Byssus

http://dbpedia.org/resource/Byssus an entity of type: AnatomicalStructure

El bissus (del grec βίσσος, lli fi) és un aplec de filaments secretats per certs mol·luscs bivalves lamel·libranquis, que els serveix per a adherir a les roques. En l'àrea mediterrània, del bissus de Pinna nobilis se n'ha obtingut tradicionalment un teixit preuat i molt costós. A la inscripció de la famosa pedra de Rosetta (segle ii aC) ja es parla dels impostos sobre el teixit de bissus. Se'n solien fer guants, barrets i diverses peces de vestir de luxe. A causa de la pesca indiscriminada, en l'actualitat ja gairebé no se'n produeix. rdf:langString
Byssové čili mořské hedvábí je vlákenná třáseň z chapadel mušlí (viz snímek) upravená pro textilní účely. Z jedné mušle se dají získat 1–2 gramy až 6 cm dlouhých, tenkých, pevných vláken, která se zpravidla namáčí v citronové šťávě, čímž se natrvalo obarví do zlatova. rdf:langString
Bisino (devenanta el la greka bussos por linaĵo) estas antikva tolo, nomata ankaŭ marsilko, ĉar ĝi konsistas el fibroj sekreciitaj de pieda glando de plumoŝeloj (duvalvuloj) (precipe ). Unu speco estis uzata por la mumioj. rdf:langString
A byssus (/ˈbɪsəs/) is a bundle of filaments secreted by many species of bivalve mollusc that function to attach the mollusc to a solid surface. Species from several families of clams have a byssus, including pen shells (Pinnidae), true mussels (Mytilidae), and Dreissenidae. rdf:langString
Le byssus (du grec bussos, lin fin) est un ensemble de fibres sécrétées par certains mollusques bivalves et qui leur permet d'adhérer au substrat. Ces fibres sont produites par une glande dite glande byssogène, caractéristique de certaines espèces des familles Mytilidae, Arcidae, Anomiidae, Pinnidae, Pectinidae, Dreissenidae et Unionidae. Pour les mollusques comestibles (comme les moules), ce byssus est appelé barbe et est enlevé (ébarbé) avant la cuisson : en technique culinaire, on parle d'ébarbage. rdf:langString
Byssus of byssusdraden bestaan uit een bundel vezels van een kleverig hoornachtig organisch materiaal (een collageen), die wordt afgescheiden door de voet van bepaalde tweekleppigen. Byssusdraden harden uit in zeewater, de dieren hechten zich met de draden vast aan het substraat of in de grond. Ze worden ook wel ankerdraden genoemd. De draden zijn zeer taai waardoor het weekdier moeilijk is los te maken. Van byssusdraden wordt een soort zijde gemaakt, die eenmaal verwerkt erg taai en slijtvast is. Deze zogenaamde mosselzijde wordt voornamelijk geproduceerd in de Italiaanse stad Tarente. rdf:langString
足糸(英語:byssus [ˈbɪsəs])は、ハボウキガイ科、イガイ科などの二枚貝が岩や海底に固定する際に分泌する繊維である。 rdf:langString
Il bisso è una fibra tessile di origine animale, una sorta di seta naturale marina ottenuta dai filamenti secreti da una specie di molluschi bivalvi marini (Pinna nobilis) endemica del Mediterraneo e volgarmente nota come nacchera o penna, la cui lavorazione è stata sviluppata esclusivamente nell'area mediterranea. Con lo stesso nome si indicano anche gli analoghi filamenti emessi da altre specie di molluschi bivalvi per potersi attaccare agli scogli, come ad esempio quelli del genere Mytilus. Il bisso di essi non è sfruttabile per ottenere l'omonima stoffa pregiata. rdf:langString
Byssus är hornartade trådar ("filament") av keratin och olika proteiner som produceras av vissa musslor, och med vars hjälp musslorna fäster sig vid föremål i vattnet. Denna blötdjurs-relaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den. rdf:langString
