Cinema of Turkey

http://dbpedia.org/resource/Cinema_of_Turkey an entity of type: Language

Cinema turc o Yeşilçam és l'art del cinema a Turquia i té una cultura centenària, en datar el seu inici en l'any 1914. rdf:langString
Die Türkische Filmgeschichte ist Teil der internationalen Filmkultur. Während sich die Rezeption türkischer Filme zunächst mehr auf den nationalen Markt beschränkte, ist der türkische Film in den letzten Jahrzehnten angesichts einer zahlenmäßig verhältnismäßig geringen Jahresproduktion überdurchschnittlich gut auf wichtigen internationalen Filmfestivals wie Cannes vertreten. rdf:langString
El cine de Turquía es una parte importante de la cultura de Turquía. Conoció una época de gran esplendor entre las décadas de 1950 y 1970, para después perder progresivamente importancia, tanto en cantidad como en calidad. A principios del siglo XXI, está viviendo un renacer con películas internacionalmente aclamadas como Babam ve Oğlum, , y sobre todo Uzak, Gran Premio del Jurado del Festival de Cannes. rdf:langString
Sinema Turki atau Yeşilçam (Pengucapan bahasa Turki: ) merujuk kepada industri dan seni film Turki. Sinema tersebut merupakan bagian penting dari budaya Turki, dan berkembang selama bertahun-tahun, memberikan hiburan kepada audien di Turki, ekspatriat di sepanjang Eropa, dan yang paling terkini di dunia Barat dan dalam beberapa kasus, Amerika Serikat. Film pertama yang dipamerkan di Kesultanan Utsmaniyah adalah film 1895 Lumiere Bersaudara, , yang ditampilkan di Istanbul pada 1896. Film buatan Turki pertama adalah sebuah dokumenter yang berjudul (Pembongkaran Monumen Rusia di ), yang disutradarai oleh dan diselesaikan pada 1914. Film naratif pertama, karya Sedat Simavi, dirilis pada 1917. Film bersuara pertama Turki ditampilkan pada 1931. rdf:langString
Le cinéma turc fait partie intégrante de la culture populaire turque, au point que, dans les années 1960 et 1970, la Turquie est le cinquième plus grand producteur mondial de films (environ 300 films produits par année). Ces films populaires sont pour la plupart produits dans les studios de Yeşilçam (signifiant « Pin vert ») à Istanbul. Depuis la Palme d'or de Yılmaz Güney pour Yol au Festival de Cannes en 1982, le cinéma turc navigue entre un cinéma d’auteur reconnu à l’étranger (comme Winter Sleep, également Palme d'or en 2014) et un cinéma commercial à succès vu essentiellement en Turquie. rdf:langString
O cinema da Turquia é uma parte importante da cultura turca, que desabrochou ao longo dos anos, levando entretenimento aos espectadores na Turquia, na Europa e, ocasionalmente, nos Estados Unidos. Yeşilçam é uma referência para a indústria cinematográfica turca tal qual Hollywood é para a indústria cinematográfica norte-americana. rdf:langString
Кинематограф Турции является важной ветвью турецкой культуры. Студия «Ешилчам» Yeşilçam («Зелёная Сосна») — основа турецкой киноиндустрии. rdf:langString
السينما التركية يعد الفيلم الوثائقي بعنوان «انهيار النصب الروسي في آياستوفونوس» الذي صوره فؤاد أوز قيناي عام 1914، أول فيلم سينمائي تركي. وكذلك فلم «زواج همت أغا» الذي بدأ تصويره عام 1914 واستكمل في عام 1919. كما تم في الفترة ذاتها تصوير أفلام إخبارية عن الحرب العالمية الأولى، إلى جانب ذلك إخراج أفلام أخرى، كلها كانت موضوعية بحتة. rdf:langString
