Eclecticism in architecture

http://dbpedia.org/resource/Eclecticism_in_architecture an entity of type: Thing

Eklektismus nebo eklekticismus (řec. eklegein – vybírat, volit si) se v architektuře objevil na přelomu 19. a 20. století, projevuje se používáním a napodobováním prvků z více často i protikladných uměleckých slohů a stylů, ba dokonce i prvků z děl jiných umělců a jejich následným spojováním do nových celků a nových kompozic. Jak v architektuře, tak v i interiérovém designu tyto prvky mohou zahrnovat samotné budovy, nábytek, dekorativní motivy, historické ornamenty, tradiční kulturní prvky nebo styly cizích zemí, obvykle s přihlédnutím k charakteru a celkovému estetickému dojmu výsledného projektu. rdf:langString
Ο Εκλεκτικισμός είναι αρχιτεκτονικό στυλ του 19ου και του 20ού αιώνα, κατά τον οποίο επιλέγονται και χρησιμοποιούνται, ποικιλία στοιχείων διάφορων εποχών και ρυθμών, σε ένα ενιαίο κτίσμα. rdf:langString
Eklektika arkitekturo estas arta tendenco en arkitekturo kiu miksas elementojn de diferencaj stiloj kaj epokoj de la historio de arto kaj de la arkitekturo. Ĝi aperis en Okcidento inter 1860 kaj fino de la 1920-aj jaroj. La termino eklektika devenas el la greka vorto (εκλεκτός) kiu signifas "elektita" kiu siavice derivas el la greka verbo elekti (εκλέγω), ĉar kion faras tiaj arkitektoj, kaj artistoj ĝenerale estas elekti el la tuta arthistorio tion kio plej interesas al ili. Ĉefaj referencoj estas la gotika arto (Novgotika), romanika (Novromanika) kaj orienta (Orientismo, Ekzotismo). rdf:langString
Arkitektura eklektikoa, arkitektura historizistan oinarritua dago. Arkitektura historizistak, antzinateko estiloak imitatzen zituen bitartean (greko-erromatarra, kasu) eta beste kultura batzuetako ezaugarriak gehitzen, arkitektura eklektikoa, nagusiki, joera arkitektonikoak konbinatzen aritzen da. Honela, bere ezaugarri nagusia, bi arkitektura estilo edo gehiago, egitura berri batean konbinatzea da, aldi berean, zeozer berria eman dezan, oinarritzen den joeretako ezaugarriekin, baina beste berri batzuekin. rdf:langString
Eclecticisme is de vrije combinatie in een enkel werk van elementen van verschillende historische stijlen of stromingen. In de architectuurgeschiedenis wordt de term met name gebruikt voor de richting die zich afzet tegen het 19e-eeuwse historisme, dat het navolgen van een historische stijl vooropstelt. Een eclectisch bouwwerk heeft vrij geïnterpreteerde kenmerken uit verschillende neostijlen in zich, die zijn gecombineerd tot een nieuw a-historisch geheel. rdf:langString
الانتقائية هي أسلوب معماري من القرن التاسع عشر والقرن العشرين، تتضمن فيه قطعة فنية واحدة من العمل مزيجًا من العناصر تنتمي لأساليب تاريخية سابقة بهدف إنشاء شيء جديد ومبدع. قد تشمل هذه العناصر في العمارة والتصميم الداخلي، العناصر الإنشائية والأثاث والزخارف التزيينية والزخارف التاريخية المتميزة والزخارف أو الأساليب الثقافية التقليدية من بلدان أخرى، مع اختيار هذا المزيج بناء على ملاءمته للمشروع والقيمة الجمالية العامة. rdf:langString
L'arquitectura eclèctica pren les seves arrels de l'arquitectura historicista. Si l'historicisme es dedicava més a imitar els corrents de l'antiguitat i a incorporar les característiques d'altres cultures (com la grecoromana), l'arquitectura eclèctica es dedica principalment a la combinació de corrents arquitectònics. Així, la seva característica principal és la de combinar dos o més estils arquitectònics en una nova estructura, que resulti quelcom de nou, amb característiques dels corrents que pren, però amb d'altres de nous. El seu període àlgid se situa sobretot entre la fi del segle xix i el començament del xx. rdf:langString
