Ablative case

http://dbpedia.org/resource/Ablative_case an entity of type: Thing

El cas ablatiu està present en algunes declinacions indicant lloc o els matisos d'un complement circumstancial, si bé el valor concret depèn de cada llengua. Està present a les llengües indoeuropees com el llatí o el sànscrit i a alguns idiomes uràlics. Les terminacions més usuals són: * llatí: vocal, -is, -bus * armeni: -e, -en * turc: -den, -ten, -tan En finès, l'ablatiu rep el sufix -lta/ltä, segons les regles de l'harmonia vocàlica.Els altres casos locatius en finès són: * cas inessiu * cas elatiu * cas il·latiu * cas adessiu * cas al·latiu rdf:langString
Ablativ (česky též odlučník) je označení pro mluvnický pád, jenž se jako jediný pád z původních osmi praindoevropských pádů v češtině (ani v ostatních slovanských jazycích) nedochoval. Dochoval se v arménštině, latině, romštině a sanskrtu. Jménem ablativ se označují různé pády i v některých neindoevropských jazycích, např. turečtině a ugrofinských jazycích. rdf:langString
Der Ablativ ist ein „indirekter“ Fall der Grammatik mehrerer lebender und toter Sprachen und drückt primär eine Trennung bzw. Wegbewegung aus. rdf:langString
Ablatibo izenaren kasuetako bat da, batez ere nondikakoa adierazten duena. Izena latinezko ablatus hitzetik dator, auferre edo "asaldatu" aditzaren partizipio pasibo burutua. Kasu honek -(e)tik (singularrez) eta -etatik (pluralez) atzizkiak erabiltzen ditu. Euskaraz gain, zenbait indoeuropar hizkuntza malgukaritan (adibidez, latinez edo sanskritoz), uraldar hizkuntzetan (finlandieraz edo hungarieraz) edota altaitar hizkuntzetan (turkieraz) ere erabiltzen dute. rdf:langString
En linguistique, l’ablatif est un cas grammatical exprimant notamment un déplacement à partir d'un lieu (ouvert). Il peut également exprimer la séparation. rdf:langString
Sa teangeolaíocht, tugtar an tuiseal ochslaíoch (giorraithe ocs) ar thuisil i dteangacha éagsúla arb iad a shaintréith choiteann ná go gcuireann siad gluaiseacht nó scaradh ó rud éigin in iúl, cé gur féidir na sonraí i ngach teanga a bheith difriúil. Tugtar ablatus air sa Laidin, an rangabháil (neamhrialta) éighníomhacha fhoirfe den fhocal auferre " iompar ar aghaidh ". rdf:langString
Ablativus, adalah sebuah yang artinya adalah sesuatu yang berasal atau bergerak dari benda tersebut. Misalkan dalam bahasa Sanskerta kata devât artinya "dari Dewa". rdf:langString
Ablativo deriva dal latino ab+lativus, in cui il prefisso "ab" indica una provenienza e "lativus" è aggettivazione del verbo latino che significa portare: ferre ( fero- fers- tuli-latum- ferre). L'ablativo è uno dei casi fondamentali della declinazione dei nomi in molte lingue indoeuropee (tra le quali il latino e l'ittita) e presente in numerose altre famiglie linguistiche; è il caso che indica l'allontanamento. rdf:langString
탈격(奪格, ablative case, abl)은 문법적 격의 일종이다. 분리, 이탈, 원인 등을 표시하는데, 간혹 처소나 수단을 의미하기도 한다. 한국어의 '에서'는 동작이 비롯하는 처소를 나타냄으로써 탈격과 처격을 동시에 표지하므로 구분이 모호하며, '(로)부터'는 이탈만을 표지하기는 하나 쓰임이 다소 한정되어 있다. rdf:langString
奪格(だっかく、英: ablative case)は、名詞の格の一つで、主に起点・分離(~から)を示す。従格・離格ともいう。着点を表す格である向格と対になる。 rdf:langString