Cinema of Turkey or Turkish cinema (also old known as Yeşilçam literally means The Green Pine in Turkish language), (Turkish pronunciation: [ˈjeʃiltʃam]) or Türk sineması is the sobriquet that refers to the Turkish film art and industry. It is an important part of Turkish culture, and has flourished over the years, delivering entertainment to audiences in Turkey, Turkish expatriates across Europe, Balkans & Eastern Europe, also more recently prospering in the Arab world and to a lesser extent, the rest of the world. rdf:langString
Kinematografia turecka – ogół produkcji i dystrybucji filmowej na terenie Turcji, rozumianej: w latach 1896–1917 – jako terytorium Imperium Osmańskiego; po 1917 – jako terytorium Republiki Tureckiej. Kinematografia turecka w okresie kina niemego została ukształtowana przede wszystkim przez wieloletniego potentata i monopolistę branżowego, Muhsina Ertuğrula, który później bezproblemowo wprowadził Turcję w świat kina dźwiękowego. W opozycji do twórczości Ertuğrula, opartej na wzorcach teatralnych, ustanowiła się realistyczna w tonacji twórczość takich reżyserów jak Faruk Kenç, Ömer Lütfi Akad oraz . W latach 60. i 70. XX wieku turecka kinematografia przeżywała swój złoty okres, nazywany epoką Jeszilczam, jednak od lat 90. popadała w stan kryzysu ekonomicznego. Mimo to na początku XXI wieku wy rdf:langString
Turkiets filmhistoria har spelat en viktig roll i den turkiska kulturen. De senaste åren har landets filmindustri blomstrat, och levererat många kvalitetsfilmer till publiken i Turkiet, till de turkiska minoriteterna i Europa, och i sällsynta fall, till USA. ("Grön tall") är för den turkiska filmen vad Hollywood är för den amerikanska. Yeşilçam har fått sitt namn efter gatan Yeşilçam i Beyoğludistriktet i Istanbul där många skådespelare, filmregissörer och andra filmarbetare bodde. Det fanns även många filmstudior i området. Från 1950- till 1970-talet producerade Yeşilçam 250–300 filmer om året, vilket gjorde den till en av de största filmindustrierna i världen. När televisionen slog igenom gick det utför med filmindustrin, men de senaste åren har inneburit ett återuppstående för den turk rdf:langString
Кінематограф Туреччини, також відомий як Єшільчам (тур.Yeşilçam) (буквально означає «Зелена сосна» турецькою мовою) — це псевдонім, яким іменують турецьке кіномистецтво та індустрію. Він є важливою частиною турецької культури і процвітав протягом багатьох років, доставляючи розваги глядачам Туреччини та експатріантів по всій Європі. Останнім часом має велику популярність в арабському світі, а також відомий в США. Першим фільмом, виставленим в Османській імперії, став фільм братів Люм'єрів 1895 р. Поїзд L'Arrivée d'un en gare de La Ciotat, який був показаний у Стамбулі в 1896 році. Першим фільмом турецького виробництва став документальний фільм під назвою « (Знесення російського пам’ятника в ), режисер , знятий в 1914 році. Перший художній фільм вийшов у 1917 році. Перший звуковий фільм у rdf:langString
rdf:langString Cinema of Turkey
rdf:langString سينما تركية
rdf:langString Cinema turc
rdf:langString Türkischer Film
rdf:langString Cine de Turquía
rdf:langString Cinéma turc
rdf:langString Sinema Turki
rdf:langString Cinema da Turquia
rdf:langString Kinematografia turecka
rdf:langString Кинематограф Турции
rdf:langString Turkiets filmhistoria
rdf:langString Кінематограф Туреччини
rdf:langString Cinema of Turkey
xsd:integer 1408885
xsd:integer 1118412736
rdf:langString Maxim Night Club, previously Cinemajik Movie Theater in Taksim, Istanbul.
