Battle of Jutland

http://dbpedia.org/resource/Battle_of_Jutland an entity of type: Thing

معركة يوتلاند (بالإنجليزية: Battle of Jutland)‏ هي أكبر المعارك البحرية في الحرب العالمية الأولى وقعت في 31 مايو 1916 بين الأسطول البريطاني والألماني شرق يوتلاند في بحر الشمال. وتعتبر المعركة البحرية الوحيدة التي شاركت بها البوارج الحربية في الحرب العالمية الأولى. على الرغم من تكبد القوات البريطانية لخسائر بلغت 6,000 جندي و 177 أسيرا ودمرت 14 سفينة حربية من الأسطول إلا أنها أستطاعت إجبار الأسطول الألماني على التراجع لكن دون تحقيق نتيجة حاسمة خسر الألمان 2,500 قتيلا 14 وسفينة حربية وحققت المعركة للبريطانيين هيمنة على بحر الشمال . rdf:langString
Tharla Cath na hIútlainn amach ó chósta na Danmhairge ar 31 Bealtaine -1 Meitheamh 1916, an cath cabhlaigh is mó den Chogadh Mór idir cabhlaigh na Breataine agus na Gearmáine. Chaill cabhlach na Breataine níos mó soitheach ná a chéile comhraic ach ní leor an méid sin le baint dá fhorlámhas mara. rdf:langString
De Zeeslag bij Jutland (31 mei – 1 juni 1916) tussen de Britse en de Duitse marine, ook Slag voor het Skagerrak genoemd, was de grootste zeeslag uit de Eerste Wereldoorlog. Het was na de Slag bij de Doggersbank (1915) de laatste van twee ontmoetingen waarbij dreadnoughts van de strijdende partijen elkaar tijdens de Eerste Wereldoorlog bevochten. rdf:langString
ユトランド沖海戦(ユトランドおきかいせん、英語: Battle of Jutland、ドイツ語: Schlacht von Jütland、デンマーク語: Søslaget ved Jylland)は、第一次世界大戦中デンマークのユトランド半島(ジャトランド半島)沖で1916年5月31日から6月1日にかけて戦われた、イギリス海軍とドイツ海軍との海戦。同大戦中最大の海戦であり、唯一の主力艦隊同士による決戦であった。 スカゲラックの戦い(英語: Battle of the Skagerrak、ドイツ語: Skagerrakschlacht、デンマーク語: Søslaget om Skagerrak)とも呼ばれる。 rdf:langString
유틀란트 해전(Battle of Jutland, 1916년 5월 31일 ~ 6월 1일)은 독일 제국과 영국의 함대가 1916년 5월 31일부터 6월 1일 이틀 동안 덴마크의 유틀란트 부근의 북해에서 벌인 해전이다. 이 전투는 제1차 세계 대전 중의 가장 큰 해전이었고, 역사상 유일한 전함간 이었다. 전투에는 셰어(Reinhard Scheer) 부제독이 독일 해군의 외양 함대(High Seas Fleet)를, 존 젤리코(Sir John Jellicoe) 함장이 영국 해군의 영국 대함대(British Grand Fleet)를 지휘하였다. 대전 후, 양쪽 모두가 승리를 선언하였으나, 영국 해군은 더 많은 사상자를 내어 언론의 비난을 받았고, 독일 해군은 이후 잠수함을 이용한 무제한 공격에 관심을 기울였다. rdf:langString
La battaglia dello Jutland (in tedesco Skagerrakschlacht, in inglese Battle of Jutland) fu il più grande scontro navale della prima guerra mondiale in termini di naviglio impiegato: ebbe luogo fra il 31 maggio e il 1º giugno 1916 nelle acque del Mare del Nord, e vide scontrarsi le principali flotte da guerra operative nel corso del conflitto; la Royal Navy britannica e la Kaiserliche Marine tedesca. rdf:langString
Ютландська битва — наймасштабніша морська битва між британським та німецьким флотами, що тривала з 31 травня по 1 червня 1916 у Північному морі на захід Ютландського півострова за часів Першої світової війни. У битві брали участь 249 бойових кораблів з обох сторін і, з огляду на загальний тоннаж суден учасників битви, це найбільша у світовій історії морська битва. rdf:langString
Ютла́ндское сраже́ние (англ. Battle of Jutland, нем. Skagerrakschlacht; 31 мая — 1 июня 1916) — крупнейшее морское сражение Первой мировой войны, в котором сошлись германский и британский флоты. Произошло в Северном море близ датского полуострова Ютландия, в проливе Скагеррак. rdf:langString
La Batalla naval de Jutlàndia va ser el principal enfrontament naval mantingut entre la flota britànica i l'alemanya durant la I Guerra Mundial. L'almirall era qui comandava la Gran Flota britànica i l'almirall la Flota alemanya. L'acció es va desenvolupar a uns 121 km de les costes daneses de Jutlàndia, a l'estret de Skagerrak, el 31 de maig i l'1 de juny de 1916. rdf:langString
Bitva u Jutska, neboli též bitva u Skagerraku, byla největší námořní bitva první světové války a zároveň šlo o jedinou bitvu této války, ve které se vzájemně utkaly hlavní síly britského a německého loďstva. Bitva se uskutečnila 31. května a 1. června 1916 v Severním moři u pobřeží Jutského poloostrova (resp. u Skagerraku). Střetla se v ní britská Grand Fleet admirála Sira Johna Jellicoe s německou Hochseeflotte viceadmirála Reinharda Scheera. Bylo to třetí střetnutí loďstev ocelových bitevních lodí po menších, ale rozhodnějších bitvách rusko-japonské války ve Žlutém moři (1904) a u Cušimy (1905) a zároveň první bitva loďstev v éře (super)dreadnoughtů. rdf:langString
Η Γιουτλάνδη είναι χερσόνησος της κεντρικής Ευρώπης, που αποτελεί την ηπειρωτική Δανία, μεταξύ της Βόρειας Θάλασσας και της Βαλτικής. Σε απόσταση περίπου 70 ναυτικών μιλίων από τις δυτικές ακτές της έλαβε χώρα η μεγαλύτερη ναυμαχία του Α΄ Παγκοσμίου Πολέμου και μία από τις μεγαλύτερες και σημαντικότερες στην Ιστορία. Στις 31 Μαΐου 1916 αναμετρήθηκαν ο Μεγάλος στόλος του Βασιλικού Ναυτικού του Ηνωμένου Βασιλείου (Grand Fleet) και ο Στόλος Ανοικτής Θάλασσας του Γερμανικού Αυτοκρατορικού Ναυτικού (Hochseeflotee). Στην αναμέτρηση αυτή, την οποία οι Γερμανοί αποκαλούν Ναυμαχία του Σκαγεράκη, από το ομώνυμο στενό που χωρίζει τη Γιουτλάνδη από τη σκανδιναβική χερσόνησο, πήραν μέρος 250 πολεμικά πλοία, τα οποία επάνδρωναν περισσότεροι 60.000 ναυτικοί. Ποτέ, ως τότε, στην Ιστορία δεν βρέθηκαν αντιμ rdf:langString
The Battle of Jutland (German: Skagerrakschlacht, the Battle of the Skagerrak) was a naval battle fought between Britain's Royal Navy Grand Fleet, under Admiral Sir John Jellicoe, and the Imperial German Navy's High Seas Fleet, under Vice-Admiral Reinhard Scheer, during the First World War. The battle unfolded in extensive manoeuvring and three main engagements (the battlecruiser action, the fleet action and the night action), from 31 May to 1 June 1916, off the North Sea coast of Denmark's Jutland Peninsula. It was the largest naval battle and the only full-scale clash of battleships in that war. Jutland was the third fleet action between steel battleships, following the Battle of the Yellow Sea in 1904 and the Battle of Tsushima in 1905, during the Russo-Japanese War. Jutland was the las rdf:langString
