Battle of Camlann

http://dbpedia.org/resource/Battle_of_Camlann an entity of type: Thing

Bitva u Camlannu (velšsky Gwaith Camlan nebo Brwydr Camlan) je legendární závěrečná bitva krále Artuše na počátku 6. století, ve které Artuš buď zemřel, nebo byl smrtelně zraněn v boji s Mordredem či proti němu. Mordred měl během tohoto boje rovněž zemřít. Její středověké vylíčení obvykle vychází z tragického konfliktu popsaného v pseudohistorické kronice Historia Regum Britanniae (sepsané pravděpodobně kolem roku 1136), jejímž autorem je Geoffrey z Monmouthu, a jejích variant v pozdější rytířské romantické tradici, k nimž patří vyprávění ve stále populárním románu Le Morte d'Arthur Thomase Maloryho. rdf:langString
مَعْرَكة كامِلان ، مَعركة أسطُورية دَارَتْ رَحَاها في نِهاية حِكاية الملك آرثر، حيث ماتَ فيها آرثر أو أصيبَ بجروح قاتلة أثناء الِقتال إما مع أو ضد ، الذي لقى حَتفه أيضًا. تظهر الأسطورة الأصلية لمَعْرَكة كاملان، المستوحاة من حدث تاريخي يُزعم أنه حدثَ في بريطانيا عام 537 ، فقط في إشارات غامضة موجودة في العديد من النصوص الويلزية التي تعود إلى العصور الوسطى والتي يرجع تاريخها إلى القرن العاشر تقريبًا. ظهرت صور المعركة الأكثر تفصيلاً منذ القرن الثاني عشر، واستندت عمومًا على صراع كارثي موصوف في التاريخ الزائف لجيفري مونماوث «تاريخ ملوك بريطانيا». تشمل متغيراتهم المزخرفة بشكل كبير من تقليد الرومانسية الفرنسية في وقت لاحق والتي تُعرف هُناك باسم معركة سالزبوري، بنثر موت آرثر الذي لا يزال شائعًا حتى اليوم. rdf:langString
Camlanngo gudua (galeseraz Cad Camlan edo Brwydr Camlan) Artur erregea eta bere etsaia eta hiloba zen Sir Mordreden arteko azken gudua izan zen, honetan Artur erregeak Sir Mordred hiltzen du, baina hau hiltzen ari den unean Sir Mordredek Artur erregeari ere zauri hilgarria egiten dio. rdf:langString
La bataille de Camlann est la dernière bataille à laquelle le roi Arthur aurait pris part. rdf:langString
カムランの戦い(カムランのたたかい、Battle of Camlann)は、アーサー王の最後の戦い。キャムランの戦いとも。『カンブリア年代記』などの歴史資料にもこの戦いについての記述がみられる。また、伝説によればアーサー王はこの戦いの最後に死亡したとも、傷を癒すためにアヴァロンへ向かったともされる。 rdf:langString
La battaglia di Camlann è conosciuta come l'ultima battaglia di re Artù, dove egli morì o fu ferito a morte. Le descrizioni rimaste sono poco più che leggende, poiché tutte presentano elementi di folklore. Alcuni storici dubitano persino che questa battaglia ci sia mai stata. rdf:langString
캄란 전투(웨일스어: Cad Camlan 또는 Brwydr Camlan)는 아서왕이 치른 생애 마지막의 전투로 유명하며, 이 전투에서 아서왕은 전사 또는 적수인 모드레드(일부 전승에서는 아서왕의 아들로 묘사됨)와 싸우다가 치명적인 부상을 입었다고 한다. rdf:langString
剑栏之战(Battle of Camlann、又称作卡姆蘭戰役)是传说中亚瑟王的最后一战。不久前因追擊蘭斯洛特而負傷的高文在这场战斗中被莫德雷德擊殺,戰役的最後,亚瑟王雖杀死了叛乱的莫德雷德,但自己也受了致命的重伤并在不久后死去。由于关于这场战役的记载非常少,一些历史学家对这场战役的真实性表示怀疑。关于这场战役的最早记载来自《Annales Cambriae》一书,书中记载这场战斗发生于537年。这场战役的具体地点也未有定论,可能的地点包括薩默塞特的女王般地(Queen Camel)等。 rdf:langString
En la llegenda artúrica, la batalla de Camlann (en gal·lès: Gwaith Camlan o Brwydr Camlan) és la batalla final del Rei Artús, en què aquest mor o és ferit de mort lluitant contra Mordred, que també mor. La primera referència coneguda és als Annales Cambriae del segle x, que situen la batalla a l'any 537 o, en algunes edicions, 539. rdf:langString