Бі́сус (грец. βύσσος — «тонка пряжа») — пучок шовковистих ниток, продукт виділення бісусової залози біля основи ноги багатьох пластинозябрових молюсків. Така бісусна залоза є, наприклад, у мідії (Mytilus), дрейсени (Dreissena) тощо. Виділяється у вигляді тягучих ниток, що швидко твердіють у воді. За допомогою бісуса молюски прикріплюються по підводних предметів, а личинки прісноводних видів (глохідії) — до тіла риб, на яких відбувається їхній розвиток. rdf:langString
Byssus, Byssos (griechisch: βύσσος) im Sinne von Muschelseide ist eine Bezeichnung für das Sekret aus den Fußdrüsen verschiedener Arten der Muscheln. Dabei bilden die einzelnen Sekrete mehrerer Drüsen im Fuß der Muscheln vor allem phenolische Proteide, die gemeinsam zu vereinigt werden und erhärten. Während viele Muschelarten nur als Jungmuscheln Byssus produzieren, kann diese Sekretion bei anderen zeitlebens andauern. Bekannte Beispiele für Muscheln mit Byssusfäden sind die Miesmuscheln, die sich mit den Byssusfäden an Strukturen der Brandungszone festsetzen und diese bei schlechten Umweltbedingungen auch wieder lösen können, sowie die , die ganze Netze aus Byssusfäden spinnen und damit Fremdkörper fixieren. rdf:langString
El biso (en latín byssus) es una fibra natural obtenida de los filamentos que segregan ciertos moluscos como la nacra (Pinna nobilis) o los mejillones (Mytilus spp.) para adherirse a las rocas en la zona de marea. Su elaboración se desarrollaba en el área mediterránea (Tarento, Apulia —en el sur de Italia— y la isla de Cerdeña). Desde 1992 este molusco es una especie protegida en la Unión Europea.​ rdf:langString
Bisior (starorus. biser – naszyjnik z pereł) – wiązka jedwabistych nici powstająca z szybko krzepnącej wydzieliny niektórych, głównie morskich małży (omułek, szołdra) lub rzadko słodkowodnych (racicznica). Wśród gatunków występujących w Polsce bisior wytwarza racicznica zmienna. rdf:langString
Биссус (др.-греч. βύσσος — «виссон, тончайшее полотно») — прочные белковые нити, которые выделяют некоторые двустворчатые моллюски (Bivalvia). Секретируемый биссусовой железой белковый материал при выделении имеет жидкую форму и застывает, уже попав в воду. Предел прочности биссуса у большинства видов моллюсков лежит в пределах 13—26 МПа. Рекордных значений достигает речная дрейссена, которая создаёт нити с пределом прочности 48 МПа. rdf:langString
rdf:langString Bissus
rdf:langString Byssové hedvábí
rdf:langString Byssus
rdf:langString Bisino
rdf:langString Byssus
rdf:langString Biso
rdf:langString Byssus
rdf:langString Bisso
rdf:langString 足糸
rdf:langString Bisior
rdf:langString Byssus
rdf:langString Биссус
rdf:langString Bisso
rdf:langString Byssus
rdf:langString Бісус
xsd:integer 469788
xsd:integer 1124350474
rdf:langString El bissus (del grec βίσσος, lli fi) és un aplec de filaments secretats per certs mol·luscs bivalves lamel·libranquis, que els serveix per a adherir a les roques. En l'àrea mediterrània, del bissus de Pinna nobilis se n'ha obtingut tradicionalment un teixit preuat i molt costós. A la inscripció de la famosa pedra de Rosetta (segle ii aC) ja es parla dels impostos sobre el teixit de bissus. Se'n solien fer guants, barrets i diverses peces de vestir de luxe. A causa de la pesca indiscriminada, en l'actualitat ja gairebé no se'n produeix.
rdf:langString Byssové čili mořské hedvábí je vlákenná třáseň z chapadel mušlí (viz snímek) upravená pro textilní účely. Z jedné mušle se dají získat 1–2 gramy až 6 cm dlouhých, tenkých, pevných vláken, která se zpravidla namáčí v citronové šťávě, čímž se natrvalo obarví do zlatova.