De ablatief (of zesde naamval) is een van de acht oorspronkelijke naamvallen van de Proto-Indo-Europese taal waarmee oorspronkelijk de persoon van wie iets uitgaat of de plaats waarvandaan men vertrekt werd aangegeven. Dit in tegenstelling tot de plaats waar men naartoe gaat, die uitgedrukt wordt in de accusatief of datief, en de plaats waar men zich bevindt, die door de locatief uitgedrukt wordt. In sommige takken van de Indo-Europese talen waarin de ablatief ophield te bestaan, bijvoorbeeld het Grieks en het Germaans, is de functie van de absolute ablatief overgenomen door de genitief. rdf:langString
Аблати́в, абляти́в (от лат. ablātīvus ), исхо́дный паде́ж, отложи́тельный паде́ж —косвенный падеж, указывающий на исходный пункт траектории движения одного из участников ситуации. В школьно-грамматическом употреблении термин обозначает творительный падеж, в научной общеморфологической терминологии обозначает исходный падеж. Имеется во многих языках. Слова в исходном падеже отвечают на следующие вопросы: «откуда?», «от кого?», «от чего?», «отчего?». В балтославянских языках, в том числе в русском языке, индоевропейский исходный падеж слился с родительным падежом. rdf:langString
Аблати́в (від лат. ablātīvus < ablātus < aufero — «відношу», «відкладаю»), відкладний відмінок, іноді орудно-місцевий відмінок — відмінок, який вказує на вихідний пункт траєкторії руху одного з учасників ситуації. Характерний для багатьох мов, слов'янським мовам не властивий. Слова у відкладному відмінку відповідають на такі запитання: «звідки?», «від кого?», «від чого?», «чому?». Українськими відповідниками відкладного відмінка є прийменники від, з у поєднанні з родовим відмінком. rdf:langString
离格(英語:ablative case,: ABL),又称奪格、从格,在語法功能上為表示某些意義的狀語。有出现在拉丁语、梵语、俄语等原始印欧语系语言中,但是蒙古语,藏语、芬兰语中也有类似的格。 rdf:langString
In grammar, the ablative case (pronounced /ˈæblətɪv/; sometimes abbreviated abl) is a grammatical case for nouns, pronouns, and adjectives in the grammars of various languages; it is sometimes used to express motion away from something, among other uses. The word "ablative" derives from the Latin ablatus, the (irregular) perfect, passive participle of auferre "to carry away". rdf:langString
Η αφαιρετική πτώση είναι γραμματική πτώση για ουσιαστικά, αντωνυμίες και επίθετα στη γραμματική διαφόρων γλωσσών· ενίοτε χρησιμοποιείται για να εκφράσει την κίνηση μακριά από κάτι, μεταξύ άλλων χρήσεων. Η αφαιρετική πτώση βρίσκεται σε αρχαίες γλώσσες, όπως στη λατινική και τη σανσκριτική, καθώς και σε σύγχρονες γλώσσες όπως την τουρκική και την ουγγρική. Αφαιρετική πτώση δεν υπάρχει στις σύγχρονες γερμανικές γλώσσες όπως στα γερμανικά. Υπήρξε αφαιρετική πτώση στην αρχαία ελληνική στα πρώτα στάδια της γλώσσας, η οποία γρήγορα αχρηστεύθηκε κατά την κλασική εποχή και έκτοτε ορισμένες από τις λειτουργίες της πάρθηκαν από τη γενική και άλλες από τη δοτική· η γενική είχε λειτουργίες που ανήκαν στις πρωτο-ινδοευρωπαϊκές κλίσεις της γενικής και αφαιρετικής. Η γενική πτώση με τις προθέσεις ἀπό και rdf:langString
La ablativo (el la latina ablativus, t. e. "forportanto") aŭ la deira kazo estas kazo indikanta la komencan punkton de movo (reala aŭ metafora). Tiun kazon posedas multaj homaj lingvoj (sed ne Esperanto). La vortoj en la deira kazo respondas la demandojn «de kie?», «(dis)de kiu?», «de kio?», «kial?». Do, ĝia signifo estas la mala ol la signifo de esperanta akuzativo cela («veturi Parizon» ktp). En Esperanto ablativon esprimas la prepozicioj (dis)de, ekde, el. rdf:langString
