Archetype

http://dbpedia.org/resource/Archetype

Archetyp (z řec. arche-typos, první vzor, ražba) znamená pravzor, tradicí posvěcenou a typickou postavu, představu, příběh. Ve starověké filosofii (Corpus hermeticum, Dionýsios Areopagita) je to pravzor (idea), vzorec věcí. V psychologii znamená vzorec psychické percepce (vnímání), v literatuře označuje vzorovou postavu, v textologii původní znění textu, předlohu (rukopis). rdf:langString
Arketipoa (grezierazko αρχή, ‘iturri’, eta τυπος, ‘modelo’ hitzen lotunea) ereduzko modeloa da, zeinetatik beste objektu, ideia edo kontzeptu batzuk eratortzen diren. Eredu perfektua da. Platonen filosofian jainkotiar pentsamenduan betierean existitzen diren gauzen forma substantzialak (betiereko ale perfektuak) dira. Arketipoa ideien edo ezagutzaren eredu edo adibide bat da, zeinetatik beste hainbeste eratortzen diren gizabanako bakoitzaren, multzo bakoitzaren, gizarte bakoitzaren, baita sistema bakoitzaren pentsamendu eta jarrera propioak modelatzeko. rdf:langString
Un arquetipo (del griego αρχή, arjé, ‘fuente’, ‘principio’ u ‘origen’, y τυπος, tipos, ‘impresión’ o ‘modelo’) es el patrón ejemplar del cual se derivan otros objetos, ideas o conceptos. Es el modelo perfecto. En la filosofía de Platón se expresan las formas sustanciales (ejemplares eternos y perfectos) de las cosas que existen eternamente en el pensamiento divino. También puede entenderse como una estructura funcional que subyace a la conducta de un individuo, grupo o sociedad en su conjunto, estableciendo una serie de automatismos a los que se responde de forma continua. rdf:langString
Un archétype (du grec arkhetupon, « modèle primitif », par l'intermédiaire du latin archetypum) est, en littérature et en philosophie, un modèle idéal (général) à partir duquel est construit dans sa « forme », sa « matière », sa « fin », un sujet (qui appartient en quelque sorte à une série). Employée en psychanalyse, la notion d'« archétypes » recouvre une signification propre définie par Carl Gustav Jung : des préformes vides qui organisent la vie instinctive et spirituelle, structurent les images mentales (pensées, fantasmes, rêves...). On peut aussi définir un archétype comme un point de vue analogique sur une réalité sensible, susceptible d'intégrer la totalité des points de vue qu'on peut en avoir. rdf:langString
Een archetype (Grieks: αρχη, begin, bron) is een geïdealiseerd oermodel dat ten grondslag ligt aan latere varianten. Personificaties, objecten of concepten uit de culturele traditie, (drama, de literatuur, de mythologie, religie) of zelfs de geschiedenis (helden) kunnen dienen als archetype. Ook zijn er archetypische steden: Venetië als de ultieme waterstad of Parijs als de ultieme metropool. rdf:langString
Arketyp (grekiska archetypos, av (αρχή) arche "början", "grund", "orsak" och typos "mönster", "förebild") är en ursprunglig text eller dokument, men kan också förstås som urbild, urtyp eller ett nedärvt sätt att tänka och känna. rdf:langString
原型是首創的模型,代表同一類型的人物、物件或觀念。原型在文學與心理學中很重要。原型往往被以後的作者一再的重複模仿與重塑。 rdf:langString
إِنَّ مبادئ الأنماط البدائية ترتبط بالأخلاق والنظريات النفسية الحديثة والتحليل الأدبي، والأنماط البدائية يمكن ان تكون: * بيان، نمط من السلوك، أو النمط للبيانات الأخرى، والتي يمكن ان تكون أنماط السلوك، ونسخ الأشياء أو المحاكاة. * فكرة فلسفية أفلاطونية تشير إلى أشكال نقية تجسد الخصائص الاساسية لشيء في الافلاطونية. * فكرة اللاوعي الموروثة بشكل جماعي ونمط الفكر والصورة..الخ، والتي هي موجودة عالميا في النفس الفردية، كما هو الحال في علم النفس . * وهو رمز متكرر باستمرار أو عزر في الأدب، والرسم، أو الأساطير. في مختلف الحالات التي لا علاقة لها على ما يبدو في القصص rdf:langString
