Blade (archaeology)

http://dbpedia.org/resource/Blade_(archaeology) an entity of type: Software

Una hoja lítica​ es un producto de lascado alargado. rdf:langString
Dans le cadre de l'étude des industries lithiques, le mot lame désigne un éclat allongé et produit de manière récurrente dans le cadre d'un débitage laminaire. rdf:langString
ナイフ形石器(ナイフがた せっき)とは、後期旧石器時代に特徴的な、石刃(刃器)などの剥片に刃潰し剥離(剥片自身がもつ鋭い側縁の一部をナイフの刃のように残し、ほかの側縁を鈍くつぶす調整剥離)を加え、現在のナイフに似た形に仕上げた石器である。海外では先端の尖ったナイフ形石器を尖頭器に含んで扱うことが多いが、日本では両刃の槍先形尖頭器とは区別して片刃の利器をナイフ形石器と呼称する。 rdf:langString
In archaeology, a blade is a type of stone tool created by striking a long narrow flake from a stone core. This process of reducing the stone and producing the blades is called lithic reduction. Archaeologists use this process of flintknapping to analyze blades and observe their technological uses for historical purposes. rdf:langString
Een kling is een voorwerp dat vervaardigd werd om mee te snijden en als slag- of steekwapen werd gebruikt. In de steentijd maakten mensen zoals de late neanderthaler en de vroege moderne mens klingen uit vuursteen door het slaan van een lange smalle scherf (afslag) van een stenen kern. Klingen worden gedefinieerd als afslagen die ten minste tweemaal zo lang als breed zijn, met (semi-)parallelle zijden en ten minste twee ribbels op de rugkant. Daarnaast moet het instrument deel uitmaken van een doelgerichte klingenindustrie om als een echte kling te worden beschouwd. Gereedschappen die door toeval kenmerken van klingen vertonen, maar niet bewust zo zijn geproduceerd, worden niet als echte klingen beschouwd. Op de foto is links de kling met de rugzijde naar boven te zien, de dorsale zijde rdf:langString
Ett spån är ett långsmalt avslag som har parallella eller subparallella sidoeggar. På dorsalsidan finns minst två avspaltningsnegativ. Ibland används även beteckningen makrospån för ett vanligt spån, för att skilja dem från mikrospån (se nedan). Spån användes under stenåldern som basmaterial för flera olika typer av mindre föremål, till exempel spånborrar, spånknivar, spånpilspetsar, , tvärpilar eller spånskrapor. I norra Europa tillverkas spån mestadels av flinta. På andra platser används andra liknande bergarter, som till exempel obsidian. rdf:langString
rdf:langString Blade (archaeology)
rdf:langString Hoja lítica
rdf:langString Lame (Préhistoire)
rdf:langString Kling (archeologie)
rdf:langString ナイフ形石器
rdf:langString Spån (arkeologi)
xsd:integer 677277
xsd:integer 1112830465
rdf:langString In archaeology, a blade is a type of stone tool created by striking a long narrow flake from a stone core. This process of reducing the stone and producing the blades is called lithic reduction. Archaeologists use this process of flintknapping to analyze blades and observe their technological uses for historical purposes. Blades are defined as being flakes that are at least twice as long as they are wide and that have parallel or subparallel sides and at least two ridges on the dorsal (outer) side. Blade cores appear and are different from regular flaking cores, as each core's conchoidal nature is suited for different types of flaking. Blades are created using stones that have a cryptocrystalline structure and easily be fractured into a smooth piece without fracturing. Blades became the favored technology of the Upper Palaeolithic era, although they are occasionally found in earlier periods. Different techniques are also required for blade creation; a soft punch or hammerstone is necessary for creating a blade. The long sharp edges of blades made them useful for a variety of purposes. After blades are flaked, they are often incorporated as parts of larger tools, such as spears. Other times, the simple shape and sharpness serves the designed role. Blades were often employed in the impression process of material culture, assisting ancient humans in imprinting ornate designs into other parts of their material culture. Scrapers, used for hide working or woodworking, or burins, used for engraving, are two