ASCII

http://dbpedia.org/resource/ASCII an entity of type: Thing

أسكي (ASCII، (تُلفظ بالإنجليزية: ‎/ˈæski/‏) ASS-kee) هي مجموعة رموز ونظام ترميز مبني على الابجدية اللاتينية بالشكل الذي تستخدم به في الإنجليزية الحديثة ولغات غرب أوروبية أخرى. من أكثر الاستخدامات شيوعا للنصوص المكتوبة بالآسكي، استخدامها في أنظمة الحاسوب، وفي أجهزة الاتصالات وأنظمة التحكم التي تتعامل مع نصوص. يعرّف نظام ASCII القياسي الرموز القابلة للطباعة الآتية، مرتبة حسب قيمة ASCII الخاصة بها. rdf:langString
(ASCII) singkatan dari American Standard Code for Information Interchange atau Kode Standar Amerika untuk Pertukaran Informasi (/ˈæski/ ASS-kee),:6 adalah standar pengkodean karakter untuk . Kode ASCII mewakili teks dalam komputer, peralatan telekomunikasi, dan perangkat lainnya. Kebanyakan skema pengkodean karakter modern didasarkan pada ASCII, meskipun mereka mendukung banyak karakter tambahan. Internet Assigned Numbers Authority (IANA) lebih memilih nama US-ASCII untuk pengkodean karakter ini. ASCII adalah salah satu . rdf:langString
미국정보교환표준부호(영어: American Standard Code for Information Interchange), 또는 줄여서 ASCII( /ˈæski/, 아스키)는 영문 알파벳을 사용하는 대표적인 문자 인코딩이다. 아스키는 컴퓨터와 통신 장비를 비롯한 문자를 사용하는 많은 장치에서 사용되며, 대부분의 문자 인코딩이 아스키에 기초를 두고 있다. 아스키는 7비트 인코딩으로, 33개의 출력 불가능한 제어 문자들과 공백을 비롯한 95개의 출력 가능한 문자들로 총128개로 이루어진다. 제어 문자들은 역사적인 이유로 남아 있으며 대부분은 더 이상 사용되지 않는다. 출력 가능한 문자들은 52개의 영문 알파벳 대소문자와, 10개의 숫자, 32개의 특수 문자, 그리고 하나의 공백 문자로 이루어진다. 아스키가 널리 사용되면서 다양한 아스키 기반의 확장 인코딩들이 등장했으며, 이들을 묶어서 아스키라고 부르기도 한다. 대표적으로 7비트 인코딩을 유지한 ISO/IEC 646과, 원래 아스키 코드 앞에 비트 0을 넣어 8비트 인코딩을 만든 IBM 코드 페이지와 ISO 8859가 있다. 이 인코딩들은 언어군에 따라 같은 숫자에 서로 다른 문자가 배당된 경우가 많다. rdf:langString
ASCII(アスキー、情報交換用米国標準コード、英: American Standard Code for Information Interchange)は、現代英語や西ヨーロッパ言語(参考:西ヨーロッパ、ヨーロッパの言語)で使われるラテン文字を中心とした文字コード。 rdf:langString
ASCII (American Standard Code for Information Interchange), ook US-ASCII en ANSI_X3.4-1968 genoemd, is een standaard 7-bits-tekencodering om Latijnse letters, cijfers, leestekens en enkele andere tekens en stuurcodes te representeren en aan ieder teken in die reeks een geheel getal te koppelen, waarmee dat teken kan worden aangeduid. De code werd ontworpen door een commissie met o.a. Hugh McGregor Ross en Bob Bemer. rdf:langString
ASCII (acronimo di American Standard Code for Information Interchange, letteralmente "codice standard americano per lo scambio di informazioni") è un codice per la codifica di caratteri. La prima edizione dello standard ASCII è stata pubblicata dall'American National Standards Institute (ANSI) nel 1963, quindi il codice ha subito un'importante revisione nel 1968. L'aggiornamento più recente risale al 1986. In italiano viene pronunciato aschi /ˈaski/ o asci /ˈaʃʃi/, mentre la pronuncia originale inglese è askey /ˈæski/. L'asteroide 3568 ASCII prende il nome da questa codifica dei caratteri. rdf:langString
ASCII (англ. American standard code for information interchange, [ˈæs.ki]) — название таблицы (кодировки, набора), в которой некоторым распространённым печатным и непечатным символам сопоставлены числовые коды. Таблица была разработана и стандартизирована в США, в 1963 году. Таблица ASCII определяет коды для символов: * Десятичных цифр; * латинского алфавита; * национального алфавита; * знаков препинания; * управляющих символов. rdf:langString
ASCII(發音: /ˈæski/ ASS-kee,American Standard Code for Information Interchange,美国信息交换标准代码)是基于拉丁字母的一套电脑编码系统。它主要用于显示现代英语,而其擴展版本延伸美国标准信息交换码則可以部分支持其他西欧语言,并等同于国际标准ISO/IEC 646。 美国信息交换标准代码是这套编码系统的传统命名,互联网号码分配局现在更倾向于使用它的新名字US-ASCII。 美国信息交换标准代码是美國電氣和電子工程師協會里程碑之一。 ASCII 由电报码发展而来。第一版标准发布于1963年,1967年经历了一次主要修订,最後一次更新則是在1986年,至今為止共定義了128個字元;其中33個字元無法顯示(一些终端提供了扩展,使得这些字符可顯示为諸如笑臉、撲克牌花式等8-bit符號),且這33個字元多數都已是陳廢的控制字元。控制字元的用途主要是用來操控已經處理過的文字。在33個字元之外的是95個可顯示的字元。用鍵盤敲下空白鍵所產生的空白字元也算1個可顯示字元(顯示為空白)。 rdf:langString
ASCII (de l'anglès American Standard Code for Information Interchange) és un codi estàndard estatunidenc per a l'intercanvi d'informació. L'ASCII és un joc de caràcters que assigna valors numèrics (del 0 al 127, 7 bits de longitud) a les lletres, xifres i signes de puntuació. Existeixen codis ASCII extensos de 256 caràcters (del 0 al 255, un byte), que permeten representar caràcters no anglesos com poden ser accents o la «ç». Els caràcters de la part superior (127 a 255), varien d'un estàndard tècnic a un altre, encara que el més utilitzat és el Latin-1 o ISO-8859-1. rdf:langString
