Chinese space program

http://dbpedia.org/resource/Chinese_space_program an entity of type: Thing

中国の宇宙開発(ちゅうごくのうちゅうかいはつ)では中華人民共和国の宇宙開発計画全般について述べる。現在の中国の宇宙計画は中国国家航天局によって進められている。 中国における宇宙技術の始まりは、1950年代後半の弾道ミサイルや原子爆弾の開発にまで遡ることができる。 詳細は「中国の核実験」を参照 中国が本格的に有人宇宙飛行に乗り出すのはその数十年後であったが、2003年、ついに楊利偉を載せた神舟5号の打ち上げに成功する。この成功により中国は世界で3番目に、単独で有人宇宙飛行を成し遂げた国となった。 2006年度の中国科技統計年鑑によると、宇宙開発予算は119.4億元、宇宙開発に係わる研究者は3.6万人である。 rdf:langString
Chiński program kosmiczny ruszył w Chińskiej Republice Ludowej w 1956 roku przy pomocy ZSRR. Po rozłamie radziecko-chińskim w 1960 roku, program kosmiczny był kontynuowany chińskimi środkami. Pierwszy chiński satelita, Dong Fang Hong 1, został wystrzelony w 1970 r., dzięki czemu Chiny stały się piątym w historii mocarstwem kosmicznym. Rozpoczęty w 1968 roku program lotów załogowych, w ostatecznej postaci określony w 1992 roku, przyniósł owoce dopiero w roku 2003, kiedy Chiny wystrzeliły na orbitę statek Shenzhou 5 z Yang Liweiem na pokładzie. W ten sposób stały się trzecim państwem na świecie, po Rosji i Stanach Zjednoczonych, zdolnym wysłać człowieka w przestrzeń kosmiczną. rdf:langString
O programa espacial chinês, nome dado ao programa tecnológico de exploração do espaço da República Popular da China, que teve início em 1956, através da cooperação em ciência, tecnologia espacial e desenvolvimento de foguetes do governo comunista da República Popular da China com a então União Soviética. É um dos programas espaciais de maior expansão e é coordenado pela Administração Espacial Nacional da China, a agência espacial chinesa. rdf:langString
中华人民共和国航天是中华人民共和国在外层空间的活动,包括进出、探索、利用和治理空间的能力。其中“航天”一词由中国著名导弹与火箭工程的奠基人钱学森于1967年提出,范围被界定为地球大气层以外太阳系以内,以避免当今科学技术条件下“宇航(宇宙航行)”一词描述的夸大。与此对应地,中国执行载人航天飞行任务的人员被称为“航天员”。 中国的航天事业始于1956年国防部第五研究院的组建,以导弹工程起步,于1970年4月24日使用长征一号运载火箭自酒泉成功发射第一颗人造卫星“东方红一号”,成为继苏联、美国、法国、日本之后世界上第五个拥有自主航天能力的国家。经过半个多世纪的发展,如今中华人民共和国已掌握长征系列火箭为核心的完善的航天发射能力,拥有酒泉、太原、西昌、文昌四大航天发射场,发射及运营大量遥感、通信、导航、科学探测等功能的卫星,活动范围涵盖从近地轨道到地外行星轨道与陆地的空间,并且是世界上仅有的三个可以独立完成载人航天的国家之一。 当前,中国的航天活动主要由中国国家航天局管理,主要项目包括中国载人航天工程、北斗卫星导航系统、中国探月工程、高分专项工程、中国行星探测工程等,活跃程度居世界前列。近年来的重大成就有嫦娥三号、嫦娥四号、嫦娥五号、天问一号、中国空间站等。未来数年内,中国还将执行大型空间望远镜、小行星与彗星探测、火星采样返回、木星系探测、载人登月等具有世界先进水平的航天任务。 rdf:langString
Китайська космонавтика — комплекс науково-технічних програм з освоєння космосу Китайської Народної Республіки (КНР). rdf:langString
يُدار البرنامج الفضائي لجمهورية الصين الشعبية بواسطة إدارة الفضاء الوطنية الصينية (CNSA). ترجع الجذور التقنية لهذا البرنامج إلى أواخر خمسينيات القرن العشرين، عندما بدأت الصين برنامجًا للصواريخ الباليستية بعد التهديدات الأمريكية (والسوفيتية لاحقًا) التي شعرت بها. ومع ذلك، بدأ أول برنامج فضائي مأهول للصين بعد عدة عقود، عندما بلغ برنامج التطوير التقني ذروته في رحلة يانغ لي وي الناجحة عام 2003 على متن مركبة شينجو 5 الفضائية. جعل هذا الإنجاز الصين ثالث دولة ترسل البشر إلى الفضاء بشكل مستقل. وتتضمن الخطط حاليًا محطةً فضائيةً صينيةً في عام 2022، وبعثات استكشافيةً مأهولةً إلى القمر، بالإضافة إلى مهمات بين كوكبية لاستكشاف المجموعة الشمسية وما بعدها. rdf:langString
El programa espacial de la República Popular de la Xina està dirigit per l'Administració Espacial Nacional de la Xina (CNSA). Les seves arrels tecnològiques es remunten a finals dels anys cinquanta, quan la Xina va iniciar un programa de míssils balístics en resposta a les amenaces percebudes dels americans (i, més tard, els soviètics). No obstant això, el primer programa espacial tripulat xinès no va començar fins diverses dècades després, quan va culminar un programa accelerat de desenvolupament tecnològic amb el vol reeixit de 2003 amb Yang Liwei a bord del Shenzhou 5. Aquest assoliment va convertir la Xina en el tercer país en enviar humans de forma independent a l'espai. Actualment, els plans inclouen una permanent en 2020 i expedicions tripulades a la Lluna. rdf:langString