El ablativo (griego moderno: αφαιρετική πτώση; latín: Ablativus) es, en lingüística, un caso gramatical que indica generalmente las circunstancias de lugar, de tiempo, de modo, de causa, de agente, etc., expresadas en español mediante las preposiciones en, por, con, sin, sobre, etc. Por ejemplo: En el jardín hay flores, Murió por la patria, etc. Es decir, que el ablativo suele indicar la función sintáctica de complemento circunstancial. Algunos pronombres personales del español tienen formas ablativas, como mí, ti, sí, conmigo, contigo, consigo; en el resto de los pronombres, estas coinciden con la forma del nominativo-vocativo (tú/vos, él, ella, tú/usted, nosotros, etc.) rdf:langString
O caso ablativo é um caso gramatical indicador não do nome por si, mas de sua característica acidental na zona de processo do verbo. Sendo assim, sofre transferência funcional, não funcionando, semanticamente, como substantivo, mas como advérbio. O nome "ablativo" é derivado do verbo latino "ablatus", o particípio irregular do verbo "aufero", que significa "levar para fora", "tirar". Em inúmeros idiomas, tais como as línguas germânicas e latinas, o ablativo é formado por meio de preposições, como, por exemplo, no português, em que é formado com a preposição "de", quando essa indicar movimento. rdf:langString
Ablatyw (łac. ablativus, w języku polskim nazywany także pochodnikiem) – przypadek w językach aglutynacyjnych i niektórych fleksyjnych, wyraża odchodzenie i oddzielanie się od czegoś (odwrotnie niż allatyw). rdf:langString
Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus. I sin ursprungliga betydelse betecknar ablativen det varifrån något skiljes.I svenskan uttrycks den ursprungliga ablativrelationen vanligtvis genom att prepositionen "från" ställs framför det aktuella ordet. Exempel: Börje fick en present från Kalle (på finska: Börje sai lahjan Kallelta)I latin har däremot ablativen fått fler funktioner som ursprungligen tillhörde lokativen och instrumentalis. Det svarar på frågor som var?, varifrån? och med vad?, och föregås vanligen av en preposition. rdf:langString
rdf:langString حالة الاجتثاث
rdf:langString Cas ablatiu
rdf:langString Ablativ
rdf:langString Ablativ
rdf:langString Αφαιρετική
rdf:langString Ablative case
rdf:langString Ablativo
rdf:langString Ablativo (gramática)
rdf:langString Ablatibo
rdf:langString Tuiseal ochslaíoch
rdf:langString Ablativus
rdf:langString Ablativo
rdf:langString Ablatif
rdf:langString 탈격
rdf:langString 奪格
rdf:langString Ablatief
rdf:langString Ablatyw
rdf:langString Аблатив
rdf:langString Caso ablativo
rdf:langString Ablativ
rdf:langString 离格
rdf:langString Аблатив
xsd:integer 2333
xsd:integer 1115059393
rdf:langString El cas ablatiu està present en algunes declinacions indicant lloc o els matisos d'un complement circumstancial, si bé el valor concret depèn de cada llengua. Està present a les llengües indoeuropees com el llatí o el sànscrit i a alguns idiomes uràlics. Les terminacions més usuals són: * llatí: vocal, -is, -bus * armeni: -e, -en * turc: -den, -ten, -tan En finès, l'ablatiu rep el sufix -lta/ltä, segons les regles de l'harmonia vocàlica.Els altres casos locatius en finès són: * cas inessiu * cas elatiu * cas il·latiu * cas adessiu * cas al·latiu
rdf:langString Ablativ (česky též odlučník) je označení pro mluvnický pád, jenž se jako jediný pád z původních osmi praindoevropských pádů v češtině (ani v ostatních slovanských jazycích) nedochoval. Dochoval se v arménštině, latině, romštině a sanskrtu. Jménem ablativ se označují různé pády i v některých neindoevropských jazycích, např. turečtině a ugrofinských jazycích.
