Allies of World War II

http://dbpedia.org/resource/Allies_of_World_War_II an entity of type: Thing

Blok Sekutu pada Perang Dunia II adalah negara-negara yang berperang bersama melawan Blok Poros (Jerman, Italia, dan Jepang) dari 1939 sampai 1945. Anggota Empat Besar dan Empat Polisi adalah empat Sekutu terbesar pada Perang Dunia II: Amerika Serikat, Britania Raya, Uni Soviet, dan Tiongkok. rdf:langString
Антигітлерівська коаліція, також відомі як союзники, альянти — воєнно-політичне об'єднання держав, які під час Другої світової війни воювали проти нацистської Німеччини, Італії, Японії та їхніх сателітів та союзників і спільно воюючих. rdf:langString
قوات الحلفاء في الحرب العالمية الثانية، تضم مجموعة كبيرة من الدول التي وقفت معاً لمواجهة دول المحور خلال الحرب العالمية الثانية (1939-1945). روجت دول الحلفاء أن الحلف جاء لإيقاف عدوان كل من ألمانيا، إيطاليا و‌اليابان. rdf:langString
Els Aliats, més tard coneguts formalment com les Nacions Unides, van ser una internacional formada durant la Segona Guerra Mundial (1939-1945) per oposar-se a les potències de l'Eix , dirigides per l'Alemanya nazi, l'Imperi del Japó i la Itàlia feixista. Els seus membres principals el 1941 eren el Regne Unit, els Estats Units, la Unió Soviètica i la Xina. rdf:langString
Spojenci ve druhé světové válce byla koalice mocností válčících během druhé světové války proti mocnostem Osy. Jinak byly nazývány Spojené národy podle mezinárodní organizace založené po válce. Na začátku války, 1. září 1939, se spojenci skládali z Francie, Polska a Spojeného království a jejich současných, nebo dřívějších kolonií. Ke spojencům se po zahájení německé invaze do severní Evropy připojily Nizozemsko, Belgie, Řecko a Jugoslávie. Poté, co byl Sovětský svaz napaden Německem, mu byla nabídnuta vojenská pomoc od Spojeného království a vstoupil do koalice Spojenců, později mu pomoc nabídly také USA. Spojené státy po celou dobu poskytovaly Spojencům válečný materiál a peníze a oficiálně se připojily v prosinci 1941 po japonském útoku na Pearl Harbor. Čína již dříve byla ve válce s Ja rdf:langString
Οι συμμαχικές δυνάμεις είναι η συνήθης ονομασία ενός από τους δύο μεγάλους συνασπισμούς του Β΄ Παγκοσμίου Πολέμου. Αποτελούνταν από τα κράτη που αντιστέκονταν στην επιθετικότητα του Άξονα, υπό την ηγεσία τριών μεγάλων δυνάμεων που αποκαλούνταν «Οι Τρεις Μεγάλοι»: Μεγάλη Βρετανία, ΗΠΑ και Σοβιετική Ένωση. Αυτές οι χώρες μετά το τέλος του πολέμου διαμόρφωσαν το μέλλον όλου του πλανήτη. Μαζί με την Κίνα και τη Γαλλία θα είχαν και μια μόνιμη θέση στο Συμβούλιο Ασφαλείας του ΟΗΕ. rdf:langString
The Allies, formally referred to as the United Nations from 1942, were an international military coalition formed during the Second World War (1939–1945) to oppose the Axis powers, led by Nazi Germany, Imperial Japan, and Fascist Italy. Its principal members by 1941 were the United Kingdom, United States, Soviet Union, and China. rdf:langString
Als Anti-Hitler-Koalition (englisch Anti-Hitler coalition bzw. Grand Alliance, russisch Антигитлеровская коалиция) wird das Militärbündnis aus den drei alliierten Hauptmächten Großbritannien, Sowjetunion und USA mit weiteren Staaten bezeichnet, das sich im Zweiten Weltkrieg den Achsenmächten entgegenstellte: dem Deutschen Reich unter Führung Adolf Hitlers, dem faschistischen Königreich Italien und dem Kaiserreich Großjapan. Aus der Anti-Hitler-Koalition gingen 1945 die Vereinten Nationen hervor. Nach den Kapitulationen Deutschlands (→ bedingungslose Kapitulation der Wehrmacht) und Japans hatte die Koalition ihre militärischen Ziele erreicht und brach auseinander. Die unterschiedlichen politischen Ziele der beiden Weltmächte USA und Sowjetunion führten in eine Konfrontation, die sich zum Ka rdf:langString
Kiam skribite per majuskla A, Aliancanoj kutime celas la potencojn kiuj batalis kontraŭ Germanio, Japanio, kaj Italio (la Aksaj Potencoj) en la dua mondmilito. Por la unua mondmilito oni parolas kutime per la laŭtempa esprimo entento. rdf:langString
Los Aliados fueron el conjunto de países opuestos política y militarmente a las potencias del Eje durante la Segunda Guerra Mundial. Más concretamente se suele referir con este término a la liderada a partir de 1941 por Estados Unidos, el Reino Unido y la Unión Soviética (en cierto modo también por China en el , llegando a denominar los cuatro con el término de Cuatro Policías) contra las fuerzas armadas de la Alemania nazi, el Japón imperial y la Italia fascista (hasta su derogación en 1943). Históricamente se suele incluir entre los aliados principales también a Francia por su significado geopolítico y participación en la partición de Alemania después de la guerra. En el sentido posbélico, se suele referir con los términos «potencias aliadas» u «ocupación aliada» a estos cuatro Estados rdf:langString
Aliatuak Bigarren Mundu Gerran borrokan zihardun alderdi bat izan zen, Ardatzaren aurkakoa. Hasiera batean, herrialde aliatu nagusiak ondoko hauek ziren: Erresuma Batua, Frantzia (Frantzia Askea 1940ko uztailetik aurrera), Polonia, Kanada, Hegoafrika, Australia eta Zeelanda Berria. Txina Japoniaren kontrako borrokan zebilen 1937tik. Alemaniaren inbasioak zirela eta, Norvegiak (1940ko apirilean), Herbehereek eta Belgikak (1940ko maiatzean) nahiz Greziak (1940ko urrian, Italiak eraso egindakoan) bat egin zuten. Sobiet Batasunak, nahiz eta Alemaniarekin ituna sinatuta izan, 1941eko ekainean Alemaniaren inbasioa pairatu behar izan zuen ondoren, Aliatuekin bat egin zuen. 1941eko abenduan Japoniak Pearl Harbor bonbardatu zuten, gerran AEBen parte-hartzea eraginez. Horietako guztietakoak, AEBak, rdf:langString
Tugtar na Comhghuaillithe nó na Náisiúin Comhghuaillithe ar na tíortha a throid in aghaidh na sa Chéad Chogadh Domhanda agus in aghaidh na sa Dara Cogadh Domhanda. Ba iad na príomh-chomhghuallithe sa dá cogaidh ná Stáit Aontaithe Mheiriceá, an Ríocht Aontaithe, an Fhrainc agus an Rúis/Aontas na Sóivéide. Cé go raibh siad ina gcomhghuaillithe le chéile, níor mhair na dea-gaolta eatarthu rdf:langString
