφορες θρησκευτικές και πολιτιστικές αλλαγές με ιστορική σημασία λιγότερο προφανούς χαρακτήρα.
rdf:langString Kaiser Wu von Han, chinesisch 漢武帝 / 汉武帝, Pinyin Hàn Wǔdì, (* 156 v. Chr.; † 29. März 87 v. Chr.) war einer der bedeutendsten Herrscher Chinas. Er wurde als Liu Che geboren und regierte 54 Jahre lang, von 141 bis 87 v. Chr., als Kaiser der Han-Dynastie. Han Wudi übernahm bereits von seinem Vater Han Jingdi (der die Revolte der „Sieben Königreiche“ d. h. alter Lehnsträger 154 v. Chr. zerschlug) einen endgültig zentralisierten, in Provinzen gegliederten und durch maßvolle Politik innerlich gefestigten Staat. Der Kaiser erhob um 135 v. Chr. den Konfuzianismus zur Staatsphilosophie, indem er ihn die künftigen Beamten lehren und ihnen abverlangen ließ. Er war aber persönlich auch der daoistischen Alchemie verfallen, was u. a. Opfer an Laozis Geburtsort (ab 156 v. Chr.) zur Folge hatte. Beide Philosophien rangen erbittert um die Führungsposition bei Hofe, wobei der Daoismus z. B. von der Kaiserwitwe Dou unterstützt wurde, aber nach deren Tod seinen Rang verlor. Zu Wudis Zeit, um 120 v. Chr. kamen auch die ersten buddhistischen Mönche nach China, ihre Religion wurde aber erst im Jahr 65 unter Kaiser Han Mingdi offiziell anerkannt. Unter Han Wudi fanden umfangreiche Kriege statt, die weitreichendsten, die je ein rein chinesischer Kaiser geführt hat: über das Tarimbecken bis ins Ferghanatal (102/101 v. Chr.), nach Korea (108 v. Chr.), und im Süden über diverse heutige chinesische Provinzen und ihre Volksgruppen (111 v. Chr. Eroberung von Kanton) bis nach Vietnam. Die Erfolge im Süden waren dauerhaft und trugen zur Konsolidierung Chinas und zum Bevölkerungszuwachs des Reiches bei. Kriege und Gesandtschaften hatten erstmals auch Handelskontakte bis in den iranischen Raum zur Folge, sowie ein erweitertes Weltbild. An erster außenpolitischer Stelle stand die Abwehr der Xiongnu, womit der Kaiser mit der zuvor praktizierten Beschwichtigungspolitik (siehe heqin) brach. Den militärischen Aktionen ging eine umfangreiche Gesandten- und Spionagetätigkeit Zhang Qians († 113 v. Chr.) sowie der Aufbau einer eigenen Pferdezucht und Kavallerie voraus. 119 v. Chr. erlitten die Xiongnu unter Mao-tuns Enkel Yizhixie (126–114 v. Chr.) eine schwere Niederlage am Orchon in der Mongolei, da der Shanyu den Chinesen unter dem Feldherrn Huo Qubing eine ungefährdete Durchquerung der Wüste Gobi nicht zugetraut hatte. Allerdings ging die chinesische Pferdezucht in diesem Krieg zugrunde, so dass den Xiongnu die Kontrolle der Steppe blieb. 108 v. Chr. gründete er die Lelang-Kommandantur (Lo-lang – beim heutigen Pjöngjang), chinesische Kolonien in Korea (auch Lintun, Xuantu und Zhenfan ein), die dem Eroberer notwendig erschienen, als sich die dortige Bevölkerung mit den Xiongnu verbündete. In der Kolonie Lelang errichtete man große Verwaltungsgebäude. Hunderte von Gräbern, von denen viele freigelegt wurden, liegen in der Umgebung. Die Fundmengen an hochwertigen chinesischen Gütern – Keramik, Lackarbeiten und Metallgegenstände, zusammen mit den traditionellen chinesischen Holzkästen – sprechen für engen Beziehungen der ausgewanderten Chinesen zum Mutterland. Die Kolonie wurde 313 n. Chr. von Goguryeo- Kriegern zerstört. Die aufwendige Außenpolitik Wudis war jedoch teuer, die Steuern mussten erhöht und staatliche Monopole geschaffen werden. Die wichtigen Wirtschaftszweige Eisen und Salz waren seit ca. 117 v. Chr. gut ein Jahrhundert lang Staatsmonopole, eine Idee, die später zur Tang-Zeit erneuert wurde. Han Wudis Steuerpolitik wird auch eine beginnende Privatisierung des Landbesitzes zugeschrieben, die reiche Provinzfamilien begünstigte, das gesellschaftliche Gleichgewicht störte und somit den langsamen Niedergang der Dynastie einleitete. Am Ende der Regierung Wudis brachen offene Machtkämpfe innerhalb der kaiserlichen Familie (Li gegen Wei) aus. Der Kronprinz Liu Ju revoltierte, wurde aber besiegt; seine Mutter, die Kaiserin Wei, musste Selbstmord begehen (91 v. Chr.). Vor seinem Ableben bestimmte Han Wudi noch drei Regenten für seinen minderjährigen Sohn Fuling, der ihm als Kaiser Han Zhaodi nachfolgte. Das Maoling-Mausoleum ist die Grabstätte des Kaisers Wu.