rdf:langString In grammar, the ablative case (pronounced /ˈæblətɪv/; sometimes abbreviated abl) is a grammatical case for nouns, pronouns, and adjectives in the grammars of various languages; it is sometimes used to express motion away from something, among other uses. The word "ablative" derives from the Latin ablatus, the (irregular) perfect, passive participle of auferre "to carry away". The ablative case is found in several language families, such as Indo-European (e.g., Sanskrit, Latin, Albanian, Armenian), Turkic (e.g., Turkish, Turkmen, Azerbaijani, Uzbek, Kazakh, Kyrgyz, Tatar), and Uralic (e.g., Hungarian). There is no ablative case in modern Germanic languages such as German and English. There was an ablative case in the early stages of Ancient Greek, but it quickly fell into disuse by the classical period.
rdf:langString Η αφαιρετική πτώση είναι γραμματική πτώση για ουσιαστικά, αντωνυμίες και επίθετα στη γραμματική διαφόρων γλωσσών· ενίοτε χρησιμοποιείται για να εκφράσει την κίνηση μακριά από κάτι, μεταξύ άλλων χρήσεων. Η αφαιρετική πτώση βρίσκεται σε αρχαίες γλώσσες, όπως στη λατινική και τη σανσκριτική, καθώς και σε σύγχρονες γλώσσες όπως την τουρκική και την ουγγρική. Αφαιρετική πτώση δεν υπάρχει στις σύγχρονες γερμανικές γλώσσες όπως στα γερμανικά. Υπήρξε αφαιρετική πτώση στην αρχαία ελληνική στα πρώτα στάδια της γλώσσας, η οποία γρήγορα αχρηστεύθηκε κατά την κλασική εποχή και έκτοτε ορισμένες από τις λειτουργίες της πάρθηκαν από τη γενική και άλλες από τη δοτική· η γενική είχε λειτουργίες που ανήκαν στις πρωτο-ινδοευρωπαϊκές κλίσεις της γενικής και αφαιρετικής. Η γενική πτώση με τις προθέσεις ἀπό και ἐκ/ἐξ είναι ένα παράδειγμα.
rdf:langString Der Ablativ ist ein „indirekter“ Fall der Grammatik mehrerer lebender und toter Sprachen und drückt primär eine Trennung bzw. Wegbewegung aus.
rdf:langString La ablativo (el la latina ablativus, t. e. "forportanto") aŭ la deira kazo estas kazo indikanta la komencan punkton de movo (reala aŭ metafora). Tiun kazon posedas multaj homaj lingvoj (sed ne Esperanto). La vortoj en la deira kazo respondas la demandojn «de kie?», «(dis)de kiu?», «de kio?», «kial?». Do, ĝia signifo estas la mala ol la signifo de esperanta akuzativo cela («veturi Parizon» ktp). En Esperanto ablativon esprimas la prepozicioj (dis)de, ekde, el. Iam oni uzas la terminon ablativo pri diversaj kazoj, kiuj historie devenas el praa hindeŭropa ablativo, ekz-e pri la latina Casus ablativus. Tiuj kazoj ofte havas diversajn kromsignifojn; tial la memklariga termino deira kazo ofte estas pli preciza (ekz-e kiam temas pri la tjurkaj lingvoj).
rdf:langString Ablatibo izenaren kasuetako bat da, batez ere nondikakoa adierazten duena. Izena latinezko ablatus hitzetik dator, auferre edo "asaldatu" aditzaren partizipio pasibo burutua. Kasu honek -(e)tik (singularrez) eta -etatik (pluralez) atzizkiak erabiltzen ditu. Euskaraz gain, zenbait indoeuropar hizkuntza malgukaritan (adibidez, latinez edo sanskritoz), uraldar hizkuntzetan (finlandieraz edo hungarieraz) edota altaitar hizkuntzetan (turkieraz) ere erabiltzen dute.