ASCII je anglická zkratka pro American Standard Code for Information Interchange („americký standardní kód pro výměnu informací“). V podstatě jde o kódovou tabulku, která definuje znaky anglické abecedy a jiné znaky používané v informatice. Jde o historicky nejúspěšnější znakovou sadu, ze které vychází většina současných standardů pro kódování textu přinejmenším v euro-americké zóně. rdf:langString
Ο κώδικας ASCII (προφέρεται: [ˈæski] μεταγραφή: άσκι, ακ: American Standard Code for Information Interchange, Αμερικανικός Πρότυπος Κώδικας για Ανταλλαγή Πληροφοριών) είναι ένα κωδικοποιημένο σύνολο χαρακτήρων του λατινικού αλφάβητου όπως αυτό χρησιμοποιείται σήμερα στην Αγγλική γλώσσα και σε άλλες δυτικοευρωπαϊκές γλώσσες. Χρησιμοποιείται για αναπαράσταση κειμένου στους υπολογιστές, σε συσκευές τηλεπικοινωνίας, καθώς και σε άλλες συσκευές που δουλεύουν με κείμενο. Οι περισσότερες σύγχρονες κωδικοποιήσεις χαρακτήρων βασίζονται στον ASCII, αν και υποστηρίζουν πολύ περισσότερους χαρακτήρες. rdf:langString
ASCII (/ˈæskiː/ ASS-kee), abbreviated from American Standard Code for Information Interchange, is a character encoding standard for electronic communication. ASCII codes represent text in computers, telecommunications equipment, and other devices. Because of technical limitations of computer systems at the time it was invented, ASCII has just 128 code points, of which only 95 are , which severely limited its scope. All modern computer systems instead use Unicode, which has millions of code points, but the first 128 of these are the same as the ASCII set. ASCII is one of the IEEE milestones. rdf:langString
Askio estas komputila kodo por la baza latina alfabeto (majuskla kaj minuskla), la eŭropaj ciferoj, kelkaj interpunkciaj signoj kaj 32 reg-signoj. La vorto venas de la angla mallongigo ASCII, kiu signifas American Standard Code for Information Interchange (= Usona norma kodo por informo-interŝanĝo). La kodo uzas la kod-numerojn 0 ĝis 127, reprezenteblajn per sep bitoj. Ĝi estis oficiale enkondukita en 1968 per la usona normo X3.4. Kiel ĝia kreinto estas konsiderata . rdf:langString
Der American Standard Code for Information Interchange (ASCII, alternativ US-ASCII, oft [ˈæski] ausgesprochen, deutsch „Amerikanischer Standard-Code für den Informationsaustausch“) ist eine 7-Bit-Zeichenkodierung; sie entspricht der US-Variante von ISO 646 und dient als Grundlage für spätere, auf mehr Bits basierende Kodierungen für Zeichensätze. !"#$%&'*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuvwxyz{|}~ rdf:langString
American Standard Code for Information Interchange (Informazioaren Elkartrukerako Kode Estatubatuar Estandarra) alfabeto latinean oinarritutako karaktereen kodea da. 1963an sortu zuen Estatu Batuetako Estandarren Batzordeak (ASA) telegrafian erabilitako kodeen eboluzio bezala. Beranduago, 1967an, letra xeheak gehitu eta kontrol kode batzuk berriz definitu ziren, US-ASCII deritzon kodea sortuz. Gaur egungo sistema informatiko gehienek ASCII kodea edo beronen hedapen bateragarriren bat darabilte testuak adierazi eta testua maneiatzen duten gailuen kontrolerako. rdf:langString
ASCII (acrónimo inglés de American Standard Code for Information Interchange —Código Estándar estadounidense para el Intercambio de Información—), pronunciado generalmente [áski]​ o (rara vez) [ásθi] o [ási], es un código de caracteres basado en el alfabeto latino, tal como se usa en inglés moderno. Fue creado en 1963 por el Comité Estadounidense de Estándares (ASA, conocido desde 1969 como el Instituto Estadounidense de Estándares Nacionales, o ANSI) como una evolución de los conjuntos de códigos utilizados entonces en telegrafía. Más tarde, en 1967, se incluyeron las minúsculas, y se redefinieron algunos códigos de control para formar el código conocido como US-ASCII. rdf:langString
Is éard is an Cód Caighdeánach Meiriceánach um Idirmhalartú Faisnéise, nó ASCII (as Béarla, (American Standard Code for Information Interchange) ná ionchódú carachtar caighdeánach a d'fhoilsigh an United States of America Standards Institute (anois, i 1968. Is é an t-ionchódú seo an chéad leath de ISO-8859-1 (Latin 1), ar a bhunaítear an chéad leathanach de ISO 10646 (Unicode). rdf:langString
