Crop protection

http://dbpedia.org/resource/Crop_protection an entity of type: Thing

Växtskydd är en del inom jordbrukssektorn och trädgårdsskötseln inriktad emot att skydda växter mot till exempel svamp och insektsangrepp eller för att bekämpa ogräs. Växtskyddsmedel innehåller till exempel bekämpningsmedel som fungicider mot skadesvampar, herbicider mot ogräs och insekticider mot skadeinsekter. Även biologiska bekämpningsmedel, som till exempel nyckelpigor ingår i växtskydd. Denna jordbruksrelaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den. rdf:langString
Der Pflanzenschutz umfasst die Gesamtheit der Bemühungen, Schäden und Leistungsminderungen von Nutzpflanzen durch Ausnutzung aller einschlägigen wissenschaftlich Erkenntnisse in einer ökologisch und ökonomisch angemessenen Weise zu verhindern oder zu mildern. rdf:langString
Crop protection is the science and practice of managing plant diseases, weeds, and other pests (both vertebrate and invertebrate) that damage crops and forestry. Crops include field crops (maize, wheat, rice, etc.), vegetable crops (potatoes, cabbages, etc.), and fruits. The crops in the field are exposed to many factors. The crop plants may be damaged by insects, birds, rodents, bacteria, etc. Crop protection encompasses: rdf:langString
La défense des cultures ou protection des cultures a pour but de réduire les pertes de récoltes, directes ou indirectes, dues à l'activité des bioagresseurs et de divers facteurs abiotiques. Ces pertes peuvent intervenir pendant la période de culture, avant la récolte, ou après celle-ci, en phases de transport, stockage et transformation des produits agricoles. Elle est vitale pour l'homme car, selon l'adage, « l'agriculteur ne reçoit que ce que les parasites veulent bien lui laisser ». On estime qu'environ 50 % de la production agricole mondiale est perdue avant ou après la récolte. rdf:langString
Gewasbescherming is het nemen van maatregelen om de normale ontwikkeling van een gewas te waarborgen. Hierbij gaat het vaak om het bestrijden van niet gewenste plantengroei en plantenziekten. Deze werden vroeger zo veel mogelijk voorkomen door biologische teeltwijzen. In en vooral na de jaren veertig van de twintigste eeuw zijn chemische gewasbeschermingsmiddelen ontwikkeld. Vele hiervan waren erg betrouwbare middelen voor de land- en tuinbouw. Zij waren echter soms schadelijk voor het milieu. rdf:langString
Защита растений: * Наука, раздел прикладной биологии, разрабатывающий теоретические и методологические основы мероприятий по борьбе с организмами, наносящими урон посевам и посадкам в открытом и (или) защищённом грунте, окультуренным угодьям и естественной растительности. * Система мероприятий по борьбе с организмами, наносящими урон посевам и посадкам в открытом и (или) защищённом грунте, окультуренным угодьям и естественной растительности, направленных на предупреждение проникновения, распространения и массового размножения (развития), а также на регулирование или ликвидацию популяций вредных организмов. * Учебная, или которая преподаётся или исследуется в вузах и колледжах по специальностям, например, «агрохимия и агропочвоведение», «агрономия», а также специальность, по которой осу rdf:langString
Ochrona roślin – dział produkcji roślinnej, którego celem jest zapobieganie obniżaniu plonów przez agrofagi oraz zabezpieczenie ziemiopłodów w magazynach. Wspomagana jest przez fitopatologię, entomologię i herbologię. W ochronie roślin stosuje się metody: * chemiczne, * agrotechniczne, * mechaniczne, * fizyczne, * biologiczne, * hodowlane, * integrowane, * kwarantannę. Podstawowym aktem prawnym w Polsce dotyczącym ochrony roślin jest ustawa z dnia 13 lutego 2020 r. o ochronie roślin przed agrofagami (Dz.U. z 2022 r. poz. 2056). rdf:langString
За́хист росли́н, контроль шкідників (англ. plant protection, нім. Pflanzenschutz, рос. защита растений) — комплекс заходів, які спрямовані на зменшення втрат урожаю та запобігання погіршенню стану рослин сільськогосподарського та іншого призначення, багаторічних і лісових насаджень, дерев, чагарників, рослинності закритого ґрунту, продукції рослинного походження через шкідників, хвороби, бур'яни. Заходи боротьби з організмами, що шкодять посівам, насадженням (у відкритому та закритому ґрунті), культурним угіддям (лукам, лісопосадкам тощо) і природній рослинності (у першу чергу — лісам), що використовуються в господарських цілях різними методами: агротехнічними, біологічними, механічними, фізичними, хімічними та їх поєднанням із застосуванням пестицидів (або без них). Наукові основи захист rdf:langString
rdf:langString Crop protection
rdf:langString Pflanzenschutz
rdf:langString Défense des cultures
rdf:langString Gewasbescherming
rdf:langString Ochrona roślin
rdf:langString Защита растений
rdf:langString Växtskydd
rdf:langString Захист рослин
xsd:integer 22549246
xsd:integer 1066503018
rdf:langString Der Pflanzenschutz umfasst die Gesamtheit der Bemühungen, Schäden und Leistungsminderungen von Nutzpflanzen durch Ausnutzung aller einschlägigen wissenschaftlich Erkenntnisse in einer ökologisch und ökonomisch angemessenen Weise zu verhindern oder zu mildern. Der Begriff „Pflanzenschutz“ wurde um das Jahr 1890 zum ersten Mal verwendet. Seit 1891 steht er im Titel der in Stuttgart herausgegebenen „Zeitschrift für Pflanzenkrankheiten und Pflanzenschutz“, die 2006 in das internationale Journal of Plant Diseases and Protection überging und im Besitz der Deutschen Phytomedizinischen Gesellschaft e.V. vom Springer Verlag herausgegeben wird. In den 1950er Jahren verbreitete sich das Synonym Phytomedizin, das in den 1930er Jahren der Mediziner Otto Appel geprägt hatte.