rdf:langString El ablativo (griego moderno: αφαιρετική πτώση; latín: Ablativus) es, en lingüística, un caso gramatical que indica generalmente las circunstancias de lugar, de tiempo, de modo, de causa, de agente, etc., expresadas en español mediante las preposiciones en, por, con, sin, sobre, etc. Por ejemplo: En el jardín hay flores, Murió por la patria, etc. Es decir, que el ablativo suele indicar la función sintáctica de complemento circunstancial. Algunos pronombres personales del español tienen formas ablativas, como mí, ti, sí, conmigo, contigo, consigo; en el resto de los pronombres, estas coinciden con la forma del nominativo-vocativo (tú/vos, él, ella, tú/usted, nosotros, etc.) El ablativo se emplea en lenguas flexivas: indoeuropeas como el latín o el sánscrito; lenguas urálicas como el finés o el húngaro; lenguas altaicas como el turco, o incluso en el vasco. Su nombre viene del latín ablatiuus, a su vez de ablatum, forma de supino del verbo auferre "quitar, apartar"; ya que en esta lengua existía dicho caso que en ciertos contextos tenía el sentido de lugar de donde se quita o aparta algo. Este caso existía en latín, no así en griego clásico.
rdf:langString En linguistique, l’ablatif est un cas grammatical exprimant notamment un déplacement à partir d'un lieu (ouvert). Il peut également exprimer la séparation.
rdf:langString Sa teangeolaíocht, tugtar an tuiseal ochslaíoch (giorraithe ocs) ar thuisil i dteangacha éagsúla arb iad a shaintréith choiteann ná go gcuireann siad gluaiseacht nó scaradh ó rud éigin in iúl, cé gur féidir na sonraí i ngach teanga a bheith difriúil. Tugtar ablatus air sa Laidin, an rangabháil (neamhrialta) éighníomhacha fhoirfe den fhocal auferre " iompar ar aghaidh ".
rdf:langString Ablativus, adalah sebuah yang artinya adalah sesuatu yang berasal atau bergerak dari benda tersebut. Misalkan dalam bahasa Sanskerta kata devât artinya "dari Dewa".
rdf:langString Ablativo deriva dal latino ab+lativus, in cui il prefisso "ab" indica una provenienza e "lativus" è aggettivazione del verbo latino che significa portare: ferre ( fero- fers- tuli-latum- ferre). L'ablativo è uno dei casi fondamentali della declinazione dei nomi in molte lingue indoeuropee (tra le quali il latino e l'ittita) e presente in numerose altre famiglie linguistiche; è il caso che indica l'allontanamento.
rdf:langString 탈격(奪格, ablative case, abl)은 문법적 격의 일종이다. 분리, 이탈, 원인 등을 표시하는데, 간혹 처소나 수단을 의미하기도 한다. 한국어의 '에서'는 동작이 비롯하는 처소를 나타냄으로써 탈격과 처격을 동시에 표지하므로 구분이 모호하며, '(로)부터'는 이탈만을 표지하기는 하나 쓰임이 다소 한정되어 있다.
rdf:langString 奪格(だっかく、英: ablative case)は、名詞の格の一つで、主に起点・分離(~から)を示す。従格・離格ともいう。着点を表す格である向格と対になる。
rdf:langString Ablatyw (łac. ablativus, w języku polskim nazywany także pochodnikiem) – przypadek w językach aglutynacyjnych i niektórych fleksyjnych, wyraża odchodzenie i oddzielanie się od czegoś (odwrotnie niż allatyw). Ablatyw jest charakterystyczny dla łaciny, która jako jeden z nielicznych języków europejskich zachowała ten przypadek z pierwotnego zestawu ośmioprzypadkowej deklinacji praindoeuropejskiej. Spełnia też rolę narzędnika i miejscownika na zasadzie synkretyzmu przypadków (w łacinie nie ma oddzielnego narzędnika, a miejscownik jest w zasadzie w zaniku) i poza tym ma funkcję syntaktyczną okolicznika, czyli odpowiada na cały wachlarz pytań okolicznikowych, np. ablativus qualitatis (jaki?), ablativus instrumenti (czym?), ablativus auctoris (przez kogo?), ablativus temporis (kiedy?), ablativus modi (jak?), ablativus pretii (za ile?) – dużą część tych funkcji w języku polskim pełnią: narzędnik, miejscownik, dopełniacz lub wyrażenia okolicznikowe. Jako osobny przypadek występuje także w sanskrycie i w awestyjskim. Występuje w językach tureckich (np. w języku tatarskim), także w niektórych językach ugrofińskich np. w języku fińskim, gdzie oznacza oddzielenie desygnatów lub odchodzenie w sytuacji, gdy jeden znajduje się nad drugim: Ota kissa pöydältä! – weź kota ze stołu! (kot był wcześniej na stole). Pojawia się także w językach tungusko-mandżurskich np. w mandżurskim, gdzie odpowiada na pytania "od kogo/czego? skąd? od kiedy? którędy?" a tworzony jest poprzez dodanie końcówki -či.