rdf:langString Wu Di (naskiĝis en -156 — mortis la 29-an de marto -87) Liu Che (劉徹), ano de la dinastio Han, iĝis en la jaro -141 imperiestro de Ĉinio, sin nomis Wu Di (tradicie 漢武帝, simpligite: 汉武帝;transskribe laŭ Wade-Giles: Wu Ti) kaj regis ĝis sia morto je la 29-a de marto -87. La historia memoro atentas lin precipe pro grandaj teritoriaj ekspansioj, kiujn li realigis, kaj ĉar li organizis fortan centrigitan ŝtaton kongruan al la ideoj de Konfucio. Dum sia regado, por limigi influojn de nobelaj familioj, enkondukis en -127 la principon de disdivido de la tero inter ĉiuj filoj. Ankaŭ enkondukis novajn komercajn impostojn kaj la ŝtatan monopolon por salo kaj fero (-119), kuprajn monerojn kaj alkoholon (-98). Li enkondukis la principon niánhào, nomigon de eraoj fare de imperiestroj. De tiu periodo laŭvicaj jaroj estis signataj per laŭvica regojaro de la donita imperiestro. Krome la imperiestro povus nomi unuopajn periodojn de sia regado. Wu Di dum sia regado nomis 11 eraojn. Li gvidis ekspansieman eksteran politikon – aneksis Manĉurion en -128 kaj reĝlandojn de la norda kaj meza Koreio (-109 ĝis -106).
rdf:langString Emperor Wu of Han (156 – 29 March 87 BC), formally enshrined as Emperor Wu the Filial (Chinese: 孝武皇帝), born Liu Che (劉徹) and courtesy name Tong (通), was the seventh emperor of the Han dynasty of ancient China, ruling from 141 to 87 BC. His reign lasted 54 years – a record not broken until the reign of the Kangxi Emperor more than 1,800 years later and remains the record for ethnic Chinese emperors. His reign resulted in a vast expansion of geopolitical influence for the Chinese civilization, and the development of a strong centralized state via governmental policies, economical reorganization and promotion of a hybrid Legalist–Confucian doctrine. In the field of historical social and cultural studies, Emperor Wu is known for his religious innovations and patronage of the poetic and musical arts, including development of the Imperial Music Bureau into a prestigious entity. It was also during his reign that cultural contact with western Eurasia was greatly increased, directly and indirectly. During his reign as Emperor, he led the Han dynasty through its greatest territorial expansion. At its height, the Empire's borders spanned from the Fergana Valley in the west, to northern Korea in the east, and to northern Vietnam in the south. Emperor Wu successfully repelled the nomadic Xiongnu from systematically raiding northern China, and dispatched his envoy Zhang Qian into the Western Regions in 139 BC to seek an alliance with the Greater Yuezhi and Kangju, which resulted in further diplomatic missions to Central Asia. Although historical records do not describe him as being aware of Buddhism, emphasizing rather his interest in shamanism, the cultural exchanges that occurred as a consequence of these embassies suggest that he received Buddhist statues from Central Asia, as depicted in the murals found in the Mogao Caves. Emperor Wu is considered one of the greatest emperors in Chinese history due to his strong leadership and effective governance, which made the Han dynasty one of the most powerful nations in the world. Michael Loewe called the reign of Emperor Wu the "high point" of "Modernist" (classically justified Legalist) policies, looking back to "adapt ideas from the pre-Han period." His policies and most trusted advisers were Legalist, favouring adherents of Shang Yang. However, despite establishing an autocratic and centralised state, Emperor Wu adopted the principles of Confucianism as the state philosophy and code of ethics for his empire and started a school to teach future administrators the Confucian classics. These reforms had an enduring effect throughout the existence of imperial China and an enormous influence on neighbouring civilizations.