The space program of the People's Republic of China is directed by the China National Space Administration (CNSA). China's space program has overseen the development and launch of ballistic missiles, thousands of artificial satellites, manned spaceflight, an indigenous space station, and has stated plans to explore the Moon, Mars, and the broader Solar System. rdf:langString
En 1957, kiam la unua artefarita satelito de Sovetunio flugis en la kosmo, Mao Zedong, la unua prezidanto de la Ĉina Popola Respubliko, diris: "Ankaŭ ni devas havi propran artefaritan sateliton." Li spertis militojn kaj konsciis la gravecon de scienco kaj tekniko por nacia defendo. Unu el liaj famaj tezoj estas: "Kiu estas postiĝinta en scienco kaj tekniko, tiu estos atakata." Ĝuste tiam la spaca tekniko de Ĉinio komencis disvolviĝi. EN LA INTERNACIA MERKATO laŭ EPĈ La 12-an de oktobro de 2005 okazis la dua kunhoma kosmoflugo de Ĉinio(Shenzhou 6). La unua okazis kun unu homo en 2003. rdf:langString
El programa espacial de la República Popular China es dirigido por la Administración Espacial Nacional China (CNSA). Sus raíces tecnológicas se remontan a finales de los años 1950, cuando China empezó un programa de misil balístico en respuesta a las amenazas recibidas de Estados Unidos (y más tarde de los soviéticos). Sin embargo, el programa para el primer vuelo espacial tripulado chino comenzó varias décadas después, cuando un programa acelerado de desarrollo tecnológico que culminó en Yang Liwei con un vuelo exitoso en 2003 a bordo del Shenzhou 5. Este logro hizo a China el tercer país en enviar humanos al espacio de manera independiente. Mientras que en las primeras posiciones se encuentra Rusia y Estados Unidos. Los planes actualmente incluyen una estación espacial permanente en 2022 rdf:langString
Die Raumfahrt der Volksrepublik China begann 1956 mit der Gründung eines militärischen Forschungsinstituts, das sich über zahlreiche Zwischenschritte zur staatlichen China Aerospace Science and Technology Corporation entwickelte. Für die organisatorischen Aspekte der unbemannten Raumfahrt wurde 1993 die Nationale Raumfahrtbehörde Chinas (CNSA) gegründet, für die bemannte Raumfahrt ist bereits seit 1992 das Büro für bemannte Raumfahrt (CMSA) zuständig. rdf:langString
Program luar angkasa Republik Rakyat Tiongkok diarahkan oleh Badan Administrasi Antariksa Nasional Tiongkok (CNSA). Akar teknologinya bermula pada 1950-an, ketika Tiongkok memulai program rudal balistik sebagai tanggapan terhadap ancaman yang dirasakan datang dari Amerika Serikat (dan kemudian Uni Soviet). Namun, program awak pesawat ruang angkasa Tiongkok pertama baru dimulai beberapa dekade kemudian dan program percepatan pengembangan teknologi mencapai puncaknya pada 2003 dengan kesuksesan Yang Liwei dalam misi antariksa berawak Shenzhou 5. Prestasi ini membuat Tiongkok menjadi negara ketiga yang secara independen mengirim manusia ke luar angkasa. Rencana saat ini termasuk membangun Stasiun luar angkasa Republik Rakyat Tiongkok permanen pada 2022 dan ekspedisi berawak ke Bulan. rdf:langString