rdf:langString De ablatief (of zesde naamval) is een van de acht oorspronkelijke naamvallen van de Proto-Indo-Europese taal waarmee oorspronkelijk de persoon van wie iets uitgaat of de plaats waarvandaan men vertrekt werd aangegeven. Dit in tegenstelling tot de plaats waar men naartoe gaat, die uitgedrukt wordt in de accusatief of datief, en de plaats waar men zich bevindt, die door de locatief uitgedrukt wordt. In sommige takken van de Indo-Europese talen waarin de ablatief ophield te bestaan, bijvoorbeeld het Grieks en het Germaans, is de functie van de absolute ablatief overgenomen door de genitief.
rdf:langString Аблати́в, абляти́в (от лат. ablātīvus ), исхо́дный паде́ж, отложи́тельный паде́ж —косвенный падеж, указывающий на исходный пункт траектории движения одного из участников ситуации. В школьно-грамматическом употреблении термин обозначает творительный падеж, в научной общеморфологической терминологии обозначает исходный падеж. Имеется во многих языках. Слова в исходном падеже отвечают на следующие вопросы: «откуда?», «от кого?», «от чего?», «отчего?». В балтославянских языках, в том числе в русском языке, индоевропейский исходный падеж слился с родительным падежом.
rdf:langString Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus. I sin ursprungliga betydelse betecknar ablativen det varifrån något skiljes.I svenskan uttrycks den ursprungliga ablativrelationen vanligtvis genom att prepositionen "från" ställs framför det aktuella ordet. Exempel: Börje fick en present från Kalle (på finska: Börje sai lahjan Kallelta)I latin har däremot ablativen fått fler funktioner som ursprungligen tillhörde lokativen och instrumentalis. Det svarar på frågor som var?, varifrån? och med vad?, och föregås vanligen av en preposition. Se även ablativus absolutus.
rdf:langString O caso ablativo é um caso gramatical indicador não do nome por si, mas de sua característica acidental na zona de processo do verbo. Sendo assim, sofre transferência funcional, não funcionando, semanticamente, como substantivo, mas como advérbio. O nome "ablativo" é derivado do verbo latino "ablatus", o particípio irregular do verbo "aufero", que significa "levar para fora", "tirar". Em inúmeros idiomas, tais como as línguas germânicas e latinas, o ablativo é formado por meio de preposições, como, por exemplo, no português, em que é formado com a preposição "de", quando essa indicar movimento. Em suma, o ablativo é o caso dos adjuntos adverbiais e dos . No latim, o caso ablativo abrange três antigos casos do indo-europeu: o locativo, o instrumental e o ablativo propriamente dito. Sendo assim, o ablativo latino acaba por expressar diferentes noções como: movimento de origem, preço, matéria, instrumento, companhia, tempo e outros. De acordo com , o caso expressa relação de causa inanimada.
rdf:langString Аблати́в (від лат. ablātīvus < ablātus < aufero — «відношу», «відкладаю»), відкладний відмінок, іноді орудно-місцевий відмінок — відмінок, який вказує на вихідний пункт траєкторії руху одного з учасників ситуації. Характерний для багатьох мов, слов'янським мовам не властивий. Слова у відкладному відмінку відповідають на такі запитання: «звідки?», «від кого?», «від чого?», «чому?». Українськими відповідниками відкладного відмінка є прийменники від, з у поєднанні з родовим відмінком.
rdf:langString 离格(英語:ablative case,: ABL),又称奪格、从格,在語法功能上為表示某些意義的狀語。有出现在拉丁语、梵语、俄语等原始印欧语系语言中,但是蒙古语,藏语、芬兰语中也有类似的格。
xsd:nonNegativeInteger 13849

data from the linked data cloud