Eclecticism is a 19th and 20th century architectural style in which a single piece of work incorporates a mixture of elements from previous historical styles to create something that is new and original. In architecture and interior design, these elements may include structural features, furniture, decorative motives, distinct historical ornament, traditional cultural motifs or styles from other countries, with the mixture usually chosen based on its suitability to the project and overall aesthetic value. rdf:langString
El eclecticismo, en arquitectura, es una tendencia que mezcla elementos de diferentes estilos y épocas de la historia del arte y la arquitectura. Nacido en Francia y rápidamente exportado por toda Europa y Rusia, y luego a Estados Unidos, el estilo se manifestó en Occidente entre 1860 y finales de los años 1920. El Eclecticismo podría no crear un arte nuevo, pero ser al menos un elemento de transición sobre el historicismo y la arquitectura del futuro. rdf:langString
L'éclectisme est une tendance en architecture qui consiste à mêler les meilleurs éléments stylistiques empruntés à différents styles ou époques de l'histoire de l'art et de l'architecture, même exotiques. Il se manifeste en Occident entre les années 1860 et la fin des années 1920. rdf:langString
Eklektyzm (z gr. eklektikós – „wybierający”) – kierunek polegający na łączeniu w jednej budowli w sposób swobodny, często niezgodnych ze sobą, elementów wybranych z różnych stylów architektonicznych. Eklektyzm występuje w różnych epokach, choć od 2. ćwierci XIX wieku do początku wieku XX był, pod postacią historyzmu, stosowany świadomie i programowo, obejmując swym zasięgiem całą Europę oraz Amerykę Północną. W okresie swojego trwania zbiegł się z secesją. rdf:langString
A expressão arquitetura eclética (AO 1945: arquitectura ecléctica) refere-se a um período de transição da arquitetura predominante desde meados do século XIX até as primeiras décadas do século XX. Em arquitetura, o ecleticismo é a mistura de estilos arquitetônicos do passado para a criação de uma nova linguagem arquitetônica. Apesar de que sempre há existido alguma mistura de estilos durante a história da arquitetura, a expressão "arquitetura eclética" é usada em referência aos estilos surgidos durante o século XIX que exibiam combinações de elementos que podiam vir da arquitetura clássica, medieval, renascentista, barroca e neoclássica. Assim, o ecletismo se desenvolveu ao mesmo tempo e em íntima relação com a chamada arquitetura historicista, que buscava reviver a arquitetura antiga e ge rdf:langString
Эклектика (от др.-греч. ἐκλεκτός — «выбирающий», «отбирающий») — художественное направление в архитектуре, ориентированное на использование в одном сооружении различных форм искусства прошлого в любых сочетаниях; обычно проявляется в периоды смены больших художественных систем. rdf:langString
Eklecticism var en arkitektonisk stil som dominerade i större delen av Europa under 1800-talets andra hälft och innebär att man blandade olika stilar från olika epoker. Den uppkom först i Frankrike som en reaktion mot den strikta nyantika arkitektur som fördes av École des Beaux-Arts i Paris. De yngre arkitekterna längtade efter större frihet i sitt byggande och eklekticismen blev ett sätt att nå en praktisk väg till förnyelse. Léon Vaudoyer var en av de första i Frankrike att kalla sig själv för eklektiker tillsammans med bland annat Felix Duban och Louis Duc. De nationalistiska strömningarna vid den här tiden fick de franska arkitekterna att blicka bakåt till storhetstiden under Ludvig XIV, som var dominerad av barocken. Denna barock blandades in i de klassicistiska strömningarna och den rdf:langString
rdf:langString الانتقائية في العمارة
rdf:langString Arquitectura eclèctica