Les Alliés de la Seconde Guerre mondiale sont l’ensemble des pays qui s’opposèrent formellement aux forces de l’Axe durant la Seconde Guerre mondiale. Lors de la phase finale du conflit, à partir de janvier 1942, ces pays étaient souvent désignés du nom de Nations unies, mais aujourd’hui ce nom se réfère à l’Organisation des Nations unies qu’ils fondèrent après la guerre. Parmi les rangs des forces alliées on comptait : les États-Unis, forte puissance utile du fait de ses nombreux hommes dans leur armée, l’Union soviétique et le Royaume-Uni, désignés sous le nom collectif de « Trois Grands ». Le président Franklin D. Roosevelt, se référant aux Trois Grands plus la Chine, parlait des « Quatre gendarmes ». Le général de Gaulle parvint, par une diplomatie habile et par la participation de la rdf:langString
연합국(聯合國)은 제2차 세계 대전 동안 추축국에 대항하여 만들어진 연합이다. 연합국이 승리하여, 구 추축국은 현재 연합국 상태로 간주되지 않는다. 연합국들은 제2차 세계 대전에서 이미 침공당했거나, 추축국의 직접적인 침략에 위협되어 추축국 세력이 세계를 지배하는 것에 반대했다. 반독일 연합 (1939년 9월 1일)은 프랑스, 폴란드, 영국과 영연방 국가, 오스트레일리아, 뉴질랜드, 캐나다와 남아프리카 연방으로 이루어졌다. 1941년 이후, 영국 연방, 미국, 소련, 중화민국(중국)이 빅4로 알려지고 연합군의 지도자 회의가 있었다, 그 당시 가장 중요한 동맹국이었다. 다른 연합군인 벨기에, 브라질, 체코슬로바키아, 에티오피아, 그리스, 인도(영국령 인도 제국의 일부), 멕시코, 네덜란드, 노르웨이와 유고슬라비아가 있다. rdf:langString
Gli Alleati della seconda guerra mondiale (spesso semplicemente Alleati) furono tutti i Paesi che si coalizzarono contro le potenze dell'Asse durante la seconda guerra mondiale. Alleati Alleati dopo l'attacco di Pearl Harbor Potenze dell'Asse Paesi neutrali rdf:langString
第二次世界大戦における連合国(れんごうこく、旧字体: 聯合國、英: Alliesまたは英: United Nations(現在の国際連合と同名))とは、枢軸国(ドイツ、イタリア、日本など)と敵対した国家連合。具体的にはアメリカ、中華民国、イギリス、ソ連、フランスなど26カ国が該当する。 第二次世界大戦における連合国は、1939年9月1日、ドイツ国によるポーランド侵攻にはじまる欧州戦線でドイツの陣営と戦った国々と、1941年12月8日の日本によるマレー作戦及び真珠湾攻撃に始まる太平洋戦争において日本の陣営と戦った国々がある。このうちイギリス、アメリカ合衆国、中華民国、オーストラリアを含む大部分の諸国は参戦の時点から終戦までの期間に日独両陣営と戦争状態にあったが、日ソ不可侵条約によってソビエト連邦が対日戦に参戦したのは1945年8月のことである。日ソ中立条約は、法的有効期間中にソ連によって破棄された。 一方でユーゴスラビアのパルチザンなど交戦当時は国家を代表する存在ではなかったが、1945年3月、チトーを首班とし、亡命政府の代表3人を含むユーゴスラビア民主主義連邦臨時政府が形成され、国際的承認を得たことで、国家代表政府として連合国の政府として承認される事例もあった。 rdf:langString
Met de term geallieerden of geallieerde mogendheden werden de tegenstanders van de asmogendheden ten tijde van de Tweede Wereldoorlog aangeduid. Onder meer de volgende landen behoorden tot de geallieerden: het Verenigd Koninkrijk, China, de Verenigde Staten, de Sovjet-Unie en Canada. rdf:langString
Alianci, od 1 stycznia 1942 nazywani także Narodami Zjednoczonymi – kraje, które wspólnie przeciwstawiły się blokowi Państw Osi w czasie II wojny światowej. Na początku wojny alianci składali się tylko z Polski, Francji, Wielkiej Brytanii i dominiów brytyjskich (Australia, Nowa Zelandia, Nowa Fundlandia, Kanada i Związek Południowej Afryki), lecz wraz z eskalacją konfliktu do sojuszu dołączyły państwa posiadające terytoria na niemal wszystkich kontynentach. Sojusz został sformalizowany w Deklaracji Narodów Zjednoczonych z 1 stycznia 1942. Jednak nazwa „Narody Zjednoczone” była rzadko używana podczas wojny. Przywódcy tzw. „wielkiej trójki” – Wielkiej Brytanii, Stanów Zjednoczonych i Związku Radzieckiego – koordynowali i kontrolowali działania sojuszu. Stosunki między Wielką Brytanią a Stana rdf:langString
Os Aliados da Segunda Guerra Mundial, chamados de "Nações Unidas" a partir da declaração de 1 de janeiro de 1942, foram os países que se opuseram às Potências do Eixo durante a Segunda Guerra Mundial. Os Aliados promoveram a aliança como um meio de controlar a agressão alemã, japonesa e italiana. rdf:langString
De allierade under andra världskriget avser inledningsvis Frankrike, Polen och Storbritannien som hade ingått en pakt för att stödja varandra vid ett eventuellt angrepp från Nazityskland under andra världskriget. Storbritannien stöddes av sina kolonier i Brittiska imperiet, bland andra Kanada. Motståndarsidan var axelmakterna. De västallierade (Frankrike, Storbritannien och USA) kom efter kriget att tillsammans administrera försvaret av Västberlin. Länderna som ingick i de allierade under andra världskriget grundade Förenta nationerna. rdf:langString
Антиги́тлеровская коали́ция, или союзники Второй мировой войны (англ. Allies of World War II) — как эти страны именовали себя и своих союзников в своих пропагандистских средствах массовой информации в военное, а затем и послевоенное время — объединение государств и народов, сражавшихся во Второй мировой войне 1939—1945 годов против германской коалиции стран Оси: Германии, Италии, Японии и их сателлитов и союзников. rdf:langString
同盟國(英语:Allies of World War II;俄语:Антигитлеровская коалиция;法語:Alliés de la Seconde Guerre mondiale),是第二次世界大戰爆發後,最终有57个国家為抵抗軸心國的侵略而組成的聯盟,也是與軸心國對立的陣營。同盟國組成及加入盟軍的國家的原因大多是因為他們都遭到了軸心國的武力侵略,或是基於擔心軸心國會控制整個世界的原因。同盟國在部分国家例如苏联和中华人民共和国的历史教科书中又稱反法西斯同盟。 於1941年12月,美國總統羅斯福為同盟國設計了一個名字,稱為「聯合國」(United Nations)。後來在1942年1月1日簽署的《聯合國共同宣言》,成為了現代最重要國際組織聯合國的基礎。於1945年7月的波茨坦會議,羅斯福的繼任人哈里·S·杜魯門總統向中、法、蘇、英、美的外長提出各國應該「商定一份和平條約及歐洲國家邊界的解決方法」,從而導致了外長理事會的建立。 rdf:langString
rdf:langString Allies of World War II
rdf:langString حلفاء الحرب العالمية الثانية
rdf:langString Aliats de la Segona Guerra Mundial
rdf:langString Spojenci (druhá světová válka)
rdf:langString Anti-Hitler-Koalition
rdf:langString Συμμαχικές δυνάμεις (Β΄ Παγκόσμιος Πόλεμος)
rdf:langString Aliancanoj
rdf:langString Aliados de la Segunda Guerra Mundial
rdf:langString Bigarren Mundu Gerrako Aliatuak
rdf:langString Comhghuaillithe
rdf:langString Blok Sekutu dalam Perang Dunia II
rdf:langString Alliés de la Seconde Guerre mondiale
rdf:langString Alleati della seconda guerra mondiale
rdf:langString 連合国 (第二次世界大戦)
rdf:langString 제2차 세계 대전의 연합국
rdf:langString Geallieerden (Tweede Wereldoorlog)
rdf:langString Alianci (II wojna światowa)
rdf:langString Aliados da Segunda Guerra Mundial
rdf:langString Антигитлеровская коалиция
rdf:langString De allierade under andra världskriget
rdf:langString 同盟國 (第二次世界大戰)
rdf:langString Антигітлерівська коаліція
rdf:langString Allies
rdf:langString Allies of World War II
xsd:integer 2198844
xsd:integer 1123406966
xsd:integer 1945
xsd:integer 1939
rdf:langString Allies
rdf:langString Jul.–Aug.