Die Seeschlacht vor dem Skagerrak, im Allgemeinen auch Skagerrakschlacht oder (nach der englischen Bezeichnung Battle of Jutland) Schlacht von Jütland genannt, war die größte Seeschlacht des Ersten Weltkrieges zwischen der deutschen Hochseeflotte und der Grand Fleet der Royal Navy vom 31. Mai 1916 bis zum 1. Juni 1916 in den Gewässern vor Jütland. Sie war die größte Flottenschlacht zwischen Großkampfschiffen, die überwiegend bei Tageslicht ausgefochten wurde. rdf:langString
La batalo de Jutlando (31-an de majo – 1-an de junio 1916) estis la plej granda batalo inter la brita kaj la germana mararmeoj, dum la Unua Mondmilito. La batalo okazis en la Skagerrak-markolo – kiu ligas la Nordan kaj la Baltan marojn -, 100 km de la dania Jutlando. Scheer komandis ataki la britan floton per detru-ŝipoj kaj aliaj malpezaj ŝipoj, dum la pezaj batalŝipoj povas retiriĝi. Jellicoe same evitis la atakon –timante forton de la torpedoŝipoj – tiel la batalo finiĝis sendecide. rdf:langString
La bataille du Jutland (ou bataille de Skagerrak pour les allemands) est la plus grande bataille navale de la Première Guerre mondiale et probablement l'une des plus complexes de l'histoire. Elle opposa pendant deux jours la Royal Navy britannique à la Kaiserliche Marine (Marine impériale allemande) en mer du Nord, à 200 km au nord-ouest de la péninsule danoise du Jutland en mai-juin 1916. rdf:langString
La batalla de Jutlandia (en alemán: Skagerrakschlacht, "la batalla de Skagerrak") fue el mayor combate naval de la Primera Guerra Mundial, única confrontación directa de gran magnitud entre dos flotas de toda la guerra, que enfrentó a la Flota de Alta Mar de la Marina Imperial Alemana y a la Marina Real Británica entre el 31 de mayo y el 1 de junio de 1916, frente a las costas de Dinamarca, en el mar del Norte. rdf:langString
Pertempuran Jutland (bahasa Jerman: Skagerrakschlacht, Pertempuran Skagerrak) adalah pertempuran laut antara Armada Utama Royal Navy di bawah Laksamana Sir John Jellicoe, melawan Armada Laut Utara Angkatan Laut Kekaisaran Jerman di bawah Laksamana Madya Reinhard Scheer selama Perang Dunia Pertama. Pertempuran bermula dengan manuver ekstensif dan tiga aksi utama (aksi kapal perusak, aksi armada dan aksi malam), 31 Mei-1 Juni 1916, si lepas pantai Laut Utara dari Semenanjung Jutland milik Denmark. Pertempuran ini adalah pertempuran laut terbesar dan satu-satunya konflik kapal perang berskala penuh dalam perang itu. Pertempuran Jutland merupakan kontak armada ketiga antara kapal perang baja, setelah pertempuran-pertempuran Laut Kuning (1904) dan Tsushima (1905) yang lebih kecil namun lebih me rdf:langString
Bitwa jutlandzka (w historiografii niemieckiej zwana bitwą na Skagerraku, niem. Skagerrakschlacht) – bitwa morska stoczona 31 maja i 1 czerwca 1916 roku na Morzu Północnym w pobliżu Półwyspu Jutlandzkiego i Skagerraku, pomiędzy zespołami flot: brytyjskiej Royal Navy i niemieckiej Kaiserliche Marine. Była to największa bitwa morska I wojny światowej i jedyne w tym konflikcie starcie flot liniowych. rdf:langString
A batalha da Jutlândia (em alemão: Skagerrakschlacht , lit. "Batalha do Escagerraque; em dinamarquês: Søslaget ved Jylland / Søslaget om Skagerrak) foi a maior batalha naval da Primeira Guerra Mundial e o único confronto em grande escala entre couraçados que teve lugar naquela guerra. Foi também o segundo (depois da batalha de Tsushima em 1905) e último combate em grande escala entre navios de aço couraçados. Segundo alguns critérios é a maior batalha naval da História. A batalha teve lugar de 31 de Maio a 1 de Junho de 1916 e as forças navais combatentes foram as esquadras britânica e alemã. rdf:langString
Skagerrakslaget (tyska: Skagerrakschlacht; danska: Søslaget ved Jylland / Søslaget om Skagerrak, engelska: Battle of Jutland, "Slaget vid Jylland" eller "Slaget vid Jutland"), var det största sjöslaget under första världskriget och den enda fullskaliga sammandrabbningen mellan slagskepp i detta krig. Slaget utkämpades den 31 maj – 1 juni 1916, i Nordsjön nära Jylland, Danmarks fastland. De krigförande parterna var tyska Kejserliga marinens Högsjöflotta, som leddes av viceamiral Reinhard Scheer, och brittiska Royal Navys huvudflotta Grand Fleet, som leddes av amiral sir John Jellicoe. rdf:langString
日德兰海战(英語:Battle of Jutland),德国称斯卡格拉克海峡海战(德語:Skagerrakschlacht)是英国皇家海军(含澳大利亚皇家海军与皇家加拿大海军的舰只)与德意志帝国海军于1916年5月底在距离丹麦日德兰半岛西海岸约80英里(128公里)的北海海域爆发的一场海战。这是第一次世界大战中最大规模,以及史上參戰戰艦數量最龐大的海戰,也是这场战争中交战双方唯一一次全面出动的舰队主力决战。 德国計劃由弗朗茨·馮·希佩爾海軍中將率领以5艘戰鬥巡洋艦為主力的戰隊,引誘戴维·贝蒂海军中将率领以6艘戰列巡洋艦及4艘超無畏艦為主力的英國戰隊進入公海舰队所設的陷阱。但由於德國海軍密碼被英方破譯,英國本土艦隊同時出動,该计划破产。 德国的希佩爾海军中將与英国的贝蒂海军中将交鋒的結果以希佩爾海军中將所统帅的舰队轻松擊沉2艘英军戰鬥巡洋艦后主動撤離而結束第一回合戰斗。随后,德国舍尔海军上将与與希佩爾海军中將匯合後,英国贝蒂海军中将的四艘超无畏舰依靠较高的航速成功逃离並成功將公海舰队引向由英国杰利科海军上将指挥的英國本土舰队,雙方总计投入超過250艘軍艦在北海激戰至日落。占据数量优势的英國本土舰队希望在另一日早上繼續戰鬥,但德国公海舰队最後選擇避戰。 rdf:langString
rdf:langString Battle of Jutland
rdf:langString معركة يوتلاند
rdf:langString Batalla naval de Jutlàndia
rdf:langString Bitva u Jutska
rdf:langString Skagerrakschlacht
rdf:langString Ναυμαχία της Γιουτλάνδης
rdf:langString Batalo de Jutlando
rdf:langString Batalla de Jutlandia
rdf:langString Cath na hIútlainn
rdf:langString Bataille du Jutland
rdf:langString Pertempuran Jutlandia
rdf:langString Battaglia dello Jutland
rdf:langString ユトランド沖海戦
rdf:langString 유틀란트 해전
rdf:langString Zeeslag bij Jutland
rdf:langString Batalha da Jutlândia
rdf:langString Bitwa jutlandzka
