Dublin and Monaghan bombings

http://dbpedia.org/resource/Dublin_and_Monaghan_bombings an entity of type: Thing

ダブリン・モナハン爆弾事件(ダブリン・モナハンばくだんじけん、愛: Buamálacha Bhaile Átha Cliath agus Mhuineacháin、英: Dublin and Monaghan Bombings)は、1974年5月17日にアイルランドのダブリンとモナハンで起きた一連の爆弾テロ事件である。 rdf:langString
Bombattentatet i Dublin och Monaghan inträffade den 17 maj 1974. En serie bilbomber exploderade i Dublin och Monaghan och dödade 33 personer och skadade över 300. Detta gjorde attentatet till den värsta terrorattacken under Konflikten i Nordirland. Attentatet utfördes av den lojalistiska paramilitära gruppen Ulster Volunteer Force. rdf:langString
Els atemptats de Dublín i Monaghan del 17 de maig de 1974 van ser una sèrie de bombes coordinades a Dublín i Monaghan, a la República d'Irlanda. Tres bombes van explotar a Dublín durant l'hora punta del vespre i una quarta va explotar a Monaghan gairebé noranta minuts després. Van matar 33 civils i en van ferir 300. Els atemptats van ser l'atac més letal del conflicte nord-irlandès i la història de la República. La Força Voluntària de l'Ulster (UVF), un grup paramilitar lleialista d'Irlanda del Nord, va reclamar l'autoria dels atemptats l'any 1993, però al llarg dels anys s'han presentat constants denúncies de connivència entre els els autors materials i els serveis de seguretat i intel·ligència britànics. Mai s'ha detingut o acusat formalment a ningú pels atemptats, que han estat qualific rdf:langString
Bombové útoky v Dublinu a Monaghanu 17. května 1974 byly sérii k koordinovaných bombových útoků v Dublinu a v Irské republice. Tři bomby explodovaly v Dublinu během dopravní špičky a čtvrtá explodovala v Monaghanu o devadesát minut později. Zabili 33 civilistů, jedno nenarozené dítě a zranili kolem 300 lidí. Bombový útok byl nejsmrtonosnějším v celém konfliktu v Severním Irsku a nejsmrtonosnější v historii Irské republiky. Většinu obětí tvořily mladé ženy, ačkoliv se věk obětí lišil od pěti měsíců do 80 let. rdf:langString
The Dublin and Monaghan bombings of 17 May 1974 were a series of co-ordinated bombings in counties Dublin and Monaghan, Ireland. Three bombs exploded in Dublin during the evening rush hour and a fourth exploded in Monaghan almost ninety minutes later. They killed 33 civilians and injured almost 300. The bombings were the deadliest attack of the conflict known as the Troubles, and the deadliest attack in the Republic's history. Most of the victims were young women, although the ages of the dead ranged from 19 up to 80 years. rdf:langString
Dublin eta Monaghango atentatuak (ingelesez Dublin and Monaghan bombings, eta irlanderaz Buamálacha Bhaile Átha Cliath agus Mhuineacháin) 1974ko maiatzaren 17an Irlandako Errepublikako Dublin eta Monaghan hirietan jazotako atentatu multzoa izan ziren. Horien ondorioz, denera 30 lagun hil eta ia 300 zauritu izan ziren, honek Ipar Irlandako gatazka osoko egunik odoltsuena bilakatu zuen. 1993an Ulsterko Boluntarioen Indarra (UVF) erakunde loialista paramilitarrak bere burua atentatu horien egile gisa aldarrikatu zuen. Atentatu hauetan guztira 4 auto-lehergailu erabili izan ziren. rdf:langString
Los atentados de Dublín y Monaghan (en inglés: Dublin and Monaghan bombings) del 17 de mayo de 1974 fueron una serie de ataques con coche bomba en Dublín y Monaghan, en la República de Irlanda. Los atentados acabaron con la vida de 33 civiles y produjeron heridas a casi 300 – el día más sangriento en el Conflicto de Irlanda del Norte. Nunca se ha detenido o acusado formalmente a nadie por los atentados, que han sido calificados por el Comité de Justicia del Parlamento irlandés como un acto de terrorismo internacional con alegaciones que implicarían a las fuerzas de seguridad británicas.​ rdf:langString