rdf:langString P-inema 5.37%
xsd:integer 200
rdf:langString السينما التركية يعد الفيلم الوثائقي بعنوان «انهيار النصب الروسي في آياستوفونوس» الذي صوره فؤاد أوز قيناي عام 1914، أول فيلم سينمائي تركي. وكذلك فلم «زواج همت أغا» الذي بدأ تصويره عام 1914 واستكمل في عام 1919. كما تم في الفترة ذاتها تصوير أفلام إخبارية عن الحرب العالمية الأولى، إلى جانب ذلك إخراج أفلام أخرى، كلها كانت موضوعية بحتة. في عام 1922، توجه الممثل المسرحي محسن أرطغرول نحو الإخراج السينمائي، مع قيام أول شركة سينمائية خاصة في تركيا، وظل صاحب الكلمة الوحيد والمنفرد فيه حتى الخمسينات، مخرجاً فلم «قميص من نار» (1923)، وهو فلم يدور حول حرب التحرير الوطنية، وقد اشتركت في هذا الفلم لأول مرة ممثلات مسلمات، وفيلم «أزقة إسطنبول» (1931) كأول فيلم سينمائي تركي ناطق، وفيلم «أمة تنهض» (1932)، وتعتبر هذه الأفلام من أهم أعماله السينمائية والبالغ عددها أكثر من 30 فلماً. وقد ظل النمط المسرحي مؤثراً على الأعمال السينمائية في هذه الحقبة أيضاً، واستمرت حتى عام 1950، وكان يتم تصوير فلم أو فلمين فقط في العام الواحد. بدأت الصناعة السينمائية الحقيقية، بعد تحررها من تأثير المسرح، بمبادرة المخرج لطفي عقاد. أخرج عقاد في عام 1949 فلم «اضربوا الباغية» منهياً به «عهد المسرحيين» وفاتحاً به «عهد السينمائيين». واستمرت الحال هذا المنوال حتى عام 1960، حيث صعد خلاله متوسط الأفلام المنتجة إلى 60 فلماً سنوياً. وقد لوحظ بعد عقد الستينات نشاط جديد في السينما التركية مع ظهور مخرجين جدد مثل عاطف يلماز ومتين أركصان وخالد رفيغ وأرتم غوريج ودويغو صاغر أوغلو ونوزاد باسان وممدوح أون، حيث قاموا بإنتاج أفلام دارت مواضيعها حول شجون وهموم المجتمع، وحظيت بالنجاح من حيث التمثيل والمواضيع والتصوير وتوزيع الأدوار والشخصيات البطولية. وقد ظهرت في المقدمة خلال هذه الفترة مصطلحات مثل «السينما الشعبية» و«الواقعية الاجتماعية» و«السينما الوطنية». أصبح فلم متين أركصان «الصيف القاحل» (1964)، الذي يعالج حقائق القرية، أول فلم تركي يحقق النجاح للسينما التركية على المستوى العالمي بعد أن حاز على جائزة في مهرجان برلين السينمائي. واعتباراً من النصف الثاني لعقد الستينات ارتفع متوسط الإنتاج السينمائي السنوي في تركيا إلى 200 فلم. غير أن قسماً من هذه الأفلام لم يحرز النجاح المنشود من حيث النوعية، الأمر الذي تسبب بالتالي في حصول نوع من أزمة التضخم في الأفلام السينمائية المنتجة. ومع بدء البث التلفزيوني في نهاية عام 1968 دخل القطاع أزمة كبيرة. وبعد السبعينات سطع نجم يلماز غوناي المتأثر بأسلوب لطفي عقاد في الإخراج السينمائي، محاولاً تجسيد الوضع الاجتماعي للبلاد، ومعه أردن كيرال وثريا دورو وزكي أوكتان وشريف غوران وفوزي طونا وعمر قاوور وعلي أوزغان تورك وغيرهم من مخرجي الجيل الجديد الذين أتوا بنفحة جديدة للسينما. أمّا بعد عام 1980 فقد بدأ اسم السينما التركية يدور في المحافل الدولية. وفي هذه المرحلة ركزت السينما التركية على المواضيع ذات المحتوى الفلسفي والاجتماعي إلى جانب الأفلام التي تتناول مشاكل المرأة. وتعتبر التسعينيات من أكثر الفترات نجاحاً وتقدماً للسينما التركية من حيث الجودة والنوعية بسبب زيادة عدد الجامعات المكرسة لصناعة السينما والتربية السينمائية، وظهور نخبة من المخرجين والممثلين الواعين لتقنيات هذه الصناعة، ولجوء الدولة إلى اتخاذ قرارات من شأنها دعم الفن السينمائي وتقديم معونات مادية للقائمين عليه، واشتداد المنافسة بين التلفزيون والسينما، وأخيراً النجاحات المطلقة والمحققة على الصعيد الدولي. وكل هذه العوامل مجتمعة تصب في مسيرة النمو السينمائي التركي يوماً بعد يوم.