rdf:langString Crop protection is the science and practice of managing plant diseases, weeds, and other pests (both vertebrate and invertebrate) that damage crops and forestry. Crops include field crops (maize, wheat, rice, etc.), vegetable crops (potatoes, cabbages, etc.), and fruits. The crops in the field are exposed to many factors. The crop plants may be damaged by insects, birds, rodents, bacteria, etc. Crop protection encompasses: * All practical aspects of pest, disease, and weed control, including the following topics: * Control of animal pests of world crops. * Control of diseases of crop plants caused by microorganisms. * Control of weeds and integrated management. * Economic considerations.
rdf:langString La défense des cultures ou protection des cultures a pour but de réduire les pertes de récoltes, directes ou indirectes, dues à l'activité des bioagresseurs et de divers facteurs abiotiques. Ces pertes peuvent intervenir pendant la période de culture, avant la récolte, ou après celle-ci, en phases de transport, stockage et transformation des produits agricoles. Elle est vitale pour l'homme car, selon l'adage, « l'agriculteur ne reçoit que ce que les parasites veulent bien lui laisser ». On estime qu'environ 50 % de la production agricole mondiale est perdue avant ou après la récolte. Elle est d'autant plus nécessaire que les plantes cultivées sont le plus souvent des variétés sélectionnées en vue d'améliorer leur rendement et la qualité des produits recherchés. Ces modifications de leur patrimoine génétique les rendent plus fragiles aux agressions de leur environnement, qu'il s'agisse des agressions d'organismes parasites ou phytophages, de la concurrence des mauvaises herbes ou d'accidents climatiques. La défense des cultures, particulière qui concerne l'agriculture, mais également l'horticulture et la sylviculture, se traduit par diverses stratégies de lutte, des pratiques culturales et des législations locale et régionale. L'apport de nouvelles pratiques culturales est développé pour la pérennité des milieux agricoles. Par exemple, la permaculture limite des interventions défensives coûteuses en temps et en espèce.
rdf:langString Gewasbescherming is het nemen van maatregelen om de normale ontwikkeling van een gewas te waarborgen. Hierbij gaat het vaak om het bestrijden van niet gewenste plantengroei en plantenziekten. Deze werden vroeger zo veel mogelijk voorkomen door biologische teeltwijzen. In en vooral na de jaren veertig van de twintigste eeuw zijn chemische gewasbeschermingsmiddelen ontwikkeld. Vele hiervan waren erg betrouwbare middelen voor de land- en tuinbouw. Zij waren echter soms schadelijk voor het milieu. In de zestiger jaren van de twintigste eeuw werd de schadelijkheid van deze middelen erkend. Andere middelen werden gezocht en ook gevonden. Vooral de bestrijding met natuurlijke vijanden leverde een goede bijdrage in het terugdringen van de chemie. Vanaf de jaren tachtig zijn er steeds meer andere middelen ontwikkeld om het gewas te beschermen. Nu zijn de middelen meer toegespitst op effectiviteit en milieuvriendelijkheid. Deze ontwikkelingen hebben ertoe geleid dat er vergeleken met 20 jaar geleden een kleine 90% minder stoffen worden gebruikt. Een ander alternatief is het mechanisch bestrijden van bedreiging. Dit houdt in dat machines het onkruid bestrijden in ongeveer dezelfde manier als een schoffel. Er wordt nu dan ook gesproken over geïntegreerde teeltmethoden. Hierbij wordt chemische gewasbescherming pas toegepast nadat biologische vijanden en eventuele natuurlijke bestrijdingsmethoden (het gebruik van plantextracten, micro-organismen en dergelijke) niet voldoende hebben gewerkt.