rdf:langString Ютландское сражение
rdf:langString Ютландська битва (1916)
rdf:langString Skagerrakslaget
rdf:langString 日德兰海战
rdf:langString Battle of Jutland
xsd:float 56.70000076293945
xsd:float 5.866666793823242
xsd:integer 4563
xsd:integer 1124790538
rdf:langString The Battle of Jutland, 1916
xsd:integer 1
xsd:integer 3
xsd:integer 4
xsd:integer 5
xsd:integer 8
xsd:integer 177
xsd:integer 507
xsd:integer 674
xsd:integer 2551
xsd:integer 6094
rdf:langString
rdf:langString
rdf:langString David Beatty
rdf:langString John Jellicoe
rdf:langString Reinhard Scheer
rdf:langString Franz Hipper
rdf:langString Battle of Jutland
xsd:gMonthDay --05-31
xsd:date 2011-03-17
xsd:integer 300
rdf:langString North Sea, near Denmark
rdf:langString Inconclusive; both sides claim victory
xsd:integer 1
xsd:integer 5
xsd:integer 6
xsd:integer 8
xsd:integer 9
xsd:integer 11
xsd:integer 16
xsd:integer 26
xsd:integer 28
xsd:integer 61
xsd:integer 78
rdf:langString
rdf:langString Total: 151 combat ships
rdf:langString Total: 99 combat ships
xsd:string 56.7 5.866666666666667
rdf:langString La Batalla naval de Jutlàndia va ser el principal enfrontament naval mantingut entre la flota britànica i l'alemanya durant la I Guerra Mundial. L'almirall era qui comandava la Gran Flota britànica i l'almirall la Flota alemanya. L'acció es va desenvolupar a uns 121 km de les costes daneses de Jutlàndia, a l'estret de Skagerrak, el 31 de maig i l'1 de juny de 1916. La batalla fou l'únic enfrontament a gran escala entre cuirassats durant la I Guerra Mundial i la darrera de flotes de cuirassats. Ambdós almiralls van intentar atraure una part de la flota enemiga per destruir-la abans que pogués intervenir el cos principal.
rdf:langString Bitva u Jutska, neboli též bitva u Skagerraku, byla největší námořní bitva první světové války a zároveň šlo o jedinou bitvu této války, ve které se vzájemně utkaly hlavní síly britského a německého loďstva. Bitva se uskutečnila 31. května a 1. června 1916 v Severním moři u pobřeží Jutského poloostrova (resp. u Skagerraku). Střetla se v ní britská Grand Fleet admirála Sira Johna Jellicoe s německou Hochseeflotte viceadmirála Reinharda Scheera. Bylo to třetí střetnutí loďstev ocelových bitevních lodí po menších, ale rozhodnějších bitvách rusko-japonské války ve Žlutém moři (1904) a u Cušimy (1905) a zároveň první bitva loďstev v éře (super)dreadnoughtů. Záměrem německé Hochseeflotte bylo vylákat do léčky a zničit část britské Grand Fleet, neboť Hochseeflotte nebyla dost silná na to, aby se (s nadějí na vítězství) postavila celé Grand Fleet. To mělo uvolnit britskou námořní blokádu Německa a umožnit operace německého obchodního loďstva. Britská Grand Fleet naopak chtěla zničit celou Hochseeflotte, případně ji zablokovat v přístavech, aby nemohla ohrozit britské zásobovací lodní trasy. Německý plán byl použít pět moderních bitevních křižníků průzkumné eskadry viceadmirála Franz von Hippera k vylákání bitevních křižníků viceadmirála Sira Davida Beattyho před bitevní lodě německého loďstva. Do předpokládané trasy britských lodí měly být rozmístěny ponorky. Britové ze zachyceného radiového provozu usoudili, že se na německé straně chystá velká operace a britská Grand Fleet vyplula ještě předtím, než německé ponorky zaujaly své pozice. Odpoledne 31. května se předsunuté Beattyho bitevní křižníky střetly s předsunutými Hipperovými křižníky ještě předtím, než Němci předpokládali, že k nějakému střetu dojde. Hipper obrátil na jih vstříc Scheerově Hochseeflotte a Beatty ho následoval. Během následujícího střetu (takzvaný Run to the South), kdy pět německých bitevních křižníků čelilo přesile šesti Beattyho bitevních křižníků a čtyř rychlých bitevních lodí kontradmirála , přišel Beatty o dva bitevní křižníky, které po zásahu explodovaly. Když Beatty zpozoroval Scheerovu Hochseeflotte, obrátil zpět na sever, čímž se Evan-Thomasovy bitevní lodě staly zadním vojem ustupující britské formace. Hipper a Scheer pronásledovali ustupující britský předsunutý svaz (takzvaný Run to the North), aniž by tušili, že je Beatty vede k Jellicoeově Grand Fleet. Mezi 18:30 a soumrakem (přibližně 20:30) se obě loďstva – celkem na 250 lodí – dvakrát navzájem střetla za světelných podmínek, které zvýhodňovaly Brity (britské lodě mizely v nadcházejícím soumraku, zatímco německé se rýsovaly proti zapadajícímu slunci). Bylo potopeno čtrnáct britských a jedenáct německých lodí s velkými ztrátami na životech. Po západu slunce a během noci se Jellicoe snažil manévrovat tak, aby odřízl Němcům ústup na základnu, přičemž doufal, že druhého dne bude boj pokračovat. Během noci ale Scheer prorazil skrz britské lehké síly, které tvořily zadní voj Grand Fleet a vrátil se na základnu. Obě strany si nárokovaly vítězství. Britové ztratili více lodí (co do výtlaku téměř dvakrát více, než Němci) a více než dvojnásobný počet námořníků. Britský tisk kritizoval neschopnost Grand Fleet vybojovat rozhodující bitvu, ale Scheerův plán zničit podstatnou část Grand Fleet také selhal a i navzdory ztrátám si Britové udrželi na Severním moři převahu. Německé loďstvo svojí přetrvávající existencí nutilo Brity držet vlastní bitevní lodě v Severním moři (koncept tzv. ). Bitva také potvrdila německou doktrínu, že Hochseeflotte se musí vyvarovat přímého střetu s celou Grand Fleet. Koncem roku 1916, po dalších neúspěšných pokusech, jak zvrátit početní převahu Royal Navy, obrátilo císařské loďstvo své úsilí k neomezené ponorkové válce s cílem zničit obchodní loďstvo Dohody a neutrálů, kteří zásobovali Británii. To vedlo v dubnu 1917 ke vstupu USA do války na straně Dohody.
