2015 European migrant crisis

http://dbpedia.org/resource/2015_European_migrant_crisis an entity of type: Thing

Migrazio krisia Europan, baita ere Errefuxiatu krisia,2015an larritu egin den krisi humanitarioari esaten zaio. Migratzaile fluxo horiek jatorri desberdinak ditu: , gerratik ihes egiteko migrazioa, , aldaketa klimatikoak eragindakoa... Datu guztien arabera Europan Bigarren Mundu Gerra ondoren eman den migrazio handiena eta krisi humanitario okerrena da. rdf:langString
Shroich Géarchéim imirceach na hEorpa sna 2010idí a bhuaicphointe sa bhliain 2015. Sa bhliain sin, ardaíodh go tubaiste líon inimirce na inimircigh eachtrannach a bhain an tAontas Eorpach amach. Thaistil siad trasna an Mheánmhuir nó thar tír trí Eoraip thiar theas. rdf:langString
2015年欧州移民危機(英: European migrant crisis)もしくは2015年欧州難民危機(英: European refugee crisis )とは、地中海やヨーロッパ南東部を経由してEUへ向かう100万人を超す難民・移民により引き起こされた社会的・政治的危機である。 rdf:langString
أزمة المهاجرين إلى أوروبا المعروفة أيضًا بأزمة اللاجئين، هي فترة بدأت في عام 2015 وتميزت بوصول عدد كبير من الأشخاص إلى الاتحاد الأوروبي عبر البحر الأبيض المتوسط أو برًا عبر جنوب شرق أوروبا في أعقاب أزمة اللجوء في تركيا. كان ذلك جزءًا من نمط الهجرة المتزايد إلى أوروبا من القارات الأخرى والذي بدأ في منتصف القرن العشرين وواجه مقاومة في العديد من الدول الأوروبية. في شهر مارس عام 2019، صرحت المفوضية الأوروبية بأن أزمة اللاجئين قد انتهت. rdf:langString
La crisi dels refugiats a Europa o «crisi migratòria» és com s'anomena a la situació humanitària dels països europeus a conseqüència de l'increment del flux descontrolat de refugiats de la dècada del 2010. Tot i això, alguns activistes i investigadors han qüestionat aquest concepte. El terme es fa servir des d'abril de 2015 i al·ludeix a l'augment del nombre de refugiats i immigrants per motius econòmics que comparteixen vies de desplaçament irregular, originaris de zones com l'Orient Mitjà, Àfrica i els Balcans, que arriben a la Unió Europea a través de la Mediterrània i el sud-est d'Europa sol·licitant asil. La majoria dels refugiats provenen de Síria, Afganistan o Eritrea. rdf:langString
Evropská migrační krize (také označovaná jako evropská uprchlická krize) byl prudký nárůst počtu žadatelů o azyl v zemích Evropské unie v důsledku vstupu a tranzitu 1–2 milionů uprchlíků do EU v letech 2015/16, z toho plynoucí migrační tlak na Evropu a dopady tohoto pohybu na celou společnost. Na přelomu 20. a 21. století migrovalo do EU méně než 1 milion lidí ročně. V roce 2009 to již bylo skoro 1,75 milionu lidí ročně. Krize vyvrcholila v roce 2015 – byla způsobena velkým počtem imigrantů – jak uprchlíků, tak ekonomických migrantů – směřujících do EU. rdf:langString
The 2015 European migrant crisis, also known internationally as the Syrian refugee crisis, was a period of significantly increased movement of refugees and migrants into Europe in 2015, when 1.3 million people came to the continent to request asylum, the most in a single year since World War II. Those requesting asylum in Europe in 2015 were mostly Syrians, but also included significant numbers of Afghans, Nigerians, Pakistanis, Iraqis and Eritreans, as well as economic migrants from the Balkans. rdf:langString
Η Ευρωπαϊκή μεταναστευτική κρίση ή Ευρωπαϊκή προσφυγική κρίση άρχισε το 2015, όταν αυξημένος αριθμός προσφύγων και μεταναστών άρχισε να μετακινείται προς την Ευρωπαϊκή Ένωση (ΕΕ), ταξιδεύοντας μέσω της Μεσογείου Θάλασσας ή της Νοτιοανατολικής Ευρώπης, προκεμένου να ζητήσουν άσυλο κυρίως σε χώρες της Κεντρικής και Βόρειας Ευρώπης. Οι αιτούντες άσυλο προέρχονται από περιοχές όπως η Δυτική και Νότια Ασία, η Αφρική, αλλά και τα Δυτικά Βαλκάνια. Σύμφωνα με την Ύπατη Αρμοστεία του ΟΗΕ για τους Πρόσφυγες, οι τρεις κορυφαίες εθνικότητες προσφύγων, με πάνω από ένα εκατομμύριο αφίξεις μέσω της Μεσογείου το 2015, ήταν οι Σύριοι (49%), οι Αφγανοί (21%) και οι Ιρακινοί (8%). Οι προσφυγές και μετανάστες που έφθασαν στην Ευρώπη μέσω θαλάσσης το 2015 ήταν κατά το 58% άνδρες, 17% γυναίκες και 25% παιδιά. Ο rdf:langString
La eŭropa migra krizo estas ekde 2015 daŭranta internacia politika krizo en Eŭropa Unio kaj kelkaj aliaj eŭropaj ŝtatoj. Ĝi estas kaŭzita per alveno de granda amaso de enmigrintoj irantaj en EU. Enmigrintoj alvenas en centra Eŭropo per Balkana vojo – el Turkio tra Egea Maro kaj Balkano en Mezeŭropon – kaj per Mediteranea vojo – el Nordafriko tra Mediteranea maro al Italio. La plej ofta celo de la enmigrintoj estas mezeŭropaj kaj skandinaviaj ŝtatoj – Germanio, Svedio, Belgio, Nederlando, Aŭstrio, ks. rdf:langString
Als Flüchtlingskrise in Europa 2015/2016 (auch Migrationskrise, Asylkrise) bezeichnet man die Fluchtbewegung von rund zwei Millionen Menschen in die Europäische Union in den Jahren 2015/16 und die damit verbundenen Probleme. Die Zahl der Asylbewerber in der EU lag in den Jahren 2015 und 2016 mit jeweils rund 1,3 Mio. mehr als doppelt so hoch wie in den Jahren zuvor. Die Flucht erfolgte teilweise auf dem Landweg (v. a. über die Balkanroute), teilweise über das Mittelmeer. rdf:langString
La crisis migratoria en Europa,​ también conocida como crisis migratoria en el Mediterráneo​ o crisis de refugiados en Europa,​ es una situación humanitaria crítica, que se agudizó en 2015, por el incremento del flujo descontrolado de refugiados,​ solicitantes de asilo,​ emigrantes económicos​ y otros migrantes en condición de vulnerabilidad, que en conjunto comparten las vías de desplazamiento irregular hacia países de la Unión Europea. A fecha de 22 de diciembre de 2015, más de 1 006 000 personas habían entrado en Europa, de las cuales más de 942 400 habían solicitado asilo político.​ Por otra parte, 4000 personas habían muerto en el intento.​ rdf:langString
Krisis pengungsi di Eropa (atau Krisis migran Eropa) muncul seiring meningkatnya jumlah pengungsi (dan juga )—ke Uni Eropa (UE) lewat Laut Mediterania dan Balkan dari Afrika, Timur Tengah, dan Asia Selatan. Istilah ini sudah digunakan sejak April 2015 ketika sedikitnya lima kapal yang mengangkut kurang lebih dua ribu tenggelam di Laut Mediterania. Jumlah korban tewas mencapai sekitar 1.200 jiwa. rdf:langString
La crise migratoire en Europe est l'augmentation, dans les années 2010 et singulièrement depuis 2015, du nombre de migrants arrivant dans l'Union européenne via la mer Méditerranée et les Balkans, depuis l'Afrique, le Moyen-Orient et l'Asie du Sud et qui en fait l'une des plus importantes crises migratoires de son histoire contemporaine. rdf:langString