rdf:langString Eklekticismus (architektura)
rdf:langString Εκλεκτικισμός (αρχιτεκτονική)
rdf:langString Eklektika arkitekturo
rdf:langString Arquitectura ecléctica
rdf:langString Arkitektura eklektikoa
rdf:langString Eclecticism in architecture
rdf:langString Éclectisme (architecture)
rdf:langString Eclecticisme (architectuur)
rdf:langString Eklektyzm (architektura)
rdf:langString Arquitetura eclética
rdf:langString Эклектика (архитектура)
rdf:langString Eklekticism (arkitektur)
xsd:integer 13528628
xsd:integer 1122423142
rdf:langString L'arquitectura eclèctica pren les seves arrels de l'arquitectura historicista. Si l'historicisme es dedicava més a imitar els corrents de l'antiguitat i a incorporar les característiques d'altres cultures (com la grecoromana), l'arquitectura eclèctica es dedica principalment a la combinació de corrents arquitectònics. Així, la seva característica principal és la de combinar dos o més estils arquitectònics en una nova estructura, que resulti quelcom de nou, amb característiques dels corrents que pren, però amb d'altres de nous. El seu període àlgid se situa sobretot entre la fi del segle xix i el començament del xx. El terme eclèctic ve de l'adjectiu grec (εκλεκτός) que significa 'escollit', que deriva del verb grec escollir (εκλέγω), ja que el que faran els arquitectes, i artistes en general, d'aquesta època, serà escollir de tota la història de l'art el que més els interessa. Les seves referències seran l'art gòtic (neogòtic), romànic (neoromànic) i oriental (orientalisme, exotisme). Eclecticisme o historicisme no es refereixen al mateix, l'historicisme és l'ús d'un llenguatge anterior i l'eclecticisme és l'ús de diversos llenguatges anteriors en una mateixa arquitectura. Serà un període complicat de la història de l'arquitectura en el qual hi haurà una gran abundància de tendències que s'entrecreuen, i unes molt diverses versions de caràcter nacional, ja que cada país intenta ressuscitar les seves tradicions més autòctones, coincidint amb els moviments nacionalistes o regionalistes.
rdf:langString Eklektismus nebo eklekticismus (řec. eklegein – vybírat, volit si) se v architektuře objevil na přelomu 19. a 20. století, projevuje se používáním a napodobováním prvků z více často i protikladných uměleckých slohů a stylů, ba dokonce i prvků z děl jiných umělců a jejich následným spojováním do nových celků a nových kompozic. Jak v architektuře, tak v i interiérovém designu tyto prvky mohou zahrnovat samotné budovy, nábytek, dekorativní motivy, historické ornamenty, tradiční kulturní prvky nebo styly cizích zemí, obvykle s přihlédnutím k charakteru a celkovému estetickému dojmu výsledného projektu.
rdf:langString الانتقائية هي أسلوب معماري من القرن التاسع عشر والقرن العشرين، تتضمن فيه قطعة فنية واحدة من العمل مزيجًا من العناصر تنتمي لأساليب تاريخية سابقة بهدف إنشاء شيء جديد ومبدع. قد تشمل هذه العناصر في العمارة والتصميم الداخلي، العناصر الإنشائية والأثاث والزخارف التزيينية والزخارف التاريخية المتميزة والزخارف أو الأساليب الثقافية التقليدية من بلدان أخرى، مع اختيار هذا المزيج بناء على ملاءمته للمشروع والقيمة الجمالية العامة. استخدم هذا المصطلح كثير من المعماريين في القرن التاسع عشر وأوائل القرن العشرين، ممن صمموا مبانيهم تبعًا لمجموعة متنوعة من الأساليب، وجاء ذلك استجابة لرغبة عملائهم أو لرغبتهم الشخصية. كانت هذه الأساليب إحيائية بشكل نموذجي، وقد يكون المبنى متوافقًا بشكل كلي أو جزئي مع الأسلوب المختار، أو يكون في حد ذاته مزيجًا انتقائيًا. من المرجح أن العمارة القوطية الإحيائية وخاصة في الكنائس، قد سعت من أجل أسلوب إحيائي «نقي» نسبيًا من فترة ومنطقة معينة من العصور الوسطى، في حين أن أساليب أخرى مثل النيوكلاسيكية والباروكية الإحيائية والبالازو واليعقوبية والرومانسيكية الإحيائية وغيرها، قد جرى إحياؤها للتعامل معها بحرية أكبر.