Η μάχη του Κάμλαν είναι γνωστή ως η τελευταία μάχη του Βασιλιά Αρθούρου, οπότε και σκοτώθηκε ή τραυματίστηκε θανάσιμα κατά τη μάχη. Καθώς τα στοιχεία που αναφέρονται στη συγκεκριμένη μάχη προέρχονται συνήθως από μύθους ή λαϊκές παραδόσεις, που εντάσσονται κατά κύριο λόγο στον Αρθουριανό κύκλο, ιστορικοί αμφισβητούν τη μάχη αυτή καθεαυτή. Η πρώτη εμφάνιση της μάχης του Κάμλαν στη λεγόμενη αρθουριανή λογοτεχνία είναι σε μια καταχώρηση για το έτος 537, όπου δεν προσδιορίζεται αν Αρθούρος και Μόρντρεντ ήταν σε αντίπαλα στρατόπεδα: rdf:langString
The Battle of Camlann (Welsh: Gwaith Camlan or Brwydr Camlan) is the legendary final battle of King Arthur, in which Arthur either died or was fatally wounded while fighting either with or against Mordred, who also perished. The original legend of Camlann, inspired by a purportedly historical event said to have taken place in the early 6th-century Britain, appears only in vague mentions found in several medieval Welsh texts dating since around the 10th century. The battle's much more detailed depictions have emerged since the 12th century, generally based on that of a catastrophic conflict described in the pseudo-chronicle Historia Regum Britanniae. The further greatly embellished variants originate from the later French chivalric romance tradition, in which it became known as the Battle o rdf:langString
Die Schlacht von Camlann soll die letzte Schlacht des legendären Königs Artus gewesen sein, in der er entweder fiel oder tödlich verwundet worden sei. Die Historizität dieses kriegerischen Ereignisses ist umstritten. rdf:langString
La Batalo de Camlann, legenda fina batalo de Reĝo Arturo. Dum Arturo invadis Francion por puni Lanceloton, lia nevo Mordred komplotis kapti la anglan tronon. Arturo revenis en Anglion. Lia armeo kaj tiu de Mordred venis al Camlann, kie oni konkludis batalhalton. Oni komandis ke la soldatoj ne elingigu glavojn, sed kavaliro tion faris por mortigi serpenton. La glava metalo rebrilis, kaj la alia armeo kredis ke oni rompis la batalhalton. La armeoj tuj atakis unu la alian. En feroca lukto Arturo mortigis Mordred sed li mem estis mortige vundata. rdf:langString
En la leyenda artúrica, la batalla de Camlann fue la batalla final del rey Arturo contra Sir Mordred, donde el monarca fue herido mortalmente. De acuerdo a las diferentes versiones de la mitología artúrica, la batalla tuvo lugar en Somerset o en Salisbury, Inglaterra. Algunas fuentes dicen que la batalla fue ocasionada por un soldado que, contrariando las órdenes de su general, desenvainó su espada para matar una serpiente. A esta señal, los ejércitos del rey Arturo y de Sir Mordred salieron a la carga. rdf:langString
De Slag van Camlann was een slag die vermoedelijk bij de muur van Hadrianus plaatsvond. Dit zou de laatste strijd zijn geweest tussen koning Arthur en zijn niet-erkende zoon Mordred. In deze strijd versloeg Arthur Mordred maar takelde Mordred hem dodelijk toe. Volgens de sneuvelde Arthur in de Slag bij Camlann in 537. Volgens de Historia regum Britanniae van Geoffrey van Monmouth vond die Slag plaats in 542. Mordred was volgens deze bron de neef van Arthur. Mordred was er de zoon van koning Loth van Lothian en Noorwegen en Arthur's zuster Anna. rdf:langString