Un arquetip o arquetipus és l'encarnació artística d'un conjunt de qualitats personals, de manera que esdevé símbol i model d'aquest. Personatges reals o de ficció posteriors poden respondre als arquetips o ideals fixats per la tradició. Així, per exemple, es pot dir d'una persona que té un comportament "quixotesc" si segueix el patró de conducta del Quixot. A la literatura és habitual trobar-ho representat en contes, rondalles i mites. Alguns trets que poden ser prova d'arquetip: rdf:langString
Der Begriff Archetyp oder Archetypus (von altgriechisch ἀρχέτυπον archétypon, deutsch ‚Urbild, Original‘) verweist in der philosophischen Verwendung zuerst auf Platon und seinen Begriff der Idee, der damit die metaphysische Wesenheit meint, an der die sinnlich wahrnehmbaren Dinge teilhaben. Nach Platon ist die Idee bzw. die abstrakte, metaphysische Gestalt das Wahre, da sie allein ewig, identisch und vollkommen ist. Solche allgemeinen Urbilder findet man heute z. B. in den Darstellungen der Biologiebücher als Urpflanze (Goethe) als einheitlichen Bauplan oder Typus aller Blütenpflanzen mit den Bestandteilen Wurzel, Stiel, Blätter und Blüte oder als Grundmuster eines Insekts, eines Wirbeltiers etc. Es handelt sich dabei um ein idealtypisches Bild aller Insekten, aller Wirbeltiere etc., also rdf:langString
The concept of an archetype (/ˈɑːrkɪˌtaɪp/; from Ancient Greek ἄρχω (árkhō) 'to begin', and τῠ́πος (túpos) 'sort, type') appears in areas relating to behavior, historical psychology, and literary analysis. An archetype can be any of the following: Archetypes are also very close analogies to instincts, in that, long before any consciousness develops, it is the impersonal and inherited traits of human beings that present and motivate human behavior. They also continue to influence feelings and behavior even after some degree of consciousness developed later on. rdf:langString
Konsep arketipE ditemukan di daerah yang berkaitan dengan perilaku, teori psikologi modern, dan analisis sastra. Arketip bisa merupakan: 1. * pernyataan, pola perilaku, atau prototip di mana laporan, pola perilaku, dan benda-benda lainnya merupakan salinan atau tiruan; 2. * ide filosofis Plato yang mengacu pada bentuk-bentuk murni yang mewujudkan karakteristik mendasar dari suatu hal; 3. * ide warisan kolektif, pola pikir, gambar, dan lainnya secara tidak sadar yang secara universal hadir dalam jiwa individu, seperti dalam psikologi Jung; 4. * atau simbol atau motif yang terus-menerus berulang dalam literatur, lukisan, atau mitologi (penggunaan istilah ini seimbang antara antropologi komparatif dan teori arketip Jung). rdf:langString
Il termine archetipo viene dal latino antico archety̆pum, a sua volta derivato dal greco antico ὰρχέτυπος, composto da arché, cioè «inizio, principio originario» e typos, «modello, marchio, esemplare»). Dunque, nel suo significato originale, un archetipo è un primo modello, una prima forma, la matrice di un concetto, di un testo o di un'icona. Illustrazione dal trattato De Sphaera, che raffigura l'archetipo astrologico del Sole con le attività da esso governate per analogia. rdf:langString