rdf:langString Ο Εκλεκτικισμός είναι αρχιτεκτονικό στυλ του 19ου και του 20ού αιώνα, κατά τον οποίο επιλέγονται και χρησιμοποιούνται, ποικιλία στοιχείων διάφορων εποχών και ρυθμών, σε ένα ενιαίο κτίσμα.
rdf:langString Eklektika arkitekturo estas arta tendenco en arkitekturo kiu miksas elementojn de diferencaj stiloj kaj epokoj de la historio de arto kaj de la arkitekturo. Ĝi aperis en Okcidento inter 1860 kaj fino de la 1920-aj jaroj. La termino eklektika devenas el la greka vorto (εκλεκτός) kiu signifas "elektita" kiu siavice derivas el la greka verbo elekti (εκλέγω), ĉar kion faras tiaj arkitektoj, kaj artistoj ĝenerale estas elekti el la tuta arthistorio tion kio plej interesas al ili. Ĉefaj referencoj estas la gotika arto (Novgotika), romanika (Novromanika) kaj orienta (Orientismo, Ekzotismo).
rdf:langString Eclecticism is a 19th and 20th century architectural style in which a single piece of work incorporates a mixture of elements from previous historical styles to create something that is new and original. In architecture and interior design, these elements may include structural features, furniture, decorative motives, distinct historical ornament, traditional cultural motifs or styles from other countries, with the mixture usually chosen based on its suitability to the project and overall aesthetic value. The term is also used of the many architects of the 19th and early 20th centuries who designed buildings in a variety of styles according to the wishes of their clients, or their own. The styles were typically revivalist, and each building might be mostly or entirely consistent within the style selected, or itself an eclectic mixture. Gothic Revival architecture, especially in churches, was most likely to strive for a relatively "pure" revival style from a particular medieval period and region, while other revived styles such as Neoclassical, Baroque, Palazzo style, Jacobethan, Romanesque and many others were likely to be treated more freely.
rdf:langString Arkitektura eklektikoa, arkitektura historizistan oinarritua dago. Arkitektura historizistak, antzinateko estiloak imitatzen zituen bitartean (greko-erromatarra, kasu) eta beste kultura batzuetako ezaugarriak gehitzen, arkitektura eklektikoa, nagusiki, joera arkitektonikoak konbinatzen aritzen da. Honela, bere ezaugarri nagusia, bi arkitektura estilo edo gehiago, egitura berri batean konbinatzea da, aldi berean, zeozer berria eman dezan, oinarritzen den joeretako ezaugarriekin, baina beste berri batzuekin.
rdf:langString El eclecticismo, en arquitectura, es una tendencia que mezcla elementos de diferentes estilos y épocas de la historia del arte y la arquitectura. Nacido en Francia y rápidamente exportado por toda Europa y Rusia, y luego a Estados Unidos, el estilo se manifestó en Occidente entre 1860 y finales de los años 1920. El término ecléctico del adjetivo griego εκλεκτός, que significa 'escogido', que a su vez deriva del verbo griego εκλέγω, 'escoger', puesto que lo que harán los arquitectos y artistas en general de esa época será escoger de toda la Historia del Arte lo que más les interese. También se utiliza para definir este período la palabra Historicismo, que se refiere a una nueva visión de la Historia, en la que se indaga filosóficamente.​ Sus referencias serán el arte gótico (neogótico), románico (neorrománico) y oriental (orientalismo y exotismo). Eclecticismo o historicismo no se refieren a lo mismo, siendo el historicismo el uso de un lenguaje anterior y el eclecticismo el uso de varios lenguajes anteriores en una misma arquitectura. Será un período complicado de la historia de la arquitectura en el que coexistirán muchas tendencias entrecruzadas, con algunas versiones de carácter nacional, ya que cada país intentó revivir sus tradiciones más autóctonas, coincidiendo con los movimientos nacionalistas o regionalistas.​ El Eclecticismo podría no crear un arte nuevo, pero ser al menos un elemento de transición sobre el historicismo y la arquitectura del futuro. Para los detractores y críticos del eclecticismo en arquitectura, este estilo no era sino una extravagancia fruto de "la lujuria de lo nuevo" y de la charlatanería de algunos arquitectos. Sin embargo, para sus defensores, como L. Avray, era el resultado de una educación del gusto, de una mayor cultura, que permitía una tolerante aceptación de toda manifestación artística
rdf:langString L'éclectisme est une tendance en architecture qui consiste à mêler les meilleurs éléments stylistiques empruntés à différents styles ou époques de l'histoire de l'art et de l'architecture, même exotiques. Il se manifeste en Occident entre les années 1860 et la fin des années 1920. Les premières manifestations ont eu lieu dans l'Angleterre du XVIIIe siècle et durent tout au long du XIXe et une partie du XXe siècle. Certaines expériences de la cour des Bourbons de Naples peuvent également être assimilées à cette tendance à Palerme, dans la période de refuge de la République parthénopéenne, comme dans le palais chinois.