La crisi europea dei migranti è una crisi migratoria che ha avuto inizio intorno al 2013, quando un numero sempre crescente di rifugiati e di migranti ha cominciato a spostarsi da altri continenti extra-europei verso l'Unione europea per richiedere asilo, viaggiando attraverso il Mar Mediterraneo, oppure attraverso la Turchia e l'Europa sudorientale. Le espressioni "crisi europea dei migranti" e "crisi europea dei rifugiati" hanno cominciato ad essere diffusamente utilizzate dal mese di aprile del 2015 da parte del mondo giornalistico e nell'opinione pubblica, quando nel Mediterraneo centro-meridionale affondarono cinque imbarcazioni che trasportavano quasi 2 000 migranti, con un numero di morti stimato a più di 1 200 persone. La maggior parte di questi migranti proviene da aree del mondo rdf:langString
유럽 난민 사태(영어: European migrant crisis, European refugee crisis, 독일어: Flüchtlingskrise in Europa 2015, 프랑스어: Crise migratoire en Europe)는 2015년 들어 지중해 또는 남동유럽을 통해 유럽 연합 내로 망명하는 난민과 이민자가 급증하면서 발생한 위기이다. 이 난민은 시리아, 이라크 등 중동, 에리트레아, 나이지리아, 소말리아, 수단, 감비아 등 아프리카, 아프가니스탄, 파키스탄, 방글라데시 등 남아시아, 세르비아, 코소보, 알바니아 등 발칸반도에서 유입했다. 2015년 11월 기준 유엔 난민 기구(UNHCR)의 자료에 따르면, 2015년 초부터 지중해에서 유럽으로 도착한 난민의 국적은 시리아가 52%로 1위이고, 아프가니스탄이 19%, 이라크가 6%였다. 난민 대부분은 성인 남성(65%)이었다. "유럽 난민 사태"라는 말은 2015년 4월 유럽으로부터 지중해를 통해 오던 난민 2000명을 태운 난민선 5척이 한꺼번에 난파되어 약 1,200명 이상이 사망한 사건이 발생하면서 널리 쓰이게 되었다. rdf:langString
Kryzys migracyjny w Europie (również kryzys uchodźczy) – toczący się na początku XXI wieku w Europie kryzys spowodowany masowym przybywaniem uchodźców i imigrantów na ten kontynent. Jest to największe tego typu zjawisko od czasów II wojny światowej. Za początek kryzysu uznaje się 2015 rok, ale już wcześniej wzrastała liczba imigrantów i uchodźców przybywających do Europy. rdf:langString
Met de Europese vluchtelingencrisis, ook wel Europese migrantencrisis of Europese migratiecrisis genoemd, wordt primair gedoeld op de honderdduizenden migranten die sinds 2013 de Middellandse Zee oversteken richting de Europese Unie en de politieke reacties daarop. De vluchtelingen komen vooral uit oorlogsgebieden in het Midden-Oosten en Afrika. De term "crisis" kwam hiervoor algemeen in gebruik in april 2015, toen in amper een week tijd enkele honderden bootvluchtelingen verdronken in de Middellandse Zee. rdf:langString
Crise migratória na Europa, também conhecida como crise migratória no Mediterrâneo e crise de refugiados na Europa, é como denomina-se a crítica situação humanitária vivida pelas centenas de milhares de refugiados, oriundos majoritariamente da África e Oriente Médio, e da Ásia (em menor proporção), que buscam chegar na Europa Ocidental. A crise surgiu em consequência do crescente número de migrantes irregulares que buscam chegar aos estados membros da União Europeia, através de perigosas travessias no Mar Mediterrâneo e pelos Bálcãs, procedentes da África, Oriente Médio e Ásia do Sul. rdf:langString
Європейська міграційна криза 2015 року — гуманітарна катастрофа, викликана масовим напливом мігрантів до Європи з охоплених війнами країн Африки і Близького Сходу. Найбільша міграційна криза в Європі з часів Другої світової війни. Єврокомісар з питань розширення та добросусідства Йоганнес Ган стверджує, що на середину вересня 2015 число мігрантів є найбільшим в історії людства. rdf:langString
Flyktingkrisen 2015, även kallad migrationskrisen, var en kris som kulminerade i Europa under andra halvan av 2015 när ett stort antal flyktingar och migranter försökte att ta sig till Europeiska unionen för att söka asyl. Merparten av de asylsökande kom från Mellanöstern (främst Syrien), Sydasien (främst Afghanistan) eller Afrika och tog sig till Europa över Medelhavet, i många fall i sjöodugliga båtar som kapsejsade på vägen, vilket resulterade i tusentals människors död. Det stora antalet asylsökande i Europeiska unionen – totalt 1,32 miljoner personer under 2015 – innebar i sin tur en stor påfrestning för de nationella asylsystemen i flera medlemsstater. Beteckningen kris används både om de förhållanden som antas ligga bakom de asylsökandes resa till Europa, inklusive det stora antalet rdf:langString
Европейский миграционный кризис возник осенью 2015 года в связи с многократным увеличением потока беженцев и нелегальных мигрантов в Европейский союз (ЕС) из стран Северной Африки, Ближнего Востока и Южной Азии и неготовностью ЕС к их приёму и распределению. Данный миграционный кризис является крупнейшим в Европе со времён Второй мировой войны (см. Операция «Килхол»).Так, с января по сентябрь 2015 года в странах ЕС было зарегистрировано более 700 тыс. людей, ищущих убежище; всего за тот год в ЕС прибыло, по разным оценкам, от 1 до 1,8 миллиона беженцев и нелегальных мигрантов. rdf:langString
歐洲難民危機,也稱歐洲移民危機,指2010年底爆發阿拉伯之春後,數量激增的難民或是經濟移民從中東、非洲和南亞等地經地中海及巴爾幹半島進入歐盟國家尋求居留而產生的移民潮,其中多數難民來自敘利亞、阿富汗和厄利垂亞。2017年,非法進入歐盟國家領土的人數已從2015年的180萬降至20萬。2019年3月,歐盟委員會宣布移民危機即將結束, 歐盟委員會使用「移民」一詞來描述來自歐盟國家以外的及,其在歐盟國家領土上的居留期限預設為至少12個月。 2015年,透過海上運輸到達歐洲的移民中,有58%是18歲以上的男性(佔成年人總數的77%),17%是18歲以上的女性(佔成年人總數的22%),其餘25%為18歲以下的移民。2015年4月,海上運輸造成的死亡人數攀升至破紀錄的數字,當時有5艘載有近2,000名移民的船隻於地中海沉沒,造成超過1,200人罹難。該事件導致2014年底全球被的人口增加至近6,000萬人,為第二次世界大戰結束以來的最高紀錄。 rdf:langString
rdf:langString أزمة المهاجرين إلى أوروبا
rdf:langString Crisi dels refugiats a Europa
rdf:langString Evropská migrační krize 2015
rdf:langString Flüchtlingskrise in Europa 2015/2016
rdf:langString Ευρωπαϊκή μεταναστευτική κρίση
rdf:langString 2015 European migrant crisis
rdf:langString Eŭropa migra krizo
rdf:langString Crisis migratoria de 2015 en Europa
rdf:langString Migrazio krisia Europan
rdf:langString Géarchéim imirceach na hEorpa sna 2010idí
rdf:langString Krisis pengungsi di Eropa
rdf:langString Crise migratoire en Europe de 2015
rdf:langString Crisi europea dei migranti
rdf:langString 유럽 난민 위기
rdf:langString 2015年欧州難民危機
rdf:langString Europese vluchtelingencrisis
rdf:langString Crise migratória na Europa
rdf:langString Kryzys migracyjny w Europie
rdf:langString Европейский миграционный кризис
rdf:langString Flyktingkrisen 2015
rdf:langString 歐洲移民危機
rdf:langString Європейська міграційна криза
xsd:integer 46415102
xsd:integer 1119255622
xsd:integer 25
rdf:langString em
xsd:integer 1
rdf:langString left
rdf:langString no
rdf:langString Migrant and refugee arrivals in the EU, 2015–16. Defined as monthly "irregular border crossings" into the EU. The net number of refugees entering the EU is considerably lower because many migrants were double-counted as "illegally crossing an EU border": first when arriving in Greece, and again when entering the EU for the second time through Hungary or Croatia.