L'American Standard Code for Information Interchange (Code américain normalisé pour l'échange d'information), plus connu sous l'acronyme ASCII (/as.ki/, ), est une norme informatique de codage de caractères apparue dans les années 1960. C'est la norme de codage de caractères la plus influente à ce jour. ASCII définit 128 codes à 7 bits, comprenant 95 caractères imprimables : les chiffres arabes de 0 à 9, les 26 lettres de l'alphabet latin en minuscules et en capitales, et des symboles mathématiques et de ponctuation. ASCII suffit pour représenter les textes en anglais, mais il est trop limité pour les autres langues, dont le français et ses lettres accentuées. Les limitations du jeu de caractères ASCII sont encore sensibles au XXIe siècle, par exemple dans le choix restreint de caractères rdf:langString
ASCII (czyt. aski, skrót od ang. American Standard Code for Information Interchange) – siedmiobitowy system kodowania znaków, używany we współczesnych komputerach oraz sieciach komputerowych, a także innych urządzeniach wyposażonych w mikroprocesor. Przyporządkowuje liczbom z zakresu 0−127: litery alfabetu łacińskiego języka angielskiego, cyfry, znaki przestankowe i inne symbole oraz polecenia sterujące. Na przykład litera „a” jest kodowana jako liczba 97, a znak spacji jest kodowany jako 32. Większość współczesnych systemów kodowania znaków jest rozszerzeniem standardu ASCII. rdf:langString
Código Padrão Americano para o Intercâmbio de Informação (do inglês American Standard Code for Information Interchange - ASCII, pronunciado [áski]) é um sistema de representação de letras, algarismos e sinais de pontuação e de controle, através de um sinal codificado em forma de código binário (cadeias de bits formada por vários 0 e 1), desenvolvido a partir de 1960, que representa um conjunto de 128 sinais: 95 sinais gráficos (letras do alfabeto latino, algarismos arábicos, sinais de pontuação e sinais matemáticos) e 33 sinais de controle, utilizando 7 bits para representar todos os seus símbolos. rdf:langString
ASCII (МФА: [ˈæski], акронім від назви Американський стандартний код для інформаційного обміну, англ. American Standard Code for Information Interchange) в обчислювальній техніці — система кодів, у якій числа від 0 до 127 включно поставлені у відповідність літерам, цифрам і символам пунктуації. Наприклад, 45 відповідає знаку переносу, а 65 — літері «А» великій. Перші 32 коди використовуються для керівних функцій, на зразок введення і стирання попереднього символу. Власне, ASCII — це семибітний код, а восьмий біт часто використовується для забезпечення відповідності чи додаткових символів. Такий 8-бітний варіант коду називають розширеним ASCII. rdf:langString
ASCII [ˈaskɪ], eller American Standard Code for Information Interchange, är en teckenkodning som används för att representera bokstäver och andra tecken i datorer. Koden använder sju bitar vilket ger plats för 128 olika tecken. ASCII designades för USA:s behov och räcker inte för något annat språk än engelska, eftersom några andra bokstäver än A-Z och a-z inte ingår. ASCII-standarden publicerades första gången 1963. rdf:langString
rdf:langString ASCII
rdf:langString أسكي
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII
rdf:langString American Standard Code for Information Interchange
rdf:langString ASCII
rdf:langString Askio
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII
rdf:langString American Standard Code for Information Interchange
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII (tekenset)
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII
rdf:langString ASCII
xsd:integer 586
xsd:integer 1124761454
rdf:langString ISO-IR-006, ANSI_X3.4-1968, ANSI_X3.4-1986, ISO_646.irv:1991, ISO646-US, us, IBM367, cp367
rdf:langString ASCII chart from a pre-1972 printer manual
rdf:langString y
rdf:langString June 2013
rdf:langString English , Rotokas, Interlingua and Ido
rdf:langString us-ascii
rdf:langString ISO/IEC 8859, ISO/IEC 10646
rdf:langString أسكي (ASCII، (تُلفظ بالإنجليزية: ‎/ˈæski/‏) ASS-kee) هي مجموعة رموز ونظام ترميز مبني على الابجدية اللاتينية بالشكل الذي تستخدم به في الإنجليزية الحديثة ولغات غرب أوروبية أخرى. من أكثر الاستخدامات شيوعا للنصوص المكتوبة بالآسكي، استخدامها في أنظمة الحاسوب، وفي أجهزة الاتصالات وأنظمة التحكم التي تتعامل مع نصوص. يعرّف نظام ASCII القياسي الرموز القابلة للطباعة الآتية، مرتبة حسب قيمة ASCII الخاصة بها.