Gueith camlann in qua arthur & medraut curruerunt(Striden i Camlann, i vilken Arthur och Mordred omkom) Slaget vid Camlann var enligt Arthurlegenden Kung Arthurs sista slag där han också avled. Hans son Mordred stred på motsatt sida och far och son dödar till sist varandra. Var slaget stod, eller om det över huvud taget ägt rum är, liksom hela Arthurlegenden, omdebatterat. I De brittiska kungarnas historia av Geoffrey av Monmouth står det att Camlann är en å i Cornwall. Enligt Geoffrey av Monmouth stod slaget år 542. rdf:langString
rdf:langString معركة كاملان
rdf:langString Batalla de Camlann
rdf:langString Bitva u Camlannu
rdf:langString Schlacht von Camlann
rdf:langString Μάχη του Κάμλαν
rdf:langString Batalo de Camlann
rdf:langString Battle of Camlann
rdf:langString Batalla de Camlann
rdf:langString Camlanngo gudua
rdf:langString Battaglia di Camlann
rdf:langString Bataille de Camlann
rdf:langString 캄란 전투
rdf:langString カムランの戦い
rdf:langString Slag bij Camlann
rdf:langString Batalha de Camlann
rdf:langString Slaget vid Camlann
rdf:langString 剑栏之战
xsd:integer 613615
xsd:integer 1124641896
rdf:langString En la llegenda artúrica, la batalla de Camlann (en gal·lès: Gwaith Camlan o Brwydr Camlan) és la batalla final del Rei Artús, en què aquest mor o és ferit de mort lluitant contra Mordred, que també mor. La primera referència coneguda és als Annales Cambriae del segle x, que situen la batalla a l'any 537 o, en algunes edicions, 539. La majoria d'estudiosos coincideixen que, si bé pot ser que la batalla existís, no se'n pot dir res de valor. El lloc on es dugué a terme la batalla també és incert. Geoffrey de Monmouth, a la seva Historia Regum Britanniae, la situa al , a Cornwall; la majoria d'obres posteriors seguiren aquesta tendència. El poeta normand Robert Wace la situa a «Camel, davant l'entrada a Cornwall» i el poeta la ubica concretament a .
rdf:langString Bitva u Camlannu (velšsky Gwaith Camlan nebo Brwydr Camlan) je legendární závěrečná bitva krále Artuše na počátku 6. století, ve které Artuš buď zemřel, nebo byl smrtelně zraněn v boji s Mordredem či proti němu. Mordred měl během tohoto boje rovněž zemřít. Její středověké vylíčení obvykle vychází z tragického konfliktu popsaného v pseudohistorické kronice Historia Regum Britanniae (sepsané pravděpodobně kolem roku 1136), jejímž autorem je Geoffrey z Monmouthu, a jejích variant v pozdější rytířské romantické tradici, k nimž patří vyprávění ve stále populárním románu Le Morte d'Arthur Thomase Maloryho.
rdf:langString مَعْرَكة كامِلان ، مَعركة أسطُورية دَارَتْ رَحَاها في نِهاية حِكاية الملك آرثر، حيث ماتَ فيها آرثر أو أصيبَ بجروح قاتلة أثناء الِقتال إما مع أو ضد ، الذي لقى حَتفه أيضًا. تظهر الأسطورة الأصلية لمَعْرَكة كاملان، المستوحاة من حدث تاريخي يُزعم أنه حدثَ في بريطانيا عام 537 ، فقط في إشارات غامضة موجودة في العديد من النصوص الويلزية التي تعود إلى العصور الوسطى والتي يرجع تاريخها إلى القرن العاشر تقريبًا. ظهرت صور المعركة الأكثر تفصيلاً منذ القرن الثاني عشر، واستندت عمومًا على صراع كارثي موصوف في التاريخ الزائف لجيفري مونماوث «تاريخ ملوك بريطانيا». تشمل متغيراتهم المزخرفة بشكل كبير من تقليد الرومانسية الفرنسية في وقت لاحق والتي تُعرف هُناك باسم معركة سالزبوري، بنثر موت آرثر الذي لا يزال شائعًا حتى اليوم.