Le programme spatial de la république populaire de Chine a accompagné l'essor économique très rapide du pays durant les années 1990. La Chine dispose désormais d'une famille de lanceurs complète, les lanceurs Longue Marche, et a mis sur pied des programmes couvrant l'ensemble de l'activité spatiale : satellites de télécommunications, d'observation de la Terre, météorologiques, navigation, satellites de reconnaissance militaire. Elle a lancé par ailleurs un programme spatial habité qui s'est traduit par un premier vol humain en 2003 et la mise en orbite d'un embryon de station spatiale, Tiangong 1 en 2011. La Chine a un plan de développement ambitieux qui comprend à court terme la réalisation d'une station spatiale en orbite basse, l'envoi de robots à la surface de la Lune ainsi que le déve rdf:langString
Il Programma spaziale della Repubblica Popolare Cinese iniziò nel 1956 in cooperazione con l'allora Unione Sovietica e proseguì come un programma indipendente con scopi di deterrenza nucleare dopo la crisi sino-sovietica del 1960. Il primo satellite cinese, il Dong Fang Hong 1, fu lanciato solo 14 anni dopo l'inizio del programma, nel 1970. L'interesse per le missioni spaziali con personale umano nacque nel 1968, e nel 2003, con la missione Shenzhou 5, la Cina divenne il terzo paese ad inviare un uomo nello spazio. rdf:langString
Космическая программа Китайской Народной Республики (КНР) начата в 1956 году. Первый спутник в рамках программы был запущен в 1970 году. Хотя исторически Китай был пятой космической державой (запускающей спутники самостоятельно), в начале XXI века он вошёл в первую тройку космических сверхдержав по потенциалу, а в отдельных областях занял лидирующие позиции. Китай располагает разнообразными ракетами-носителями вплоть до тяжёлых, имеет обширный набор прикладных спутников практически всех видов, включая геостационарные, запускает межпланетные станции (АМС) к Луне и к Марсу. За полвека им было запущено более трёхсот спутников. rdf:langString
Kinas rymdprogram startades 1955 av Folkets befrielsearmé och vetenskapsmän som Qian Xuesen deltog i projektet. Idag lyder rymdprogrammet under den civila organisationen Kinas nationella rymdstyrelse. Kinas rymdprogram består av flera delar såsom utforskning av månen genom Chang'eprogrammet, bemannade rymdfärder inom Shenzhouprogrammet och en serie av bärraketer till samtliga program i raketserien Chang Zheng. Några viktiga milstolpar är den första (kinesiska) bemannade rymdfärden 2003, uppskjutningen av den första rymdstationen 2011 och den första obemannade landningen på månen 2013, det första markprovet från månen till jorden 2020, och den första mjuklandningen på Mars 2021. Viktiga planerade framtida aktiviteter är etablering av en permanent rymdstation 2022, det första markprovet från rdf:langString
rdf:langString البرنامج الفضائي الصيني
rdf:langString Programa espacial xinès
rdf:langString Raumfahrt der Volksrepublik China
rdf:langString Ĉina kosmoesplorado
rdf:langString Programa espacial chino
rdf:langString Chinese space program
rdf:langString Program luar angkasa Tiongkok
rdf:langString Programma spaziale cinese
rdf:langString Programme spatial de la Chine
rdf:langString 中国の宇宙開発
rdf:langString Chiński program kosmiczny
rdf:langString Programa espacial chinês
rdf:langString Космическая программа Китая
rdf:langString Kinas rymdprogram
rdf:langString 中华人民共和国航天
rdf:langString Китайська космічна програма
xsd:float -7.0
xsd:float 117.5500030517578
xsd:integer 343674
xsd:integer 1119967472
rdf:langString We too need satellites
rdf:langString no
rdf:langString "我们也要搞人造卫星"
rdf:langString 安徽广德誓节渡中国科学院六〇三基地
rdf:langString 上海航天城
rdf:langString 东方卫视
rdf:langString 东方红一号
rdf:langString 东风基地
rdf:langString 东风航天城
rdf:langString 二十六基地
rdf:langString 二十基地
rdf:langString 六〇三基地
rdf:langString 北京航天城
rdf:langString 华北导弹试验基地
rdf:langString 南汇县老港镇东进村
rdf:langString 国家863计划成果产业化基地
rdf:langString 天链一号
rdf:langString 天链二号
rdf:langString 嫦娥-4 工程
rdf:langString 广德发射场
rdf:langString 开拓者一二甲
rdf:langString 开拓者一号