rdf:langString Aug.
rdf:langString right
rdf:langString British wartime poster supporting Poland after the German invasion of the country
rdf:langString American wartime poster promoting aid to China during the Second Sino-Japanese War
rdf:langString center
rdf:langString horizontal
rdf:langString World War II
rdf:langString
rdf:langString Franklin Roosevelt, Winston Churchill, Joseph Stalin, Chiang Kai-shek and Charles de Gaulle were leaders of the Big Five with Alliance.
rdf:langString left
rdf:langString left/right/center
xsd:integer 350 400
rdf:langString "China-First to Fight - NARA - 513567.jpg
rdf:langString Chiang Kai-shek Colour.jpg
rdf:langString FDR 1944 Color Portrait.jpg
rdf:langString General Charles de Gaulle in 1945 .jpg
rdf:langString Poland First To Fight.jpg
rdf:langString Stalin Museum Batumi.jpg
rdf:langString Winston Churchill.jpg
rdf:langString WWII.png
xsd:integer 290
xsd:integer 150 300
rdf:langString Els Aliats, més tard coneguts formalment com les Nacions Unides, van ser una internacional formada durant la Segona Guerra Mundial (1939-1945) per oposar-se a les potències de l'Eix , dirigides per l'Alemanya nazi, l'Imperi del Japó i la Itàlia feixista. Els seus membres principals el 1941 eren el Regne Unit, els Estats Units, la Unió Soviètica i la Xina. La pertinença als aliats va variar durant el transcurs de la guerra. Quan el conflicte va esclatar l'1 de setembre de 1939, la coalició aliada estava formada per Polònia, el Regne Unit i França, així com les seves respectives dependències, com l'Índia britànica. Aviat se'ls van unir els dominis independents de la Commonwealth britànica: Canadà, Austràlia, i Sud-àfrica. En conseqüència, l'aliança inicial s'assemblava en gran manera a la de la Primera Guerra Mundial. Quan les forces de l'Eix van començar a envair el nord d'Europa i els Balcans, els aliats van afegir els Països Baixos, Bèlgica, Noruega, Grècia i Iugoslàvia. La Unió Soviètica, que tenia un pacte de no-agressió amb Alemanya i es va unir a la seva invasió de Polònia, es va convertir en membre aliat el juny de 1941 després de l'Operació Barbarroja. Els Estats Units, mentre proporcionaven algun suport material als aliats europeus el setembre de 1940, l'esquema "Lend-Lease" no va començar fins al març de 1941, però, els Estats Units es van mantenir formalment neutrals fins al bombardeig japonès de Pearl Harbor el desembre de 1941, després de la qual va declarar la guerra i es va unir oficialment als aliats europeus. La Xina ja estava en guerra amb el Japó des de 1937, però es va unir formalment als aliats el desembre de 1941. Els aliats estaven dirigits pels anomenats "Tres Grans" —el Regne Unit, la Unió Soviètica i els Estats Units—, que van ser els principals contribuents de mà d'obra, recursos i estratègia, jugant cadascun un paper clau per aconseguir la victòria.Una sèrie de conferències entre líders aliats, diplomàtics i oficials militars van anar configurant la composició de l'aliança, la direcció de la guerra i, finalment, l'ordre internacional de la postguerra. Les relacions entre el Regne Unit i els Estats Units van ser especialment estretes , amb la seva Carta Atlàntica bilateral que va constituir les bases de l'aliança. Els aliats es van convertir en un grup formalitzat en la l'1 de gener de 1942, que va ser signada per 26 nacions de tot el món; van anar des de potències menors allunyades de la guerra, fins a per l'ocupació de l'Eix. La Declaració va reconèixer oficialment els Tres Grans i la Xina com les "Quatre Potències", en reconeixement del seu paper central en el processament de la guerra; també se'ls va anomenar "la tutela dels poderosos" i més tard els "" de les Nacions Unides. Molts més països s'uneixen l'endemà i fins als darrers dies de la guerra, incloses les colònies i les antigues nacions de l'Eix. Un cop acabada la guerra, els aliats i la Declaració que els lligava es convertirien en la base de les modernes Nacions Unides; un llegat durador de l'aliança són els membres permanents del Consell de Seguretat de l'ONU, que està format exclusivament per les principals potències aliades que van guanyar la guerra.