rdf:langString Eclecticisme is de vrije combinatie in een enkel werk van elementen van verschillende historische stijlen of stromingen. In de architectuurgeschiedenis wordt de term met name gebruikt voor de richting die zich afzet tegen het 19e-eeuwse historisme, dat het navolgen van een historische stijl vooropstelt. Een eclectisch bouwwerk heeft vrij geïnterpreteerde kenmerken uit verschillende neostijlen in zich, die zijn gecombineerd tot een nieuw a-historisch geheel.
rdf:langString Eklektyzm (z gr. eklektikós – „wybierający”) – kierunek polegający na łączeniu w jednej budowli w sposób swobodny, często niezgodnych ze sobą, elementów wybranych z różnych stylów architektonicznych. Eklektyzm występuje w różnych epokach, choć od 2. ćwierci XIX wieku do początku wieku XX był, pod postacią historyzmu, stosowany świadomie i programowo, obejmując swym zasięgiem całą Europę oraz Amerykę Północną. W okresie swojego trwania zbiegł się z secesją. Początkowo było to niemal bezkarne łączenie różnych stylów, wchodzących w skład tzw. stylów historyzujących, czyli tych, które były popularne jako style „neo-”. Style te to: neorenesans, neobarok i neogotyk, czasem obserwuje się elementy klasycystyczne. Następnie w stosowaniu eklektyzmu nastąpił pewien ład i porządek, w miejskich kamienicach eklektycznych obserwuje się dużo cech renesansowych. Np. okna z charakterystycznymi ozdobami, kolumny i podobne. Z czasem zaczęto budować również tylko w określonym stylu historyzującym.
rdf:langString A expressão arquitetura eclética (AO 1945: arquitectura ecléctica) refere-se a um período de transição da arquitetura predominante desde meados do século XIX até as primeiras décadas do século XX. Em arquitetura, o ecleticismo é a mistura de estilos arquitetônicos do passado para a criação de uma nova linguagem arquitetônica. Apesar de que sempre há existido alguma mistura de estilos durante a história da arquitetura, a expressão "arquitetura eclética" é usada em referência aos estilos surgidos durante o século XIX que exibiam combinações de elementos que podiam vir da arquitetura clássica, medieval, renascentista, barroca e neoclássica. Assim, o ecletismo se desenvolveu ao mesmo tempo e em íntima relação com a chamada arquitetura historicista, que buscava reviver a arquitetura antiga e gerou os estilos "neos" (neogótico, neorromânico, neorrenascença, neobarroco, neoclássico etc.). Do ponto de vista técnico, a arquitetura eclética também se aproveitou dos novos avanços da engenharia do século XIX, como o que possibilitou construções com estruturas de ferro forjado. Uma das grandes influências da arquitetura eclética foi a arquitetura praticada na Escola de Belas Artes (École des Beaux Arts) de Paris, então a cidade mais importante no campo das artes. O chamado estilo "Beaux-arts", muito ornamentado e imponente, que mesclava o renascimento, o barroco e o neoclassicismo, foi influência obrigatória por todo o mundo ocidental. Entre as realizações mais grandiosas da arquitetura acadêmica parisiense, contam-se a Ópera de Paris (1861-1875), de Charles Garnier; o Grand Palais (1897-1900); o Petit Palais (1896-1900); e a Gare d'Orsay (1898). Além do uso e mistura de estilos estéticos históricos, a arquitetura eclética, de maneira geral, se caracterizou pela simetria, busca de grandiosidade, rigorosa hierarquização dos espaços internos e riqueza decorativa.