rdf:langString معركة يوتلاند (بالإنجليزية: Battle of Jutland)‏ هي أكبر المعارك البحرية في الحرب العالمية الأولى وقعت في 31 مايو 1916 بين الأسطول البريطاني والألماني شرق يوتلاند في بحر الشمال. وتعتبر المعركة البحرية الوحيدة التي شاركت بها البوارج الحربية في الحرب العالمية الأولى. على الرغم من تكبد القوات البريطانية لخسائر بلغت 6,000 جندي و 177 أسيرا ودمرت 14 سفينة حربية من الأسطول إلا أنها أستطاعت إجبار الأسطول الألماني على التراجع لكن دون تحقيق نتيجة حاسمة خسر الألمان 2,500 قتيلا 14 وسفينة حربية وحققت المعركة للبريطانيين هيمنة على بحر الشمال .
rdf:langString Η Γιουτλάνδη είναι χερσόνησος της κεντρικής Ευρώπης, που αποτελεί την ηπειρωτική Δανία, μεταξύ της Βόρειας Θάλασσας και της Βαλτικής. Σε απόσταση περίπου 70 ναυτικών μιλίων από τις δυτικές ακτές της έλαβε χώρα η μεγαλύτερη ναυμαχία του Α΄ Παγκοσμίου Πολέμου και μία από τις μεγαλύτερες και σημαντικότερες στην Ιστορία. Στις 31 Μαΐου 1916 αναμετρήθηκαν ο Μεγάλος στόλος του Βασιλικού Ναυτικού του Ηνωμένου Βασιλείου (Grand Fleet) και ο Στόλος Ανοικτής Θάλασσας του Γερμανικού Αυτοκρατορικού Ναυτικού (Hochseeflotee). Στην αναμέτρηση αυτή, την οποία οι Γερμανοί αποκαλούν Ναυμαχία του Σκαγεράκη, από το ομώνυμο στενό που χωρίζει τη Γιουτλάνδη από τη σκανδιναβική χερσόνησο, πήραν μέρος 250 πολεμικά πλοία, τα οποία επάνδρωναν περισσότεροι 60.000 ναυτικοί. Ποτέ, ως τότε, στην Ιστορία δεν βρέθηκαν αντιμέτωπα τόσο πολλά και τόσο μεγάλα σκάφη, με τόσο μεγάλη δύναμη πυρός.
rdf:langString The Battle of Jutland (German: Skagerrakschlacht, the Battle of the Skagerrak) was a naval battle fought between Britain's Royal Navy Grand Fleet, under Admiral Sir John Jellicoe, and the Imperial German Navy's High Seas Fleet, under Vice-Admiral Reinhard Scheer, during the First World War. The battle unfolded in extensive manoeuvring and three main engagements (the battlecruiser action, the fleet action and the night action), from 31 May to 1 June 1916, off the North Sea coast of Denmark's Jutland Peninsula. It was the largest naval battle and the only full-scale clash of battleships in that war. Jutland was the third fleet action between steel battleships, following the Battle of the Yellow Sea in 1904 and the Battle of Tsushima in 1905, during the Russo-Japanese War. Jutland was the last major battle in history fought primarily by battleships. Germany's High Seas Fleet intended to lure out, trap, and destroy a portion of the British Grand Fleet, as the German naval force was insufficient to openly engage the entire British fleet. This formed part of a larger strategy to break the British blockade of Germany and to allow German naval vessels access to the Atlantic. Meanwhile, Great Britain's Royal Navy pursued a strategy of engaging and destroying the High Seas Fleet, thereby keeping German naval forces contained and away from Britain and her shipping lanes. The Germans planned to use Vice-Admiral Franz Hipper's fast scouting group of five modern battlecruisers to lure Vice-Admiral Sir David Beatty's battlecruiser squadrons into the path of the main German fleet. They stationed submarines in advance across the likely routes of the British ships. However, the British learned from signal intercepts that a major fleet operation was likely, so on 30 May Jellicoe sailed with the Grand Fleet to rendezvous with Beatty, passing over the locations of the German submarine picket lines while they were unprepared. The German plan had been delayed, causing further problems for their submarines, which had reached the limit of their endurance at sea. On the afternoon of 31 May, Beatty encountered Hipper's battlecruiser force long before the Germans had expected. In a running battle, Hipper successfully drew the British vanguard into the path of the High Seas Fleet. By the time Beatty sighted the larger force and turned back towards the British main fleet, he had lost two battlecruisers from a force of six battlecruisers and four powerful battleships—though he had sped ahead of his battleships of 5th Battle Squadron earlier in the day, effectively losing them as an integral component for much of this opening action against the five ships commanded by Hipper. Beatty's withdrawal at the sight of the High Seas Fleet, which the British had not known were in the open sea, would reverse the course of the battle by drawing the German fleet in pursuit towards the British Grand Fleet. Between 18:30, when the sun was lowering on the western horizon, back-lighting the German forces, and nightfall at about 20:30, the two fleets—totalling 250 ships between them—directly engaged twice. Fourteen British and eleven German ships sank, with a total of 9,823 casualties. After sunset, and throughout the night, Jellicoe manoeuvred to cut the Germans off from their base, hoping to continue the battle the next morning, but under the cover of darkness Scheer broke through the British light forces forming the rearguard of the Grand Fleet and returned to port. Both sides claimed victory. The British lost more ships and twice as many sailors but succeeded in containing the German fleet. The British press criticised the Grand Fleet's failure to force a decisive outcome, while Scheer's plan of destroying a substantial portion of the British fleet also failed. The British strategy of denying Germany access to both the United Kingdom and the Atlantic did succeed, which was the British long-term goal. The Germans' "fleet in being" continued to pose a threat, requiring the British to keep their battleships concentrated in the North Sea, but the battle reinforced the German policy of avoiding all fleet-to-fleet contact. At the end of 1916, after further unsuccessful attempts to reduce the Royal Navy's numerical advantage, the German Navy accepted that its surface ships had been successfully contained, subsequently turning its efforts and resources to unrestricted submarine warfare and the destruction of Allied and neutral shipping, which—along with the Zimmermann Telegram—by April 1917 triggered the United States of America's declaration of war on Germany. Subsequent reviews commissioned by the Royal Navy generated strong disagreement between supporters of Jellicoe and Beatty concerning the two admirals' performance in the battle. Debate over their performance and the significance of the battle continues to this day.