rdf:langString قوات الحلفاء في الحرب العالمية الثانية، تضم مجموعة كبيرة من الدول التي وقفت معاً لمواجهة دول المحور خلال الحرب العالمية الثانية (1939-1945). روجت دول الحلفاء أن الحلف جاء لإيقاف عدوان كل من ألمانيا، إيطاليا و‌اليابان. في بداية الحرب كان التحالف ضد الألمان يضم فرنسا وبولندا وبريطانيا، وسرعان ما انضمت إليهم دول الكومنولث البريطاني، (أستراليا، كندا، الهند، نيوزيلندا و‌جنوب أفريقيا). كانت بولندا عاملا ثانويا بعد هزيمتها في 1939، وفرنسا كذلك بعد سقوطها في عام 1940. ظل الاتحاد السوفييتي على الحياد في الصراع الدائر بين الحلفاء والمحور، وفي يونيو 1941 خالفت ألمانيا اتفاقية عدم الاعتداء التي أبرمتها مع الاتحاد السوفيتي، واجتاحوا الاتحاد السوفييتي من الشرق، فأصبح السوفييت دولة من دول الحلفاء. انضمت اليونان إلى الحلفاء بعد فشل إيطاليا في غزوهم عام 1940 والتي تمثلت بأول حملة ناجحة ضد المحور مما ادى إلى تدخل ألمانيا. قدمت الولايات المتحدة العتاد الحربي والمال طوال الوقت ثم انضمت رسميا في ديسمبر 1941 بعد الهجوم الياباني على بيرل هاربر. اعتبارا من عام 1942 سيطر قادة الدول الثلاث الكبار (المملكة المتحدة والاتحاد السوفيتي، والولايات المتحدة) على سياسة الحلفاء. وكانت الصين بالفعل في حالة حرب مع اليابان منذ حادثة جسر ماركو بولو من عام 1937، لكنها انضمت رسميا إلى الحلفاء في عام 1941.
rdf:langString Spojenci ve druhé světové válce byla koalice mocností válčících během druhé světové války proti mocnostem Osy. Jinak byly nazývány Spojené národy podle mezinárodní organizace založené po válce. Na začátku války, 1. září 1939, se spojenci skládali z Francie, Polska a Spojeného království a jejich současných, nebo dřívějších kolonií. Ke spojencům se po zahájení německé invaze do severní Evropy připojily Nizozemsko, Belgie, Řecko a Jugoslávie. Poté, co byl Sovětský svaz napaden Německem, mu byla nabídnuta vojenská pomoc od Spojeného království a vstoupil do koalice Spojenců, později mu pomoc nabídly také USA. Spojené státy po celou dobu poskytovaly Spojencům válečný materiál a peníze a oficiálně se připojily v prosinci 1941 po japonském útoku na Pearl Harbor. Čína již dříve byla ve válce s Japonskem od incidentu na mostě Marca Pola v roce 1937, ale oficiálně se připojila ke Spojencům až v roce 1941.
rdf:langString Οι συμμαχικές δυνάμεις είναι η συνήθης ονομασία ενός από τους δύο μεγάλους συνασπισμούς του Β΄ Παγκοσμίου Πολέμου. Αποτελούνταν από τα κράτη που αντιστέκονταν στην επιθετικότητα του Άξονα, υπό την ηγεσία τριών μεγάλων δυνάμεων που αποκαλούνταν «Οι Τρεις Μεγάλοι»: Μεγάλη Βρετανία, ΗΠΑ και Σοβιετική Ένωση. Αυτές οι χώρες μετά το τέλος του πολέμου διαμόρφωσαν το μέλλον όλου του πλανήτη. Μαζί με την Κίνα και τη Γαλλία θα είχαν και μια μόνιμη θέση στο Συμβούλιο Ασφαλείας του ΟΗΕ. Αρχικά η Γαλλία και η Βρετανία κήρυξαν τον πόλεμο στη Γερμανία μετά την εισβολή στη Πολωνία, καθώς και οι αποικίες τους. Η Κίνα βρισκόταν ήδη σε πόλεμο με την Ιαπωνία από το 1937. Στη συνέχεια πέρασαν με την πλευρά των συμμάχων η Δανία και η Νορβηγία που κατακτήθηκαν από την Ναζιστική Γερμανία, τον Απρίλιο του 1940. Στις 10 Μαΐου κήρυξαν τον πόλεμο η Ολλανδία και το Βέλγιο. Στις 28 Οκτωβρίου 1940 η Ελλάδα δέχθηκε επίθεση από την Ιταλία. Την άνοιξη του 1941 η Γερμανία επιτέθηκε στη Γιουγκοσλαβία και την Ελλάδα καταλαμβάνοντας και τις δύο. Η Σοβιετική Ένωση πέρασε με την πλευρά των Συμμάχων μετά την εισβολή της Γερμανίας στο έδαφος της, μαζί με τη Μογγολία. Μετά την επίθεση των Ιαπώνων στο Περλ Χάρμπορ οι ΗΠΑ κήρυξαν τον πόλεμο στον Άξονα καθώς και οι χώρες της Κεντρικής Αμερικής και Καραϊβικής που ήταν κάτω από την επιρροή τους. Όταν η πλάστιγγα άρχισε να γέρνει προς τη μεριά των Συμμάχων όλο και περισσότερες χώρες συντάσσονταν μαζί τους, συμπεριλαμβανομένων και των χωρών που ήταν μέλη του Άξονα μετά την ήττα τους, όπως η Βουλγαρία, η Ρουμανία και η Ιταλία.
rdf:langString The Allies, formally referred to as the United Nations from 1942, were an international military coalition formed during the Second World War (1939–1945) to oppose the Axis powers, led by Nazi Germany, Imperial Japan, and Fascist Italy. Its principal members by 1941 were the United Kingdom, United States, Soviet Union, and China. Membership in the Allies varied during the course of the war. When the conflict broke out on 1 September 1939, the Allied coalition consisted of the United Kingdom, France, and Poland, as well as their respective dependencies, such as British India. They were soon joined by the independent dominions of the British Commonwealth: Canada, Australia, New Zealand and South Africa. Consequently, the initial alliance resembled that of the First World War. As Axis forces began invading northern Europe and the Balkans, the Allies added the Netherlands, Belgium, Norway, Greece, and Yugoslavia. The Soviet Union, which initially had a nonaggression pact with Germany and participated in its invasion of Poland, joined the Allies in June 1941 after Operation Barbarossa, the German invasion of the Soviet Union. The United States, while providing some materiel support to European Allies since September 1940, remained formally neutral until the Japanese bombing of Pearl Harbor in December 1941, after which it declared war and officially joined the Allies. China had already been at war with Japan since 1937, and formally joined the Allies in December 1941. The Allies were led by the so-called "Big Three"—the United Kingdom, the Soviet Union, and the United States—which were the principal contributors of manpower, resources, and strategy, each playing a key role in achieving victory. A series of conferences between Allied leaders, diplomats, and military officials gradually shaped the makeup of the alliance, the direction of the war, and ultimately the postwar international order. Relations between the United Kingdom and the United States were especially close, with their bilateral Atlantic Charter forming the groundwork of their alliance. The Allies became a formalized group upon the Declaration by United Nations on 1 January 1942, which was signed by 26 nations around the world; these ranged from governments in exile from the Axis occupation to small nations far removed from the war. The Declaration officially recognized the Big Three and China as the "Four Powers", acknowledging their central role in prosecuting the war; they were also referred to as the "trusteeship of the powerful", and later as the "Four Policemen" of the United Nations. Many more countries joined through to the final days of the war, including colonies and former Axis nations. After the war ended, the Allies, and the Declaration that bound them, would become the basis of the modern United Nations; one enduring legacy of the alliance is the permanent membership of the U.N. Security Council, which is made up exclusively of the principal Allied powers that won the war.