Is é an rud a bhí i gceist le buamálacha Bhaile Átha Cliath agus Mhuineacháin ná sraith ionsaithe sceimhlitheoireachta a rinneadh ar Bhaile Átha Cliath agus ar Mhuineachán ar an 17ú lá de Mhí na Bealtaine, 1974. Seasann an lá seo, agus buamáil na hÓmaí (15/8/1998) mar cheann de na laethanta ab fhuiltí i stair nua-aimseartha na tíre. rdf:langString
Les attentats de Dublin et Monaghan ont lieu le 17 mai 1974 à Dublin et Monaghan en Irlande, au troisième jour de la grève loyaliste de l'Ulster Workers' Council en Irlande du Nord. Quatre voitures piégées (trois à Dublin, une à Monaghan) explosent à 17 h 30 (Dublin) et 18 h (Monaghan), faisant 33 morts (26 à Dublin, 7 à Monaghan) et 258 blessés. C'est l'attentat le plus meurtrier du conflit nord-irlandais. rdf:langString
더블린-모너핸 폭파(아일랜드어: Buamálacha Bhaile Átha Cliath agus Mhuineacháin, 영어: Dublin and Monaghan bombings)는 1974년 5월 17일 하룰 동안 아일랜드 공화국의 더블린과 모너핸에서 산발한 일련의 조직적인 차량 폭탄 테러이다. 러시아워 시간에 더블린에서 차 세 대가 폭발했고, 약 90분 뒤 모너핸에서 네 번째 차가 폭발했다. 이 테러로 민간인 33명과 태아 한 명이 죽고 거의 300명이 부상을 입었다. 이 테러는 북아일랜드 분쟁 30년 역사상 단일 사건으로는 최악의 유혈사태였다. 사망자의 나이는 5개월에서 80살까지 다양했으나 가장 많이 희생된 것은 젊은 여성들이었다. 이 테러로 체포되거나 기소된 사람은 없다. 유족들의 요구에 따라 을 필두로 한 정부 조사단이 꾸려졌다. 조사 결과 작성된 2003년 보고서에 따르면 영국군 내부 인물이 관여되었을 가능성이 농후하나 확실한 물증이 부족하다. 한편 영국 정부에게 관련 문서를 공개해 달라는 요구는 거절되었다. 유족들은 오늘날까지도 영국 정부를 상대로 문서 공개를 요구하는 투쟁을 벌이고 있다. rdf:langString
rdf:langString Atemptats de Dublín i Monaghan
rdf:langString Dublin and Monaghan bombings
rdf:langString Bombové útoky v Dublinu a Monaghanu 1974
rdf:langString Dublin eta Monaghango atentatuak
rdf:langString Atentados de Dublín y Monaghan
rdf:langString Buamálacha Bhaile Átha Cliath agus Mhuineacháin (1974)
rdf:langString Attentats de Dublin et Monaghan
rdf:langString ダブリン・モナハン爆弾事件
rdf:langString 더블린-모너핸 폭파
rdf:langString Bombattentatet i Dublin och Monaghan
xsd:integer 1601910
xsd:integer 1124565941
rdf:langString Map of central Dublin showing the three bomb sites
rdf:langString Some of the damage caused by the second car bomb on Talbot Street, Dublin
xsd:date 1974-05-17
xsd:integer 33
rdf:langString
rdf:langString about 300
rdf:langString Leinster St S
rdf:langString Parnell St
rdf:langString Talbot St
xsd:double 53.350555
xsd:double 53.353246
xsd:double 53.342073
rdf:langString Ireland
rdf:langString Dublin and Monaghan,
xsd:double 6.255783
xsd:double 6.259816
xsd:double 6.253612
xsd:double 5.28
rdf:langString Dublin and Monaghan bombings
xsd:integer 4
rdf:langString ANFO car bombs
xsd:integer 400
rdf:langString Bombové útoky v Dublinu a Monaghanu 17. května 1974 byly sérii k koordinovaných bombových útoků v Dublinu a v Irské republice. Tři bomby explodovaly v Dublinu během dopravní špičky a čtvrtá explodovala v Monaghanu o devadesát minut později. Zabili 33 civilistů, jedno nenarozené dítě a zranili kolem 300 lidí. Bombový útok byl nejsmrtonosnějším v celém konfliktu v Severním Irsku a nejsmrtonosnější v historii Irské republiky. Většinu obětí tvořily mladé ženy, ačkoliv se věk obětí lišil od pěti měsíců do 80 let. Sbor ulsterských dobrovolníků (UVF), severoirská loajalistická polovojenská skupina, se v roce 1993 přihlásila k odpovědnosti za útok. Tato skupina vedla teroristickou kampaň proti Irské republice od roku 1969. Existují ověřená obvinění, že elementy britských bezpečnostních složek pomohli UVF zorganizovat tento útok. Některá z těchto obvinění pochází od bývalých členů bezpečnostních složek. Vyšetřovací komise irského parlamentu nazvala útoky aktem mezinárodního terorismu s účastí britských státních složek. Měsíc před útokem britská vláda zrušila zařazení UVF mezi zakázané organizace. Bombové útoky se odehrály během Stávky Ulsterského dělnického výboru. Tato generální stávka byla svolána radikálními loajalisty a unionisty v Severním Irsku, kteří odmítali . Zejména odporovali myšlence sdílení politické síly s irskými nacionalisty, a navrhovanou rolí Irské republiky ve správě Severního Irska. Irská vláda pomohla vytvoření této dohody. Útok způsobil zhroucení Dohody ze