rdf:langString ASCII (de l'anglès American Standard Code for Information Interchange) és un codi estàndard estatunidenc per a l'intercanvi d'informació. L'ASCII és un joc de caràcters que assigna valors numèrics (del 0 al 127, 7 bits de longitud) a les lletres, xifres i signes de puntuació. Existeixen codis ASCII extensos de 256 caràcters (del 0 al 255, un byte), que permeten representar caràcters no anglesos com poden ser accents o la «ç». Els caràcters de la part superior (127 a 255), varien d'un estàndard tècnic a un altre, encara que el més utilitzat és el Latin-1 o ISO-8859-1. El codi ASCII utilitza 7 bits per representar els caràcters, encara que inicialment emprava un bit addicional (bit de paritat) que s'usava per detectar errors en la transmissió. Sovint s'anomena incorrectament ASCII a altres com l'estàndard ISO-8859-1, que és una extensió que utilitza 8 bits per proporcionar caràcters addicionals usats en idiomes diferents a l'anglès, com el català. ASCII va ser publicat com a estàndard per primera vegada en 1967 i va ser actualitzat per última vegada en 1986. En l'actualitat defineix codis per 33 caràcters no imprimibles, dels quals la majoria són caràcters de control obsolets que tenen efecte sobre com es processa el text, més altres 95 caràcters imprimibles que els segueixen en la numeració (començant pel caràcter espai). Gairebé tots els sistemes informàtics actuals utilitzen el codi ASCII o una extensió compatible per representar textos i per al control de dispositius que treballen amb text.
rdf:langString ASCII je anglická zkratka pro American Standard Code for Information Interchange („americký standardní kód pro výměnu informací“). V podstatě jde o kódovou tabulku, která definuje znaky anglické abecedy a jiné znaky používané v informatice. Jde o historicky nejúspěšnější znakovou sadu, ze které vychází většina současných standardů pro kódování textu přinejmenším v euro-americké zóně. Tabulka obsahuje tisknutelné znaky: písmena, číslice, jiné znaky (závorky, matematické znaky (+ - * / % atd.), interpunkční znaménka , speciální znaky (@ $ ~ atd.)), a řídicí (netisknutelné) kódy, které byly původně určeny pro řízení periferních zařízení (např. tiskárny nebo dálnopisu). Kód ASCII je podle původní definice sedmibitový, obsahuje tedy 128 platných znaků. Pro potřeby dalších jazyků a pro rozšíření znakové sady se používají osmibitová rozšíření ASCII kódu, která obsahují dalších 128 kódů. Takto rozšířený kód je přesto příliš malý na to, aby pojal třeba jen evropské národní abecedy - pro reprezentaci takových znaků se v současnosti používá Unicode kódování - historicky však pro potřeby jednotlivých jazyků byly vytvořeny různé kódové tabulky, kde však význam kódů nad 127 nebyl jednoznačný. Systém kódových tabulek pro národní abecedy (stejně tak jako Unicode) spravuje například organizace ISO.
rdf:langString Ο κώδικας ASCII (προφέρεται: [ˈæski] μεταγραφή: άσκι, ακ: American Standard Code for Information Interchange, Αμερικανικός Πρότυπος Κώδικας για Ανταλλαγή Πληροφοριών) είναι ένα κωδικοποιημένο σύνολο χαρακτήρων του λατινικού αλφάβητου όπως αυτό χρησιμοποιείται σήμερα στην Αγγλική γλώσσα και σε άλλες δυτικοευρωπαϊκές γλώσσες. Χρησιμοποιείται για αναπαράσταση κειμένου στους υπολογιστές, σε συσκευές τηλεπικοινωνίας, καθώς και σε άλλες συσκευές που δουλεύουν με κείμενο. Οι περισσότερες σύγχρονες κωδικοποιήσεις χαρακτήρων βασίζονται στον ASCII, αν και υποστηρίζουν πολύ περισσότερους χαρακτήρες. Ιστορικά, ο ASCII αναπτύχθηκε από . Η πρώτη εμπορική χρήση του ήταν ως κώδικας ενός τηλέτυπου επτά bit της Bell. Η δουλειά για τον ASCII ξεκίνησε επίσημα στις 6 Οκτωβρίου 1940, με την πρώτη συνάντηση της υποεπιτροπής X3.2 του (American Standards Association, ASA). Η πρώτη έκδοση δημοσιεύτηκε το 1963, μία μείζων αναθεώρηση το 1967, και η πλέον πρόσφατη ενημέρωση το 1986. Σε σύγκριση με τους παλαιότερους τηλεγραφικούς κώδικες, ο προτεινόμενος κώδικας της Bell και ο ASCII ήταν διατεταγμένοι για πιο άνετη ταξινόμηση (π.χ. αλφαβητική σειρά) καταλόγων ενώ είχαν χαρακτηριστικά και για άλλες συσκευές εκτός από τηλέτυπα. Ο ASCII περιλαμβάνει ορισμούς για 128 χαρακτήρες: 33 είναι μη εκτυπώσιμοι χαρακτήρες ελέγχου (πλέον κατά κύριο λόγο παρωχημένοι) που επηρεάζουν το πως γίνεται οι επεξεργασία του κειμένου και των κενών, 94 είναι εκτυπώσιμοι χαρακτήρες, και το που θεωρείται αόρατο γραφικό. Η πλέον κοινώς χρησιμοποιούμενη κωδικοποίηση χαρακτήρων στο διαδίκτυο ήταν η US-ASCII μέχρι τον Δεκέμβριο του 2007, οπότε ξεπεράστηκε από την κωδικοποίηση UTF-8.