rdf:langString Han Wudi enperadorea (txinera tradizionalez: 漢武帝; txinera sinplifikatuz: 汉武帝; pinyinez: Hànwǔdì; Wade–Giles: Wu Ti, eusk: 'Hanen gerlaria'; K.a. 156 - K.a. 87), Liu Che jaiotza izena zuena, Txinako Han dinastiaren zazpigarren enperadorea izan zen. ~ K.a. 141 eta ~ K.a. 87 urteen bitartean egon zen boterean eta bere agintaldian Txinako lurraldea asko zabaldu zen; K.a. 127 eta 117 Tarim arroa kendu zien Xiongnuei.
rdf:langString Wu de Han, también Han Wudi (156 a. C. – 29 de marzo de 87 a. C.), nacido como Liu Che,​ fue el sexto emperador de la dinastía Han de China. Gobernó entre el 141 y el 87 a. C.​ Es recordado principalmente por la gran expansión territorial que tuvo lugar bajo su reinado, así como por el potente y centralizado Estado confuciano que organizó. Es citado en la historia china como uno de los más grandes emperadores junto con el emperador Taizong de la Dinastía Tang y el emperador Kangxi de la Dinastía Qing.
rdf:langString Han Wudi (chinois simplifié : 汉武帝 ; chinois traditionnel : 漢武帝 ; pinyin : Hàn Wǔdì ; Wade : Han Wu-ti, 30 juillet 157 av. J.-C. – 29 mars 87 av. J.-C.), de son nom personnel Liu Che (劉徹), est le septième empereur de la dynastie Han de Chine, régnant à partir du 9 mars 141 av. J.-C. et jusqu'à sa mort. Il est considéré, avec les empereurs Tang Taizong (dynastie Tang) et Kangxi (dynastie Qing) comme l'un des plus grands empereurs de l'histoire de la Chine. Le règne de Wudi dure 54 ans, ce qui constitue un record qui ne sera battu que 1 800 ans plus tard par Kangxi. Son règne est marqué par les importantes conquêtes territoriales de la dynastie Han, mais également par une réorganisation du gouvernement afin d'aboutir à un État fort et centralisé. Parmi les mesures prises dans ce sens, Wudi apporte une importance particulière à la promotion des doctrines confucianistes. D'un point de vue social et culturel, Wudi est connu pour ses innovations religieuses et son mécénat envers l'art poétique et l'art musical, incluant le développement du Bureau impérial de la musique pour le transformer en une entité prestigieuse. Son règne est également marqué par des contacts culturels avec l'Eurasie occidentale de plus en plus importants. Ainsi de nombreuses cultures agraires et d'autres objets sont introduits en Chine à cette époque. En tant que conquérant, Wudi mène la Chine Han vers sa plus grande expansion. À son apogée, les frontières de l'empire s'étendent entre l'actuel Kirghizistan à l'ouest, la Corée à l'est et le nord du Vietnam au sud. Il parvient à repousser avec succès les nomades Xiongnu lors de leurs incessants raids au nord de la Chine et envoie son émissaire Zhang Qian en 139 av. J.-C. pour former une alliance avec les Yuezhi sur les terres de l'actuel Ouzbékistan. Ce rapprochement est le début de plusieurs missions menées en Asie centrale. Bien que les archives historiques ne décrivent pas Wudi comme bouddhiste mais plutôt comme un adepte du chamanisme, des échanges culturels ont pourtant lieu avec ces ambassades et il est fait mention sur les murs des grottes de Mogao de la réception de statues bouddhistes en provenance de l'Asie centrale. Afin d'établir un État autocratique et centralisé, Wudi adopte les principes du confucianisme comme philosophie étatique et comme code éthique pour son empire. Il fonde également une école afin de former les futurs fonctionnaires aux classiques confucéens. Ces réformes ont un effet durable sur l'existence de la Chine impériale et une influence très importante sur les civilisations voisines.