rdf:langString Kiam skribite per majuskla A, Aliancanoj kutime celas la potencojn kiuj batalis kontraŭ Germanio, Japanio, kaj Italio (la Aksaj Potencoj) en la dua mondmilito. Por la unua mondmilito oni parolas kutime per la laŭtempa esprimo entento. La landoj kiuj batalis kontraŭ la Aksaj Potencoj (ĉefe Nazia Germanio, Italio, Japanio kaj ĝis 1941 Sovetunio) dum la Dua Mondmilito inter la jaroj 1939 kaj 1945 estis origine temis pri: Pollando, Francio kaj Britio.Dum la milito la Aliancanoj entute estis Aŭstralio, Britio, Francio (post la konkeriĝo de Francio fare de Nazia Germanio ĝis somero 1944 reprezentata per partizanoj de la Résistance kaj per ekzila armeo France libre) Kanado, Respubliko Ĉinio, Sud-Afriko, Sovetunio (ekde somero 1941) kaj Usono (ekde fino de 1941).Krome la partizanaj armeoj de multaj ŝtatoj okupitaj de Nazia Germanio konsideris sin Aliancanoj, ĉefe en Belgio, Ĉeĥoslovakio, Danio, Grekio, Jugoslavio, Luksemburgo, Nederlando, Norvegio kaj Pollando.
rdf:langString Als Anti-Hitler-Koalition (englisch Anti-Hitler coalition bzw. Grand Alliance, russisch Антигитлеровская коалиция) wird das Militärbündnis aus den drei alliierten Hauptmächten Großbritannien, Sowjetunion und USA mit weiteren Staaten bezeichnet, das sich im Zweiten Weltkrieg den Achsenmächten entgegenstellte: dem Deutschen Reich unter Führung Adolf Hitlers, dem faschistischen Königreich Italien und dem Kaiserreich Großjapan. Aus der Anti-Hitler-Koalition gingen 1945 die Vereinten Nationen hervor. Nach den Kapitulationen Deutschlands (→ bedingungslose Kapitulation der Wehrmacht) und Japans hatte die Koalition ihre militärischen Ziele erreicht und brach auseinander. Die unterschiedlichen politischen Ziele der beiden Weltmächte USA und Sowjetunion führten in eine Konfrontation, die sich zum Kalten Krieg entwickelte.
rdf:langString Aliatuak Bigarren Mundu Gerran borrokan zihardun alderdi bat izan zen, Ardatzaren aurkakoa. Hasiera batean, herrialde aliatu nagusiak ondoko hauek ziren: Erresuma Batua, Frantzia (Frantzia Askea 1940ko uztailetik aurrera), Polonia, Kanada, Hegoafrika, Australia eta Zeelanda Berria. Txina Japoniaren kontrako borrokan zebilen 1937tik. Alemaniaren inbasioak zirela eta, Norvegiak (1940ko apirilean), Herbehereek eta Belgikak (1940ko maiatzean) nahiz Greziak (1940ko urrian, Italiak eraso egindakoan) bat egin zuten. Sobiet Batasunak, nahiz eta Alemaniarekin ituna sinatuta izan, 1941eko ekainean Alemaniaren inbasioa pairatu behar izan zuen ondoren, Aliatuekin bat egin zuen. 1941eko abenduan Japoniak Pearl Harbor bonbardatu zuten, gerran AEBen parte-hartzea eraginez. Horietako guztietakoak, AEBak, Sobiet Batasuna eta Erresuma Batua ziren, ekonomikoki zein militarki, boteretsuenak. Frantzia ere, askatutakoan, Aliatu nagusietakotzat jo zen.
rdf:langString Los Aliados fueron el conjunto de países opuestos política y militarmente a las potencias del Eje durante la Segunda Guerra Mundial. Más concretamente se suele referir con este término a la liderada a partir de 1941 por Estados Unidos, el Reino Unido y la Unión Soviética (en cierto modo también por China en el , llegando a denominar los cuatro con el término de Cuatro Policías) contra las fuerzas armadas de la Alemania nazi, el Japón imperial y la Italia fascista (hasta su derogación en 1943). Históricamente se suele incluir entre los aliados principales también a Francia por su significado geopolítico y participación en la partición de Alemania después de la guerra. En el sentido posbélico, se suele referir con los términos «potencias aliadas» u «ocupación aliada» a estos cuatro Estados occidentales. Al comenzar la guerra el 1 de septiembre de 1939, la coalición enfrentada a Alemania consistía en la República Francesa, Polonia y el Reino Unido, al cual se unieron poco después algunos dominios del Imperio británico y el resto del Imperio (Canadá, Australia, Nueva Zelanda, el Dominio de Terranova y la Unión Sudafricana), el Raj británico y el Reino de Nepal. En 1940, se unieron la Francia Libre, Dinamarca, Noruega, Bélgica, Luxemburgo, los Países Bajos, el Reino de Grecia y el Reino de Yugoslavia. En junio de 1941, la llamada Operación Barbarroja propició que la URSS se uniera a los Aliados. Estados Unidos, que ya había apoyado a los aliados en los primeros años de la guerra, se unió activamente en diciembre de 1941, tras el ataque japonés a Pearl Harbor, que además propició la incorporación de otros países, incluidos algunos del continente americano como México. En el frente asiático, la República de China ya se encontraba en plena guerra sino-japonesa, la cual se convertiría en el frente asiático de la guerra mundial.
rdf:langString Tugtar na Comhghuaillithe nó na Náisiúin Comhghuaillithe ar na tíortha a throid in aghaidh na sa Chéad Chogadh Domhanda agus in aghaidh na sa Dara Cogadh Domhanda. Ba iad na príomh-chomhghuallithe sa dá cogaidh ná Stáit Aontaithe Mheiriceá, an Ríocht Aontaithe, an Fhrainc agus an Rúis/Aontas na Sóivéide. Cé go raibh siad ina gcomhghuaillithe le chéile, níor mhair na dea-gaolta eatarthu I rith an Chéid Chogaidh Domhanda, throid an Bheilg, an tSín, an Ghréig, an tSeapáin, Montainéagró, an Phortaingéil, an Rómáin agus an tSeirbia in aghaidh na Cumachtaí Láir chomh maith. Bhí an Iorua ar son na comhghuaillithe chomh maith, cé nach raibh siad sa cogadh go díreach. I rith an Dara Cogaidh Domhanda, throid a lán daoine sa cogadh ó na tíortha a shealbhaigh an Ghearmáin, mar shampla. Throid daoine ó coilíneachtaí na Fraince, na Breataine agus na hÍsiltíre chomh maith, fiú nuair a bhí a dtíortha féin sealbhaithe.