rdf:langString Source: Eurostat
xsd:gMonthDay --01-01
xsd:gMonthDay --08-31
rdf:langString Chart | width = 450 | height = 150 | type = line | xAxisTitle = Month | yAxisTitle = Monthly arrivals |xGrid=1 |yGrid=1 |vAnnotatonsLine=2016-03-01 |vAnnotatonsLabel=EU-Turkey deal |hAnnotatonsLine=433620 |hAnnotatonsLabel=EU-Peak | xType = date | x = 2015-01-01, 2015-02-01, 2015-03-01, 2015-04-01, 2015-05-01, 2015-06-01, 2015-07-01, 2015-08-01, 2015-09-01, 2015-10-01, 2015-11-01, 2015-12-01, 2016-01-01, 2016-02-01, 2016-03-01, 2016-04-01, 2016-05-01, 2016-06-01, 2016-07-01, 2016-08-01, 2016-09-01, 2016-10-01, 2016-11-01, 2016-12-01 | y = 19910, 23193, 17380, 39115, 54000, 74877, 117473, 189266, 308723, 433620, 324333, 220212, 142038, 99318, 43169, 18610, 26928, 29752, 28990, 29385, 24477, 35939, 18913, 13528
xsd:integer 470 525 635 790 830 945 1915 3745 3825 4015 4035 4680 6490 8590 12615 13960 18395 21135 25400 25545 29585 30000 30890 33110 35485 45605 46510 60645 65285 66145 68425 96825 108670 121585 178290 205405 239455 276340 354450 362715 1404550
xsd:integer 2015
xsd:date 2015-09-23
xsd:date 2016-03-20
xsd:date 2016-03-21
rdf:langString right
rdf:langString Afghanistan
rdf:langString Albania
rdf:langString Eritrea
rdf:langString Iran
rdf:langString Iraq
rdf:langString Nigeria
rdf:langString Pakistan
rdf:langString Russia
rdf:langString Syria
rdf:langString Unknown
rdf:langString Rest of the world
rdf:langString * Europe * North Africa * Middle East * Mediterranean Sea
rdf:langString Europe needs to fulfil its humanitarian duty, helping those fleeing for their lives, and as a Christian Democrat, I want to reiterate that is not Christian rights, but human rights that Europe invented. But we also need to better secure our external borders and make sure that asylum rules are used properly and not abused.
rdf:langString —Manfred Weber, leader of the European People's Party in the European Parliament.
rdf:langString Asylum applications by country
rdf:langString EU Asylum applicants by origin
rdf:langString European refugee crisis
xsd:integer 278 550 50.0
xsd:integer 362715
xsd:integer 2015
rdf:langString Total processed asylum applications in 2015–17
rdf:langString Country
rdf:langString Origin
rdf:langString La crisi dels refugiats a Europa o «crisi migratòria» és com s'anomena a la situació humanitària dels països europeus a conseqüència de l'increment del flux descontrolat de refugiats de la dècada del 2010. Tot i això, alguns activistes i investigadors han qüestionat aquest concepte. El terme es fa servir des d'abril de 2015 i al·ludeix a l'augment del nombre de refugiats i immigrants per motius econòmics que comparteixen vies de desplaçament irregular, originaris de zones com l'Orient Mitjà, Àfrica i els Balcans, que arriben a la Unió Europea a través de la Mediterrània i el sud-est d'Europa sol·licitant asil. La majoria dels refugiats provenen de Síria, Afganistan o Eritrea. Es tracta de la crisi més gran migratòria i humanitària a Europa després de la Segona Guerra Mundial. Segons l'Agència Europea de Fronteres —Frontex—, entre gener i juliol de 2015, uns 95 000 immigrants van ser rescatats per l'Operació Tritó a la Mediterrània central, i prop de 340 000 immigrants van arribar a la Unió Europea, aproximadament el triple que en el mateix període de 2014. La presidència del Consell de la Unió Europea va convocar pel setembre de 2015 una reunió extraordinària dels 28 Estats membres, destacant que la situació migratòria «ha adquirit recentment proporcions sense precedents». Segons el vicepresident de la Comissió Europea, Frans Timmermans, es «tracta d'una crisi mundial que necessita una resposta europea».
rdf:langString أزمة المهاجرين إلى أوروبا المعروفة أيضًا بأزمة اللاجئين، هي فترة بدأت في عام 2015 وتميزت بوصول عدد كبير من الأشخاص إلى الاتحاد الأوروبي عبر البحر الأبيض المتوسط أو برًا عبر جنوب شرق أوروبا في أعقاب أزمة اللجوء في تركيا. كان ذلك جزءًا من نمط الهجرة المتزايد إلى أوروبا من القارات الأخرى والذي بدأ في منتصف القرن العشرين وواجه مقاومة في العديد من الدول الأوروبية. في شهر مارس عام 2019، صرحت المفوضية الأوروبية بأن أزمة اللاجئين قد انتهت. يشمل المهاجرون من خارج أوروبا طالبي اللجوء والمهاجرين الاقتصاديين. يُستخدم مصطلح «مهاجر» من قبل المفوضية الأوروبية لوصف شخص من بلد خارج الاتحاد الأوروبي يثبت إقامته/ها في إقليم داخل أحد دول الاتحاد الأوروبي لمدة زمنية تصل أو من المتوقع أن تصل إلى إثني عشر شهرًا. يأتي معظم المهاجرون من مناطق جنوب وشمال أوروبا، بما فيها الشرق الأوسط الأعلى أو أفريقيا. أشارت بعض الأبحاث إلى أن معدل النمو السكاني في أفريقيا والشرق الأوسط كان أحد أسباب الأزمة، وأشارت أيضًا إلى أن الاحتباس الحراري يمكن أن يزيد ضغوط الهجرة في المستقبل. في حالات نادرة، كانت الهجرة غطاءً لميليشيا الدولة الإسلامية في العراق وبلاد الشام متنكرين على أنهم لاجئين أو مهاجرين. من ناحية الانتماء الديني، فإن غالبية الداخلين كانوا مسلمين (مسلمون سنة غالبًا)، إضافةً إلى جزء صغير من الأقليات غير المسلمة (من ضمنها الأيزيديين والآشوريين والمندانيين). وفقًا للمفوض السامي للأمم المتحدة لشؤون اللاجئين، فإن أعلى ثلاث جنسيات للداخلين والتي تعدّت المليون شخص وافدين عبر البحر الأبيض المتوسط بين يناير 2015 ومارس 2016 كانت سوريين (47.7 بالمئة)، وأفغان (20.9 بالمئة) وعراقيين (9.4 بالمئة). كان 58 بالمئة من المهاجرين الوافدين عبر البحر في عام 2015 ذكور فوق سن الثامنة عشر (77 بالمئة بالغين)، 17 بالمئة نساء فوق سن الثامنة عشر (22 بالمئة بالغين) والـ 25 بالمئة الباقية تحت سن الثامنة عشر. ارتفع عدد الوفيات في البحر إلى أرقام قياسية في شهر آذار عام 2015، عندما غرق خمسة قوارب في البحر الأبيض المتوسط، إذ وصل عدد الوفيات مجتمعين إلى أكثر من 1200 شخص. حدث غرق السفينة في سياق النزاعات المستمرة وأزمات اللاجئين في عدة بلدان آسيوية وأفريقية ما زاد في العدد الكلي للنازحين قسرًا حول العالم في نهاية عام 2014 تقريبًا إلى 60 مليون، وهو أعلى مستوى منذ الحرب العالمية الثانية. انخفض عدد الأشخاص العابرين لحدود الاتحاد الأوروبي بشكل غير قانوني من 1.8 مليون في 2015 إلى 204.219 في عام 2017.