rdf:langString 开拓者一号乙
rdf:langString 开拓者一号甲
rdf:langString 开拓者二号
rdf:langString 张贵田
rdf:langString 数据中继卫星
rdf:langString 文昌航天城
rdf:langString 曙光一号
rdf:langString
rdf:langString 月球车
rdf:langString 月面驻留
rdf:langString 烟台航天城
rdf:langString 甚长基线干涉
rdf:langString 硬X射线调制望远镜
rdf:langString 神光
rdf:langString 神威
rdf:langString 神箭
rdf:langString 神舟
rdf:langString 神龙
rdf:langString 航天〇六一基地
rdf:langString 航天医学工程研究所
rdf:langString 范瑞祥
rdf:langString 观察球
rdf:langString 货运飞船
rdf:langString 贵州航天高新技术产业园
rdf:langString 返回式卫星
rdf:langString 风暴一号
xsd:string -7.0 117.55
rdf:langString El programa espacial de la República Popular de la Xina està dirigit per l'Administració Espacial Nacional de la Xina (CNSA). Les seves arrels tecnològiques es remunten a finals dels anys cinquanta, quan la Xina va iniciar un programa de míssils balístics en resposta a les amenaces percebudes dels americans (i, més tard, els soviètics). No obstant això, el primer programa espacial tripulat xinès no va començar fins diverses dècades després, quan va culminar un programa accelerat de desenvolupament tecnològic amb el vol reeixit de 2003 amb Yang Liwei a bord del Shenzhou 5. Aquest assoliment va convertir la Xina en el tercer país en enviar humans de forma independent a l'espai. Actualment, els plans inclouen una permanent en 2020 i expedicions tripulades a la Lluna. Els funcionaris han articulat ambicions a llarg termini per explotar l'espai Terra-Lluna per al desenvolupament industrial. L'objectiu seria la construcció de satèl·lits espacials d'energia solar que enviaria energia a la Terra. El programa espacial xinès és un dels programes espacials més actius, avançats i exitosos del món, realitzant diversos èxits històrics i actuals, avenços i rècords.
rdf:langString يُدار البرنامج الفضائي لجمهورية الصين الشعبية بواسطة إدارة الفضاء الوطنية الصينية (CNSA). ترجع الجذور التقنية لهذا البرنامج إلى أواخر خمسينيات القرن العشرين، عندما بدأت الصين برنامجًا للصواريخ الباليستية بعد التهديدات الأمريكية (والسوفيتية لاحقًا) التي شعرت بها. ومع ذلك، بدأ أول برنامج فضائي مأهول للصين بعد عدة عقود، عندما بلغ برنامج التطوير التقني ذروته في رحلة يانغ لي وي الناجحة عام 2003 على متن مركبة شينجو 5 الفضائية. جعل هذا الإنجاز الصين ثالث دولة ترسل البشر إلى الفضاء بشكل مستقل. وتتضمن الخطط حاليًا محطةً فضائيةً صينيةً في عام 2022، وبعثات استكشافيةً مأهولةً إلى القمر، بالإضافة إلى مهمات بين كوكبية لاستكشاف المجموعة الشمسية وما بعدها. عبر المسؤولون عن طموحات على المدى البعيد لاستغلال الفضاء بين الأرض والقمر في التنمية الصناعية. أعلن المسؤولون أن أول هبوط لمركبة فضاء صينية قابلة لإعادة الاستخدام كان في لوب نور يوم 6 نوفمبر 2020.
rdf:langString Die Raumfahrt der Volksrepublik China begann 1956 mit der Gründung eines militärischen Forschungsinstituts, das sich über zahlreiche Zwischenschritte zur staatlichen China Aerospace Science and Technology Corporation entwickelte. Für die organisatorischen Aspekte der unbemannten Raumfahrt wurde 1993 die Nationale Raumfahrtbehörde Chinas (CNSA) gegründet, für die bemannte Raumfahrt ist bereits seit 1992 das Büro für bemannte Raumfahrt (CMSA) zuständig. Seit Ende 2014 ist es privaten Kapitalgebern gestattet, auf dem Markt für Trägerraketen und Kleinsatelliten aktiv zu werden.Am 7. Mai 2021 wurde allerdings Herstellung und Betrieb von Kleinsatelliten zwischen 500 und 1000 kg von der Nationalen Behörde für Wissenschaft, Technik und Industrie in der Landesverteidigung und der Abteilung für Waffenentwicklung der Zentralen Militärkommission in einem gemeinsamen Erlass stark reguliert, wobei es vor allem um verpflichtende Maßnahmen zur Weltraummüll-Vermeidung und die Vermeidung von Kollisionen im Orbit ging.