rdf:langString Blok Sekutu pada Perang Dunia II adalah negara-negara yang berperang bersama melawan Blok Poros (Jerman, Italia, dan Jepang) dari 1939 sampai 1945. Anggota Empat Besar dan Empat Polisi adalah empat Sekutu terbesar pada Perang Dunia II: Amerika Serikat, Britania Raya, Uni Soviet, dan Tiongkok.
rdf:langString Les Alliés de la Seconde Guerre mondiale sont l’ensemble des pays qui s’opposèrent formellement aux forces de l’Axe durant la Seconde Guerre mondiale. Lors de la phase finale du conflit, à partir de janvier 1942, ces pays étaient souvent désignés du nom de Nations unies, mais aujourd’hui ce nom se réfère à l’Organisation des Nations unies qu’ils fondèrent après la guerre. Parmi les rangs des forces alliées on comptait : les États-Unis, forte puissance utile du fait de ses nombreux hommes dans leur armée, l’Union soviétique et le Royaume-Uni, désignés sous le nom collectif de « Trois Grands ». Le président Franklin D. Roosevelt, se référant aux Trois Grands plus la Chine, parlait des « Quatre gendarmes ». Le général de Gaulle parvint, par une diplomatie habile et par la participation de la France libre à l'effort de guerre, à intégrer la France parmi les signataires des actes de capitulation du Troisième Reich le 8 mai 1945, puissances occupantes de l'Allemagne vaincue, et membres du tribunal de Nuremberg. Toutefois leur participation fut chronologiquement décalée : la France cesse le combat après la défaite de juin 1940 et adopte un régime officiellement neutre, mais collaborant en fait avec l’Axe, ce que les Britanniques considèrent comme une trahison car les deux Alliés s’étaient engagés le 2 septembre 1939 à ne pas conclure d’armistice séparé au nom du « bien de la justice et de la liberté » (for the sake of morale & freedom) : le général de Gaulle partage ce point de vue mais ne sera reconnu comme chef légitime de la France qu’en 1944 ; l’URSS ne fait partie des Alliés qu’à partir du 22 juin 1941, date de l’attaque allemande de l’URSS : avant cette date, depuis le 23 août 1939, l’URSS, officiellement neutre, était en fait liée à l’Allemagne nazie par le Pacte germano-soviétique et avait envahi l’Est de la Pologne à partir de mi-septembre 1939, prenant à revers les troupes polonaises en lutte contre l’armée allemande ; enfin les États-Unis n’entrent officiellement en guerre qu’après l’attaque de Pearl Harbor, en décembre 1941 ; néanmoins, avant cette date, ils apportent une aide importante à leurs alliés « officieux » sous forme matérielle, notamment par les convois d’approvisionnement de la Grande-Bretagne par l’Atlantique nord.
rdf:langString Gli Alleati della seconda guerra mondiale (spesso semplicemente Alleati) furono tutti i Paesi che si coalizzarono contro le potenze dell'Asse durante la seconda guerra mondiale. Alleati Alleati dopo l'attacco di Pearl Harbor Potenze dell'Asse Paesi neutrali Le tre potenze principali che svolsero un ruolo decisivo nel conflitto furono gli Stati Uniti, l'Unione Sovietica e il Regno Unito; la turbolenta alleanza tra queste tre potenze venne denominata da Winston Churchill la Grande Alleanza, mentre i tre capi, lo stesso Churchill, Franklin Delano Roosevelt e Josif Stalin sono passati alla storia come i Tre Grandi. I "Tre Grandi" alla conferenza di Teheran del novembre 1943: da sinistra, il leader dell'Unione Sovietica Iosif Stalin, il presidente degli Stati Uniti Franklin Delano Roosevelt e il Primo ministro britannico Winston ChurchillI leader partecipanti alla campagna del Pacifico, il generalissimo Chiang Kai-shek, Franklin Delano Roosevelt, e Winston Churchill alla Conferenza del Cairo nel 1943
rdf:langString 第二次世界大戦における連合国(れんごうこく、旧字体: 聯合國、英: Alliesまたは英: United Nations(現在の国際連合と同名))とは、枢軸国(ドイツ、イタリア、日本など)と敵対した国家連合。具体的にはアメリカ、中華民国、イギリス、ソ連、フランスなど26カ国が該当する。 第二次世界大戦における連合国は、1939年9月1日、ドイツ国によるポーランド侵攻にはじまる欧州戦線でドイツの陣営と戦った国々と、1941年12月8日の日本によるマレー作戦及び真珠湾攻撃に始まる太平洋戦争において日本の陣営と戦った国々がある。このうちイギリス、アメリカ合衆国、中華民国、オーストラリアを含む大部分の諸国は参戦の時点から終戦までの期間に日独両陣営と戦争状態にあったが、日ソ不可侵条約によってソビエト連邦が対日戦に参戦したのは1945年8月のことである。日ソ中立条約は、法的有効期間中にソ連によって破棄された。 ドイツやその他の枢軸国から攻撃を受けるなどし、領域を喪失した政府が亡命政府となり、戦争に参加している。戦後これらの亡命政府の多くは帰国したが、ソ連の影響力が強い地域の亡命政府は復帰することが出来ず、戦後まもなく亡命政府の継承政権がソ連の傀儡共産主義政府に打倒されて衛星国となった。統一前の東ドイツことドイツ民主共和国、ハンガリー、ブルガリア、ルーマニアなど枢軸国だけではなく、連合国側であったポーランド、ブルガリア、チェコスロバキア、東アジアのモンゴル人民共和国などがソ連の衛星国と呼ばれた。 一方でユーゴスラビアのパルチザンなど交戦当時は国家を代表する存在ではなかったが、1945年3月、チトーを首班とし、亡命政府の代表3人を含むユーゴスラビア民主主義連邦臨時政府が形成され、国際的承認を得たことで、国家代表政府として連合国の政府として承認される事例もあった。 連合国は戦後処理問題などで比較的緊密な連絡を取った。現在の国際連合 (United Nations) は、戦争中の連合国協議によって生まれた国際機関である。日本では国際連合と訳されているが、原語に忠実に考えれば連合国と訳すのが妥当である。現国際連合は連合国諸国が原加盟国となっている。特に中心となったアメリカ合衆国・イギリス・ソビエト連邦(継承国 ロシア)・フランス・中華民国(継承国 中華人民共和国)は、国際連合憲章によって安全保障理事会における「常任理事国」の地位が与えられ、拒否権などの特権を有するなど、国際社会において強い影響を持つこととなった。変更するには全常任理事国の同意による改正が必要である。 第一次大戦においては、英仏米側参戦国を、英語でAllied and Associated Powers(協商および連合国)といい、これに対する訳語としても日本語では連合国があてられている。