rdf:langString ASCII (/ˈæskiː/ ASS-kee), abbreviated from American Standard Code for Information Interchange, is a character encoding standard for electronic communication. ASCII codes represent text in computers, telecommunications equipment, and other devices. Because of technical limitations of computer systems at the time it was invented, ASCII has just 128 code points, of which only 95 are , which severely limited its scope. All modern computer systems instead use Unicode, which has millions of code points, but the first 128 of these are the same as the ASCII set. The Internet Assigned Numbers Authority (IANA) prefers the name US-ASCII for this character encoding. ASCII is one of the IEEE milestones.
rdf:langString Askio estas komputila kodo por la baza latina alfabeto (majuskla kaj minuskla), la eŭropaj ciferoj, kelkaj interpunkciaj signoj kaj 32 reg-signoj. La vorto venas de la angla mallongigo ASCII, kiu signifas American Standard Code for Information Interchange (= Usona norma kodo por informo-interŝanĝo). La kodo uzas la kod-numerojn 0 ĝis 127, reprezenteblajn per sep bitoj. Ĝi estis oficiale enkondukita en 1968 per la usona normo X3.4. Kiel ĝia kreinto estas konsiderata . Ĉar Askio ne enhavas diakritajn signojn, bezonatajn en multaj latinliteraj lingvoj, oni enkondukis variantojn de Askio, kiuj anstataŭigis kelkajn koderojn per diakritaj literoj, precipe la ortajn kaj kunigajn krampojn, la tildon, la vertikala kaj la descenda stango. Tiuj modifitaj kodoj ne povis esti interkongruaj. Tial oni enkondukis unue diversajn 8-bitajn kodojn kaj poste Unikodon kaj. La ok-bitaj kodoj de la familio ISO 8859 kaj Unikodo estas laŭ la kodnumeroj (ne nepre laŭ la enkodigo) kongruaj kun Askio. Tial la tabelo de ISO 8859-3 utilas ankaŭ por Askio. La frua universala disponebleco kaj la simpleco de Askio igis kelkajn homojn uzi ĝin por produkti grafikaĵojn, tiel nomatan aski-arton.
rdf:langString Der American Standard Code for Information Interchange (ASCII, alternativ US-ASCII, oft [ˈæski] ausgesprochen, deutsch „Amerikanischer Standard-Code für den Informationsaustausch“) ist eine 7-Bit-Zeichenkodierung; sie entspricht der US-Variante von ISO 646 und dient als Grundlage für spätere, auf mehr Bits basierende Kodierungen für Zeichensätze. Der ASCII-Code wurde zuerst am 17. Juni 1963 von der American Standards Association (ASA) als Standard ASA X3.4-1963 gebilligt und 1967/1968 wesentlich sowie zuletzt im Jahr 1986 (ANSI X3.4-1986) von ihren Nachfolgeinstitutionen aktualisiert und wird noch benutzt. Die Zeichenkodierung definiert 128 Zeichen, bestehend aus 33 nicht druckbaren sowie den folgenden 95 druckbaren Zeichen, beginnend mit dem Leerzeichen: !"#$%&'*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuvwxyz{|}~ Die druckbaren Zeichen umfassen das lateinische Alphabet in Groß- und Kleinschreibung, die zehn indisch-arabischen Ziffern sowie einige Interpunktionszeichen (Satzzeichen, Wortzeichen) und andere Sonderzeichen. Der Zeichenvorrat entspricht weitgehend dem einer Tastatur oder Schreibmaschine für die englische Sprache. In Computern und anderen elektronischen Geräten, die Text darstellen, wird dieser in der Regel gemäß ASCII oder abwärtskompatibel (ISO 8859, Unicode) dazu gespeichert. Die nicht druckbaren Steuerzeichen enthalten Ausgabezeichen wie Zeilenvorschub oder Tabulatorzeichen, Protokollzeichen wie Übertragungsende oder Bestätigung und Trennzeichen wie Datensatztrennzeichen.
rdf:langString American Standard Code for Information Interchange (Informazioaren Elkartrukerako Kode Estatubatuar Estandarra) alfabeto latinean oinarritutako karaktereen kodea da. 1963an sortu zuen Estatu Batuetako Estandarren Batzordeak (ASA) telegrafian erabilitako kodeen eboluzio bezala. Beranduago, 1967an, letra xeheak gehitu eta kontrol kode batzuk berriz definitu ziren, US-ASCII deritzon kodea sortuz. Gaur egungo sistema informatiko gehienek ASCII kodea edo beronen hedapen bateragarriren bat darabilte testuak adierazi eta testua maneiatzen duten gailuen kontrolerako. 128 kode posible definitzen ditu, 32 karakteretako 4 azpitaldetan banatuta. 7 bit definitzen dira kodeko, baina erdia baino gutxiago erabiltzen ditu kontrolerako karaktereak, alfabetukoak (minuskularik gabe), zenbakizkoak eta puntuaziozkoak definitzeko. Abantaila nagusia, estandar bat izateaz gain, kodeen hurrenkera alfabetikoa da. Normalean ASCII kodea 8 bit-etara zabaltzen da, kontrol bit bat gehituz, parekotasun-bita deritzona. ASCII deitzen zaio 8 bit-en bitartez karaktere gehigarriak definitzea ahalbidetzen duen estandarrari ere, baina ez da egokia erabilpen hau.