rdf:langString Evropská migrační krize (také označovaná jako evropská uprchlická krize) byl prudký nárůst počtu žadatelů o azyl v zemích Evropské unie v důsledku vstupu a tranzitu 1–2 milionů uprchlíků do EU v letech 2015/16, z toho plynoucí migrační tlak na Evropu a dopady tohoto pohybu na celou společnost. Na přelomu 20. a 21. století migrovalo do EU méně než 1 milion lidí ročně. V roce 2009 to již bylo skoro 1,75 milionu lidí ročně. Krize vyvrcholila v roce 2015 – byla způsobena velkým počtem imigrantů – jak uprchlíků, tak ekonomických migrantů – směřujících do EU. Migranti se do centrálních částí Evropy dostávají po dvou hlavních migračních trasách – Balkánskou trasou z Turecka přes Egejské moře a Balkán a ze severní Afriky přes Středozemní moře a Itálii. Nejčastějším cílem imigrantů jsou státy západní a severní Evropy, především Německo, dále Švédsko, Rakousko, Francie a státy Beneluxu. Dle údajů OSN tvoří největší část žadatelů o azyl lidé ze zemí Blízkého a Středního východu (zejm. Syřané, Afghánci, Iráčané), subsaharské Afriky a západního Balkánu. Rostoucí počty migrantů z těchto oblastí se začaly objevovat v předchozím desetiletí a zejména pak v souvislosti s tzv. Arabským jarem (2011). Rozměry celoevropské krize jev dostal v dubnu roku 2015, kdy se ve Středozemním moři během krátké doby potopilo několik lodí s migranty, celkem se utopilo asi 1 200 lidí a začalo se uvažovat o zavedení systému na přerozdělování uprchlíků. V průběhu letních měsíců docházelo k postupnému prohlubování krize a k jejímu rozšíření do oblasti střední Evropy. Nejvážnější situace v průběhu roku 2015 nastala během září a října, kdy byl počet běženců, přicházejících zejména po Balkánské migrační trase, nejvyšší. Závěr roku 2015 přinesl ve srovnání s předchozími měsíci postupný pokles počtu nově příchozích žadatelů o azyl. Za celý rok 2015 členské státy EU přijaly dle údajů statistického úřadu EU Eurostat. celkem 1 256 000 žádostí o azyl. Německá média však dle analýzy a lipské univerzity používala jednostrannou rétoriku, což podle autorů analýzy rozdělilo společnost. V průběhu března 2016 došlo vlivem částečného uzavření Balkánské migrační trasy k výraznému omezení počtu imigrantů přicházejících do střední Evropy. Od roku 2016 počet uprchlíků a nelegálních imigrantů klesal. V první polovině roku 2016 jich do Evropy přišlo 240 000, za prvních šest měsíců roku 2017 100 000. V roce 2018 připlulo do Evropy pouze 119 336 nelegálních migrantů. Legální imigrace je přesto stále vysoká a jen v roce 2017 získalo občanství EU více než 825 000 imigrantů. Počet migrantů, kteří imigrují do Evropské unie, silně stoupl v souvislosti s ruskou invazí na Ukrajinu.
rdf:langString Η Ευρωπαϊκή μεταναστευτική κρίση ή Ευρωπαϊκή προσφυγική κρίση άρχισε το 2015, όταν αυξημένος αριθμός προσφύγων και μεταναστών άρχισε να μετακινείται προς την Ευρωπαϊκή Ένωση (ΕΕ), ταξιδεύοντας μέσω της Μεσογείου Θάλασσας ή της Νοτιοανατολικής Ευρώπης, προκεμένου να ζητήσουν άσυλο κυρίως σε χώρες της Κεντρικής και Βόρειας Ευρώπης. Οι αιτούντες άσυλο προέρχονται από περιοχές όπως η Δυτική και Νότια Ασία, η Αφρική, αλλά και τα Δυτικά Βαλκάνια. Σύμφωνα με την Ύπατη Αρμοστεία του ΟΗΕ για τους Πρόσφυγες, οι τρεις κορυφαίες εθνικότητες προσφύγων, με πάνω από ένα εκατομμύριο αφίξεις μέσω της Μεσογείου το 2015, ήταν οι Σύριοι (49%), οι Αφγανοί (21%) και οι Ιρακινοί (8%). Οι προσφυγές και μετανάστες που έφθασαν στην Ευρώπη μέσω θαλάσσης το 2015 ήταν κατά το 58% άνδρες, 17% γυναίκες και 25% παιδιά. Οι φράσεις "Ευρωπαϊκή μεταναστευτική κρίση" και "Ευρωπαϊκή προσφυγική κρίση" άρχισαν να χρησιμοποιούνται ευρέως τον Απρίλιο του 2015, όταν πέντε πλοία που μετέφεραν σχεδόν 2.000 μετανάστες προς την Ευρώπη βυθίστηκαν στη Μεσόγειο, με συνολικό αριθμό νεκρών που υπολογίζεται σε πάνω από 1.200. Η Ευρώπη είχε ήδη αρχίσει να καταγράφει αυξημένους αριθμούς αφίξεων προσφύγων το 2010 λόγω της συρροής συγκρούσεων σε μέρη της Μέσης Ανατολής, της Ασίας και της Αφρικής, ιδιαίτερα των πολέμων στη Συρία, το Ιράκ και το Αφγανιστάν, αλλά και τις τρομοκρατικές εξεγέρσεις στη Νιγηρία και το Πακιστάν και μακροχρόνιες παραβιάσεις των ανθρωπίνων δικαιωμάτων στην Ερυθραία, συμβάλλοντας στις προσφυγικές ροές. Πολλά εκατομμύρια πρόσφυγες αρχικά αναζήτησαν καταφύγιο σε σχετικά σταθερές χώρες κοντά στην καταγωγή τους, αλλά ενώ αυτές οι χώρες ήταν σε μεγάλο βαθμό εκτός από πολεμικές συγκρούσεις, οι συνθήκες διαβίωσης για τους πρόσφυγες ήταν συχνά πολύ κακές. Στην Τουρκία, πολλοί δεν είχαν άδεια να εργαστούν, ενώ στην Ιορδανία και τον Λίβανο που φιλοξένησαν εκατομμύρια Σύρους πρόσφυγες,πολλοί από αυτούς περιορίστηκαν σε άθλια στρατόπεδα προσφύγων. Καθώς έγινε σαφές ότι οι πόλεμοι στις πατρίδες τους δεν θα τελείωναν στο άμεσο μέλλον, πολλοί επιθυμούσαν όλο και περισσότερο να εγκατασταθούν μόνιμα αλλού. Επιπλέον, από το 2014, ο Λίβανος, η Ιορδανία και η Αίγυπτος σταμάτησαν να δέχονται Σύρους αιτούντες άσυλο. Ολα αυτά τα γεγονότα προκάλεσαν μια έκρηξη των ανθρώπων που διέφυγαν στην Ευρώπη το 2015. Η συντριπτική πλειονότητα των προσφύγων που ήρθαν στην Ευρώπη το έκαναν περνώντας το Αιγαίο Πέλαγος από την Τουρκία στην Ελλάδα και στη συνέχεια κατευθύνθηκαν από ξηρά μέσω των Βαλκανίων προς την Ευρωπαϊκή Ένωση. Αυτή ήταν μια σημαντική αλλαγή σε σχέση με τα προηγούμενα χρόνια: πριν από το 2015, καθώς οι περισσότεροι πρόσφυγες είχαν φτάσει στην Ευρώπη περνώντας τη Μεσόγειο Θάλασσα από τη Λιβύη στην Ιταλία, σε μεγάλο βαθμό λόγω της κατάρρευσης των συνοριακών ελέγχων κατά τη διάρκεια του Β' εμφυλίου πολέμου - και οι οποίοι ήταν κυρίως μετανάστες με καταγωγή από την Υποσαχάρια Αφρική. Η διαδρομή του Αιγαίου χρησιμοποιήθηκε από πρόσφυγες με καταγωγή από τη Μέση Ανατολή, κυρίως από τη Συρία, ή από προορισμούς περαιτέρω στην Ασία, κυρίως από το Αφγανιστάν. Οι χώρες της νοτιοανατολικής και κεντρικής Ευρώπης μέσω των οποίων ταξίδεψαν οι πρόσφυγες για να φτάσουν στη Δυτική Ευρώπη ήταν ασυνήθιστες και απροετοίμαστες για την ξαφνική μετακίνηση δεκάδων χιλιάδων προσφύγων μέσω αυτών. Πολλές κυβερνήσεις αντέδρασαν κλείνοντας τα σύνορά τους στις γειτονικές χώρες. Αν και είχαν σκοπό να ανακτήσουν κάποιο μέτρο ελέγχου, αυτά τα μέτρα συχνά συνέβαλαν στο χάος καθώς τεράστιοι αριθμοί ανθρώπων παγιδεύονταν επανειλημμένα σε μια χώρα ή μεταφέρονταν πέρα ​​δώθε σε μια άλλη. Οι περισσότερες χώρες αρνήθηκαν να δεχτούν τους πρόσφυγες που έφτασαν. Η Γερμανία δέχθηκε τελικά τους περισσότερους από αυτούς, αφού η κυβέρνηση αποφάσισε να αναστείλει προσωρινά τον κανόνα της ΕΕ που απαιτεί από τους αιτούντες άσυλο να παραμείνουν στην πρώτη χώρα της ΕΕ στην οποία πάτησαν το πόδι τους. Οι αφίξεις προσφύγων άρχισαν να μειώνονται γρήγορα το φθινόπωρο του 2015 καθώς μπήκε ο χειμώνας και το ταξίδι έγινε πιο επικίνδυνο. Σε αντάλλαγμα, η Τουρκία έλαβε 6 δισεκατομμύρια ευρώ για να βελτιώσει την ανθρωπιστική κατάσταση που αντιμετωπίζουν οι πρόσφυγες στη χώρα της.