rdf:langString Cinema turc o Yeşilçam és l'art del cinema a Turquia i té una cultura centenària, en datar el seu inici en l'any 1914.
rdf:langString Die Türkische Filmgeschichte ist Teil der internationalen Filmkultur. Während sich die Rezeption türkischer Filme zunächst mehr auf den nationalen Markt beschränkte, ist der türkische Film in den letzten Jahrzehnten angesichts einer zahlenmäßig verhältnismäßig geringen Jahresproduktion überdurchschnittlich gut auf wichtigen internationalen Filmfestivals wie Cannes vertreten.
rdf:langString Cinema of Turkey or Turkish cinema (also old known as Yeşilçam literally means The Green Pine in Turkish language), (Turkish pronunciation: [ˈjeʃiltʃam]) or Türk sineması is the sobriquet that refers to the Turkish film art and industry. It is an important part of Turkish culture, and has flourished over the years, delivering entertainment to audiences in Turkey, Turkish expatriates across Europe, Balkans & Eastern Europe, also more recently prospering in the Arab world and to a lesser extent, the rest of the world. The first film exhibited in the Ottoman Empire was the Lumière Brothers' 1895 film, L'Arrivée d'un train en gare de La Ciotat, which was shown in Istanbul in 1896. The Weavers (1905), by the Manaki brothers, was the first film made in the Ottoman Empire. The earliest surviving film made in what is present-day Turkey was a documentary entitled Ayastefanos'taki Rus Abidesinin Yıkılışı (Demolition of the Russian Monument at San Stefano), directed by Fuat Uzkınay and completed in 1914. The first narrative film, Sedat Simavi's , was released in 1917. Turkey's first sound film was shown in 1931.
rdf:langString El cine de Turquía es una parte importante de la cultura de Turquía. Conoció una época de gran esplendor entre las décadas de 1950 y 1970, para después perder progresivamente importancia, tanto en cantidad como en calidad. A principios del siglo XXI, está viviendo un renacer con películas internacionalmente aclamadas como Babam ve Oğlum, , y sobre todo Uzak, Gran Premio del Jurado del Festival de Cannes.
rdf:langString Sinema Turki atau Yeşilçam (Pengucapan bahasa Turki: ) merujuk kepada industri dan seni film Turki. Sinema tersebut merupakan bagian penting dari budaya Turki, dan berkembang selama bertahun-tahun, memberikan hiburan kepada audien di Turki, ekspatriat di sepanjang Eropa, dan yang paling terkini di dunia Barat dan dalam beberapa kasus, Amerika Serikat. Film pertama yang dipamerkan di Kesultanan Utsmaniyah adalah film 1895 Lumiere Bersaudara, , yang ditampilkan di Istanbul pada 1896. Film buatan Turki pertama adalah sebuah dokumenter yang berjudul (Pembongkaran Monumen Rusia di ), yang disutradarai oleh dan diselesaikan pada 1914. Film naratif pertama, karya Sedat Simavi, dirilis pada 1917. Film bersuara pertama Turki ditampilkan pada 1931.
rdf:langString Le cinéma turc fait partie intégrante de la culture populaire turque, au point que, dans les années 1960 et 1970, la Turquie est le cinquième plus grand producteur mondial de films (environ 300 films produits par année). Ces films populaires sont pour la plupart produits dans les studios de Yeşilçam (signifiant « Pin vert ») à Istanbul. Depuis la Palme d'or de Yılmaz Güney pour Yol au Festival de Cannes en 1982, le cinéma turc navigue entre un cinéma d’auteur reconnu à l’étranger (comme Winter Sleep, également Palme d'or en 2014) et un cinéma commercial à succès vu essentiellement en Turquie.