Sunningdale a rozpuštění Severoirkého shromáždění 28. května. Za útok nebyl nikdo nikdy stíhán. Kampaň vedená rodinami obětí vedla irskou vládu ke zřízení vyšetřovací komise. Její zpráva z roku 2003 kritizovala Gardu Síochána za předčasné uzavření jejího vyšetřování. Také kritizovala tehdejší vládu Fine Gael a kvůli nedostatku aktivity a zájmu ohledně útoků. Zpráva dále tvrdila, že je pravděpodobné, že britské ozbrojené složky byli do konfliktu zapojeny avšak nenašel dostatečné důkazy o tom, že by o přípravě věděli lidé vyšší úrovni veleni. Vyšetřovatelé také poznamenávají nedostatečnou spolupráci ze strany britské vlády, která odmítla vydat požadované dokumenty. Rodiny obětí a další aktivisté požadují po britské vládě vydání příslušných dokumentů.
rdf:langString Els atemptats de Dublín i Monaghan del 17 de maig de 1974 van ser una sèrie de bombes coordinades a Dublín i Monaghan, a la República d'Irlanda. Tres bombes van explotar a Dublín durant l'hora punta del vespre i una quarta va explotar a Monaghan gairebé noranta minuts després. Van matar 33 civils i en van ferir 300. Els atemptats van ser l'atac més letal del conflicte nord-irlandès i la història de la República. La Força Voluntària de l'Ulster (UVF), un grup paramilitar lleialista d'Irlanda del Nord, va reclamar l'autoria dels atemptats l'any 1993, però al llarg dels anys s'han presentat constants denúncies de connivència entre els els autors materials i els serveis de seguretat i intel·ligència britànics. Mai s'ha detingut o acusat formalment a ningú pels atemptats, que han estat qualificats pel Comitè de Justícia del Parlament irlandès com un acte de terrorisme internacional, amb al·legacions que implicarien a les forces de seguretat britàniques.
rdf:langString The Dublin and Monaghan bombings of 17 May 1974 were a series of co-ordinated bombings in counties Dublin and Monaghan, Ireland. Three bombs exploded in Dublin during the evening rush hour and a fourth exploded in Monaghan almost ninety minutes later. They killed 33 civilians and injured almost 300. The bombings were the deadliest attack of the conflict known as the Troubles, and the deadliest attack in the Republic's history. Most of the victims were young women, although the ages of the dead ranged from 19 up to 80 years. The Ulster Volunteer Force (UVF), a loyalist paramilitary group from Northern Ireland, claimed responsibility for the bombings in 1993. It had launched a number of attacks in the Republic since 1969. The month before the bombings, the British government had lifted the UVF's status as a proscribed organisation. The bombings happened during the Ulster Workers' Council strike. This was a general strike called by hardline loyalists and unionists in Northern Ireland who opposed the Sunningdale Agreement. Specifically, they opposed the sharing of political power with Irish nationalists, and the proposed role for the Republic in the governance of Northern Ireland. The Republic's government had helped bring about the Agreement. The strike brought down the Agreement and the Northern Ireland Assembly on 28 May. No one has ever been charged with the bombings. A campaign by the victims' families led to an Irish government inquiry under Mr. Justice Henry Barron. His 2003 report criticised the Garda Síochána's investigation and said the investigators stopped their work prematurely. It also criticised the Fine Gael/Labour government of the time for its inaction and lack of interest in the bombings. The report said it was likely that British security force personnel or MI5 intelligence was involved but had insufficient evidence of higher-level involvement. However, the inquiry was hindered by the British government's refusal to release key documents. The victims' families and others are continuing to campaign to this day for the British government to release these documents.