Arquétipo (do grego ἀρχή - arché: "princípio", "posição superior"; τύπος - tipós: "marca", "tipo") é um conceito que representa o primeiro modelo de algo, protótipo, ou antigas impressões sobre algo. É explorado em diversos campos de estudo, como a filosofia, psicologia e a narratologia. rdf:langString
Архети́п (грец. άρχή (arche) — початок і грец. τυπος (typos) — тип, образ; прототип, проформа) — прообраз, початковий образ, ідея, первісна форма для наступних утворень. Це поняття, що походить від традиції платонізму і грає головну роль у «аналітичній психології», розробленої Юнґом, що вплинула на сучасну культурологію. У філософії Платона під архетипом розумівся осяжний розумом зразок, «ейдос», у схоластів — природний образ, відбитий у розумі, в Августина Блаженного — споконвічний образ, що лежить в основі людського пізнання. rdf:langString
rdf:langString Archetype
rdf:langString نمط بدائي
rdf:langString Arquetip
rdf:langString Archetyp
rdf:langString Archetyp (Philosophie)
rdf:langString Arquetipo
rdf:langString Arketipo (filosofia)
rdf:langString Archétype (philosophie)
rdf:langString Arketipe
rdf:langString Archetipo
rdf:langString Archetype (model)
rdf:langString Arquétipo
rdf:langString Arketyp
rdf:langString 原型
rdf:langString Архетип (філософія)
xsd:integer 53917
xsd:integer 1118609413
rdf:langString Archetyp (z řec. arche-typos, první vzor, ražba) znamená pravzor, tradicí posvěcenou a typickou postavu, představu, příběh. Ve starověké filosofii (Corpus hermeticum, Dionýsios Areopagita) je to pravzor (idea), vzorec věcí. V psychologii znamená vzorec psychické percepce (vnímání), v literatuře označuje vzorovou postavu, v textologii původní znění textu, předlohu (rukopis).
rdf:langString Un arquetip o arquetipus és l'encarnació artística d'un conjunt de qualitats personals, de manera que esdevé símbol i model d'aquest. Personatges reals o de ficció posteriors poden respondre als arquetips o ideals fixats per la tradició. Així, per exemple, es pot dir d'una persona que té un comportament "quixotesc" si segueix el patró de conducta del Quixot. A la literatura és habitual trobar-ho representat en contes, rondalles i mites. Alguns trets que poden ser prova d'arquetip: * el mateix personatge és tractat en diferents obres al llarg dels segles, * el seu nom propi ha esdevingut comú o adjectiu, s'ha incorporat al llenguatge corrent, * serveix per a il·lustrar un conjunt de qualitats que formen una personalitat concreta recognoscible i aplicable a d'altres, * no hi ha altres personatges que encarnin aquelles qualitats amb el mateix grau d'exactitud, * hi ha abstracció dels trets que no corresponen a l'arquetip (per exemple, de Madame Bovary importa la manera de percebre l'amor, no el gust en el vestir).
rdf:langString إِنَّ مبادئ الأنماط البدائية ترتبط بالأخلاق والنظريات النفسية الحديثة والتحليل الأدبي، والأنماط البدائية يمكن ان تكون: * بيان، نمط من السلوك، أو النمط للبيانات الأخرى، والتي يمكن ان تكون أنماط السلوك، ونسخ الأشياء أو المحاكاة. * فكرة فلسفية أفلاطونية تشير إلى أشكال نقية تجسد الخصائص الاساسية لشيء في الافلاطونية. * فكرة اللاوعي الموروثة بشكل جماعي ونمط الفكر والصورة..الخ، والتي هي موجودة عالميا في النفس الفردية، كما هو الحال في علم النفس . * وهو رمز متكرر باستمرار أو عزر في الأدب، والرسم، أو الأساطير. في مختلف الحالات التي لا علاقة لها على ما يبدو في القصص الكلاسيكي، وسائل الإعلام... الخ، الشخصيات أو الأفكار تقاسم صفات مماثلة تتكرر.