rdf:langString Byssus, Byssos (griechisch: βύσσος) im Sinne von Muschelseide ist eine Bezeichnung für das Sekret aus den Fußdrüsen verschiedener Arten der Muscheln. Dabei bilden die einzelnen Sekrete mehrerer Drüsen im Fuß der Muscheln vor allem phenolische Proteide, die gemeinsam zu vereinigt werden und erhärten. Während viele Muschelarten nur als Jungmuscheln Byssus produzieren, kann diese Sekretion bei anderen zeitlebens andauern. Bekannte Beispiele für Muscheln mit Byssusfäden sind die Miesmuscheln, die sich mit den Byssusfäden an Strukturen der Brandungszone festsetzen und diese bei schlechten Umweltbedingungen auch wieder lösen können, sowie die , die ganze Netze aus Byssusfäden spinnen und damit Fremdkörper fixieren. Weiterhin bezeichnet Byssus auch Fasern aus Seide, Baumwolle oder Flachs, aus denen feine Gewebe erzeugt wurden. Byssus war früher eine nichttaxonomische Sammelbezeichnung für Moderpilze mit faserartiger Struktur, die zu den Hyphomycetes-Dematiei gezählt wurden.
rdf:langString Bisino (devenanta el la greka bussos por linaĵo) estas antikva tolo, nomata ankaŭ marsilko, ĉar ĝi konsistas el fibroj sekreciitaj de pieda glando de plumoŝeloj (duvalvuloj) (precipe ). Unu speco estis uzata por la mumioj.
rdf:langString A byssus (/ˈbɪsəs/) is a bundle of filaments secreted by many species of bivalve mollusc that function to attach the mollusc to a solid surface. Species from several families of clams have a byssus, including pen shells (Pinnidae), true mussels (Mytilidae), and Dreissenidae.
rdf:langString Le byssus (du grec bussos, lin fin) est un ensemble de fibres sécrétées par certains mollusques bivalves et qui leur permet d'adhérer au substrat. Ces fibres sont produites par une glande dite glande byssogène, caractéristique de certaines espèces des familles Mytilidae, Arcidae, Anomiidae, Pinnidae, Pectinidae, Dreissenidae et Unionidae. Pour les mollusques comestibles (comme les moules), ce byssus est appelé barbe et est enlevé (ébarbé) avant la cuisson : en technique culinaire, on parle d'ébarbage.
rdf:langString El biso (en latín byssus) es una fibra natural obtenida de los filamentos que segregan ciertos moluscos como la nacra (Pinna nobilis) o los mejillones (Mytilus spp.) para adherirse a las rocas en la zona de marea. Su elaboración se desarrollaba en el área mediterránea (Tarento, Apulia —en el sur de Italia— y la isla de Cerdeña). Desde 1992 este molusco es una especie protegida en la Unión Europea.​ El vocablo biso, deriva del hebreo būṣ, 'lino fino'; del arameo bus; del griego βίσσος, 'un lino amarillento muy fino y el tejido que se obtiene de él'; del latín byssus, algodón fino. Así, originalmente, «biso» no sólo se refería a las secreciones de los moluscos sino también a diversos hilos finos —de lino, algodón o seda— y sus delicados tejidos. El biso es una fibra extremadamente fina que cuando se hila y se trata con zumo de limón adquiere un color dorado permanente.​ Se tejían preciados y costosísimos tejidos, conocidos tradicionalmente como «biso» y en la actualidad como «seda de mar», con los que se confeccionaban las ropas de personajes importantes. También se usaba la fibra para tricotar y conseguir .​ Asimismo el biso tenía propiedades terapéuticas bien conocidas por los pescadores; gracias a sus potentes propiedades hemostáticas era usado para la curación de las heridas que los pescadores frecuentemente sufrían con los aparejos para la pesca. También se usaba para curar la otitis.​
rdf:langString Byssus of byssusdraden bestaan uit een bundel vezels van een kleverig hoornachtig organisch materiaal (een collageen), die wordt afgescheiden door de voet van bepaalde tweekleppigen. Byssusdraden harden uit in zeewater, de dieren hechten zich met de draden vast aan het substraat of in de grond. Ze worden ook wel ankerdraden genoemd. De draden zijn zeer taai waardoor het weekdier moeilijk is los te maken. Van byssusdraden wordt een soort zijde gemaakt, die eenmaal verwerkt erg taai en slijtvast is. Deze zogenaamde mosselzijde wordt voornamelijk geproduceerd in de Italiaanse stad Tarente.