rdf:langString Los atentados de Dublín y Monaghan (en inglés: Dublin and Monaghan bombings) del 17 de mayo de 1974 fueron una serie de ataques con coche bomba en Dublín y Monaghan, en la República de Irlanda. Los atentados acabaron con la vida de 33 civiles y produjeron heridas a casi 300 – el día más sangriento en el Conflicto de Irlanda del Norte. Un grupo paramilitar lealista, la Fuerza Voluntaria del Ulster (Ulster Volunteer Force o UVF) reivindicó los atentados en 1993. También hay quien presume[cita requerida] que las fuerzas de seguridad británicas tuvieron algo que ver con las bombas. Tanto el Gobierno Británico como la UVF niegan esta acusación. Los atentados se produjeron durante la huelga del Consejo de los Obreros del Ulster, una huelga general convocada por lealistas de la línea dura y unionistas de Irlanda del Norte que se oponían a la moderación del Acuerdo de Sunningdale y a la efímera Asamblea de Irlanda del Norte de 1973, que terminó sus días el 28 de mayo. Específicamente, los huelguistas se oponían a compartir el poder político con nacionalistas y a que se diera un mayor papel político a la República de Irlanda en la gobernación de Irlanda del Norte. No hubo avisos anteriores a la explosión de las bombas. Tres de ellas explotaron en Dublín durante la hora punta (matando a 26 personas, entre las que había una mujer embarazada) y la otra explotó en Monaghan hora y media después (matando a 7 personas). La mayoría de las víctimas fueron mujeres jóvenes, aunque las edades de los muertos iban desde los 5 meses a los 80 años. Nunca se ha detenido o acusado formalmente a nadie por los atentados, que han sido calificados por el Comité de Justicia del Parlamento irlandés como un acto de terrorismo internacional con alegaciones que implicarían a las fuerzas de seguridad británicas.​
rdf:langString Dublin eta Monaghango atentatuak (ingelesez Dublin and Monaghan bombings, eta irlanderaz Buamálacha Bhaile Átha Cliath agus Mhuineacháin) 1974ko maiatzaren 17an Irlandako Errepublikako Dublin eta Monaghan hirietan jazotako atentatu multzoa izan ziren. Horien ondorioz, denera 30 lagun hil eta ia 300 zauritu izan ziren, honek Ipar Irlandako gatazka osoko egunik odoltsuena bilakatu zuen. 1993an Ulsterko Boluntarioen Indarra (UVF) erakunde loialista paramilitarrak bere burua atentatu horien egile gisa aldarrikatu zuen. Atentatu hauetan guztira 4 auto-lehergailu erabili izan ziren. Sarraskia eta leherketen aurretik ez zen inongo abisu edo oharpenik egon. Dublinen hiru leku ezberdinetan eta ordurik jendetsuenean lehergailu banak leher egin zuten (26 pertsona hilez, horietako bat emakume haurduna), handik ordu erdira Monaghan hirian beste lehergailu batek eztanda egin zuen (7 pertsona hilez). Biktimetako gehienak emakume gazteak izan ziren, halere hildakoen adinak 5 hilabetetatik 80 urtetara zihoazen. Formalki ez da inoiz atxilotu izan atentatu horien egile edo arduraduna.
rdf:langString Les attentats de Dublin et Monaghan ont lieu le 17 mai 1974 à Dublin et Monaghan en Irlande, au troisième jour de la grève loyaliste de l'Ulster Workers' Council en Irlande du Nord. Quatre voitures piégées (trois à Dublin, une à Monaghan) explosent à 17 h 30 (Dublin) et 18 h (Monaghan), faisant 33 morts (26 à Dublin, 7 à Monaghan) et 258 blessés. C'est l'attentat le plus meurtrier du conflit nord-irlandais. Les groupes paramilitaires loyalistes nient toute implication dans ces attentats, néanmoins, Sammy Smyth, porte-parole de l'Ulster Defence Association et de l'Ulster Workers' Council , déclare : « I am very happy about the bombings in Dublin. There is a war with the Free State and now we are laughing at them. », (« Je suis vraiment content à propos de ces explosions à Dublin. Il y a une guerre avec l'État libre (ndlr : référence à l'État libre d'Irlande) et maintenant nous rigolons d'eux. »). À la suite d'un reportage télévisé, l'UVF fait paraître le 15 juillet 1993 un communiqué revendiquant les attentats. Certains historiens, journalistes et victimes pensent que les services secrets britanniques sont à l'origine de cette attaque.