rdf:langString La batalo de Jutlando (31-an de majo – 1-an de junio 1916) estis la plej granda batalo inter la brita kaj la germana mararmeoj, dum la Unua Mondmilito. La batalo okazis en la Skagerrak-markolo – kiu ligas la Nordan kaj la Baltan marojn -, 100 km de la dania Jutlando. La germanan mararmeon komandis Reinhard Scheer kaj Franz von Hipper, la britajn John Jellicoe kaj David Beatty. Posttagmeze, la 4-an horon ambaŭ armeoj ekpafadis, la britoj suferis gravajn perdojn, retiriĝis kaj ŝipis al ĉefaj fortoj de Jellicoe. La germanoj sekvis ilin kaj la batalo rebrulis du horojn poste. La krepusko estis favora por la britoj, tiel Scheer baldaŭ evitis la malamikajn fortojn. Kiam la germana ŝiparo ŝanĝis direkton al la hejmo, trafis la britan floton. La britoj intence manovris tiel, por ke ili alvenu inter la germanaj ŝipoj kaj la apogbazoj. Scheer komandis ataki la britan floton per detru-ŝipoj kaj aliaj malpezaj ŝipoj, dum la pezaj batalŝipoj povas retiriĝi. Jellicoe same evitis la atakon –timante forton de la torpedoŝipoj – tiel la batalo finiĝis sendecide. Ambaŭ batalinta parto deklaris sin venkinto: la germanoj sinkigis, detruis pli da ŝipoj ol la britoj, dum la britoj rezervis siajn poziciojn en la Norda maro.
rdf:langString La batalla de Jutlandia (en alemán: Skagerrakschlacht, "la batalla de Skagerrak") fue el mayor combate naval de la Primera Guerra Mundial, única confrontación directa de gran magnitud entre dos flotas de toda la guerra, que enfrentó a la Flota de Alta Mar de la Marina Imperial Alemana y a la Marina Real Británica entre el 31 de mayo y el 1 de junio de 1916, frente a las costas de Dinamarca, en el mar del Norte. Los alemanes, al mando del vicealmirante Reinhard Scheer, planeaban usar los cinco modernos cruceros de batalla del vicealmirante Franz von Hipper como cebo para atraer a la escuadra de Sir David Beatty hacia el grueso de la flota alemana, con el fin de destruirla. Sin embargo, la flota británica, al mando del almirante Sir John Jellicoe detectó, gracias a algunas comunicaciones interceptadas, que se estaba proyectando una operación a gran escala, por lo que el 30 de mayo la flota de Jellicoe zarpó con la intención de reunirse con Beatty. La tarde del día 31, Beatty y Hipper se encontraron el uno con el otro y en el curso de una batalla convencional, atrajeron a los británicos hacia la Flota de Alta Mar. Sin embargo, Beatty cambió el rumbo en el último momento y huyó en busca de la Gran Flota, por lo que las dos flotas mayores del Imperio Alemán y el Reino Unido de Gran Bretaña e Irlanda (unas 250 naves en total) acabaron viéndose las caras en una dura batalla entre las 18:30 de la tarde y la caída de la noche, que aconteció en torno a las 20:30. Resultaron hundidos 14 barcos británicos y 11 alemanes, con grandes pérdidas de vidas humanas. Jellicoe trató de cortar el camino de la flota alemana hacia su base con el fin de continuar la batalla por la mañana, pero Scheer consiguió romper el bloqueo británico arropado por la oscuridad y regresó a puerto. Ambos bandos reclamaron la victoria. Los británicos perdieron más barcos y hombres, pero evitaron caer en la emboscada de Scheer. Los alemanes siguieron constituyendo una amenaza que requirió la concentración de la marina británica en el mar del Norte, pero nunca lograron el dominio de los océanos. En su lugar, la Marina Alemana recondujo sus esfuerzos y recursos hacia una guerra submarina sin restricciones.
rdf:langString Die Seeschlacht vor dem Skagerrak, im Allgemeinen auch Skagerrakschlacht oder (nach der englischen Bezeichnung Battle of Jutland) Schlacht von Jütland genannt, war die größte Seeschlacht des Ersten Weltkrieges zwischen der deutschen Hochseeflotte und der Grand Fleet der Royal Navy vom 31. Mai 1916 bis zum 1. Juni 1916 in den Gewässern vor Jütland. Sie war die größte Flottenschlacht zwischen Großkampfschiffen, die überwiegend bei Tageslicht ausgefochten wurde. Die deutsche Flotte plante einen Vorstoß gegen die Handelsschifffahrt an der Südküste Norwegens, um dabei einzelne britische Einheiten oder Verbände wie die Schlachtkreuzerflotte aufzuspüren. Das Skagerrak ermöglichte dabei einen alternativen Rückzugsweg in die Ostsee. Der britische Nachrichtendienst hatte die deutschen Befehle jedoch auswerten können, und die Royal Navy plante daraufhin, die deutsche Flotte zwischen der Grand Fleet und den Schlachtkreuzern einzuschließen. Am Nachmittag des 31. Mai trafen die Schlachtkreuzergeschwader aufeinander. Der Kampf verlagerte sich nach Süden, bis es zum Zusammentreffen mit dem deutschen Hauptverband kam. Das britische Geschwader wendete daraufhin nach Norden zur britischen Hauptstreitmacht. Zwischen 19:30 Uhr und Einbruch der Dunkelheit um 21:30 Uhr bekämpften sich dann beide Flotten mit zusammen etwa 250 Schiffen. Im Schutz der Dunkelheit gelang der deutschen Flotte der Durchbruch durch die britische Formation und anschließend die Rückkehr in die Heimathäfen. Der Ausgang der Schlacht ist differenziert zu beurteilen: Die Briten hatten deutlich höhere Verluste an Menschenleben und Schiffen zu beklagen, obwohl sie die stärkeren Kräfte in die Schlacht führten. Der Erfolg der deutschen Seite bestand de facto jedoch nur darin, ein Unentschieden erreicht zu haben. Darüber hinaus änderte die Schlacht nichts an der strategischen Ausgangslage, was es der Royal Navy ermöglichte, die Seeblockade bis zum Ende des Krieges aufrechtzuerhalten, da die deutsche Hochseeflotte keine Entscheidungsschlacht mehr wagte.
rdf:langString Tharla Cath na hIútlainn amach ó chósta na Danmhairge ar 31 Bealtaine -1 Meitheamh 1916, an cath cabhlaigh is mó den Chogadh Mór idir cabhlaigh na Breataine agus na Gearmáine. Chaill cabhlach na Breataine níos mó soitheach ná a chéile comhraic ach ní leor an méid sin le baint dá fhorlámhas mara.