rdf:langString Kaisar Wu dari Han (Hanzi: 汉武帝,156 SM–29 Maret 87 SM), nama asli Liu Che (刘彻), adalah kaisar Tiongkok dari Dinasti Han yang ke-6, berkuasa dari tahun 141 SM hingga 87 SM. Seorang tokoh militer, di masanya Dinasti Han mencapai ekspansi terjauh dari Kirgistan di barat, Korea Utara di timur laut, ke Vietnam utara di selatan. Ia terkenal dalam pengusiran suku nomad Xiongnu dari perbatasan Tiongkok. Orang Han mendapatkan namanya dari kaisar ini. Kaisar Wu mengadopsi ideologi Konfusianisme sebagai filsafat negara dan kode etik kekaisarannya.
rdf:langString Han Wudi, nato Liu Che (10 agosto 156 a.C. – 29 marzo 87 a.C.), è stato imperatore in Cina della Dinastia Han dal 141 a.C. al 87 a.C..
rdf:langString 한 세종 효무황제 유철(漢 世宗 孝武皇帝 劉徹, 기원전 156년 7월 30일 ~ 기원전 87년 3월 29일)은 전한의 제7대 황제(재위 기원전 141년 ~ 기원전 87년)다. 아명은 체(彘), 자는 통(通)이다. 11번째 경제의 아들이며 효경황후 왕씨(孝景皇后 王氏)의 소생이다. 그는 유학을 바탕으로 국가를 다스렸으며, 해외 원정을 통해 흉노를 크게 무찌르고 남월, 위만조선을 멸망시켜 요동지역에 한사군을 설치했으며, 한족 역사상 두 번째로 넓은 영토를 확보해 전한의 전성기를 열었다. 그는 진 시황제·당 태종·영락제·강희제와 더불어 중국의 가장 위대한 황제 가운데 한 사람으로 꼽힌다.