rdf:langString The 2015 European migrant crisis, also known internationally as the Syrian refugee crisis, was a period of significantly increased movement of refugees and migrants into Europe in 2015, when 1.3 million people came to the continent to request asylum, the most in a single year since World War II. Those requesting asylum in Europe in 2015 were mostly Syrians, but also included significant numbers of Afghans, Nigerians, Pakistanis, Iraqis and Eritreans, as well as economic migrants from the Balkans. Europe had already begun registering increased numbers of refugee arrivals in 2010 due to a confluence of conflicts in parts of the Middle East, Asia and Africa, particularly the wars in Syria, Iraq and Afghanistan, but also terrorist insurgencies in Nigeria and Pakistan, and long-running human rights abuses in Eritrea, all contributing to refugee flows. Many millions initially sought refuge in comparatively stable countries near their origin, but while these countries were largely free of war, living conditions for refugees were often very poor. In Turkey, many were not permitted to work; in Jordan and Lebanon which hosted millions of Syrian refugees, large numbers were confined to squalid refugee camps. As it became clear that the wars in their home countries would not end in the foreseeable future, many increasingly wished to settle permanently elsewhere. In addition, starting in 2014, Lebanon, Jordan and Egypt stopped accepting Syrian asylum seekers. Together these events caused a surge in people fleeing to Europe in 2015. The vast majority of refugees coming to Europe did so by crossing the Aegean Sea from Turkey to Greece and subsequently making their way by land through the Balkans towards the European Union. This was a significant change to previous years: before 2015, most refugees had reached Europe by crossing the Mediterranean Sea from Libya to Italy, largely due to the collapse of border controls during the Second Libyan Civil War; these were mainly migrants originating in Sub-Saharan Africa. The Aegean Sea route was used by refugees originating in the Middle East, mostly from Syria, or destinations further into Asia, mostly from Afghanistan. The southeastern and central European countries through which refugees traveled to reach Western Europe were unaccustomed to and unprepared for the sudden movement of tens of thousands of refugees through them. Many reacted by closing their borders to neighboring countries. While intended to regain some measure of control, these measures often contributed to chaos as huge numbers of people repeatedly became trapped in one country or were shunted back and forth to another. Most countries refused to take in the arriving refugees; Germany ultimately accepted most of them after the government decided to temporarily suspend its enforcement of an EU rule requiring asylum seekers to remain in the first EU country they set foot in. Refugee arrivals began decreasing rapidly in autumn 2015 as winter set in and the cold made the journey more dangerous. In March 2016, Turkey agreed to strengthen border security measures in order to "take any measures necessary to stop people travelling irregularly from Turkey to the Greek islands". In exchange, Turkey received €6 billion to improve the humanitarian situation faced by refugees in the country. The crisis had considerable short-term and long-term effects on the politics of both the affected EU countries and the EU as a whole. Right-wing populist parties in the affected countries capitalized on anti-immigrant sentiment, in many cases making it the centerpiece of their platform. Although they generally did not win enough votes to enter government, their presence often influenced politics by complicating the formation of governing coalitions and making opposition to immigration part of the political mainstream. A strong push for reforms to EU asylum law was made during and immediately after the crisis, but largely fizzled out after refugee arrival numbers receded.
rdf:langString Als Flüchtlingskrise in Europa 2015/2016 (auch Migrationskrise, Asylkrise) bezeichnet man die Fluchtbewegung von rund zwei Millionen Menschen in die Europäische Union in den Jahren 2015/16 und die damit verbundenen Probleme. Die Zahl der Asylbewerber in der EU lag in den Jahren 2015 und 2016 mit jeweils rund 1,3 Mio. mehr als doppelt so hoch wie in den Jahren zuvor. Die Flucht erfolgte teilweise auf dem Landweg (v. a. über die Balkanroute), teilweise über das Mittelmeer. Als Reaktion verschärften die wichtigsten Zielstaaten im Herbst 2015 zunächst ihr jeweiliges Asylrecht. Die Flüchtenden wurden zudem physisch verstärkt an der Einreise in die EU gehindert, zum Beispiel durch Einsätze auf dem Mittelmeer oder die Errichtung von Grenzbarrieren auf der Balkanroute. Zudem schloss die EU Abkommen mit Herkunftsländern und Transitländern, die die Zahl der ankommenden Flüchtenden reduzieren sollte. Unter anderem durch die Schließung der Balkanroute sowie das EU-Türkei-Abkommen vom 18. März 2016 nahm die Zahl der neuen Asylbewerber wieder ab und lag 2017–2019 konstant bei rund 600.000. Die Ereignisse sorgten für politische Auseinandersetzungen zwischen den Regierungen verschiedener EU-Staaten. Im Krisenverlauf missachteten einige EU-Staaten zentrale Vereinbarungen aus dem Schengener Abkommen von 1985 und dem Dubliner Übereinkommen von 1990 und verweigerten sich einer Verteilung der Flüchtlinge. Das stellte die Tragfähigkeit der EU-Verträge, die Integrationskraft der EU und die innereuropäische Solidarität in Frage. Die Asylpolitik der Europäischen Union, die europäische Migrationspolitik sowie die jeweilige nationale Einwanderungs- und Flüchtlingspolitik wurden ebenso wie die Position des Islam in Europa Thema heftiger politischer Auseinandersetzungen. In vielen Ziellländern führte die Krise zu einem Erstarken der extremen Rechten sowie nationalkonservativer und islamfeindlicher Kräfte. Viele der Flüchtenden waren auf ihrem Weg der Ausbeutung durch kriminelle Schleuser und vielfältigen Gefahren für ihr Leib und Leben ausgesetzt. Menschenrechtsorganisationen wie der Hohe Flüchtlingskommissar der UN kritisierten vor allem den mangelhaften Einsatz der beteiligten Regierungen für sichere Wege für die Flüchtenden. Im Mittelmeer ertranken tausende Menschen, bedeutende Teile der Seenotrettung mussten aber von NGOs übernommen werden.
rdf:langString La eŭropa migra krizo estas ekde 2015 daŭranta internacia politika krizo en Eŭropa Unio kaj kelkaj aliaj eŭropaj ŝtatoj. Ĝi estas kaŭzita per alveno de granda amaso de enmigrintoj irantaj en EU. Enmigrintoj alvenas en centra Eŭropo per Balkana vojo – el Turkio tra Egea Maro kaj Balkano en Mezeŭropon – kaj per Mediteranea vojo – el Nordafriko tra Mediteranea maro al Italio. La plej ofta celo de la enmigrintoj estas mezeŭropaj kaj skandinaviaj ŝtatoj – Germanio, Svedio, Belgio, Nederlando, Aŭstrio, ks. Laŭ la Eŭropa Statistika Agentejo, Eurostat, laŭlonge de 2014, 626 000 migrantoj ricevis azilon en eŭropaj landoj, la plej alta nombro da azilpetantoj ekde 1992. La krizo estas difinita kiel la plej granda enmigrada krizo en la eŭropa historio post la dua mondmilito. La amplekso de la migrado kaj ĝiaj dimensioj ekkompreniĝis dum la someraj monatoj de 2015, post kiam forlasita kamiono enhavanta la korpojn de 71 rifuĝintoj, sufokitaj pro manko de oksigeno, estis trovita en Aŭstrio kiam ili provis transiri la limon al la Eŭropa Unio. La nombro de la kontraŭleĝaj landlimo-trapasoj sur la kontinento estis naŭ-onigita, transpasanta de 1,8 miliono en 2015 ĝis 204 219 en 2017.
rdf:langString Migrazio krisia Europan, baita ere Errefuxiatu krisia,2015an larritu egin den krisi humanitarioari esaten zaio. Migratzaile fluxo horiek jatorri desberdinak ditu: , gerratik ihes egiteko migrazioa, , aldaketa klimatikoak eragindakoa... Datu guztien arabera Europan Bigarren Mundu Gerra ondoren eman den migrazio handiena eta krisi humanitario okerrena da.