rdf:langString Ochrona roślin – dział produkcji roślinnej, którego celem jest zapobieganie obniżaniu plonów przez agrofagi oraz zabezpieczenie ziemiopłodów w magazynach. Wspomagana jest przez fitopatologię, entomologię i herbologię. W ochronie roślin stosuje się metody: * chemiczne, * agrotechniczne, * mechaniczne, * fizyczne, * biologiczne, * hodowlane, * integrowane, * kwarantannę. Coraz większego znaczenia nabiera integrowana ochrona roślin, polegająca na łączeniu ww. metod przydatnych pod względem gospodarczym, ekologicznym i toksykologicznym, jak najlepiej powiązanych, w celu utrzymania liczebności agrofagów poniżej progu ekonomicznej szkodliwości, przy czym pierwszeństwo ma świadome wykorzystanie naturalnych czynników ograniczających. Integrowana ochrona roślin łączy wszystkie dostępne metody zwalczania agrofagów przy wykorzystaniu w jak największym zakresie naturalnych procesów samoregulacji zachodzących w agrocenozach i celowym wspomaganiu tych procesów. Podstawowy cel – jakim jest ograniczenie strat plonów – musi być łączony z celem minimalizacji zagrożeń dla konsumentów (pozostałości szkodliwych substancji chemicznych), zwierząt gospodarskich i środowiska przyrodniczego (ochrona wód, gleby i powietrza). Praktyczne zastosowanie integrowanej ochrony roślin wiąże się z wykorzystaniem wszelkich alternatywnych dla ochrony chemicznej metod zwalczania agrofagów. Wyróżnia się dwa rodzaje działań: * działania pośrednie: opracowanie prawidłowego płodozmianu, wykorzystanie w jak największym zakresie odmian roślin odpornych i tolerancyjnych na patogeny i szkodniki, stosowanie mieszanin wewnątrz- i międzygatunkowych, ochrona organizmów pożytecznych. * działania bezpośrednie: dobór ekologicznie bezpiecznych metod zwalczania agrofagów, w chemicznej ochronie wybór technik wykonywania zabiegów o możliwie najmniejszym zagrożeniu dla otoczenia, wykonywanie zabiegów chemicznych tylko po przekroczeniu ekonomicznych progów zagrożenia (szkodliwości), stosowanie selektywnych pestycydów, stosowanie pestycydów na ograniczonej powierzchni lub w niższych dawkach. Podstawowym aktem prawnym w Polsce dotyczącym ochrony roślin jest ustawa z dnia 13 lutego 2020 r. o ochronie roślin przed agrofagami (Dz.U. z 2022 r. poz. 2056).
rdf:langString Защита растений: * Наука, раздел прикладной биологии, разрабатывающий теоретические и методологические основы мероприятий по борьбе с организмами, наносящими урон посевам и посадкам в открытом и (или) защищённом грунте, окультуренным угодьям и естественной растительности. * Система мероприятий по борьбе с организмами, наносящими урон посевам и посадкам в открытом и (или) защищённом грунте, окультуренным угодьям и естественной растительности, направленных на предупреждение проникновения, распространения и массового размножения (развития), а также на регулирование или ликвидацию популяций вредных организмов. * Учебная, или которая преподаётся или исследуется в вузах и колледжах по специальностям, например, «агрохимия и агропочвоведение», «агрономия», а также специальность, по которой осуществляется обучение студентов в сельскохозяйственных вузах и колледжах. * Специальность, по которой создаются диссертационные советы, сдаются кандидатские экзамены, присуждаются учёные степени, присваиваются учёные звания, в том числе профессора по специальности и доцента по специальности. * Название периодических и продолжающихся изданий в разных странах.
rdf:langString Växtskydd är en del inom jordbrukssektorn och trädgårdsskötseln inriktad emot att skydda växter mot till exempel svamp och insektsangrepp eller för att bekämpa ogräs. Växtskyddsmedel innehåller till exempel bekämpningsmedel som fungicider mot skadesvampar, herbicider mot ogräs och insekticider mot skadeinsekter. Även biologiska bekämpningsmedel, som till exempel nyckelpigor ingår i växtskydd. Denna jordbruksrelaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den.
rdf:langString За́хист росли́н, контроль шкідників (англ. plant protection, нім. Pflanzenschutz, рос. защита растений) — комплекс заходів, які спрямовані на зменшення втрат урожаю та запобігання погіршенню стану рослин сільськогосподарського та іншого призначення, багаторічних і лісових насаджень, дерев, чагарників, рослинності закритого ґрунту, продукції рослинного походження через шкідників, хвороби, бур'яни. Заходи боротьби з організмами, що шкодять посівам, насадженням (у відкритому та закритому ґрунті), культурним угіддям (лукам, лісопосадкам тощо) і природній рослинності (у першу чергу — лісам), що використовуються в господарських цілях різними методами: агротехнічними, біологічними, механічними, фізичними, хімічними та їх поєднанням із застосуванням пестицидів (або без них). Наукові основи захисту рослин розробляють сільськогосподарська екологія, фітопатологія, лісова та сільськогосподарська ентомологія. Захист рослин — важливий напрямок прикладної ентомології, у розвиткові якого відзначилися українські вчені І. І. Мечніков, С. І. Мокржецький, Й. А. Порчинський, В. Г. Плігінський, М. Д. Зерова, М. П. Дядечко, М. А. Теленга та інші.
xsd:nonNegativeInteger 993

data from the linked data cloud