rdf:langString Is é an rud a bhí i gceist le buamálacha Bhaile Átha Cliath agus Mhuineacháin ná sraith ionsaithe sceimhlitheoireachta a rinneadh ar Bhaile Átha Cliath agus ar Mhuineachán ar an 17ú lá de Mhí na Bealtaine, 1974. Seasann an lá seo, agus buamáil na hÓmaí (15/8/1998) mar cheann de na laethanta ab fhuiltí i stair nua-aimseartha na tíre. Maraíodh triúr daoine déag is fiche sna hionsaithe seo, agus fágadh cneá, goin nó goimh ar bheagnach trí chéad duine, níos mó ná ar aon lá eile i stair na dTrioblóidí. Cé nár mhaígh aon eagraíocht ar leith freagracht as na hionsaithe, glactar leis go coitianta gur dream paraimíleata (an ) de chuid na nDílseoirí i dTuaisceart Éireann a rinne an obair, le cúnamh ó dhaoine san RUC agus san ..
rdf:langString 더블린-모너핸 폭파(아일랜드어: Buamálacha Bhaile Átha Cliath agus Mhuineacháin, 영어: Dublin and Monaghan bombings)는 1974년 5월 17일 하룰 동안 아일랜드 공화국의 더블린과 모너핸에서 산발한 일련의 조직적인 차량 폭탄 테러이다. 러시아워 시간에 더블린에서 차 세 대가 폭발했고, 약 90분 뒤 모너핸에서 네 번째 차가 폭발했다. 이 테러로 민간인 33명과 태아 한 명이 죽고 거의 300명이 부상을 입었다. 이 테러는 북아일랜드 분쟁 30년 역사상 단일 사건으로는 최악의 유혈사태였다. 사망자의 나이는 5개월에서 80살까지 다양했으나 가장 많이 희생된 것은 젊은 여성들이었다. 1993년, 북아일랜드의 왕당파 준군사조직 얼스터 의용군(UVF)이 자신들이 범인이라고 밝혔다. UVF는 1969년 이래 아일랜드 공화국 땅에서 여러 차례의 테러를 벌였었다. 또한 영국 정보당국이 UVF를 도왔다는 강력한 심증이 존재한다. 이러한 심증 중 일부는 전직 정보당국 관계자들에 의해 증언된 것이며, 는 이 사건들을 영국군이 직접 개입한 국제적 테러사건이라고 규정했다. 테러가 일어나기 1개월 전 영국 당국은 UVF의 지위 분류를 금지 단체로 재조정했었다. 이 테러로 체포되거나 기소된 사람은 없다. 유족들의 요구에 따라 을 필두로 한 정부 조사단이 꾸려졌다. 조사 결과 작성된 2003년 보고서에 따르면 영국군 내부 인물이 관여되었을 가능성이 농후하나 확실한 물증이 부족하다. 한편 영국 정부에게 관련 문서를 공개해 달라는 요구는 거절되었다. 유족들은 오늘날까지도 영국 정부를 상대로 문서 공개를 요구하는 투쟁을 벌이고 있다.
rdf:langString ダブリン・モナハン爆弾事件(ダブリン・モナハンばくだんじけん、愛: Buamálacha Bhaile Átha Cliath agus Mhuineacháin、英: Dublin and Monaghan Bombings)は、1974年5月17日にアイルランドのダブリンとモナハンで起きた一連の爆弾テロ事件である。
rdf:langString Bombattentatet i Dublin och Monaghan inträffade den 17 maj 1974. En serie bilbomber exploderade i Dublin och Monaghan och dödade 33 personer och skadade över 300. Detta gjorde attentatet till den värsta terrorattacken under Konflikten i Nordirland. Attentatet utfördes av den lojalistiska paramilitära gruppen Ulster Volunteer Force.
rdf:langString N
rdf:langString N
rdf:langString N
rdf:langString W
rdf:langString w
rdf:langString W
xsd:nonNegativeInteger 55910

data from the linked data cloud