rdf:langString Η μάχη του Κάμλαν είναι γνωστή ως η τελευταία μάχη του Βασιλιά Αρθούρου, οπότε και σκοτώθηκε ή τραυματίστηκε θανάσιμα κατά τη μάχη. Καθώς τα στοιχεία που αναφέρονται στη συγκεκριμένη μάχη προέρχονται συνήθως από μύθους ή λαϊκές παραδόσεις, που εντάσσονται κατά κύριο λόγο στον Αρθουριανό κύκλο, ιστορικοί αμφισβητούν τη μάχη αυτή καθεαυτή. Σύμφωνα με τις ουαλικές παραδόσεις, η μάχη ήταν αποτέλεσμα της έριδας ανάμεσα στον Αρθούρο και το Μέντροντ (Μόρντρεντ), που με τη σειρά της είχε τις ρίζες της σε διαμάχη μεταξύ της συζύγου του Αρθούρου, Γκουίνεβιρ (Gwenhwyfar), και της αδερφής της, (Gwenhwyfach). Η πρώτη εμφάνιση της μάχης του Κάμλαν στη λεγόμενη αρθουριανή λογοτεχνία είναι σε μια καταχώρηση για το έτος 537, όπου δεν προσδιορίζεται αν Αρθούρος και Μόρντρεντ ήταν σε αντίπαλα στρατόπεδα: The strife of Camlann, in which Arthur and Medraut fell.Η μάχη του Κάμλαν, όπου έπεσαν Αρθούρος και Μέντραουτ.
rdf:langString Die Schlacht von Camlann soll die letzte Schlacht des legendären Königs Artus gewesen sein, in der er entweder fiel oder tödlich verwundet worden sei. Die Historizität dieses kriegerischen Ereignisses ist umstritten. Der erste Hinweis auf die Schlacht von Camlann ist ein Eintrag in den – im 10. Jahrhundert verfassten, aber erst in Abschriften ab etwa 1100 überlieferten – Annales Cambriae für das Jahr 537: Gueith Camlann in qua Arthur et Medraut corruerunt – Schlacht von Camlann, in der Artus und Mordred umkamen. In dieser frühesten Quelle wird nicht ausgeführt, ob Artus und Mordred auf der gleichen oder auf verschiedenen Seiten kämpften. Spätere Berichte zu dieser Schlacht findet man in Geoffrey von Monmouths Historia Regum Britanniae und in der walisischen Sage Breuddwyd Rhonabwy („Rhonabwys Traum“). In zwei Versen der Trioedd Ynys Prydein („Die Triaden der Insel Britannien“) wird gesagt, ein Streit zwischen Gwenhwyfar (Königin Guinevere) und ihrer Schwester Gwenhwyfach sei der Grund für die Schlacht gewesen. Der Ort der Schlacht ist nicht lokalisiert. Geoffrey von Monmouth behauptet, sie sei in Camelford in Cornwall geschlagen worden. In der neueren Forschung wird als möglicher Austragungsplatz der Schlacht in Somerset in Betracht gezogen, das nahe einer Bergfestung bei Cadbury Castle liegt (das wiederum von einigen mit Artus' Camelot gleichgesetzt wird), wo der Fluss Cam am Fuß des Camel Hill und des Annis Hill fließt. Aber auch weitere Orte werden erwogen, so das römische Militärlager Camboglanna am Hadrianswall (früher mit Kastell Birdoswald, nun aber mit dem nahegelegenen Castlesteads in Cumbria identifiziert), der entlang der Grenze von Cornwall, Camelon nahe Falkirk in Schottland und der Fluss Camlan in Eifionydd in Wales.