rdf:langString ASCII (acrónimo inglés de American Standard Code for Information Interchange —Código Estándar estadounidense para el Intercambio de Información—), pronunciado generalmente [áski]​ o (rara vez) [ásθi] o [ási], es un código de caracteres basado en el alfabeto latino, tal como se usa en inglés moderno. Fue creado en 1963 por el Comité Estadounidense de Estándares (ASA, conocido desde 1969 como el Instituto Estadounidense de Estándares Nacionales, o ANSI) como una evolución de los conjuntos de códigos utilizados entonces en telegrafía. Más tarde, en 1967, se incluyeron las minúsculas, y se redefinieron algunos códigos de control para formar el código conocido como US-ASCII. El código ASCII utiliza 7 bits para representar los caracteres, aunque inicialmente empleaba un bit adicional (bit de paridad) que se usaba para detectar errores en la transmisión. A menudo se llama incorrectamente ASCII a varios códigos de caracteres de 8 bits que extienden el ASCII con caracteres propios de idiomas distintos al inglés, como el estándar ISO/IEC 8859-1.​ ASCII fue publicado como estándar por primera vez en 1967 y fue actualizado por última vez en 1986. En la actualidad define códigos para 32 caracteres no imprimibles, de los cuales la mayoría son caracteres de control que tienen efecto sobre cómo se procesa el texto, más otros 95 caracteres imprimibles que les siguen en la numeración (empezando por el carácter espacio). Casi todos los sistemas informáticos actuales utilizan el código ASCII o una extensión compatible para representar textos y para el control de dispositivos que manejan letras o cualquier símbolo en el teclado.
rdf:langString Is éard is an Cód Caighdeánach Meiriceánach um Idirmhalartú Faisnéise, nó ASCII (as Béarla, (American Standard Code for Information Interchange) ná ionchódú carachtar caighdeánach a d'fhoilsigh an United States of America Standards Institute (anois, i 1968. Is é an t-ionchódú seo an chéad leath de ISO-8859-1 (Latin 1), ar a bhunaítear an chéad leathanach de ISO 10646 (Unicode). Baintear úsáid as dhá shiombail sa chód, na giotáin 0 agus 1. Úsáidtear sraith seacht ngiotán le haghaidh carachtair a ionchódú. Is féidir 128 carachtar a chur in iúl: litreacha (idir chás íochtair agus chás uachtair), uimhreacha agus siombailí. Oireann an uimhir ghiotáin seo don bheart bunúsach ocht ngiotán. Úsáidtear an giotán breise chun comhartha a iompar sa ríomhaire, mar shampla le haghaidh seiceáil paireachta.
rdf:langString (ASCII) singkatan dari American Standard Code for Information Interchange atau Kode Standar Amerika untuk Pertukaran Informasi (/ˈæski/ ASS-kee),:6 adalah standar pengkodean karakter untuk . Kode ASCII mewakili teks dalam komputer, peralatan telekomunikasi, dan perangkat lainnya. Kebanyakan skema pengkodean karakter modern didasarkan pada ASCII, meskipun mereka mendukung banyak karakter tambahan. Internet Assigned Numbers Authority (IANA) lebih memilih nama US-ASCII untuk pengkodean karakter ini. ASCII adalah salah satu .
rdf:langString L'American Standard Code for Information Interchange (Code américain normalisé pour l'échange d'information), plus connu sous l'acronyme ASCII (/as.ki/, ), est une norme informatique de codage de caractères apparue dans les années 1960. C'est la norme de codage de caractères la plus influente à ce jour. ASCII définit 128 codes à 7 bits, comprenant 95 caractères imprimables : les chiffres arabes de 0 à 9, les 26 lettres de l'alphabet latin en minuscules et en capitales, et des symboles mathématiques et de ponctuation. ASCII suffit pour représenter les textes en anglais, mais il est trop limité pour les autres langues, dont le français et ses lettres accentuées. Les limitations du jeu de caractères ASCII sont encore sensibles au XXIe siècle, par exemple dans le choix restreint de caractères généralement offerts pour composer une adresse électronique. L'ASCII est une des variantes de la norme ISO/CEI 646. Il est inclus dans plusieurs dizaines de normes couvrant plus de caractères, qui sont parfois informellement appelées ASCII étendu. Celles-ci peuvent être régionales (ISO/CEI 8859), nationales (GB 18030) ou internationales (Unicode). Avec l'avènement de la mondialisation et de l'internationalisation des systèmes d'information, les limitations de l'ASCII ne sont plus acceptées que dans des domaines techniques qui requièrent la compatibilité avec des protocoles de communication ou systèmes anciens.