rdf:langString La crisis migratoria en Europa,​ también conocida como crisis migratoria en el Mediterráneo​ o crisis de refugiados en Europa,​ es una situación humanitaria crítica, que se agudizó en 2015, por el incremento del flujo descontrolado de refugiados,​ solicitantes de asilo,​ emigrantes económicos​ y otros migrantes en condición de vulnerabilidad, que en conjunto comparten las vías de desplazamiento irregular hacia países de la Unión Europea. A fecha de 22 de diciembre de 2015, más de 1 006 000 personas habían entrado en Europa, de las cuales más de 942 400 habían solicitado asilo político.​ Por otra parte, 4000 personas habían muerto en el intento.​ Se trata de la mayor crisis migratoria y humanitaria en Europa, después de la Segunda Guerra Mundial.​Según el vicepresidente de la Comisión Europea, Frans Timmermans, es «una crisis mundial que necesita una respuesta europea».​ El Alto Comisionado de las Naciones Unidas para los Refugiados declaró que Europa está frente a «una de las mayores afluencias de refugiados en décadas» y enfatizó que se trata de «una crisis de refugiados, y no solo un fenómeno migratorio».​ La crisis surgió como consecuencia del creciente número de refugiados, solicitantes de asilo y migrantes económicos que llegan ―o intentan llegar― a los Estados miembros de la Unión Europea, a través de peligrosas travesías en el mar Mediterráneo y el sudeste de Europa, procedentes de países de Oriente Medio, África, los Balcanes Occidentales y Asia del Sur.​​ La mayoría de estos movimientos de población se caracterizan por una migración forzada de víctimas de conflictos armados, persecuciones, pobreza, cambio climático o violaciones masivas de los derechos humanos;​ y por la acción de redes delictivas transnacionales de tráfico ilícito de inmigrantes —que los expone al transporte en condiciones peligrosas o degradantes— y de trata de personas —con el propósito de explotación de los migrantes vulnerables, principalmente mujeres y niños—.​​ Hasta el 7 de septiembre de 2015, el número de refugiados y migrantes que han cruzado el Mediterráneo, según el ACNUR, es de 951 412 y de acuerdo a cifras de la OIM son 999 343 personas, en su mayoría provenientes de Siria, Afganistán, Eritrea, Nigeria, Albania, Pakistán, Somalia, Irak, Sudán, Gambia, Egipto, Marruecos, India, Nepal, Bután, Sri Lanka y Bangladés,​ que han ingresado por esta ruta marítima a la UE, principalmente a través de Grecia e Italia,​​ para continuar su tránsito hacia Europa Central y Europa del Norte. Según la Organización Internacional para las Migraciones (OIM), 2760 personas han fallecido en naufragios en el mar Mediterráneo, durante los primeros ocho meses de 2015, lo que representa el 73 % de las muertes de migrantes en tránsito hacia su destino, ocurridas a nivel mundial.​ Por su parte, la oficina del Alto Comisionado de las Naciones Unidas para los Refugiados (ACNUR) estima que han sido 2850 personas fallecidas y desaparecidas en aguas del Mediterráneo, durante este mismo período de 2015.​ Las proyecciones del ACNUR indican que la cantidad de refugiados y migrantes que realizan la travesía por el mar Mediterráneo hasta Europa llegaría a 400 000 a finales de 2015 y podría alcanzar los 450 000 o más en 2016.​ El número de traspasos ilegales de las fronteras del continente europeo se ha dividido por nueve entre 2015 y 2017, pasando de 1,8 millones a 204.219.​
rdf:langString La crise migratoire en Europe est l'augmentation, dans les années 2010 et singulièrement depuis 2015, du nombre de migrants arrivant dans l'Union européenne via la mer Méditerranée et les Balkans, depuis l'Afrique, le Moyen-Orient et l'Asie du Sud et qui en fait l'une des plus importantes crises migratoires de son histoire contemporaine. Les réfugiés de la guerre civile syrienne amplifient le phénomène, avec une hausse en 2015 de plus d'un million de personnes arrivant dans l'espace Schengen, avant de retomber les années suivantes pour arriver à 122 000 migrants en 2018. Le parcours des migrants est dangereux et fait de nombreux morts, principalement en mer Méditerranée (au moins 17 000 personnes mortes ou portées disparues) et sur les routes africaines (plus de 6 000 morts). Cette crise migratoire cause d'importantes divisions et tensions diplomatiques entre les pays d'Europe, qui peinent à se mettre d'accord sur l'attitude à adopter : alors que la Commission européenne cherche à imposer des quotas à chaque pays de l'Union, et qu'Angela Merkel et François Hollande poussent dans cette direction, des pays d'Europe de l'Est s'opposent fermement aux flux migratoires. Le Premier ministre hongrois, Viktor Orbán, considère ainsi que l'afflux d'immigrés musulmans constitue une menace pour l'identité chrétienne de l'Europe. En septembre 2016, Angela Merkel est finalement contrainte de reconnaître l'échec et l'abandon du mécanisme de répartition obligatoire. Cette révision de la politique européenne d'accueil des réfugiés est renforcée par l'accord conclu entre l'UE et la Turquie en mars 2016. Les termes employés pour qualifier les migrants sont multiples et dépendent des situations. Dans certains cas, il s'agit de demandeurs d'asile ou de réfugiés, dans d'autres de personnes qui cherchent de meilleures perspectives économiques. Comme les mots employés peuvent avoir des conséquences juridiques non négligeables, l'utilisation des termes « migrants » et « réfugiés » fait l'objet d'un doublé d'un débat politique.
rdf:langString Shroich Géarchéim imirceach na hEorpa sna 2010idí a bhuaicphointe sa bhliain 2015. Sa bhliain sin, ardaíodh go tubaiste líon inimirce na inimircigh eachtrannach a bhain an tAontas Eorpach amach. Thaistil siad trasna an Mheánmhuir nó thar tír trí Eoraip thiar theas.
rdf:langString Krisis pengungsi di Eropa (atau Krisis migran Eropa) muncul seiring meningkatnya jumlah pengungsi (dan juga )—ke Uni Eropa (UE) lewat Laut Mediterania dan Balkan dari Afrika, Timur Tengah, dan Asia Selatan. Istilah ini sudah digunakan sejak April 2015 ketika sedikitnya lima kapal yang mengangkut kurang lebih dua ribu tenggelam di Laut Mediterania. Jumlah korban tewas mencapai sekitar 1.200 jiwa. Tragedi tenggelamnya kapal ini terjadi setelah konflik pecah di beberapa negara Afrika Utara dan Timur Tengah dan tertutupnya keran dana dari Uni Eropa (digantikan dengan oleh pada November 2014). Pada tanggal 23 April 2014, negara-negara UE sepakat untuk menambah anggaran operasi patroli perbatasan di Mediterania agar efektif seperti Operasi Mare Nostrum. Amnesty International mengkritik keputusan UE yang enggan "memperluas wilayah operasi Triton" sesuai wilayah operasi Mare Nostrum. Beberapa pekan kemudian, Uni Eropa mengumumkan akan meluncurkan operasi baru yang berpusat di Roma, , yang dipimpin Laksamana Enrico Credendino dari AL Italia. Tahun 2014, negara-negara anggota UE mendapat 132.405 permohonan dari para migran. Secara keseluruhan, 23.295 permohonan migran diterima sehingga mereka berhak mendapat perlindungan di Uni Eropa (suaka, status pengungsi, perlindungan subsider, kemanusiaan), sedangkan 109.110 permohonan ditolak. Menurut Eurostat, empat negara—Jerman, Italia, Prancis, dan Swedia—menerima dua per tiga permohonan suaka UE. Berdasarkan analisis data PBB dan Bank Dunia oleh The New York Times, Hongaria dan Swedia merupakan penerima pencari suaka terbesar per kapita.
rdf:langString 2015年欧州移民危機(英: European migrant crisis)もしくは2015年欧州難民危機(英: European refugee crisis )とは、地中海やヨーロッパ南東部を経由してEUへ向かう100万人を超す難民・移民により引き起こされた社会的・政治的危機である。
rdf:langString La crisi europea dei migranti è una crisi migratoria che ha avuto inizio intorno al 2013, quando un numero sempre crescente di rifugiati e di migranti ha cominciato a spostarsi da altri continenti extra-europei verso l'Unione europea per richiedere asilo, viaggiando attraverso il Mar Mediterraneo, oppure attraverso la Turchia e l'Europa sudorientale. Le espressioni "crisi europea dei migranti" e "crisi europea dei rifugiati" hanno cominciato ad essere diffusamente utilizzate dal mese di aprile del 2015 da parte del mondo giornalistico e nell'opinione pubblica, quando nel Mediterraneo centro-meridionale affondarono cinque imbarcazioni che trasportavano quasi 2 000 migranti, con un numero di morti stimato a più di 1 200 persone. La maggior parte di questi migranti proviene da aree del mondo quali Medio Oriente, Asia meridionale, Africa e Balcani occidentali.: secondo l'Alto Commissariato delle Nazioni Unite per i rifugiati, dei circa un milione di arrivati in Grecia e Italia dal Mar Mediterraneo nell'anno 2015 il 49% erano siriani, il 21% afghani e l'8% iracheni. Il 58% erano uomini, il 17% donne e il 25% bambini.