rdf:langString En 1957, kiam la unua artefarita satelito de Sovetunio flugis en la kosmo, Mao Zedong, la unua prezidanto de la Ĉina Popola Respubliko, diris: "Ankaŭ ni devas havi propran artefaritan sateliton." Li spertis militojn kaj konsciis la gravecon de scienco kaj tekniko por nacia defendo. Unu el liaj famaj tezoj estas: "Kiu estas postiĝinta en scienco kaj tekniko, tiu estos atakata." Ĝuste tiam la spaca tekniko de Ĉinio komencis disvolviĝi. La 24-an de aprilo 1970, per la transporta raketo Changzheng-1 Ĉinio lanĉis sian unuan artefaritan sateliton Dongfanghong-1. La 26-an de marto 1998, per Changzheng-C2 ĝi lanĉis du "iridiajn satelitojn" al la malalta tergloba orbito. Dum pluaj 28 jaroj, 50 fojojn estis flugigitaj la raketoj Changzheng produktitaj de Ĉinio mem. Nun Ĉinio havas 9 specojn de tiaj raketoj, kies transporta povo al la sinkrona orbito atingas 5 tunojn kaj al la malalta tergloba orbito 9,2 tunojn. Ĉinio posedas la teknikojn de hidrogen-oksigena motoro, duafoja startigo de motoro en vakuo, lanĉo al celpunkto, observo kaj regado, kunligado de raketoj, transporto de pluraj satelitoj per unu raketo ktp. Ĉinio mem faras ĉion en la kosma aktivado. Je la komenco Ĉinio estis helpata, kaj poste oni ne plu donis novan teknikon al ĝi. En la pasintaj 40 jaroj la ĉina kosma aktivado spertis malsukcesojn kaj malfacilojn, tamen progresis. TRI SATELIT-LANĈAJ CENTROJEn 1958 la unua satelit-lanĉejo de Ĉinio konstruiĝis en Jiuquan (Ĝiŭĉjŭan) en nordokcidenta dezerto. Poste fondiĝis satelitlanĉaj centroj en Taiyuan kaj Xichang. Nun tiuj tri centroj povas lanĉi diversajn kosmonavigilojn. En Jiuquan oni lanĉas ĉefe satelitojn eksperimentajn kaj aplikajn per la raketoj Changzheng al la orbitoj meza, malalta kaj oblikva. La centro en Taiyuan lanĉas satelitojn al ia nalalta kaj ekstrema orbitoj, ekz. la unuan ĉinan meteo-sateliton Fengyun-1 en la suna sinkrona orbito. Tiu en Xichang lanĉas ĉefe satelitojn por aliaj landoj, kaj la internacia spaca rondo nomas gin "Orienta Houston".Nun Ĉinio havas observan kaj regan reton por lanĉi, flugigi kaj revenigi satelitojn en orbitoj proksimaj al la tero kaj en sinkronaj orbitoj suna kaj tergloba. EN LA INTERNACIA MERKATO En internacia konferenco pri komerco de kosma aktivado en la 80-aj jaroj, oni diris: "Ĉinoj venas nur kun oreloj", "Se vi (ĉinoj) deziras komercan intertraktadon, preparu dokumenton 1-colo-dikan. La ĉina delegacio preparis 1-colo-dikan dokumenton post peniga laborado. Kaj ili subskribis sian unuan kontrakton. La 7-an de aprilo 1990 la raketo Changzheng-3 lanĉis sateliton Azio-i de Hughes-kompanio de Usono - sukcesis la unua komerca satelita lanĉo de Ĉinio. Tiu lanĉo rompis la rekordon de precizeco de orbito-eniro de 32 similaj satelitoj produktitaj de la kompanio.Kiam Ĉinio debutis en la internacia kosma merkato, ĝia plej potenca raketo -3 kapablis transporti nur mezgrandan sateliton. La ĉinaj fakuloj elpensis projekton: ChangzhengC2 estu meĉo kaj 4 helpaj raketoj estu ligitaj al ĝi, tiel ĝia transporta povo povas atingi 9,2 tunojn. Post detala argumentado oni subskribis grandan kontrakton: lanĉi sateliton Optus per la kunligitaj raketoj. En lanĉado de satelito eĉ eta mispaŝo povas kaŭzi malsukceson. Tiufoje ĉinoj jam preparis florojn por festi la sukceson, tamen la raketo kaj satelito eksplodis. Koncernaj teknikistoj detale esploris pli ol dekmilon da eroj de la raketo kaj starigis rigoran kontrolan programon. La malsukceso donis valoran materialon al la ĉinaj teknikistoj kaj inspiris ilin pli diligente labori por venonta sukceso. Nun Ĉinio kapablas lanĉi diversajn satelitojn al diversaj orbitoj. Inter 1990 kaj 1997 Ĉinio lanĉis 7-9% da satelitoj de la internacia merkato.El la ĉinaj transportaj raketoj Changzheng-B3 kaj Changzheng-C2-SD estis produktitaj laű la merkata bezono. laŭ EPĈ La 12-an de oktobro de 2005 okazis la dua kunhoma kosmoflugo de Ĉinio(Shenzhou 6). La unua okazis kun unu homo en 2003.