rdf:langString Met de term geallieerden of geallieerde mogendheden werden de tegenstanders van de asmogendheden ten tijde van de Tweede Wereldoorlog aangeduid. Onder meer de volgende landen behoorden tot de geallieerden: het Verenigd Koninkrijk, China, de Verenigde Staten, de Sovjet-Unie en Canada. Een tweede categorie geallieerden vormden de door de asmogendheden geheel onder de voet gelopen landen als Polen, Noorwegen, Frankrijk, België en Nederland. Deze onder de voet gelopen landen kregen weliswaar een marionettenregering onder Duitse supervisie (of werden geheel bij Duitsland ingelijfd), maar vormden tevens (tegen)regeringen in ballingschap. Deze regeringen werden na verloop van tijd meestal door de geallieerden als wettig erkend, en na de geallieerde overwinning in de betreffende landen geïnstalleerd of in ere hersteld. Ook leverden uitgeweken leger-, marine en luchtmachtonderdelen, alsmede vrijwilligers uit deze landen, een niet onaanzienlijk aandeel in de geallieerde oorlogsinspanning. Bovendien behoorden deze troepen, die immers voor hun onder de bezetting levende familie en landgenoten streden, tot de gemotiveerdsten van de geallieerde legers. Ten derde bestond er een derde groep landen die zich om economische, ideologische of politieke redenen aansloot, maar niet direct door de asmogendheden bedreigd werd of met hen in conflict was. Onder deze groep vielen onder andere de meeste Latijns-Amerikaanse landen zoals Mexico en Brazilië, alsmede Turkije. Deze oorlogsverklaringen aan de asmogendheden, met name die van Argentinië en Turkije, waren in veel gevallen van louter symbolische waarde (Argentinië verklaarde bijvoorbeeld Duitsland pas op 27 maart 1945 de oorlog en Turkije in april), hoewel andere landen zoals Brazilië wel substantiële hulp boden. De laatste categorie werd gevormd door de landen die zelf tot de asmogendheden hadden behoord of pro-Asregeringen hadden gehad, en onder geallieerde druk van zijde wisselden. Dit waren bijvoorbeeld Italië, Iran, Roemenië, en een aantal andere landen. Veelal had het slechte oorlogsverloop in deze landen geleid tot een politieke omwenteling, waarna een pro-geallieerde of communistische regering aan de macht kwam. Vaak eisten de geallieerden een oorlogsverklaring aan de asmogendheden, maar vaak deed de regering dit ook uit eigen beweging in de hoop op minder harde vredesvoorwaarden. Roemenië kreeg bijvoorbeeld in ruil voor de oorlogsverklaring aan Duitsland en Hongarije Transsylvanië terug. Zulke oorlogsverklaringen leidden overigens, wanneer er nog Astroepen in het land waren, tot (tegen de bevolking gerichte) wraakacties, zoals de Laplandoorlog en het opzettelijk laten overstromen van de Pontijnse moerassen.
rdf:langString 연합국(聯合國)은 제2차 세계 대전 동안 추축국에 대항하여 만들어진 연합이다. 연합국이 승리하여, 구 추축국은 현재 연합국 상태로 간주되지 않는다. 연합국들은 제2차 세계 대전에서 이미 침공당했거나, 추축국의 직접적인 침략에 위협되어 추축국 세력이 세계를 지배하는 것에 반대했다. 반독일 연합 (1939년 9월 1일)은 프랑스, 폴란드, 영국과 영연방 국가, 오스트레일리아, 뉴질랜드, 캐나다와 남아프리카 연방으로 이루어졌다. 1941년 이후, 영국 연방, 미국, 소련, 중화민국(중국)이 빅4로 알려지고 연합군의 지도자 회의가 있었다, 그 당시 가장 중요한 동맹국이었다. 다른 연합군인 벨기에, 브라질, 체코슬로바키아, 에티오피아, 그리스, 인도(영국령 인도 제국의 일부), 멕시코, 네덜란드, 노르웨이와 유고슬라비아가 있다. 1941년 12월, 미국의 프랭클린 루즈벨트는 연합군에 대해 United Nations라는 이름을 고안했다. 이것은 네 명의 경찰관으로 알려지고 빅3가 포함되었으나 나중에는 중화민국이 포함되었다. 1942년 1월 1일의 연합국 선언은 현대 유엔의 기초가 되었다. 1945년 7월-8월의 포츠담 회담에서, 루즈벨트의 후계자인 해리 S. 트루먼 대통령은 중국, 프랑스, 소련, 영국, 미국의 외무 장관과 함께 를 설립했다.
rdf:langString Alianci, od 1 stycznia 1942 nazywani także Narodami Zjednoczonymi – kraje, które wspólnie przeciwstawiły się blokowi Państw Osi w czasie II wojny światowej. Na początku wojny alianci składali się tylko z Polski, Francji, Wielkiej Brytanii i dominiów brytyjskich (Australia, Nowa Zelandia, Nowa Fundlandia, Kanada i Związek Południowej Afryki), lecz wraz z eskalacją konfliktu do sojuszu dołączyły państwa posiadające terytoria na niemal wszystkich kontynentach. Sojusz został sformalizowany w Deklaracji Narodów Zjednoczonych z 1 stycznia 1942. Jednak nazwa „Narody Zjednoczone” była rzadko używana podczas wojny. Przywódcy tzw. „wielkiej trójki” – Wielkiej Brytanii, Stanów Zjednoczonych i Związku Radzieckiego – koordynowali i kontrolowali działania sojuszu. Stosunki między Wielką Brytanią a Stanami Zjednoczonymi były szczególnie bliskie.
rdf:langString Антиги́тлеровская коали́ция, или союзники Второй мировой войны (англ. Allies of World War II) — как эти страны именовали себя и своих союзников в своих пропагандистских средствах массовой информации в военное, а затем и послевоенное время — объединение государств и народов, сражавшихся во Второй мировой войне 1939—1945 годов против германской коалиции стран Оси: Германии, Италии, Японии и их сателлитов и союзников. В годы войны синонимом антигитлеровской коалиции стал термин «Объединённые нации» (United Nations), предложенный президентом США Франклином Рузвельтом и впервые встречающийся в Декларации Объединённых наций 1942 года (Вашингтонская декларация двадцати шести). Влияние коалиции на военное и послевоенное мироустройство огромно, на её основе была создана Организация Объединённых Наций (ООН).
rdf:langString Антигітлерівська коаліція, також відомі як союзники, альянти — воєнно-політичне об'єднання держав, які під час Другої світової війни воювали проти нацистської Німеччини, Італії, Японії та їхніх сателітів та союзників і спільно воюючих.