rdf:langString Pertempuran Jutland (bahasa Jerman: Skagerrakschlacht, Pertempuran Skagerrak) adalah pertempuran laut antara Armada Utama Royal Navy di bawah Laksamana Sir John Jellicoe, melawan Armada Laut Utara Angkatan Laut Kekaisaran Jerman di bawah Laksamana Madya Reinhard Scheer selama Perang Dunia Pertama. Pertempuran bermula dengan manuver ekstensif dan tiga aksi utama (aksi kapal perusak, aksi armada dan aksi malam), 31 Mei-1 Juni 1916, si lepas pantai Laut Utara dari Semenanjung Jutland milik Denmark. Pertempuran ini adalah pertempuran laut terbesar dan satu-satunya konflik kapal perang berskala penuh dalam perang itu. Pertempuran Jutland merupakan kontak armada ketiga antara kapal perang baja, setelah pertempuran-pertempuran Laut Kuning (1904) dan Tsushima (1905) yang lebih kecil namun lebih menentukan selama Perang Rusia-Jepang. Jutland merupakan pertempuran besar terakhir dalam sejarah dunia yang melibatkan kapal perang. Armada Laut Utara Jerman berusaha memancing, menjebak, dan menghancurkan sebagian dari Armada Utama Inggris, karena angkatan laut Jerman tidak cukup besar untuk melawan AL Inggris dalam suatu pertempuran terbuka yang melibatkan seluruh armada Inggris. Ini merupakan bagian dari strategi yang lebih besar untuk mematahkan blokade Jerman oleh Inggris dan untuk membuka akses AL Jerman ke Samudra Atlantik. Sementara itu, Royal Navy mengejar strategi mencari dan menghancurkan Armada Laut Utara, dengan demikian AL Jerman terkepung dan jauh dari jalur pelayaran Inggris. Jerman berencana untuk menggunakan kelompok pengintai cepat pimpinan Laksamana Madya Franz Hipper yang mencakup lima kapal perusak modern untuk memancing skuadron kapal perusak Laksamana Madya Sir David Beatty ke arah armada utama Jerman. Mereka menyiapkan kapal selam di muka di seluruh kemungkinan rute dari kapal-kapal Inggris. Namun, Inggris mengetahui bahwa aksi AL besar mungkin akan terjadi dari sadapan sinyal, sehingga pada tanggal 30 Mei Jellicoe berlayar dengan Armada Besar untuk bertemu dengan Beatty, melewati garis kapal selam saat mereka tidak siap. Rencana Jerman telah tertunda, menyebabkan masalah lebih lanjut untuk kapal selam, yang telah mencapai batas daya tahan mereka di laut. Pada sore hari tanggal 31 Mei, Beatty bertemu armada kapal perusak Hipper jauh lebih cepat dari yang Jerman perkirakan. Dalam pertempuran yang berjalan, Hipper berhasil memancing vanguard Inggris ke jalur High Seas Fleet. Pada saat Beatty melihat kekuatan lebih besar dan berbalik kembali menuju armada utama Inggris, dia telah kehilangan dua dari enam kapal perusak dan empat kapal perang kuat – meskipun dia telah melesat ke depan kapal perang dari Skuadron Pertempuran 5 sebelumnya pada hari itu, secara efektif kehilangan mereka sebagai komponen integral dari sebagian besar aksi pembukaan melawan lima kapal Hipper. Mundurnya Beatty saat melihat High Seas Fleet, yang Inggris tidak tahu berada di laut terbuka, akan membalikkan jalannya pertempuran dengan memancing armada Jerman untuk mengejar Armada Besar Britania. Antara 18:30, ketika matahari telah tenggelam di ufuk barat di belakang pasukan Jerman, dan malam hari sekitar pukul 20:30, kedua armada – 250 kapal antara mereka – langsung bertempur dua kali. Empat belas kapal Inggris dan sebelas kapal Jerman tenggelam, dengan banyak korban jiwa. Setelah matahari terbenam, dan sepanjang malam, Jellicoe melakukan manuver untuk memotong Jerman dari pangkalan mereka, berharap untuk melanjutkan pertempuran keesokan harinya, tetapi di balik kegelapan Scheer menerobos kapal-kapal ringan Inggris yang mencakup baris belakang Armada Besar dan kembali ke pelabuhan. Kedua belah pihak mengklaim kemenangan. Inggris kehilangan lebih banyak kapal dan dua kali lebih banyak pelaut tapi berhasil menahan armada Jerman. Namun, pers Inggris mengkritik Armada Besar karena gagal memperoleh kemenangan besar, sementara rencana Scheer menghancurkan sebagian besar armada Inggris juga gagal. Akhirnya, strategi Inggris yang dimaksudkan untuk menutup akses Jerman ke Inggris dan Atlantik tidak berhasil, meskipun hal tersebut merupakan tujuan jangka panjang mereka. AL Jerman terus menjadi ancaman, sehingga Inggris perlu menugaskan kapal perang mereka di Laut Utara, tetapi pertempuran ini memperkuat kebijakan laut Jerman untuk menghindari baku hantam langsung. Pada akhir tahun 1916, setelah usaha yang gagal untuk mengurangi keunggulan numerik Angkatan Laut Britania, AL Jerman menerima fakta bahwa kapal permukaan mereka telah berhasil tertahan, sehingga mereka mengalihkan upaya dan sumber daya mereka kepada perang kapal selam tak terbatas dan menghancurkan pengiriman netral dan sekutu, yang - bersama dengan Telegram Zimmermann - memicu pernyataan perang Amerika Serikat terhadap Jerman pada April 1917. Ulasan Royal Navy menghasilkan perselisihan kuat antara pendukung Jellicoe dan Beatty mengenai kinerja kedua laksamana dalam pertempuran. Perdebatan atas kinerja mereka dan pentingnya pertempuran berlanjut hingga hari ini.
rdf:langString La bataille du Jutland (ou bataille de Skagerrak pour les allemands) est la plus grande bataille navale de la Première Guerre mondiale et probablement l'une des plus complexes de l'histoire. Elle opposa pendant deux jours la Royal Navy britannique à la Kaiserliche Marine (Marine impériale allemande) en mer du Nord, à 200 km au nord-ouest de la péninsule danoise du Jutland en mai-juin 1916. Après plus de deux ans d'attente et plusieurs occasions manquées, la Grand Fleet britannique, commandée par l'amiral John Jellicoe, réussit à contraindre la Hochseeflotte, la Flotte de haute mer de la Marine impériale allemande, aux ordres de l'amiral Reinhard Scheer, à une grande confrontation au milieu de la mer du Nord. La bataille générale, impliquant au total 250 navires de tous types, commença à 18 h 30, le 31 mai 1916 et dura deux heures. À la suite des mauvaises conditions de visibilité et d'erreurs des Britanniques, elle ne fut pas décisive, malgré la supériorité numérique de ces derniers. Cependant, Jellicoe réussit à couper la route de repli des navires allemands vers leurs ports, et était persuadé d'avoir l'occasion d'une bataille décisive pour le lendemain matin. Mais Scheer, déterminé à sauver sa flotte à n'importe quel prix, traversa le dispositif britannique à la faveur de la nuit et regagna les bases de Wilhelmshaven, protégées par des champs de mines. L'affrontement a coûté quatorze bâtiments aux Britanniques et onze aux Allemands, ainsi que des milliers de victimes humaines. Les deux camps revendiquèrent chacun la victoire. Même s'il est vrai que les pertes des Britanniques en vies humaines et en navires ont été les plus importantes, les marins allemands n'étaient pas dupes et avaient conscience d'avoir échappé de peu à un désastre. La flotte de haute-mer allemande resta dès lors dans ses ports, hormis quelques brèves sorties en août 1916 et avril 1918. Certes, elle continuait de constituer une menace, obligeant les Britanniques à maintenir de nombreuses unités en mer du Nord, mais jamais plus la Marine allemande ne tenta un affrontement aussi significatif en mer du Nord. Désormais, elle allait consacrer ses principaux efforts à la guerre sous-marine.