rdf:langString The space program of the People's Republic of China is directed by the China National Space Administration (CNSA). China's space program has overseen the development and launch of ballistic missiles, thousands of artificial satellites, manned spaceflight, an indigenous space station, and has stated plans to explore the Moon, Mars, and the broader Solar System. The technological roots of the Chinese space program trace back to the 1950s, when, with the help of the newly-allied Soviet Union, China began development of its first ballistic missile and rocket programs in response to the perceived American (and, later, Soviet) threats. Driven by the successes of Soviet Sputnik 1 and American Explorer 1 satellite launches in 1957 and 1958 respectively, China would launch its first satellite, Dong Fang Hong 1 in April of 1970 aboard a Long March 1 rocket making it the fifth nation to place a satellite in orbit. A year later, China began development on a crewed space mission but, under pressure from Mao's Cultural Revolution on academics, was shut down and resources put to China's first reconnaissance satellite program, Fanhui Shi Weixing, which had its maiden launch in November 1975. Chinese first crewed space program began in earnest several decades later, when an accelerated program of technological development culminated in Yang Liwei's successful 2003 flight aboard Shenzhou 5. This achievement made China the third country to independently send humans into space. Today, the Chinese space program is statedly pursuing multiple sample-return missions and a manned mission to the Moon, space transportation, in-orbit maintenance of spacecraft, counterspace capabilities, quantum communications, orbiter and sample-return missions to Mars, and exploration missions throughout the Solar System and deep space.
rdf:langString El programa espacial de la República Popular China es dirigido por la Administración Espacial Nacional China (CNSA). Sus raíces tecnológicas se remontan a finales de los años 1950, cuando China empezó un programa de misil balístico en respuesta a las amenazas recibidas de Estados Unidos (y más tarde de los soviéticos). Sin embargo, el programa para el primer vuelo espacial tripulado chino comenzó varias décadas después, cuando un programa acelerado de desarrollo tecnológico que culminó en Yang Liwei con un vuelo exitoso en 2003 a bordo del Shenzhou 5. Este logro hizo a China el tercer país en enviar humanos al espacio de manera independiente. Mientras que en las primeras posiciones se encuentra Rusia y Estados Unidos. Los planes actualmente incluyen una estación espacial permanente en 2022 y expediciones tripuladas a la Luna.​​ Otro de los planes futuros es colocar a los primeros astronautas chinos en la luna, además de recolectar muestras mediante sondas para planetas como Marte o Júpiter. Los funcionarios han articulado ambiciones de largo plazo para explotar el espacio Tierra-Luna para desarrollo industrial. El objetivo sería la construcción de satélites espaciales que funcionen con energía solar que podrían enviar energía a la Tierra.​​ El programa espacial chino es uno de los más activos, adelantados y exitosos del mundo, con varios logros, avances y registros tanto históricos como actuales.​​​​​​​​
rdf:langString Le programme spatial de la république populaire de Chine a accompagné l'essor économique très rapide du pays durant les années 1990. La Chine dispose désormais d'une famille de lanceurs complète, les lanceurs Longue Marche, et a mis sur pied des programmes couvrant l'ensemble de l'activité spatiale : satellites de télécommunications, d'observation de la Terre, météorologiques, navigation, satellites de reconnaissance militaire. Elle a lancé par ailleurs un programme spatial habité qui s'est traduit par un premier vol humain en 2003 et la mise en orbite d'un embryon de station spatiale, Tiangong 1 en 2011. La Chine a un plan de développement ambitieux qui comprend à court terme la réalisation d'une station spatiale en orbite basse, l'envoi de robots à la surface de la Lune ainsi que le développement d'une nouvelle famille de lanceurs développée à partir de composants mis au point pour son premier lanceur lourd Longue Marche 5 dont le premier vol a eu lieu le 3 novembre 2016.
rdf:langString Program luar angkasa Republik Rakyat Tiongkok diarahkan oleh Badan Administrasi Antariksa Nasional Tiongkok (CNSA). Akar teknologinya bermula pada 1950-an, ketika Tiongkok memulai program rudal balistik sebagai tanggapan terhadap ancaman yang dirasakan datang dari Amerika Serikat (dan kemudian Uni Soviet). Namun, program awak pesawat ruang angkasa Tiongkok pertama baru dimulai beberapa dekade kemudian dan program percepatan pengembangan teknologi mencapai puncaknya pada 2003 dengan kesuksesan Yang Liwei dalam misi antariksa berawak Shenzhou 5. Prestasi ini membuat Tiongkok menjadi negara ketiga yang secara independen mengirim manusia ke luar angkasa. Rencana saat ini termasuk membangun Stasiun luar angkasa Republik Rakyat Tiongkok permanen pada 2022 dan ekspedisi berawak ke Bulan. Para pejabat Tiongkok telah mengartikulasikan ambisi jangka panjang untuk mengeksploitasi ruang Bumi-Bulan guna pengembangan industri.