rdf:langString De allierade under andra världskriget avser inledningsvis Frankrike, Polen och Storbritannien som hade ingått en pakt för att stödja varandra vid ett eventuellt angrepp från Nazityskland under andra världskriget. Storbritannien stöddes av sina kolonier i Brittiska imperiet, bland andra Kanada. Motståndarsidan var axelmakterna. När andra världskriget bröt ut den 1 september 1939 och Tyskland så småningom ockuperade flera länder i Europa, gick många av dessa länders exilregeringar med de allierade och stödde dem med väpnade styrkor. Efter Tysklands angrepp på Sovjetunionen den 22 juni 1941 kom även detta land att ingå i alliansen och slutligen även USA efter Japans angrepp på Pearl Harbor den 7 december 1941. I och med denna händelse blev även Japans krig mot Republiken Kina en del av andra världskriget och Republiken Kina en av de allierade. Efter 1941 kallades alliansen ibland för den Stora alliansen eller Förenta nationerna. Emellanåt används termen de Västallierade för att skilja ut de liberaldemokratiska länderna i väst från diktaturen Sovjetunionen. De västallierade var de demokratiska stater med respektive mandatområden och kolonier som tillsammans med Sovjetunionen och Kina kämpade mot Tyskland, Italien och Japan. Bland de västallierade kan nämnas Storbritannien, Fria Frankrike och USA (från 1941). Under andra världskriget var de västallierades militära styrkor samlade under det brittisk–amerikanska överkommandot i USA:s huvudstad Washington. De västallierade (Frankrike, Storbritannien och USA) kom efter kriget att tillsammans administrera försvaret av Västberlin. Länderna som ingick i de allierade under andra världskriget grundade Förenta nationerna.
rdf:langString Os Aliados da Segunda Guerra Mundial, chamados de "Nações Unidas" a partir da declaração de 1 de janeiro de 1942, foram os países que se opuseram às Potências do Eixo durante a Segunda Guerra Mundial. Os Aliados promoveram a aliança como um meio de controlar a agressão alemã, japonesa e italiana. No início da guerra, em 1 de setembro de 1939, os Aliados consistiam na França, Polônia e no Reino Unido, bem como em seus estados dependentes, como a Índia britânica. Em poucos dias, se juntaram os Domínios independentes da Comunidade Britânica: Austrália, Canadá, Nova Zelândia e África do Sul. Após o início da invasão alemã da Bélgica até a Campanha dos Balcãs, Países Baixos, Bélgica, Grécia e Iugoslávia se juntaram aos Aliados. Depois de ter cooperado com a Alemanha Nazista na invasão da Polônia, enquanto permanecia neutra no conflito do Eixo contra os Aliados, a União Soviética se juntou aos Aliados em junho de 1941, depois de ter sido invadida pela Alemanha. Os Estados Unidos forneceram material de guerra e dinheiro o tempo todo, e se em dezembro de 1941 após o ataque japonês a Pearl Harbor. A China já havia estado em uma prolongada guerra com o Japão desde o Incidente da Ponte Marco Polo de 1937, mas se juntou oficialmente aos Aliados em 1941. A aliança foi formalizada pela Declaração das Nações Unidas, de 1 de janeiro de 1942. No entanto, o nome "Nações Unidas" raramente foi usado para descrever os Aliados durante a guerra. Os líderes das "" a União Soviética, Reino Unido e os Estados Unidos controlavam a estratégia aliada; as relações entre o Reino Unido e os Estados Unidos eram especialmente próximas. Os Três Grandes, junto com a China, foram referidos como uma "tutela dos poderosos", e então reconhecidos como os "Quatro Grandes" Aliados na Declaração das Nações Unidas e mais tarde como os "Quatro Policiais" das Nações Unidas. Após o fim da guerra, as nações aliadas se tornaram a base da Organização das Nações Unidas.
rdf:langString 同盟國(英语:Allies of World War II;俄语:Антигитлеровская коалиция;法語:Alliés de la Seconde Guerre mondiale),是第二次世界大戰爆發後,最终有57个国家為抵抗軸心國的侵略而組成的聯盟,也是與軸心國對立的陣營。同盟國組成及加入盟軍的國家的原因大多是因為他們都遭到了軸心國的武力侵略,或是基於擔心軸心國會控制整個世界的原因。同盟國在部分国家例如苏联和中华人民共和国的历史教科书中又稱反法西斯同盟。 最初於戰爭爆發的時候(1939年9月1日),反德同盟包括了法國、波蘭及英國,旋即英國的自治領(澳大利亞、加拿大、紐西蘭、紐芬蘭自治領及南非)亦加入了同盟。1941年珍珠港事變後,美國和中華民國加入同盟國。同時1941年後,英聯邦、美國及蘇聯的領袖被稱為「三巨頭」,擔任著同盟國的領導角色。自1937年的卢沟桥事变开始,中國與日本開戰(抗日戰爭),牽制了日本陸軍的行動,在當時亦是一位重要的盟友,並加入了緬甸戰場協助英軍。中華民國和三巨頭(英國、美國、蘇聯)被美國總統羅斯福称为「世界權力的托管人」,後來被称为同盟國的「四警察」或者「四大国」。中美英蘇作为四大国率先在《聯合國共同宣言》上签字,之后在1943年的莫斯科会议所颁布的《四国普遍安全宣言》中「四大国」地位获得进一步确认。其他盟國包括比利時、巴西、捷克斯洛伐克、埃塞俄比亞、希臘、印度、墨西哥、荷蘭、挪威及南斯拉夫等。 於1941年12月,美國總統羅斯福為同盟國設計了一個名字,稱為「聯合國」(United Nations)。後來在1942年1月1日簽署的《聯合國共同宣言》,成為了現代最重要國際組織聯合國的基礎。於1945年7月的波茨坦會議,羅斯福的繼任人哈里·S·杜魯門總統向中、法、蘇、英、美的外長提出各國應該「商定一份和平條約及歐洲國家邊界的解決方法」,從而導致了外長理事會的建立。
rdf:langString Allies of World War II
xsd:integer 1
xsd:integer 4
rdf:langString
rdf:langString May 1942
rdf:langString Apr.–Jun. 1945
rdf:langString Aug. 1941
rdf:langString Jan. 1942
rdf:langString Jul. 1941
rdf:langString Jun. 1941
rdf:langString Nov.–Dec. 1943
rdf:langString Sep. 1939 – Jun. 1940
rdf:langString
rdf:langString Feb. 1921
rdf:langString Belgium
rdf:langString Bulgaria
rdf:langString Czechoslovakia
rdf:langString Ethiopia
rdf:langString Greece
rdf:langString Luxembourg
rdf:langString Netherlands
rdf:langString Norway
rdf:langString Philippines
rdf:langString Poland
rdf:langString Yugoslavia
rdf:langString
rdf:langString ----
rdf:langString Free France
rdf:langString Allied combatants with governments-in-exile:
rdf:langString Allies and their colonies
rdf:langString Allies entering after the attack on Pearl Harbor
rdf:langString Axis powers, co-belligerents, and their colonies
rdf:langString Former Axis powers
rdf:langString Neutral powers and their colonies
rdf:langString Other Allied combatant states:
rdf:langString The Big Three:
xsd:integer 1939
xsd:nonNegativeInteger 150918

data from the linked data cloud