rdf:langString De Zeeslag bij Jutland (31 mei – 1 juni 1916) tussen de Britse en de Duitse marine, ook Slag voor het Skagerrak genoemd, was de grootste zeeslag uit de Eerste Wereldoorlog. Het was na de Slag bij de Doggersbank (1915) de laatste van twee ontmoetingen waarbij dreadnoughts van de strijdende partijen elkaar tijdens de Eerste Wereldoorlog bevochten.
rdf:langString ユトランド沖海戦(ユトランドおきかいせん、英語: Battle of Jutland、ドイツ語: Schlacht von Jütland、デンマーク語: Søslaget ved Jylland)は、第一次世界大戦中デンマークのユトランド半島(ジャトランド半島)沖で1916年5月31日から6月1日にかけて戦われた、イギリス海軍とドイツ海軍との海戦。同大戦中最大の海戦であり、唯一の主力艦隊同士による決戦であった。 スカゲラックの戦い(英語: Battle of the Skagerrak、ドイツ語: Skagerrakschlacht、デンマーク語: Søslaget om Skagerrak)とも呼ばれる。
rdf:langString 유틀란트 해전(Battle of Jutland, 1916년 5월 31일 ~ 6월 1일)은 독일 제국과 영국의 함대가 1916년 5월 31일부터 6월 1일 이틀 동안 덴마크의 유틀란트 부근의 북해에서 벌인 해전이다. 이 전투는 제1차 세계 대전 중의 가장 큰 해전이었고, 역사상 유일한 전함간 이었다. 전투에는 셰어(Reinhard Scheer) 부제독이 독일 해군의 외양 함대(High Seas Fleet)를, 존 젤리코(Sir John Jellicoe) 함장이 영국 해군의 영국 대함대(British Grand Fleet)를 지휘하였다. 대전 후, 양쪽 모두가 승리를 선언하였으나, 영국 해군은 더 많은 사상자를 내어 언론의 비난을 받았고, 독일 해군은 이후 잠수함을 이용한 무제한 공격에 관심을 기울였다.
rdf:langString La battaglia dello Jutland (in tedesco Skagerrakschlacht, in inglese Battle of Jutland) fu il più grande scontro navale della prima guerra mondiale in termini di naviglio impiegato: ebbe luogo fra il 31 maggio e il 1º giugno 1916 nelle acque del Mare del Nord, e vide scontrarsi le principali flotte da guerra operative nel corso del conflitto; la Royal Navy britannica e la Kaiserliche Marine tedesca.
rdf:langString Bitwa jutlandzka (w historiografii niemieckiej zwana bitwą na Skagerraku, niem. Skagerrakschlacht) – bitwa morska stoczona 31 maja i 1 czerwca 1916 roku na Morzu Północnym w pobliżu Półwyspu Jutlandzkiego i Skagerraku, pomiędzy zespołami flot: brytyjskiej Royal Navy i niemieckiej Kaiserliche Marine. Była to największa bitwa morska I wojny światowej i jedyne w tym konflikcie starcie flot liniowych. W bitwie jutlandzkiej uczestniczyło po obu stronach łącznie 250 okrętów różnych klas, a ich załogi liczyły w sumie około 105 000 osób. Brytyjska Grand Fleet dowodzona przez admirała Johna Jellicoe – wraz z Flotą Krążowników Liniowych wiceadmirała Davida Beatty'ego – dysponowała liczbą 151 jednostek. Niemiecka Hochseeflotte wiceadmirała Reinharda Scheera miała ich w składzie 99. Również przewaga w artylerii była po stronie Brytyjczyków. Niemiecki plan przewidywał wykorzystanie własnych krążowników liniowych 1. Grupy Rozpoznawczej wiceadmirała Franza Hippera do wciągnięcia pod lufy sił głównych Hochseeflotte ograniczonego zespołu okrętów Grand Fleet i zniszczenie ich po uzyskaniu chwilowej przewagi. Brytyjczycy, dzięki sprawnie działającemu wywiadowi, posiadali informację o ruchach przeciwnika i przeciwdziałając, wyprowadzili z baz własną flotę liniową. Ich intencją było doprowadzenie do rozstrzygającej bitwy, która miała zdecydować o dalszych losach toczącej się wojny. Krążowniki liniowe obu stron natknęły się na siebie wczesnym popołudniem. W pierwszej fazie boju admirał Hipper skutecznie wprowadził w pułapkę – zastawioną przez Hochseeflotte – zespół admirała Beatty'ego. Ten, po zorientowaniu się w przewadze Niemców, zawrócił w stronę własnych sił głównych. Doprowadziło to w efekcie do starcia obu potęg, w którym Brytyjczycy posiadali przewagę liczebną i znajdowali się w uprzywilejowanej pozycji taktycznej. Jednak lepiej manewrującej flocie niemieckiej udało się skutecznie oderwać od przeciwnika, wykorzystując zapadające ciemności. W nocnej fazie boju admirał Jellicoe usiłował przeciąć okrętom Kaiserliche Marine drogę do ich kotwicowisk, aby rankiem ponownie związać je w boju. Jednostki brytyjskie i niemieckie, głównie lżejsze, ścierały się tej nocy wielokrotnie, ale nie przeszkodziło to admirałowi Scheerowi bezpiecznie doprowadzić większość z nich do baz. W bitwie jutlandzkiej zatonęło 14 okrętów brytyjskich i 11 niemieckich, zginęło ponad 8500 marynarzy obu flot. Obie strony ogłosiły swoje zwycięstwo, chociaż żadna nie osiągnęła zakładanych przed bitwą celów. Taktyczny sukces odnieśli Niemcy, tracąc mniej jednostek i mając znacząco mniejsze straty ludzkie. Jednak Royal Navy zachowała swe panowanie na okalających Europę morzach i pełną zdolność do utrzymywania blokady ekonomicznej Niemiec, co doprowadziło do klęski głodu i niedożywienia w Niemczech. Kaiserliche Marine zaniechała wkrótce akcji wielkich jednostek nawodnych, koncentrując się na wymierzonej przeciwko brytyjskim szlakom handlowym nieograniczonej wojnie podwodnej.