rdf:langString 유럽 난민 사태(영어: European migrant crisis, European refugee crisis, 독일어: Flüchtlingskrise in Europa 2015, 프랑스어: Crise migratoire en Europe)는 2015년 들어 지중해 또는 남동유럽을 통해 유럽 연합 내로 망명하는 난민과 이민자가 급증하면서 발생한 위기이다. 이 난민은 시리아, 이라크 등 중동, 에리트레아, 나이지리아, 소말리아, 수단, 감비아 등 아프리카, 아프가니스탄, 파키스탄, 방글라데시 등 남아시아, 세르비아, 코소보, 알바니아 등 발칸반도에서 유입했다. 2015년 11월 기준 유엔 난민 기구(UNHCR)의 자료에 따르면, 2015년 초부터 지중해에서 유럽으로 도착한 난민의 국적은 시리아가 52%로 1위이고, 아프가니스탄이 19%, 이라크가 6%였다. 난민 대부분은 성인 남성(65%)이었다. "유럽 난민 사태"라는 말은 2015년 4월 유럽으로부터 지중해를 통해 오던 난민 2000명을 태운 난민선 5척이 한꺼번에 난파되어 약 1,200명 이상이 사망한 사건이 발생하면서 널리 쓰이게 되었다. 이 난민 사태는 중동 및 아프리카 지역에 발생하는 현재진행형 군사 분쟁 및 난민 위기로 인해 2014년 말까지 6천만 명이라는, 제2차 세계 대전 이후 최대치에 도달한 실향민으로 인해 발생하고 있다. 2014년 들어 리비아에서 이탈리아로 유입되는 난민선이 급증해서 이탈리아를 중심으로 여러 유럽 연합 국가가 모여 난민선을 구조하는 을 시작했으며, 이 작전은 2014년 11월 의 으로 바뀌었다. 2015년 상반기에 난민이 처음을 도착하는 유럽 연합 국가가 이탈리아에서 그리스가 1위로 바뀌었다. 이후 2015년 여름 들어서는 발칸반도 서부 국가에서 독일을 위시한 북중유럽 국가로 들어가려는 난민이 급증하였다. 2015년 4월 이후 유럽연합은 불법 이민을 막기 위한 지중해 국경순찰대 예산 증가, 을 시작, 새로운 난민 할당제, 유럽 연합의 난민 재정착 프로그램, 유럽 연합 외부 국경에 대한 비용 지원 등 위기 대처를 위해 여러 노력을 기울이고 있다. 솅겐 지역 내 국경에 대한 통제가 부활하였고, 난민을 받아들이는 나라와 난민 도착에 불만을 느끼는 국가 사이에 갈등이 빚어졌다. Eurostat에 따르면, 2014년에 유럽 연합 회원국은 총 난민 626,000명을 받아주면서 1992년 672,000명을 받은 이후 가장 높은 수치를 기록했다. 또, 망명 신청자 중 185,000명 이상이 보호를 받게 되었다. 독일, 스웨덴, 프랑스, 이탈리아 4개 국가는 2014년 유럽 연합으로 오는 망명자의 3분의 2 이상을 수용하고 3분의 2 이상을 보호해 주었다. 2015년 상반기, 유럽 연합 국가는 총 망명자 395,000명을 받아들였다.
rdf:langString Crise migratória na Europa, também conhecida como crise migratória no Mediterrâneo e crise de refugiados na Europa, é como denomina-se a crítica situação humanitária vivida pelas centenas de milhares de refugiados, oriundos majoritariamente da África e Oriente Médio, e da Ásia (em menor proporção), que buscam chegar na Europa Ocidental. Esse fluxo migratório atingiu níveis críticos ao longo de 2015, com um aumento exponencial (de centenas de milhares de pessoas) tentando entrar na Europa e solicitando asilo, fugindo de seus países, devido a guerras, conflitos, fome, intolerância religiosa, terríveis mudanças climáticas, violações de direitos humanos, desesperança e outros, e somando-se a tudo isso, uma ação massiva de intimidação, violência e opressão executadas por grupos que controlam o tráfico ilegal e exploram esses migrantes totalmente vulneráveis. A crise surgiu em consequência do crescente número de migrantes irregulares que buscam chegar aos estados membros da União Europeia, através de perigosas travessias no Mar Mediterrâneo e pelos Bálcãs, procedentes da África, Oriente Médio e Ásia do Sul. É a maior onda migratória e consequente crise humanitária enfrentada pela Europa desde a Segunda Guerra Mundial. Segundo o vice-presidente da Comissão Europeia, Frans Timmermans, é uma "crise mundial que necessita de resposta europeia".
rdf:langString Met de Europese vluchtelingencrisis, ook wel Europese migrantencrisis of Europese migratiecrisis genoemd, wordt primair gedoeld op de honderdduizenden migranten die sinds 2013 de Middellandse Zee oversteken richting de Europese Unie en de politieke reacties daarop. De vluchtelingen komen vooral uit oorlogsgebieden in het Midden-Oosten en Afrika. De term "crisis" kwam hiervoor algemeen in gebruik in april 2015, toen in amper een week tijd enkele honderden bootvluchtelingen verdronken in de Middellandse Zee. Vele vluchtelingen vroegen asiel aan, waardoor overheidsinstellingen in vele landen overbelast raakten; zij zochten naar mogelijkheden de asielverzoeken sneller te behandelen, terwijl Noord-Europese landen Griekenland, Turkije en Libië aanmoedigden om passerende vluchtelingen tegen te houden of terug te sturen. Dit is in strijd met allerlei Europese en internationale regels. Zonder officiële verblijfsstatus zijn de vluchtelingen in de meeste landen sterk in hun bewegings- en handelingsvrijheid ingeperkt en mogen bijvoorbeeld geen werk zoeken. Ten minste voor de eerste tijd zijn vele vluchtelingen aangewezen op hulp voor de dagelijkse levensbehoeftes. De opvang van de vluchtelingen in 2015 en begin 2016 werd hoofdzakelijk door ngo's en vrijwilligers georganiseerd. De EU had problemen met de gevolgen van de Dublinverordening, die er onder meer toe leidt dat asielzoekers zich niet als zodanig bekendmaken tot zij in het gewenste land zijn aangekomen.