rdf:langString 미국정보교환표준부호(영어: American Standard Code for Information Interchange), 또는 줄여서 ASCII( /ˈæski/, 아스키)는 영문 알파벳을 사용하는 대표적인 문자 인코딩이다. 아스키는 컴퓨터와 통신 장비를 비롯한 문자를 사용하는 많은 장치에서 사용되며, 대부분의 문자 인코딩이 아스키에 기초를 두고 있다. 아스키는 7비트 인코딩으로, 33개의 출력 불가능한 제어 문자들과 공백을 비롯한 95개의 출력 가능한 문자들로 총128개로 이루어진다. 제어 문자들은 역사적인 이유로 남아 있으며 대부분은 더 이상 사용되지 않는다. 출력 가능한 문자들은 52개의 영문 알파벳 대소문자와, 10개의 숫자, 32개의 특수 문자, 그리고 하나의 공백 문자로 이루어진다. 아스키가 널리 사용되면서 다양한 아스키 기반의 확장 인코딩들이 등장했으며, 이들을 묶어서 아스키라고 부르기도 한다. 대표적으로 7비트 인코딩을 유지한 ISO/IEC 646과, 원래 아스키 코드 앞에 비트 0을 넣어 8비트 인코딩을 만든 IBM 코드 페이지와 ISO 8859가 있다. 이 인코딩들은 언어군에 따라 같은 숫자에 서로 다른 문자가 배당된 경우가 많다.
rdf:langString ASCII(アスキー、情報交換用米国標準コード、英: American Standard Code for Information Interchange)は、現代英語や西ヨーロッパ言語(参考:西ヨーロッパ、ヨーロッパの言語)で使われるラテン文字を中心とした文字コード。
rdf:langString ASCII (American Standard Code for Information Interchange), ook US-ASCII en ANSI_X3.4-1968 genoemd, is een standaard 7-bits-tekencodering om Latijnse letters, cijfers, leestekens en enkele andere tekens en stuurcodes te representeren en aan ieder teken in die reeks een geheel getal te koppelen, waarmee dat teken kan worden aangeduid. De code werd ontworpen door een commissie met o.a. Hugh McGregor Ross en Bob Bemer.
rdf:langString ASCII (acronimo di American Standard Code for Information Interchange, letteralmente "codice standard americano per lo scambio di informazioni") è un codice per la codifica di caratteri. La prima edizione dello standard ASCII è stata pubblicata dall'American National Standards Institute (ANSI) nel 1963, quindi il codice ha subito un'importante revisione nel 1968. L'aggiornamento più recente risale al 1986. In italiano viene pronunciato aschi /ˈaski/ o asci /ˈaʃʃi/, mentre la pronuncia originale inglese è askey /ˈæski/. L'asteroide 3568 ASCII prende il nome da questa codifica dei caratteri.
rdf:langString ASCII (англ. American standard code for information interchange, [ˈæs.ki]) — название таблицы (кодировки, набора), в которой некоторым распространённым печатным и непечатным символам сопоставлены числовые коды. Таблица была разработана и стандартизирована в США, в 1963 году. Таблица ASCII определяет коды для символов: * Десятичных цифр; * латинского алфавита; * национального алфавита; * знаков препинания; * управляющих символов.
rdf:langString ASCII [ˈaskɪ], eller American Standard Code for Information Interchange, är en teckenkodning som används för att representera bokstäver och andra tecken i datorer. Koden använder sju bitar vilket ger plats för 128 olika tecken. ASCII designades för USA:s behov och räcker inte för något annat språk än engelska, eftersom några andra bokstäver än A-Z och a-z inte ingår. ASCII-standarden publicerades första gången 1963. Med ASCII som grund har olika utvidgningar till 8 bitar gjorts, ofta kallade utökad ASCII (utökad ASCII kallas ibland felaktigt ASCII, och ASCII kallas ibland US-ASCII för att klargöra). Exempel på utökad ASCII är ISO/IEC 8859-serien av teckenkodningar. De äldre kodningarna i Windows (CP1250, CP1252, CP932, m.fl.) och Mac OS (MacRoman, MacJapanese, m.fl.) är även de utvidgningar av ASCII. Dessa utvidgningar har ersatt ASCII i användning (eftersom 8 bitar är tillgängligt överallt numera), men de följer ASCII för de tecken som ingår i ASCII. Internet startades med ASCII och 7 bitars överföring som grund, vilket gjorde att 8-bitarskoder inte fungerade på nätet och vissa andra sammanhang, därför skapades nationella 7-bitsvarianter av ASCII i nästan alla länder, även i Storbritannien som behövde pundtecknet £, och i Kanada som ville stödja franska. Dessa standarder kallas ISO/IEC 646. ASCII har samma tecken som referensversionen av ISO/IEC 646 plus 7-bitars styrkoderna i ISO/IEC 6429. Först ett gott stycke in på 1990-talet fungerade 8 bitars överföring av till exempel e-mail överallt på internet. ASCII-utvidgningarna med 8 bitar håller på att ersättas med Unicode, en teckenkodning som använder fler än 8 bitar, och som stöder alla språk. För att lagra Unicode i filer använder man oftast antingen UTF-8 som fungerar som en utökad ASCII (2-4 bytes för icke-ASCII-tecken), eller UTF-16 där tecknen lagras i 2-byte-sekvenser.