rdf:langString Eklecticism var en arkitektonisk stil som dominerade i större delen av Europa under 1800-talets andra hälft och innebär att man blandade olika stilar från olika epoker. Den uppkom först i Frankrike som en reaktion mot den strikta nyantika arkitektur som fördes av École des Beaux-Arts i Paris. De yngre arkitekterna längtade efter större frihet i sitt byggande och eklekticismen blev ett sätt att nå en praktisk väg till förnyelse. Léon Vaudoyer var en av de första i Frankrike att kalla sig själv för eklektiker tillsammans med bland annat Felix Duban och Louis Duc. De nationalistiska strömningarna vid den här tiden fick de franska arkitekterna att blicka bakåt till storhetstiden under Ludvig XIV, som var dominerad av barocken. Denna barock blandades in i de klassicistiska strömningarna och denna barock-klassicism utvecklades till något av Frankrikes nationalstil under 1860-talet. Ett antal stora projekt uppfördes i den nya stilen, bland annat tillbyggnaden av Louvren 1852-57 av Visconti och Leufel, den nybarocka operan i Paris av Charles Garnier och, något ironiskt, École des Beax-Arts nya lokaler av Felix Duban. Även i resten av Europa blandade man in allt mer nationella inslag i arkitekturen. I Rom uppfördes det tunga barock-klassicistiska Palazzo di Giustizia, justitiepalatset, i Budapest byggdes det nya parlamentshuset i en blandning av nygotik och nybarock, i Wien byggdes det nya rådhuset och Fünfhauskyrkan i samma stil och Berlin uppfördes det pampiga riksdagshuset och Berlins domkyrka. Sverige påverkades mest av den tyska varianten av eklekticism, vilket bäst ses i riksdagshuset i Stockholm av Aron Johansson. Även den dåvarande dominanten i Sverige, Helgo Zettervall, bidrog med flera byggnader i en blandning av klassicism och nybarock. Större delen av verken kan hittas i Lund, till exempel i universitetshuset till Lunds universitet. I Danmark blev Ferdinand Meldahl den ledande profilen med verk som Marmorkirken i Köpenhamn som exempel. Tillsammans med Nederländerna blickade man i Danmark tillbaka till den speciella dansk-holländska renässansarkitekturen, där man som exempel kan se järnvägsstationen i Helsingör och Riksmuseet i Amsterdam. I Storbritannien dominerade en återblick på Queen Anne-stilen, som var en blandning mellan det tyska meistersingermodet och den dansk-holländska renässansen. I USA var fortfarande klassicismen den stora stilen, vid sidan av den nyfödda skyskrapearkitekturen, men det fanns även en del eklektiska exempel. Arkitekten Henry Hobson Richardson hade studerat i Europa och tog med sig flera intryck från resor på kontinenten till största delen från den romanska arkitekturen. En efterföljare till Richardson blev Louis Sullivan, som anpassade ornamentiken på byggnaderna efter amerikanska förhållanden, genom att endast de två nedersta våningarna på höghusen innehöll ornamentik, medan de ovanvarande, som inte var synliga från gatan, fick en mer slät och enkel arkitektur.
rdf:langString Эклектика (от др.-греч. ἐκλεκτός — «выбирающий», «отбирающий») — художественное направление в архитектуре, ориентированное на использование в одном сооружении различных форм искусства прошлого в любых сочетаниях; обычно проявляется в периоды смены больших художественных систем. В русской/советской историографии термин «эклектика» долгое время употребляли в качестве синонима термину «историзм». Для разграничения этих понятий и устранения в термине «эклектика» негативных смысловых коннотаций, появившихся на рубеже XIX—XX веков, историки декоративно-прикладного искусства приняли термин «историзм». Большинство современных российских исследователей русской архитектуры XIX века продолжают использовать термин «эклектика».
xsd:nonNegativeInteger 12683

data from the linked data cloud