common such examples. Cores from which blades have been struck are called blade cores and the tools created from single blades are called blade tools. Small examples (under 12 mm) are called microblades and were used in the Mesolithic as elements of composite tools. Blades with one edge blunted by removal of tiny flakes are called backed blade. A blade core becomes an exhausted core when there are no more useful angles to knock off blades. Blades can be classified into many different types depending on their shape and size. Archaeologists have also been known to use the microscopic striations created from the lithic reduction process to classify the blades into specific types. Once classified archaeologists can use this information to see how the blade was produced, who produced it, and how it was used.
rdf:langString Una hoja lítica​ es un producto de lascado alargado.
rdf:langString Dans le cadre de l'étude des industries lithiques, le mot lame désigne un éclat allongé et produit de manière récurrente dans le cadre d'un débitage laminaire.
rdf:langString ナイフ形石器(ナイフがた せっき)とは、後期旧石器時代に特徴的な、石刃(刃器)などの剥片に刃潰し剥離(剥片自身がもつ鋭い側縁の一部をナイフの刃のように残し、ほかの側縁を鈍くつぶす調整剥離)を加え、現在のナイフに似た形に仕上げた石器である。海外では先端の尖ったナイフ形石器を尖頭器に含んで扱うことが多いが、日本では両刃の槍先形尖頭器とは区別して片刃の利器をナイフ形石器と呼称する。
rdf:langString Een kling is een voorwerp dat vervaardigd werd om mee te snijden en als slag- of steekwapen werd gebruikt. In de steentijd maakten mensen zoals de late neanderthaler en de vroege moderne mens klingen uit vuursteen door het slaan van een lange smalle scherf (afslag) van een stenen kern. Klingen worden gedefinieerd als afslagen die ten minste tweemaal zo lang als breed zijn, met (semi-)parallelle zijden en ten minste twee ribbels op de rugkant. Daarnaast moet het instrument deel uitmaken van een doelgerichte klingenindustrie om als een echte kling te worden beschouwd. Gereedschappen die door toeval kenmerken van klingen vertonen, maar niet bewust zo zijn geproduceerd, worden niet als echte klingen beschouwd. Op de foto is links de kling met de rugzijde naar boven te zien, de dorsale zijde. Rechts ligt de kling met de buikzijde naar boven, de ventrale zijde. De slagbult rechtsonder is de proximale kant, de punt is de distale kant. Klingen waren het favoriete gereedschap van het Laatpaleolithicum, hoewel ze soms al uit eerdere perioden worden gevonden. Hun lange scherpe kanten maken hen bruikbaar voor verschillende doeleinden. Voor het creëren van een kling is een zachte slagsteen of klopsteen nodig. Ze werden vaak verder bewerkt om of stekers te creëren. Soms werd een zijde door het verwijderen van kleine scherven afgestompt om een eenzijdig snijdende kling te verkrijgen. Kleine exemplaren (onder 12 mm) worden microklingen genoemd en werden met name in het Mesolithicum gebruikt in samengestelde gereedschappen. Gedurende het holoceen werden wapens uitgerust met een gevest. Een kling kan daarmee ook verwijzen naar het lemmet van een zwaard, sabel, degen of bajonet. In Europa komen klingen voor vanaf het Châtelperronien. Een bijzondere ontwikkeling zijn de zogenaamde bladvormige klingen, waarbij de vorm tot in de perfectie werd uitgewerkt.
rdf:langString Ett spån är ett långsmalt avslag som har parallella eller subparallella sidoeggar. På dorsalsidan finns minst två avspaltningsnegativ. Ibland används även beteckningen makrospån för ett vanligt spån, för att skilja dem från mikrospån (se nedan). Spån användes under stenåldern som basmaterial för flera olika typer av mindre föremål, till exempel spånborrar, spånknivar, spånpilspetsar, , tvärpilar eller spånskrapor. I norra Europa tillverkas spån mestadels av flinta. På andra platser används andra liknande bergarter, som till exempel obsidian. Bra spånteknik innebär att spånet är jämnbrett och har två raka eggar. Spån slås från en kärna som ofta prepareras noggrant för att önskat resultat skall kunna uppnås. För att falla under definitionen "spån" måste avslaget var minst dubbelt så långt som det är brett.
xsd:nonNegativeInteger 6208

data from the linked data cloud