rdf:langString 武帝(ぶてい)は、前漢の第7代皇帝。匈奴討伐などで前漢の最大版図を築いた。
rdf:langString Han Wudi, (156 v.Chr. - 29 maart 87 v.Chr.), was de zevende keizer van China ten tijde van de Han-dynastie. Hij heerste van 141 tot 87 v.Chr. Onder Han Wudi's heerschappij vergrootte China zijn territorium aanzienlijk en werd het een sterk gecentraliseerde confucianistische staat. Han Wudi wordt in de Chinese geschiedenis dan ook aangehaald als de grootste keizer van de Han-dynastie én als een van de grootste in China ooit. Onder Han Wudi werd de Han-dynastie een van de sterkste samenlevingen ter wereld. Hij dwong gehoorzaamheid af door gunstelingen ruimhartig te belonen en strenge straffen door te voeren. Han Wudi was zeer bijgelovig, waardoor hij vele sjamanen, astrologen en alchemisten naar het keizerlijk hof liet halen. Han Wudi wist de belastinginning enorm te verbeteren. Normaal moest een belastingeenheid (120 koperen munten) worden betaald per 4.000 koperen munten die werden verdiend, of voor het bezit van een met paarden gespannen kar. Kooplieden werden in die gevallen twee keer zo hoog belast en vaak ook van bezit onteigend. Ook woekeraars moesten hogere belasting betalen. Bij een valse belastingopgave werd men voor straf twee jaar als wachter naar de grensgebieden verplaatst. Han Wudi deed veel om de waterhuishouding in China te verbeteren. Een van zijn grootste verdiensten is de aanleg van het Caoqukanaal. Tegen het vijandige Xiongnu-volk in het noorden stuurde Han Wudi de generaals en op een grootschalige militaire expeditie. Hiermee werd voorkomen dat de Xiongnu hun gezag ten zuiden van de Gobi konden vestigen en werden de centrale agrarische regio's beter beschermd. Han Wudi voerde persoonlijk vele inspectiereizen uit door China en probeerde waar nodig het land verder te ontwikkelen. Tegen het einde van Han Wudi's bewind braken opstanden in het gebied van de huidige provincie Shandong uit, vanwege zijn strenge wetgeving.
rdf:langString Wudi (chiń. upr. 汉武帝; chiń. trad. 漢武帝; pinyin Hàn Wǔdì; dosł. Cesarz Waleczny; ur. 156, zm. 87 p.n.e.) – cesarz chiński z dynastii Han panujący w okresie 141-87 p.n.e. Za swego panowania, w celu ograniczenia wpływów rodów arystokratycznych, wprowadził w roku 127 p.n.e. zasadę podziału ziem wśród wszystkich synów. Wprowadził również nowe podatki handlowe i państwowy monopol na sól i żelazo (119 p.n.e.), bicie monet miedzianych i alkohol (98 p.n.e.). Wprowadził zasadę niánhào nazywania er przez cesarzy. Od tej pory lata były oznaczane kolejnym rokiem panowania danego cesarza. Dodatkowo cesarz mógł nadawać nazwy poszczególnym okresom swojego panowania. Wudi w okresie swojego panowania nadał nazwy jedenastu erom. Prowadził ekspansywną politykę zewnętrzną – zajął Mandżurię w roku 128 p.n.e. oraz królestwa północnej i środkowej Korei (109-106 p.n.e.).
rdf:langString Wu de Han, também chamado Wudi e Han Wudi, nascido Liu Che (劉徹; Changan, 7 de junho de 156 a.C. – Changan, 29 de março de 87 a.C.) foi o sétimo imperador da da dinastia Han da China. Governou entre 141 e 87 a.C. e acredita-se que foi ele quem iniciou a Rota da Seda, trazendo assim um período de grande riqueza para as indústrias da China, quando seu produto, muito apreciado, chegou ao Ocidente. Wudi foi educado por um mestre confucionista e quando subiu ao trono a ameaça fronteiriça mais grave provinha dos Xiongnu. Em 128 a.C. uma expedição foi enviada à Coreia e 20 anos mais tarde uma campanha mais vasta levou à criação de quatro comendas no norte da península.