rdf:langString La Batalo de Camlann, legenda fina batalo de Reĝo Arturo. Dum Arturo invadis Francion por puni Lanceloton, lia nevo Mordred komplotis kapti la anglan tronon. Arturo revenis en Anglion. Lia armeo kaj tiu de Mordred venis al Camlann, kie oni konkludis batalhalton. Oni komandis ke la soldatoj ne elingigu glavojn, sed kavaliro tion faris por mortigi serpenton. La glava metalo rebrilis, kaj la alia armeo kredis ke oni rompis la batalhalton. La armeoj tuj atakis unu la alian. En feroca lukto Arturo mortigis Mordred sed li mem estis mortige vundata. La unua mencio de la batalo estas en la Annales Cambriae (Kroniko de Kimrio) de la 9-a jarcento, kiuj donas daton de 537, kaj mencias la mortojn de Arturo kaj Mordred.
rdf:langString The Battle of Camlann (Welsh: Gwaith Camlan or Brwydr Camlan) is the legendary final battle of King Arthur, in which Arthur either died or was fatally wounded while fighting either with or against Mordred, who also perished. The original legend of Camlann, inspired by a purportedly historical event said to have taken place in the early 6th-century Britain, appears only in vague mentions found in several medieval Welsh texts dating since around the 10th century. The battle's much more detailed depictions have emerged since the 12th century, generally based on that of a catastrophic conflict described in the pseudo-chronicle Historia Regum Britanniae. The further greatly embellished variants originate from the later French chivalric romance tradition, in which it became known as the Battle of Salisbury, and include the 15th-century telling in Le Morte d'Arthur that remains popular today.
rdf:langString En la leyenda artúrica, la batalla de Camlann fue la batalla final del rey Arturo contra Sir Mordred, donde el monarca fue herido mortalmente. De acuerdo a las diferentes versiones de la mitología artúrica, la batalla tuvo lugar en Somerset o en Salisbury, Inglaterra. Algunas fuentes dicen que la batalla fue ocasionada por un soldado que, contrariando las órdenes de su general, desenvainó su espada para matar una serpiente. A esta señal, los ejércitos del rey Arturo y de Sir Mordred salieron a la carga. La contienda se desarrolló a lo largo de una jornada entera de lucha, tras la cual, el mermado y muy inferior en número ejército de Arturo derrotó a las sanguinarias hordas de sajones de Mordred. Ambos líderes cayeron al final del día, pero Arturo, según cuenta la leyenda, fue trasladado aún vivo a Ávalon, donde probablemente aún aguarda el momento de regresar al mundo de los vivos para presentar batalla por, quizá, última vez. La referencia más antigua que se encuentra sobre esta batalla, aparece en los Annales Cambriae, donde se relata que tal disputa ocurrió en el año 537: Gueith camlann in qua Arthur et Medraut corruerunt La disputa de Camlann donde Arturo y Medraut perecieron En Historia Regum Britanniae, el historiador galés Godofredo de Monmouth da también cuenta de la batalla. Esta batalla muy probablemente tuvo lugar, aunque no se sabe quiénes fueron los protagonistas reales. El lugar exacto de la batalla también es desconocido, aunque hay varios supuestos. Uno de los sitios es Queen Camel, en Somerset, cerca de Cadbury (identificado también con el mítico Camelot). El río que fluye en las colinas cercanas es el río Cam. Otros sitios más al norte son o , cerca de la Muralla de Adriano (uno de los cuales lleva el nombre latino de Camboglanna). Las otras localidades señaladas son el río Camel en la frontera de Cornualles, y el río Camlann en , Gales.
rdf:langString Camlanngo gudua (galeseraz Cad Camlan edo Brwydr Camlan) Artur erregea eta bere etsaia eta hiloba zen Sir Mordreden arteko azken gudua izan zen, honetan Artur erregeak Sir Mordred hiltzen du, baina hau hiltzen ari den unean Sir Mordredek Artur erregeari ere zauri hilgarria egiten dio.
rdf:langString La bataille de Camlann est la dernière bataille à laquelle le roi Arthur aurait pris part.