rdf:langString Der Begriff Archetyp oder Archetypus (von altgriechisch ἀρχέτυπον archétypon, deutsch ‚Urbild, Original‘) verweist in der philosophischen Verwendung zuerst auf Platon und seinen Begriff der Idee, der damit die metaphysische Wesenheit meint, an der die sinnlich wahrnehmbaren Dinge teilhaben. Nach Platon ist die Idee bzw. die abstrakte, metaphysische Gestalt das Wahre, da sie allein ewig, identisch und vollkommen ist. Solche allgemeinen Urbilder findet man heute z. B. in den Darstellungen der Biologiebücher als Urpflanze (Goethe) als einheitlichen Bauplan oder Typus aller Blütenpflanzen mit den Bestandteilen Wurzel, Stiel, Blätter und Blüte oder als Grundmuster eines Insekts, eines Wirbeltiers etc. Es handelt sich dabei um ein idealtypisches Bild aller Insekten, aller Wirbeltiere etc., also jeweils um ein Urbild. Lebewesen (Pflanzen oder Tiere) mit gleichem Bauplan werden auch als homolog bezeichnet. Jeder Bauplan stellt zwar ein formales, anatomisch bzw. histologisch nachweisbares Kriterium dar, ist aber auch an einen bestimmten spezifischen Leistungsplan gebunden. Archetypen werden demnach als Noumenon (Verstandesding) angesehen im Gegensatz zum Phainomenon (Sinnesding). Archetypen sind im Allgemeinen unanschaulich, nicht empirisch und daher eher dem intuitiven Denken zugehörig. Archetypus wurde als Terminus von René Descartes und John Locke in die Philosophie eingeführt. Die Urbilder (Archetypi) sind die Grundlage für Vorstellungen. Bei Locke existieren die Urbilder auch außerhalb des erkennenden Subjekts (in: Versuch über den menschlichen Verstand). Der subjektive Idealist George Berkeley dagegen erkennt den Archetypus außerhalb des erkennenden Subjekts nicht an, da man nicht beweisen kann, dass es ihn auch gibt. Die Frage ist, ob wir die Welt wahrnehmen, wie sie ist, oder nur, wie wir sie uns konstruieren. Immanuel Kant verwendete den Begriff Archetypus im Zusammenhang mit „natura archetypa“. Er bezeichnete damit die urbildliche Natur, die der Mensch bloß in der Vernunft erkennt und deren Gegenbild in der Sinnenwelt die nachgebildete (natura ectypa) darstelle (in: Kritik der praktischen Vernunft). – In der Kritik der reinen Vernunft wird der Begriff im Sinne der göttlichen Vernunft (intellectus archetypus) verwendet im Gegensatz zur menschlichen Vernunft (intellectus ectypus). Durch die göttliche Anschauung und durch das Selbstverständnis Gottes seien alle Gegenstände selbst gegeben (KrV B 68, 72, 135, 138 f., 145, 159, 723). Die menschliche Vernunft (intellectus ectypus) sei nur diskursiv (begrifflich), nicht anschauend (Prolegomena § 57). „Das Ideal [der reinen Vernunft] ist ihr [der Vernunft] das Urbild (Prototypon) aller Dinge, welche insgesamt als mangelhafte Kopien (ectypa) den Stoff zu ihrer Möglichkeit daher nehmen […] (B 606).“ Friedrich Nietzsche hat dem entwicklungsgeschichtlichen Gesichtspunkt der archetypischen Bilder in Träumen Rechnung getragen mit dem Wort: „Im Schlafe und Traume machen wir das ganze Pensum früheren Menschentums durch.“ (Nietzsche) Henri Bergson betrachtete die Archetypen als „les éternels incréés“ (die ewig Ungeschaffenen). Neben der Philosophie bedienen sich auch Vertreter der Analytischen Psychologie des Begriffs Archetyp.