rdf:langString 足糸(英語:byssus [ˈbɪsəs])は、ハボウキガイ科、イガイ科などの二枚貝が岩や海底に固定する際に分泌する繊維である。
rdf:langString Il bisso è una fibra tessile di origine animale, una sorta di seta naturale marina ottenuta dai filamenti secreti da una specie di molluschi bivalvi marini (Pinna nobilis) endemica del Mediterraneo e volgarmente nota come nacchera o penna, la cui lavorazione è stata sviluppata esclusivamente nell'area mediterranea. Con lo stesso nome si indicano anche gli analoghi filamenti emessi da altre specie di molluschi bivalvi per potersi attaccare agli scogli, come ad esempio quelli del genere Mytilus. Il bisso di essi non è sfruttabile per ottenere l'omonima stoffa pregiata.
rdf:langString Bisior (starorus. biser – naszyjnik z pereł) – wiązka jedwabistych nici powstająca z szybko krzepnącej wydzieliny niektórych, głównie morskich małży (omułek, szołdra) lub rzadko słodkowodnych (racicznica). Wśród gatunków występujących w Polsce bisior wytwarza racicznica zmienna. Nici te powstają z wydzieliny gruczołu bisiorowego, leżącego u nasady nogi małża i służą do przytwierdzania się małża do podłoża. Osiągają długość do 6 cm. U niektórych gatunków małży z rodziny gniazdówkowatych służą także do sklejania materiałów gniazda. Bisior nie zrasta się z nabłonkiem małża – jest przytrzymywany mięśniem nogi i w każdej chwili może być porzucony.
rdf:langString Byssus är hornartade trådar ("filament") av keratin och olika proteiner som produceras av vissa musslor, och med vars hjälp musslorna fäster sig vid föremål i vattnet. Denna blötdjurs-relaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den.
rdf:langString Биссус (др.-греч. βύσσος — «виссон, тончайшее полотно») — прочные белковые нити, которые выделяют некоторые двустворчатые моллюски (Bivalvia). Секретируемый биссусовой железой белковый материал при выделении имеет жидкую форму и застывает, уже попав в воду. Предел прочности биссуса у большинства видов моллюсков лежит в пределах 13—26 МПа. Рекордных значений достигает речная дрейссена, которая создаёт нити с пределом прочности 48 МПа. Наиболее обычно использование моллюсками биссуса для прикрепления к твёрдым поверхностям. Для молоди некоторых видов описано пассивное плавание в толще воды с помощью пучков нитей, которые выступают в роли паруса (англ. byssal drift). Предполагают, что биссус возник как приспособление для оседания планктонных личинок на дно. Это отчасти подтверждается тем, что представители лишь немногих групп сохраняют работающую биссусовую железу на протяжении всей жизни. Большинство таких форм ведёт малоподвижный или неподвижный образ жизни на твёрдых субстратах: мидии (Mytilidae), дрейссениды (Dreissenidae), , Arcidae и . Исключение из этого правила составляют активно плавающие морские гребешки (Pectinidae). Из длинных биссусных нитей средиземноморских пинн (Pinna) производят тонкую золотистую ткань — виссон, также называемый в некоторых странах морским шёлком. По свидетельству Геродота, в Древнем Египте виссон использовали для обёртывания мумий.
rdf:langString Бі́сус (грец. βύσσος — «тонка пряжа») — пучок шовковистих ниток, продукт виділення бісусової залози біля основи ноги багатьох пластинозябрових молюсків. Така бісусна залоза є, наприклад, у мідії (Mytilus), дрейсени (Dreissena) тощо. Виділяється у вигляді тягучих ниток, що швидко твердіють у воді. За допомогою бісуса молюски прикріплюються по підводних предметів, а личинки прісноводних видів (глохідії) — до тіла риб, на яких відбувається їхній розвиток.
xsd:nonNegativeInteger 12057

data from the linked data cloud