rdf:langString Han Wudi eller Wu Han (traditionell kinesiska: 汉武帝?, förenklad kinesiska: 汉武帝?, pinyin: Hànwǔdì), född 156 f.Kr., död 29 mars 87 f.Kr., var den sjunde kejsaren av Handynastin i Kina och härskade från 141 f.Kr. till 87 f.Kr. Kejsar Wu är mest känd för den stora territoriella expansion som skedde under hans regeringstid liksom den starka och centraliserade konfucianska staten han organiserade.[källa behövs] Dynastins gränser sträckte sig från nuvarande Kirgizistan i väst till Nordkorea i nordöst och till norra Vietnam i söder. Han sände under 130-talet f.Kr officeren Zhang Xian till Baktrien och Västturkestan för att alliera sig med yuezhi-folket mot hunnerna. Detta misslyckades, men de geografiska fakta Zhang samlade in kunde användas för karavaner resande mellan Kina och västerlandet. För att säkra karavanvägen behövde hunnerna dock bekämpas, vilket kejsaren då tog itu med. 121 drevs de bort från yuezhis gamla trakter, och i början av 110-talet togs tusentals hunnerkrigare till fånga i ett slag där deras härskare stupade. Problem med hunnerna uppstod igen under 90-talet, och först efter att ha besegrat dem ännu en gång kunde sidenvägen öppnas på allvar. Efter att mynt vars värde översteg metallvärdet hade orsakat inflation under 120-talet förbättrades ekonomin när Sang Hong-yang tillsattes som finansminister år 119 f.Kr. Denne införde ett statligt transportsystem och stödköp av nyckelvaror under tider när priserna sjönk. Konfucianismen fick en stärkt ställning under kejsar Wus tid. Ett universitet grundades i Chang-an där de rekonstruerade konfucianska skrifterna studerades. Kejsaren var dock inte konfucian själv då han var vidskeplig och intresserade sig för trollkarlar och livselixir. Han nämns i den kinesiska historien som den största kejsaren av Handynastin och en av de största kejsarna i Kinas historia.
rdf:langString У-ди (кит. упр. 漢武帝 (汉武帝), пиньинь hànwǔdì, палл. Ханьуди), (27 августа 156 год до н. э.—29 марта 87 год до н. э.), личное имя Лю Чэ (劉徹), полное посмертное имя Сяоу-хуанди (孝武皇帝) или Сяоу-ди — седьмой император империи Западная Хань в Китае, правил со 141 года до н. э. до 87 года до н. э. В период его правления ханьский Китай резко расширил свои территории. За этот период конфуцианство приобрело официальный статус и было введено со всей строгостью (при содействии Дун Чжуншу). Его правление считается историками одним из самых блистательных периодов в истории Китая. Империя расширилась до Ферганской долины на западе, Северной Кореи на северо-востоке, северного Вьетнама на юге. Было нанесено поражение сюнну, на запад был послан дипломат Чжан Цянь для установления союза с юэчжи (137 год до н. э.), был задействован Великий Шёлковый путь, расширились контакты с Центральной Азией, в Китай проникла информация о буддизме, император установил буддийские статуи и проводил буддийские ритуалы. Император провёл перепись населения. Учредил систему экзаменов на чиновничьи должности и развил систему школ для обучения конфуцианству, эта система сохранилась и поддерживалась в течение всей истории имперского Китая.
rdf:langString Лю́ Че́ (кит.: 劉徹; піньїнь: Liú Chè), храмове ім'я Шицзун (кит.: 世宗; піньїнь: Shìzōng) — сьомий імператор Китаю з династії Хань (під іменем У-ді або Ханьуді, кит. трад. 漢武帝, спр. 汉武帝, піньїнь: hànwǔdì).
rdf:langString 漢武帝刘彻(前156年-前87年3月29日),西汉第七位皇帝,於7岁时被冊立为储君,16岁登基,在位53年345天。其正式諡號為「孝武皇帝」,後世省略「孝」字稱「漢武帝」。漢武帝在位54年,在其統治時代中,西漢極為強大,疆域比漢高祖建國時要大了一倍。漢武帝為第一位使用年號的皇帝。
rdf:langString Hòuyuán 后元
rdf:langString Jiànyuán 建元
rdf:langString Tiānhàn 天漢
rdf:langString Tàichū 太初
rdf:langString Tàishĭ 太始
rdf:langString Yuándĭng 元鼎
rdf:langString Yuánfēng 元封
rdf:langString Yuánguāng 元光
rdf:langString Yuánshuò 元朔
rdf:langString Yuánshòu 元狩
rdf:langString Zhēnghé 征和
rdf:langString *
rdf:langString Full: Xiao Wu Huangdi
rdf:langString Short: Emperor Wu
xsd:nonNegativeInteger 82397
xsd:gYear 1987
xsd:gYear -141

data from the linked data cloud