rdf:langString Skagerrakslaget (tyska: Skagerrakschlacht; danska: Søslaget ved Jylland / Søslaget om Skagerrak, engelska: Battle of Jutland, "Slaget vid Jylland" eller "Slaget vid Jutland"), var det största sjöslaget under första världskriget och den enda fullskaliga sammandrabbningen mellan slagskepp i detta krig. Slaget utkämpades den 31 maj – 1 juni 1916, i Nordsjön nära Jylland, Danmarks fastland. De krigförande parterna var tyska Kejserliga marinens Högsjöflotta, som leddes av viceamiral Reinhard Scheer, och brittiska Royal Navys huvudflotta Grand Fleet, som leddes av amiral sir John Jellicoe. Tyskarna planerade att använda viceamiral Franz Hippers spaningsgrupp om fem moderna slagkryssare för att lura in viceamiral sir David Beattys slagkryssareeskader i den tyska slagflottans eldlinje och därmed förstöra den. Engelsmännen hade dock med hjälp av signalspaning fått reda på att en större flottoperation planerades och den 30 maj seglade Jellicoe ut med sin Grand Fleet för att sammanträffa med Beatty. På eftermiddagen den 31 maj möttes Beatty och Hipper och i det flyende södergående slag som uppstod förde Hipper den brittiska flottan i den tyska Högsjöflottans väg. Beatty vände om och forcerade mot den brittiska huvudflottan. De två huvudflottorna möttes i ett intensivt slag som utkämpades från 18.30 fram tills skymningen omkring 20.30. Sammanlagt deltog omkring 250 fartyg i striden. Fjorton brittiska och elva tyska fartyg sänktes med stora förluster i människoliv. Jellicoe försökte att skära av tyskarnas reträttväg för att kunna återuppta striden nästa morgon. Scheer lyckades dock korsa den brittiska linjens kölvatten och ta sig till hamn. Båda sidorna såg sig efter slaget som segrare. Britterna hade förlorat fler fartyg och lidit större manskapsförluster, men Scheers plan att förstöra Beattys eskadrar hade misslyckats. Den tyska Högsjöflottan fortsatte att utgöra ett allvarligt hot och britterna var tvungna att koncentrera sina slagskepp till Nordsjön. Tyskarna försökte dock aldrig mera utmana det brittiska sjöherraväldet utan förblev en fleet in being och satsade sina mödor och resurser på oinskränkt ubåtskrig. Illa sargade, brända lik av okända sjömän flöt i land både på svenska västkusten och danska västkusten under flera veckors tid efter slaget. Ofta begravdes de nära den plats där kroppen hade spolats upp. En sådan plats är Gullholmens gamla kyrkogård i Bohuslän. Långt in på 1980-talet hedrades den omärkta graven med en krans av lokalbefolkningen.
rdf:langString Ютландська битва — наймасштабніша морська битва між британським та німецьким флотами, що тривала з 31 травня по 1 червня 1916 у Північному морі на захід Ютландського півострова за часів Першої світової війни. У битві брали участь 249 бойових кораблів з обох сторін і, з огляду на загальний тоннаж суден учасників битви, це найбільша у світовій історії морська битва.
rdf:langString A batalha da Jutlândia (em alemão: Skagerrakschlacht , lit. "Batalha do Escagerraque; em dinamarquês: Søslaget ved Jylland / Søslaget om Skagerrak) foi a maior batalha naval da Primeira Guerra Mundial e o único confronto em grande escala entre couraçados que teve lugar naquela guerra. Foi também o segundo (depois da batalha de Tsushima em 1905) e último combate em grande escala entre navios de aço couraçados. Segundo alguns critérios é a maior batalha naval da História. A batalha teve lugar de 31 de Maio a 1 de Junho de 1916 e as forças navais combatentes foram as esquadras britânica e alemã. Os resultados foram incertos devido às graves perdas sofridas por ambas as partes, mas do ponto de vista estratégico os Britânicos continuaram "donos" do mar.
rdf:langString Ютла́ндское сраже́ние (англ. Battle of Jutland, нем. Skagerrakschlacht; 31 мая — 1 июня 1916) — крупнейшее морское сражение Первой мировой войны, в котором сошлись германский и британский флоты. Произошло в Северном море близ датского полуострова Ютландия, в проливе Скагеррак.
rdf:langString 日德兰海战(英語:Battle of Jutland),德国称斯卡格拉克海峡海战(德語:Skagerrakschlacht)是英国皇家海军(含澳大利亚皇家海军与皇家加拿大海军的舰只)与德意志帝国海军于1916年5月底在距离丹麦日德兰半岛西海岸约80英里(128公里)的北海海域爆发的一场海战。这是第一次世界大战中最大规模,以及史上參戰戰艦數量最龐大的海戰,也是这场战争中交战双方唯一一次全面出动的舰队主力决战。 德国計劃由弗朗茨·馮·希佩爾海軍中將率领以5艘戰鬥巡洋艦為主力的戰隊,引誘戴维·贝蒂海军中将率领以6艘戰列巡洋艦及4艘超無畏艦為主力的英國戰隊進入公海舰队所設的陷阱。但由於德國海軍密碼被英方破譯,英國本土艦隊同時出動,该计划破产。 德国的希佩爾海军中將与英国的贝蒂海军中将交鋒的結果以希佩爾海军中將所统帅的舰队轻松擊沉2艘英军戰鬥巡洋艦后主動撤離而結束第一回合戰斗。随后,德国舍尔海军上将与與希佩爾海军中將匯合後,英国贝蒂海军中将的四艘超无畏舰依靠较高的航速成功逃离並成功將公海舰队引向由英国杰利科海军上将指挥的英國本土舰队,雙方总计投入超過250艘軍艦在北海激戰至日落。占据数量优势的英國本土舰队希望在另一日早上繼續戰鬥,但德国公海舰队最後選擇避戰。 这场战役的结果比较特别:舍尔海军上将率领的德国公海舰队在舰队数量上处于弱势情况下,凭借德国训练精良的人员素质及德国海军在战术上和相较英军在同级别舰艇性能上的优势,最终以较少吨位的舰只的损失的代价击沉了更多吨位的英国海军舰只,取得了战术胜利;另一方面,尽管损失了大量舰艇,皇家海军本土艦隊舰艇数量仍在德军之上,并且掌控北海的大部分制海權,使得德國海軍在一戰餘下的日子無法再突襲英國東部海岸,突破北海封鎖的计划也以失敗告終,因此也可以说英國取得了戰略上的勝利。
xsd:nonNegativeInteger 155221
xsd:string (113,300tonssunk)
xsd:string 177 captured
xsd:string 3 armoured cruisers sunk
xsd:string 3 battlecruisers sunk
xsd:string 6,094 killed
xsd:string 674 wounded
xsd:string 8 destroyers sunk
xsd:date 1916-06-01
xsd:string Inconclusive; both sides claim victory
xsd:string 11light cruisers
xsd:string 16battleships
xsd:string 1minelayer
xsd:string 1seaplane carrier
xsd:string 26light cruisers
xsd:string 28battleships
xsd:string 5battlecruisers
xsd:string 61torpedo-boats
xsd:string 6pre-dreadnoughts
xsd:string 78destroyers
xsd:string 8armoured cruisers
xsd:string 9battlecruisers
xsd:string Total: 151 combat ships
xsd:string Total: 99 combat ships
<Geometry> POINT(5.8666667938232 56.700000762939)

data from the linked data cloud