rdf:langString Kinematografia turecka – ogół produkcji i dystrybucji filmowej na terenie Turcji, rozumianej: w latach 1896–1917 – jako terytorium Imperium Osmańskiego; po 1917 – jako terytorium Republiki Tureckiej. Kinematografia turecka w okresie kina niemego została ukształtowana przede wszystkim przez wieloletniego potentata i monopolistę branżowego, Muhsina Ertuğrula, który później bezproblemowo wprowadził Turcję w świat kina dźwiękowego. W opozycji do twórczości Ertuğrula, opartej na wzorcach teatralnych, ustanowiła się realistyczna w tonacji twórczość takich reżyserów jak Faruk Kenç, Ömer Lütfi Akad oraz . W latach 60. i 70. XX wieku turecka kinematografia przeżywała swój złoty okres, nazywany epoką Jeszilczam, jednak od lat 90. popadała w stan kryzysu ekonomicznego. Mimo to na początku XXI wieku wyłoniło się zjawisko zwane nowym kinem tureckim, które reprezentowali między innymi Nuri Bilge Ceylan, oraz Semih Kaplanoğlu.
rdf:langString Turkiets filmhistoria har spelat en viktig roll i den turkiska kulturen. De senaste åren har landets filmindustri blomstrat, och levererat många kvalitetsfilmer till publiken i Turkiet, till de turkiska minoriteterna i Europa, och i sällsynta fall, till USA. ("Grön tall") är för den turkiska filmen vad Hollywood är för den amerikanska. Yeşilçam har fått sitt namn efter gatan Yeşilçam i Beyoğludistriktet i Istanbul där många skådespelare, filmregissörer och andra filmarbetare bodde. Det fanns även många filmstudior i området. Från 1950- till 1970-talet producerade Yeşilçam 250–300 filmer om året, vilket gjorde den till en av de största filmindustrierna i världen. När televisionen slog igenom gick det utför med filmindustrin, men de senaste åren har inneburit ett återuppstående för den turkiska filmen, som konstform men också ur en kommersiell synvinkel.
rdf:langString O cinema da Turquia é uma parte importante da cultura turca, que desabrochou ao longo dos anos, levando entretenimento aos espectadores na Turquia, na Europa e, ocasionalmente, nos Estados Unidos. Yeşilçam é uma referência para a indústria cinematográfica turca tal qual Hollywood é para a indústria cinematográfica norte-americana.
rdf:langString Кинематограф Турции является важной ветвью турецкой культуры. Студия «Ешилчам» Yeşilçam («Зелёная Сосна») — основа турецкой киноиндустрии.
rdf:langString Кінематограф Туреччини, також відомий як Єшільчам (тур.Yeşilçam) (буквально означає «Зелена сосна» турецькою мовою) — це псевдонім, яким іменують турецьке кіномистецтво та індустрію. Він є важливою частиною турецької культури і процвітав протягом багатьох років, доставляючи розваги глядачам Туреччини та експатріантів по всій Європі. Останнім часом має велику популярність в арабському світі, а також відомий в США. Першим фільмом, виставленим в Османській імперії, став фільм братів Люм'єрів 1895 р. Поїзд L'Arrivée d'un en gare de La Ciotat, який був показаний у Стамбулі в 1896 році. Першим фільмом турецького виробництва став документальний фільм під назвою « (Знесення російського пам’ятника в ), режисер , знятий в 1914 році. Перший художній фільм вийшов у 1917 році. Перший звуковий фільм у Туреччині був показаний у 1931 році.
xsd:integer 20487220
xsd:double 0.8
xsd:integer 43935763
xsd:integer 2012
rdf:langString $
rdf:langString $
xsd:integer 2012
xsd:integer 61
xsd:integer 2012
xsd:integer 2826
xsd:double 3.32
xsd:nonNegativeInteger 39676

data from the linked data cloud