rdf:langString Kryzys migracyjny w Europie (również kryzys uchodźczy) – toczący się na początku XXI wieku w Europie kryzys spowodowany masowym przybywaniem uchodźców i imigrantów na ten kontynent. Jest to największe tego typu zjawisko od czasów II wojny światowej. Za początek kryzysu uznaje się 2015 rok, ale już wcześniej wzrastała liczba imigrantów i uchodźców przybywających do Europy. Według Eurostatu w 2015 roku państwa członkowskie Unii Europejskiej otrzymały ponad 1,2 mln wniosków o azyl, czyli ponad dwukrotnie więcej niż w 2014 roku. Cztery kraje (Niemcy, Węgry, Szwecja i Austria) otrzymały około ⅔ wniosków o azyl w całej Unii Europejskiej. Główne kraje, z których napływali uchodźcy, to Syria, Afganistan i Irak. Od stycznia do czerwca 2017 roku 71,9% wszystkich uchodźców przybywających do Europy przez Morze Śródziemne to byli mężczyźni, 11,2% to kobiety i 16,9% to dzieci. Odnotowano przypadki, gdy wśród uchodźców na teren Europy próbowały się przedostać osoby powiązane z organizacjami terrorystycznymi (Państwo Islamskie czy Al-Ka’ida). 15 czerwca 1990 roku w Dublinie państwa członkowskie wspólnot europejskich podpisały konwencję wyznaczającą państwo odpowiedzialne za rozpatrywanie wniosków o azyl złożonych w jednym z państw członkowskich. Postanowiono, że złożony przez uchodźcę wniosek o azyl polityczny rozpatrywany będzie przez to państwo Unii Europejskiej, do którego uchodźca przyjechał w pierwszej kolejności. W praktyce oznacza to, że uchodźcy przybywający do Europy przez Morze Śródziemne powinni pozostać we Włoszech oraz Grecji i tam starać się o azyl. W sierpniu 2015 premier Grecji Aleksis Tsipras wystosował apel do pozostałych krajów Unii Europejskiej o solidarność w przyjmowaniu uchodźców. Biuro wysokiego komisarza ONZ do spraw uchodźców wydało oświadczenie, że w związku z napływem tysięcy uchodźców Grecji grozi . W odpowiedzi na apele Grecji i Włoch kanclerz Niemiec Angela Merkel oświadczyła: „ci, którzy potrzebują pomocy, muszą uzyskać azyl w Europie”. Tysiące uchodźców ruszyło szlakiem bałkańskim przez Węgry, kierując się do Austrii i Niemiec. Uchodźcy z Włoch natomiast przedostają się do Francji i w dalszej kolejności do Wielkiej Brytanii. W konsekwencji tych wydarzeń w 2015 roku Komisja Europejska wydała dwie decyzje o relokacji łącznie 160 tys. uchodźców z Grecji, Włoch i Węgier do innych krajów Unii Europejskiej. 21 lipca 2015 rząd węgierski podjął decyzję o budowie ogrodzenia na całej długości granicy z Serbią, przez którą przebiega szlak bałkański. Pod koniec 2015 roku rozpoczęły się negocjacje pomiędzy Unią Europejską a Turcją w celu rozwiązania kryzysu migracyjnego, skutkowało to podpisaniem porozumienia w dniu 18 marca 2016. Porozumienie to znacznie wstrzymało migrację uchodźców do Europy szlakiem wschodnim śródziemnomorskim oraz bałkańskim. W 2019 spadła liczba uchodźców przybywających do Europy.
rdf:langString Flyktingkrisen 2015, även kallad migrationskrisen, var en kris som kulminerade i Europa under andra halvan av 2015 när ett stort antal flyktingar och migranter försökte att ta sig till Europeiska unionen för att söka asyl. Merparten av de asylsökande kom från Mellanöstern (främst Syrien), Sydasien (främst Afghanistan) eller Afrika och tog sig till Europa över Medelhavet, i många fall i sjöodugliga båtar som kapsejsade på vägen, vilket resulterade i tusentals människors död. Det stora antalet asylsökande i Europeiska unionen – totalt 1,32 miljoner personer under 2015 – innebar i sin tur en stor påfrestning för de nationella asylsystemen i flera medlemsstater. Beteckningen kris används både om de förhållanden som antas ligga bakom de asylsökandes resa till Europa, inklusive det stora antalet dödsfall och drunkningsolyckor, och om de uppgifter som många europeiska länder ställdes inför när de tvingades att ta hand om många asylsökande på kort tid. Flyktingkrisen ledde till stor oenighet mellan EU-länderna i synen på omplacering av asylsökande inom unionen. Flera medlemsstater införde tillfälliga inre gränskontroller inom Schengenområdet för att få kontroll på det stora antalet asylsökande som tog sig, huvudsakligen till fots, från Grekland, via Balkan, upp till Österrike, Tyskland och de nordiska länderna. I spåren av krisen föreslog Europeiska kommissionen en reform av unionens gemensamma asylpolitik, däribland Dublinförordningen, för att införa ett system där alla medlemsstater skulle tvingas dela på ansvaret för asylmottagandet vid kriser. Förslaget motsattes dock av flera nationella regeringar, framför allt inom Visegrádgruppen Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern, och fem år efter krisen hade det fortfarande inte antagits av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Även på nationell nivå fick krisen långtgående följder i många EU-länder. I exempelvis Sverige, som tog emot drygt 163 000 asylsökande under 2015, skedde stora förändringar i den nationella asylpolitiken, både vad gällde lagstiftning och myndighetspraxis. En tillfällig lag antogs i mitten av 2016 med syfte att införa en restriktivare asylpolitik inom ramen för internationell och europeisk rätt.
rdf:langString 歐洲難民危機,也稱歐洲移民危機,指2010年底爆發阿拉伯之春後,數量激增的難民或是經濟移民從中東、非洲和南亞等地經地中海及巴爾幹半島進入歐盟國家尋求居留而產生的移民潮,其中多數難民來自敘利亞、阿富汗和厄利垂亞。2017年,非法進入歐盟國家領土的人數已從2015年的180萬降至20萬。2019年3月,歐盟委員會宣布移民危機即將結束, 歐盟委員會使用「移民」一詞來描述來自歐盟國家以外的及,其在歐盟國家領土上的居留期限預設為至少12個月。 2015年,透過海上運輸到達歐洲的移民中,有58%是18歲以上的男性(佔成年人總數的77%),17%是18歲以上的女性(佔成年人總數的22%),其餘25%為18歲以下的移民。2015年4月,海上運輸造成的死亡人數攀升至破紀錄的數字,當時有5艘載有近2,000名移民的船隻於地中海沉沒,造成超過1,200人罹難。該事件導致2014年底全球被的人口增加至近6,000萬人,為第二次世界大戰結束以來的最高紀錄。 歐洲的難民危機已在歐洲引發嚴重的社會及經濟危機,不少國家及政治人物嚴厲批評歐盟的難民政策,認為歐盟長年的人口自由流動及開放邊界的政策嚴重影響歐盟成員國的國家安全,導致伊斯蘭恐怖主義、伊斯蘭教法推行者滲入,而引致右派民粹主義的崛起。但也有观点认为,难民的涌入不会令东道国的经济或财政恶化,由於难民造成的公共开支增加受到了税收增加净转移额的超额补偿,难民成为永久居民后对宏观经济能产生正面影响。
rdf:langString Европейский миграционный кризис возник осенью 2015 года в связи с многократным увеличением потока беженцев и нелегальных мигрантов в Европейский союз (ЕС) из стран Северной Африки, Ближнего Востока и Южной Азии и неготовностью ЕС к их приёму и распределению. Данный миграционный кризис является крупнейшим в Европе со времён Второй мировой войны (см. Операция «Килхол»).Так, с января по сентябрь 2015 года в странах ЕС было зарегистрировано более 700 тыс. людей, ищущих убежище; всего за тот год в ЕС прибыло, по разным оценкам, от 1 до 1,8 миллиона беженцев и нелегальных мигрантов. Термин «кризис» по отношению к беженцам и мигрантам впервые был использован в апреле 2015 года, когда в Средиземном море произошла серия морских катастроф. В течение короткого времени (13, 16, 19 и 20 апреля) по пути в Европу потерпели крушение и затонули как минимум пять лодок, на борту которых находилось более 1200 мигрантов из Африки. За 2015 год в Средиземном море погибло около 2600 мигрантов, всего с 2000 года число погибших составило около 22 000 человек.
rdf:langString Європейська міграційна криза 2015 року — гуманітарна катастрофа, викликана масовим напливом мігрантів до Європи з охоплених війнами країн Африки і Близького Сходу. Найбільша міграційна криза в Європі з часів Другої світової війни. Єврокомісар з питань розширення та добросусідства Йоганнес Ган стверджує, що на середину вересня 2015 число мігрантів є найбільшим в історії людства. За 7 місяців 2015 року до Європи прибуло більше 300 000 мігрантів, з них понад 100 000 — у липні. Відсутність прозорих правил прийому та неконтрольоване переміщення біженців призводять до численних людських жертв на шляху до Європи та в Європі: за перші 5 місяців року в Середземному морі потонули понад 1800 мігрантів — у 20 разів більше, ніж за той самий період минулого року; на сході Австрії у закритій покинутій вантажівці були виявлені тіла 71 біженця, які, скоріше за все, задихнулись від нестачі кисню під час нелегального перевезення. Проблема набула широкого розголосу, коли 3 вересня провідні світові ЗМІ опублікували фото винесеного на турецький берег тіла маленького хлопчика-мігранта, що втопився під час спроби переправитися із Туреччини до Європи. Із його сім'ї в кілька чоловік врятуватися вдалося лише його батьку, всі решта загинули, як і більшість, що перебували на човні.
xsd:integer 8
xsd:integer 20035 23045 29145 33370 40210 46245 47655 127090 182975 322225 334815
xsd:integer 362715
xsd:integer 2016
xsd:nonNegativeInteger 237731

data from the linked data cloud