rdf:langString ASCII (czyt. aski, skrót od ang. American Standard Code for Information Interchange) – siedmiobitowy system kodowania znaków, używany we współczesnych komputerach oraz sieciach komputerowych, a także innych urządzeniach wyposażonych w mikroprocesor. Przyporządkowuje liczbom z zakresu 0−127: litery alfabetu łacińskiego języka angielskiego, cyfry, znaki przestankowe i inne symbole oraz polecenia sterujące. Na przykład litera „a” jest kodowana jako liczba 97, a znak spacji jest kodowany jako 32. Większość współczesnych systemów kodowania znaków jest rozszerzeniem standardu ASCII. ASCII jest tradycyjną nazwą tego zestawu znaków, jednak IANA zaleca używanie określenia US-ASCII, które podkreśla pochodzenie standardu, oraz to, pod kątem jakich znaków był projektowany (ASCII nie zawiera na przykład liter diakrytyzowanych, powszechnych w alfabetach europejskich). ASCII znajduje się na .
rdf:langString Código Padrão Americano para o Intercâmbio de Informação (do inglês American Standard Code for Information Interchange - ASCII, pronunciado [áski]) é um sistema de representação de letras, algarismos e sinais de pontuação e de controle, através de um sinal codificado em forma de código binário (cadeias de bits formada por vários 0 e 1), desenvolvido a partir de 1960, que representa um conjunto de 128 sinais: 95 sinais gráficos (letras do alfabeto latino, algarismos arábicos, sinais de pontuação e sinais matemáticos) e 33 sinais de controle, utilizando 7 bits para representar todos os seus símbolos. Note que como cada byte possui 8 bits, o bit não utilizado pela tabela ASCII pode ser utilizado de formas diferentes. Por exemplo, o padrão UTF-8 utiliza o bit excedente do primeiro byte para indicar que o Code point tem um valor que excede os valores da tabela ASCII (acima de 127) e necessitará de mais bytes para ser representado. Já a Microsoft utilizou este bit excedente para codificação de caracteres adicionais no . Outra utilização do bit excedente é informar a paridade em transmissões assíncronas de baixa velocidade. A existência de um bit excedente em cada byte cria oportunidades para utilizar os 7 bits da Tabela ASCII em diferentes codificações não padronizadas, algumas vezes chamadas de "Tabela ASCII", que erroneamente passa a ideia que a Tabela ASCII foi oficialmente ampliada para utilizar 8 bits, fato que nunca ocorreu. A codificação ASCII é usada para representar textos em computadores, equipamentos de comunicação, entre outros dispositivos que trabalham com texto. Desenvolvida a partir de 1960, grande parte das codificações de caracteres modernas a herdaram como base. Os sinais não-imprimíveis, conhecidos como caracteres de controle, são amplamente utilizados em dispositivos de comunicação e afetam o processamento do texto. O código ASCII é muito utilizado para conversão de Código Binário para Letras do alfabeto maiúsculas ou minúsculas.
rdf:langString ASCII (МФА: [ˈæski], акронім від назви Американський стандартний код для інформаційного обміну, англ. American Standard Code for Information Interchange) в обчислювальній техніці — система кодів, у якій числа від 0 до 127 включно поставлені у відповідність літерам, цифрам і символам пунктуації. Наприклад, 45 відповідає знаку переносу, а 65 — літері «А» великій. Перші 32 коди використовуються для керівних функцій, на зразок введення і стирання попереднього символу. Власне, ASCII — це семибітний код, а восьмий біт часто використовується для забезпечення відповідності чи додаткових символів. Такий 8-бітний варіант коду називають розширеним ASCII. Система широко використовується для зберігання тексту і передачі інформації між комп'ютерами.
rdf:langString ASCII(發音: /ˈæski/ ASS-kee,American Standard Code for Information Interchange,美国信息交换标准代码)是基于拉丁字母的一套电脑编码系统。它主要用于显示现代英语,而其擴展版本延伸美国标准信息交换码則可以部分支持其他西欧语言,并等同于国际标准ISO/IEC 646。 美国信息交换标准代码是这套编码系统的传统命名,互联网号码分配局现在更倾向于使用它的新名字US-ASCII。 美国信息交换标准代码是美國電氣和電子工程師協會里程碑之一。 ASCII 由电报码发展而来。第一版标准发布于1963年,1967年经历了一次主要修订,最後一次更新則是在1986年,至今為止共定義了128個字元;其中33個字元無法顯示(一些终端提供了扩展,使得这些字符可顯示为諸如笑臉、撲克牌花式等8-bit符號),且這33個字元多數都已是陳廢的控制字元。控制字元的用途主要是用來操控已經處理過的文字。在33個字元之外的是95個可顯示的字元。用鍵盤敲下空白鍵所產生的空白字元也算1個可顯示字元(顯示為空白)。
rdf:langString * Unicode * ISO/IEC 8859 * KOI-8 * OEM * Windows-125x * Others
xsd:nonNegativeInteger 107696

data from the linked data cloud