Wooded meadow
http://dbpedia.org/resource/Wooded_meadow an entity of type: WikicatMeadows
Laubwiesen (Gehölzwiesen; nach der Region ihres Hauptvorkommens auch als baltische Laubwiesen bezeichnet) entstanden durch vielseitige und intensive Nutzung und Förderung der Ressourcen von Wäldern im siedlungsnahen Raum. Unter dem lichten Schirm von Altbäumen befindet sich eine zweite lockere Baumschicht und eine ebenfalls weitständige Strauchschicht. Im Gegensatz zu den Verhältnissen in echten Wäldern ist die Krautschicht dicht und es fehlt eine Streuauflage.
rdf:langString
Wooded meadows (also named wood-meadows, park meadows, etc.) are ecosystems in temperate forest regions. They are sparse natural stands with a regularly mown herbaceous layer. While frequent throughout Europe during the Medieval period and before, wooded meadows have largely disappeared. Wooded meadows originated from the practices of hunter-gatherer communities. They were important in terms of social organization around a natural resource and determined much of the community's interactions with the natural world. In the early 20th century, wooded meadows were used for fruit cultivation in Sweden, however their prevalence has decreased substantially due to changes in land management and a movement toward more intensive types of agroecosystems. The more typical, calcicolous wooded meadows a
rdf:langString
Löväng är ett trädbeväxt område som brukas till slåtter. Sådan plats kallas/kallades (åtminstone i delar av Sverige) "Bol" (äldre stavning: "Bohl", bestämd form: "Bohlet". Begreppet löväng skapades av svenska och finländska botaniker omkring 1900. Termen förefaller inte ha använts som folklig beteckning. Avsikten var främst att beskriva en speciell botanisk miljö. De flesta var slåttermarker, och i allmänhet utnyttjades ytorna för lövtäkt. Ibland har termen löväng även använts för betesytor, men då främst sådana som tidigare varit slåtterängar. Efter hand kom termen främst att användas om sådana områden där slåtter och hamlade träd varit dominerande beståndsdelar. I tätbefolkade områden har vanligen träden i lövängarna även utnyttjats som virkesresurs. Det är också vanligt att slåttermarke
rdf:langString
rdf:langString
Laubwiese
rdf:langString
Wooded meadow
rdf:langString
Löväng
xsd:integer
41871131
xsd:integer
1100764871
rdf:langString
March 2020
rdf:langString
Laubwiesen (Gehölzwiesen; nach der Region ihres Hauptvorkommens auch als baltische Laubwiesen bezeichnet) entstanden durch vielseitige und intensive Nutzung und Förderung der Ressourcen von Wäldern im siedlungsnahen Raum. Unter dem lichten Schirm von Altbäumen befindet sich eine zweite lockere Baumschicht und eine ebenfalls weitständige Strauchschicht. Im Gegensatz zu den Verhältnissen in echten Wäldern ist die Krautschicht dicht und es fehlt eine Streuauflage.
rdf:langString
Wooded meadows (also named wood-meadows, park meadows, etc.) are ecosystems in temperate forest regions. They are sparse natural stands with a regularly mown herbaceous layer. While frequent throughout Europe during the Medieval period and before, wooded meadows have largely disappeared. Wooded meadows originated from the practices of hunter-gatherer communities. They were important in terms of social organization around a natural resource and determined much of the community's interactions with the natural world. In the early 20th century, wooded meadows were used for fruit cultivation in Sweden, however their prevalence has decreased substantially due to changes in land management and a movement toward more intensive types of agroecosystems. The more typical, calcicolous wooded meadows are common around the Baltic Sea. Wooded meadows have high species richness. In some of the current Estonian wooded meadows, world record species densities have been recorded (up to 76 species of vascular plants per square meter).
rdf:langString
Löväng är ett trädbeväxt område som brukas till slåtter. Sådan plats kallas/kallades (åtminstone i delar av Sverige) "Bol" (äldre stavning: "Bohl", bestämd form: "Bohlet". Begreppet löväng skapades av svenska och finländska botaniker omkring 1900. Termen förefaller inte ha använts som folklig beteckning. Avsikten var främst att beskriva en speciell botanisk miljö. De flesta var slåttermarker, och i allmänhet utnyttjades ytorna för lövtäkt. Ibland har termen löväng även använts för betesytor, men då främst sådana som tidigare varit slåtterängar. Efter hand kom termen främst att användas om sådana områden där slåtter och hamlade träd varit dominerande beståndsdelar. I tätbefolkade områden har vanligen träden i lövängarna även utnyttjats som virkesresurs. Det är också vanligt att slåttermarken i lövängarna utgörs av igenväxt åkermark.[källa behövs] Avgränsningar mot små slåtterytor, omgivna av gärdesgårdar med hamlade träd är också svåra att göra. Särskilt i Alperna är sådana övergångar vanliga. Lövängens historia bakåt i tiden är svår att kartlägga. Under Pleistocen och (växtätande megafauna) tid i Europa skapades öppna, delvis trädbevuxna slätter. Dessa var inga lövängar, men skapade en naturtyp vars växtlighet i mycket liknade lövängen. Hamlingen har mycket gamla anor. I Schweiz har man funnit tecken på regelbunden hamling från yngre stenålder. Medeltida källor visar att lövtäkten var betydelsefull. Lövtäkt har dock förekommit i såväl lövängar som i andra lövskogar. Av dagens bevarade lövängar har flera varit i bruk sedan 1700-talet. I dag finns de flesta svenska under kontinuerligt bruk på Gotland, där de även kallas änge. Man skiljer idag mellan tre typer av lövängar:
* Hamlingsäng, en löväng med många hamlade träd.
* Stubbskottsäng, en löväng där hamling knappast förekommer.
* Löväng med många högvuxna träd. Den är vanlig kring större säterier. Hamlingsängar är det begrepp som vanligen förknippas med lövängar. Dessa förekommer i nästan hela Europa, undantaget nordligaste delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland, på Brittiska öarna, i Danmark, i nordvästra Tyskland samt angränsande områden i Nederländerna samt Flandern och nordligaste Frankrike. Bruket har förekommit på Brittiska öarna, men försvann där redan på 1600-talet. Även i Nederländerna förefaller lövängarna ha försvunnit på 1600-talet. Stubbskottsängar är ett trädbeväxt område som utnyttjas dels för slåtter, dels för till bränsle. Lövängstypen har studerats mer ingående först på senare tid.[när?] Den var under bland annat 1800- och början av 1900-talet vanlig i Skåne. Liknande bruk har även förekommit på Åland, i Estland, Litauen, Bulgarien och Spanien. Lövängar med högväxta träd förekommer bland annat i Mälardalen. Där har det ofta handlat om slåtterängar med ekar, träd som i Sverige förr skyddades mot avverkning annat än till (statens) skeppsvirke. Liknande lövängar har även förekommit i Kantabriska bergen i Spanien, och i rumänska bergstrakter. Enstaka exempel finns i franska Pyrenéerna, och i Jurabergen. I Alperna har liknande lövängar med lövträden uppblandade med barrskog förekommit. I Österrike finns lövängar som domineras av högvuxna lärkträd.
xsd:nonNegativeInteger
2917