rdf:langString Il Programma spaziale della Repubblica Popolare Cinese iniziò nel 1956 in cooperazione con l'allora Unione Sovietica e proseguì come un programma indipendente con scopi di deterrenza nucleare dopo la crisi sino-sovietica del 1960. Il programma era nato sotto l'egida della Commissione Militare Centrale per venire incontro alle esigenze della difesa nazionale. L'utilità dal punto di vista militare dell'uso dello spazio fu il motivo centrale per cui la Cina si imbarcò in un proprio programma spaziale. Tra gli obiettivi del programma vi erano lo sviluppo dell'aviazione cinese, la necessità di missili guidati, razzi e sistemi di difesa missilistica. Per questo i primi prodotti del programma non furono dei vettori per satelliti, ma missili balistici, come la serie dei Dongfeng. Di questi solo il DF-4 e il DF-5 divennero dei vettori prendendo il nome di Changzheng-1 e Changzheng-2. Il primo satellite cinese, il Dong Fang Hong 1, fu lanciato solo 14 anni dopo l'inizio del programma, nel 1970. L'interesse per le missioni spaziali con personale umano nacque nel 1968, e nel 2003, con la missione Shenzhou 5, la Cina divenne il terzo paese ad inviare un uomo nello spazio.
rdf:langString 中国の宇宙開発(ちゅうごくのうちゅうかいはつ)では中華人民共和国の宇宙開発計画全般について述べる。現在の中国の宇宙計画は中国国家航天局によって進められている。 中国における宇宙技術の始まりは、1950年代後半の弾道ミサイルや原子爆弾の開発にまで遡ることができる。 詳細は「中国の核実験」を参照 中国が本格的に有人宇宙飛行に乗り出すのはその数十年後であったが、2003年、ついに楊利偉を載せた神舟5号の打ち上げに成功する。この成功により中国は世界で3番目に、単独で有人宇宙飛行を成し遂げた国となった。 2006年度の中国科技統計年鑑によると、宇宙開発予算は119.4億元、宇宙開発に係わる研究者は3.6万人である。
rdf:langString Chiński program kosmiczny ruszył w Chińskiej Republice Ludowej w 1956 roku przy pomocy ZSRR. Po rozłamie radziecko-chińskim w 1960 roku, program kosmiczny był kontynuowany chińskimi środkami. Pierwszy chiński satelita, Dong Fang Hong 1, został wystrzelony w 1970 r., dzięki czemu Chiny stały się piątym w historii mocarstwem kosmicznym. Rozpoczęty w 1968 roku program lotów załogowych, w ostatecznej postaci określony w 1992 roku, przyniósł owoce dopiero w roku 2003, kiedy Chiny wystrzeliły na orbitę statek Shenzhou 5 z Yang Liweiem na pokładzie. W ten sposób stały się trzecim państwem na świecie, po Rosji i Stanach Zjednoczonych, zdolnym wysłać człowieka w przestrzeń kosmiczną.
rdf:langString O programa espacial chinês, nome dado ao programa tecnológico de exploração do espaço da República Popular da China, que teve início em 1956, através da cooperação em ciência, tecnologia espacial e desenvolvimento de foguetes do governo comunista da República Popular da China com a então União Soviética. É um dos programas espaciais de maior expansão e é coordenado pela Administração Espacial Nacional da China, a agência espacial chinesa.