rdf:langString The concept of an archetype (/ˈɑːrkɪˌtaɪp/; from Ancient Greek ἄρχω (árkhō) 'to begin', and τῠ́πος (túpos) 'sort, type') appears in areas relating to behavior, historical psychology, and literary analysis. An archetype can be any of the following: 1. * a statement, pattern of behavior, prototype, "first" form, or a main model that other statements, patterns of behavior, and objects copy, emulate, or "merge" into. Informal synonyms frequently used for this definition include "standard example", "basic example", and the longer-form "archetypal example"; mathematical archetypes often appear as "canonical examples". 2. * the Platonic concept of pure form, believed to embody the fundamental characteristics of a thing. 3. * a collectively-inherited unconscious idea, a pattern of thought, image, etc., that is universally present, in individual psyches, as in Jungian psychology 4. * a constantly-recurring symbol or motif in literature, painting, or mythology. This definition refers to the recurrence of characters or ideas sharing similar traits throughout various, seemingly unrelated cases in classic storytelling, media, etc. This usage of the term draws from both comparative anthropology and from Jungian archetypal theory. Archetypes are also very close analogies to instincts, in that, long before any consciousness develops, it is the impersonal and inherited traits of human beings that present and motivate human behavior. They also continue to influence feelings and behavior even after some degree of consciousness developed later on.
rdf:langString Arketipoa (grezierazko αρχή, ‘iturri’, eta τυπος, ‘modelo’ hitzen lotunea) ereduzko modeloa da, zeinetatik beste objektu, ideia edo kontzeptu batzuk eratortzen diren. Eredu perfektua da. Platonen filosofian jainkotiar pentsamenduan betierean existitzen diren gauzen forma substantzialak (betiereko ale perfektuak) dira. Arketipoa ideien edo ezagutzaren eredu edo adibide bat da, zeinetatik beste hainbeste eratortzen diren gizabanako bakoitzaren, multzo bakoitzaren, gizarte bakoitzaren, baita sistema bakoitzaren pentsamendu eta jarrera propioak modelatzeko.
rdf:langString Un arquetipo (del griego αρχή, arjé, ‘fuente’, ‘principio’ u ‘origen’, y τυπος, tipos, ‘impresión’ o ‘modelo’) es el patrón ejemplar del cual se derivan otros objetos, ideas o conceptos. Es el modelo perfecto. En la filosofía de Platón se expresan las formas sustanciales (ejemplares eternos y perfectos) de las cosas que existen eternamente en el pensamiento divino. También puede entenderse como una estructura funcional que subyace a la conducta de un individuo, grupo o sociedad en su conjunto, estableciendo una serie de automatismos a los que se responde de forma continua.
rdf:langString Un archétype (du grec arkhetupon, « modèle primitif », par l'intermédiaire du latin archetypum) est, en littérature et en philosophie, un modèle idéal (général) à partir duquel est construit dans sa « forme », sa « matière », sa « fin », un sujet (qui appartient en quelque sorte à une série). Employée en psychanalyse, la notion d'« archétypes » recouvre une signification propre définie par Carl Gustav Jung : des préformes vides qui organisent la vie instinctive et spirituelle, structurent les images mentales (pensées, fantasmes, rêves...). On peut aussi définir un archétype comme un point de vue analogique sur une réalité sensible, susceptible d'intégrer la totalité des points de vue qu'on peut en avoir.
rdf:langString Konsep arketipE ditemukan di daerah yang berkaitan dengan perilaku, teori psikologi modern, dan analisis sastra. Arketip bisa merupakan: 1. * pernyataan, pola perilaku, atau prototip di mana laporan, pola perilaku, dan benda-benda lainnya merupakan salinan atau tiruan; 2. * ide filosofis Plato yang mengacu pada bentuk-bentuk murni yang mewujudkan karakteristik mendasar dari suatu hal; 3. * ide warisan kolektif, pola pikir, gambar, dan lainnya secara tidak sadar yang secara universal hadir dalam jiwa individu, seperti dalam psikologi Jung; 4. * atau simbol atau motif yang terus-menerus berulang dalam literatur, lukisan, atau mitologi (penggunaan istilah ini seimbang antara antropologi komparatif dan teori arketip Jung). Dalam arti mula-mula, banyak istilah yang lebih informal yang sering digunakan sebagai pengganti, seperti contoh standar atau contoh dasar, dan bentuk panjang contoh arketip juga ditemukan. Dalam matematika, arketip juga sering disebut contoh kanonik.