rdf:langString カムランの戦い(カムランのたたかい、Battle of Camlann)は、アーサー王の最後の戦い。キャムランの戦いとも。『カンブリア年代記』などの歴史資料にもこの戦いについての記述がみられる。また、伝説によればアーサー王はこの戦いの最後に死亡したとも、傷を癒すためにアヴァロンへ向かったともされる。
rdf:langString La battaglia di Camlann è conosciuta come l'ultima battaglia di re Artù, dove egli morì o fu ferito a morte. Le descrizioni rimaste sono poco più che leggende, poiché tutte presentano elementi di folklore. Alcuni storici dubitano persino che questa battaglia ci sia mai stata.
rdf:langString 캄란 전투(웨일스어: Cad Camlan 또는 Brwydr Camlan)는 아서왕이 치른 생애 마지막의 전투로 유명하며, 이 전투에서 아서왕은 전사 또는 적수인 모드레드(일부 전승에서는 아서왕의 아들로 묘사됨)와 싸우다가 치명적인 부상을 입었다고 한다.
rdf:langString De Slag van Camlann was een slag die vermoedelijk bij de muur van Hadrianus plaatsvond. Dit zou de laatste strijd zijn geweest tussen koning Arthur en zijn niet-erkende zoon Mordred. In deze strijd versloeg Arthur Mordred maar takelde Mordred hem dodelijk toe. Volgens de sneuvelde Arthur in de Slag bij Camlann in 537. Volgens de Historia regum Britanniae van Geoffrey van Monmouth vond die Slag plaats in 542. Mordred was volgens deze bron de neef van Arthur. Mordred was er de zoon van koning Loth van Lothian en Noorwegen en Arthur's zuster Anna. De overleveringen van deze slag behoren tot de sfeer van folklore, legende en mythe. Sommige historici betwijfelen of deze slag daadwerkelijk plaatsgevonden heeft. In de meest voorkomende verhalen is de slag ontstaan nadat een Ridder zijn zwaard trok om een slang te doden. Aangezien het tonen van het koude staal tegen de regels van de wapenstilstand was en het blikkerde in het zonlicht, dacht de tegenpartij dat het bestand werd beëindigd en brak de strijd los.Oudere Welshe vertellingen zeggen dat het hier echter ging om een onenigheid tussen Arthur en Medraut (Mordred) met als inzet Arthurs vrouw Gwenhwyfar (Guinevere) en haar zus Gwenhwyfach.
rdf:langString Gueith camlann in qua arthur & medraut curruerunt(Striden i Camlann, i vilken Arthur och Mordred omkom) Slaget vid Camlann var enligt Arthurlegenden Kung Arthurs sista slag där han också avled. Hans son Mordred stred på motsatt sida och far och son dödar till sist varandra. Var slaget stod, eller om det över huvud taget ägt rum är, liksom hela Arthurlegenden, omdebatterat. I De brittiska kungarnas historia av Geoffrey av Monmouth står det att Camlann är en å i Cornwall. Enligt Annales Cambriae, den krönika från 900-talet som citeras överst i denna artikel, var det år 537 e.Kr (eller 539 enligt en alternativ tolkning av källans kronologi). I Annales Cambriae framgår det egentligen varken att Mordred var son till Arthur eller att de inte slogs på samma sida. Enligt Geoffrey av Monmouth stod slaget år 542.
rdf:langString 剑栏之战(Battle of Camlann、又称作卡姆蘭戰役)是传说中亚瑟王的最后一战。不久前因追擊蘭斯洛特而負傷的高文在这场战斗中被莫德雷德擊殺,戰役的最後,亚瑟王雖杀死了叛乱的莫德雷德,但自己也受了致命的重伤并在不久后死去。由于关于这场战役的记载非常少,一些历史学家对这场战役的真实性表示怀疑。关于这场战役的最早记载来自《Annales Cambriae》一书,书中记载这场战斗发生于537年。这场战役的具体地点也未有定论,可能的地点包括薩默塞特的女王般地(Queen Camel)等。
xsd:nonNegativeInteger 20454

data from the linked data cloud