rdf:langString Космическая программа Китайской Народной Республики (КНР) начата в 1956 году. Первый спутник в рамках программы был запущен в 1970 году. Хотя исторически Китай был пятой космической державой (запускающей спутники самостоятельно), в начале XXI века он вошёл в первую тройку космических сверхдержав по потенциалу, а в отдельных областях занял лидирующие позиции. Китай располагает разнообразными ракетами-носителями вплоть до тяжёлых, имеет обширный набор прикладных спутников практически всех видов, включая геостационарные, запускает межпланетные станции (АМС) к Луне и к Марсу. За полвека им было запущено более трёхсот спутников. * В 1976 году Китай третьим в мире создал технологию возвращения спутников. * В 2003 году Китай стал третьей в мире космической сверхдержавой, имеющей собственную пилотируемую космонавтику. * В 2007 году Китай третьим в мире продемонстрировал обладание технологией противоспутниковых ракет (перехвата ИСЗ). * В 2007, 2013 и 2014 гг. соответственно Китай стал третьей страной с лунно-орбитальной АМС, лунно-посадочной АМС с луноходом и АМС с возвращаемым аппаратом с лунной орбиты, а в 2012 году четвёртым в мире произвёл изучение с помощью АМС астероида. * В 2011 году Китай запустил свою первую орбитальную станцию и произвёл первую стыковку, а также стал второй страной по количеству выполненных космических запусков, превзойдя США и уступив только России. * В 2012 году в Китае состоялся первый пилотируемый полёт на национальную орбитальную станцию. * В 2016 году Китай стал пионером развития космической навигации по пульсарам. * В 2018 году Китай стал мировым лидером по космическим запускам, произведя за год 37 запусков. * В 2022 году Китай стал единственным в мире обладателем национальной многомодульной орбитальной станции (вторым в истории после СССР). Китай является одним из крупнейших игроков рынка по предоставлению для других стран и организаций, а также является разработчиком и изготовителем спутников по их заказам (например, для Нигерии) и участвует в совместных программах (например, с Бразилией). В связи с развитием независимой программы национальных космических станций Китай в Международной космической станции (МКС) не участвует. В то же время он планирует предоставлять на собственных кораблях и космических станциях возможность полётов иностранных космонавтов (Нигерии, Шри-Ланки и т. д.) — подобно тому, как это ранее было начато СССР/Россией и США. Наряду с США, Россией и Европой, Китай имеет национальную глобальную систему спутниковой навигации — «Бэйдоу».Китай строит собственную многомодульную орбитальную станцию, имеет обширную программу исследования Луны, включающую создание совместно с Россией лунной станции; разрабатывает многоразовый пилотируемый космический корабль и сверхтяжёлую ракету-носитель Чанчжэн-9.
rdf:langString Kinas rymdprogram startades 1955 av Folkets befrielsearmé och vetenskapsmän som Qian Xuesen deltog i projektet. Idag lyder rymdprogrammet under den civila organisationen Kinas nationella rymdstyrelse. Kinas rymdprogram består av flera delar såsom utforskning av månen genom Chang'eprogrammet, bemannade rymdfärder inom Shenzhouprogrammet och en serie av bärraketer till samtliga program i raketserien Chang Zheng. Några viktiga milstolpar är den första (kinesiska) bemannade rymdfärden 2003, uppskjutningen av den första rymdstationen 2011 och den första obemannade landningen på månen 2013, det första markprovet från månen till jorden 2020, och den första mjuklandningen på Mars 2021. Viktiga planerade framtida aktiviteter är etablering av en permanent rymdstation 2022, det första markprovet från Mars till jorden 2028-30, första bemannade landning på månen 2036 och en eventuell bemannad resa till Mars.
rdf:langString 中华人民共和国航天是中华人民共和国在外层空间的活动,包括进出、探索、利用和治理空间的能力。其中“航天”一词由中国著名导弹与火箭工程的奠基人钱学森于1967年提出,范围被界定为地球大气层以外太阳系以内,以避免当今科学技术条件下“宇航(宇宙航行)”一词描述的夸大。与此对应地,中国执行载人航天飞行任务的人员被称为“航天员”。 中国的航天事业始于1956年国防部第五研究院的组建,以导弹工程起步,于1970年4月24日使用长征一号运载火箭自酒泉成功发射第一颗人造卫星“东方红一号”,成为继苏联、美国、法国、日本之后世界上第五个拥有自主航天能力的国家。经过半个多世纪的发展,如今中华人民共和国已掌握长征系列火箭为核心的完善的航天发射能力,拥有酒泉、太原、西昌、文昌四大航天发射场,发射及运营大量遥感、通信、导航、科学探测等功能的卫星,活动范围涵盖从近地轨道到地外行星轨道与陆地的空间,并且是世界上仅有的三个可以独立完成载人航天的国家之一。 当前,中国的航天活动主要由中国国家航天局管理,主要项目包括中国载人航天工程、北斗卫星导航系统、中国探月工程、高分专项工程、中国行星探测工程等,活跃程度居世界前列。近年来的重大成就有嫦娥三号、嫦娥四号、嫦娥五号、天问一号、中国空间站等。未来数年内,中国还将执行大型空间望远镜、小行星与彗星探测、火星采样返回、木星系探测、载人登月等具有世界先进水平的航天任务。
rdf:langString Китайська космонавтика — комплекс науково-технічних програм з освоєння космосу Китайської Народної Республіки (КНР).
xsd:nonNegativeInteger 99113
<Geometry> POINT(117.55000305176 -7)

data from the linked data cloud