rdf:langString Il termine archetipo viene dal latino antico archety̆pum, a sua volta derivato dal greco antico ὰρχέτυπος, composto da arché, cioè «inizio, principio originario» e typos, «modello, marchio, esemplare»). Dunque, nel suo significato originale, un archetipo è un primo modello, una prima forma, la matrice di un concetto, di un testo o di un'icona. Illustrazione dal trattato De Sphaera, che raffigura l'archetipo astrologico del Sole con le attività da esso governate per analogia. Utilizzato per la prima volta da Filone di Alessandria e, successivamente, da Dionigi di Alicarnasso e Luciano di Samosata, il termine viene adoperato in vari contesti e discipline.
rdf:langString Een archetype (Grieks: αρχη, begin, bron) is een geïdealiseerd oermodel dat ten grondslag ligt aan latere varianten. Personificaties, objecten of concepten uit de culturele traditie, (drama, de literatuur, de mythologie, religie) of zelfs de geschiedenis (helden) kunnen dienen als archetype. Ook zijn er archetypische steden: Venetië als de ultieme waterstad of Parijs als de ultieme metropool.
rdf:langString Arketyp (grekiska archetypos, av (αρχή) arche "början", "grund", "orsak" och typos "mönster", "förebild") är en ursprunglig text eller dokument, men kan också förstås som urbild, urtyp eller ett nedärvt sätt att tänka och känna.
rdf:langString Arquétipo (do grego ἀρχή - arché: "princípio", "posição superior"; τύπος - tipós: "marca", "tipo") é um conceito que representa o primeiro modelo de algo, protótipo, ou antigas impressões sobre algo. É explorado em diversos campos de estudo, como a filosofia, psicologia e a narratologia. Na filosofia, o termo archetypos é usado por filósofos neoplatônicos, como Plotino, que segundo a concepção de Platão, designa as ideias como modelos originários de todas as coisas existentes. Ele é recorrente também entre médio platônicos, como nas cartas de Cícero e em Plutarco. Na filosofia teísta (crença em Deus) e vertentes, através da confluência entre neoplatonismo, ou platonismo cristão, e o cristianismo (aspectos espirituais e cosmológicos platônicos) o termo indica: ideias (primordiais) da mente de Deus. Esta difundido por Santo Agostinho, provavelmente por influência dos escritos do filósofo neoplatônico Porfírio de Tiro, discípulo de Plotino. Na psicologia analítica, é um conceito do suíço Carl Gustav Jung para se referir a conjuntos de imagens psicoides primordiais que dão sentido aos complexos mentais e às histórias passadas entre gerações, formando o conhecimento e o imaginário do inconsciente coletivo; agem como estruturas inatas, imateriais, com que os fenômenos psíquicos tendem a se moldar, e servem de matriz para a expressão e desenvolvimento da psique. Também é associado a experiências universais, como nascimento e morte. Jung cita precedentes do uso do termo entre Plotino, Fílon, Ireneu, Dionísio Areopagita e o Corpus Hermeticum.
rdf:langString 原型是首創的模型,代表同一類型的人物、物件或觀念。原型在文學與心理學中很重要。原型往往被以後的作者一再的重複模仿與重塑。
rdf:langString Архети́п (грец. άρχή (arche) — початок і грец. τυπος (typos) — тип, образ; прототип, проформа) — прообраз, початковий образ, ідея, первісна форма для наступних утворень. Це поняття, що походить від традиції платонізму і грає головну роль у «аналітичній психології», розробленої Юнґом, що вплинула на сучасну культурологію. У філософії Платона під архетипом розумівся осяжний розумом зразок, «ейдос», у схоластів — природний образ, відбитий у розумі, в Августина Блаженного — споконвічний образ, що лежить в основі людського пізнання. Використання архетипів у конкретних творах є цілісним підходом, який може допомогти письму завоювати загальне визнання. Це пояснюється тим, що читачі можуть взаємодіяти з героями та ситуацією та ідентифікувати себе з ними, як соціально, так і культурно. Розгортаючи загальні архетипи в контексті, письменник прагне надати реалізму своїй творчості.
xsd:nonNegativeInteger 17671

data from the linked data cloud