Wir hatten gebauet ein stattliches Haus

http://dbpedia.org/resource/Wir_hatten_gebauet_ein_stattliches_Haus an entity of type: Thing

Wir hatten gebauet ein stattliches Haus ist ein 1819 entstandenes deutsches Studentenlied. Gedichtet wurde es zur Auflösung der Jenaer Urburschenschaft von August Daniel von Binzer. rdf:langString
"Wir hatten gebauet ein stattliches Haus" is a German-language student song from 1819. rdf:langString
Nu (När) juldagsmorgon glimmar är en julsång och julpsalm, med svensk text troligen av Betty Ehrenborg-Posse från 1851. Det är en bearbetning av en tysk julsång med text av Abel Burckhardt, skriven 1845. Melodin (2/2-takt, D-dur) är en "tysk folkmelodi" (det vill säga kompositör okänd) från 1800-talets början. Den första kända texten till melodin är tysk och inleds med orden Wir hatten gebauet ein stattliches Haus (Vi hade byggt ett ståtligt hus) och är en studentvisa skriven 1819. Den versionen sjöngs då det tidigare Västtysklands parlament 1949 införde den västtyska författningen. Melodin används också i Johannes Brahms Akademisk festouvertyr. rdf:langString
rdf:langString Wir hatten gebauet ein stattliches Haus
rdf:langString Wir hatten gebauet ein stattliches Haus
rdf:langString När juldagsmorgon glimmar
xsd:integer 43462551
xsd:integer 1088617439
rdf:langString Wir hatten gebauet ein stattliches Haus ist ein 1819 entstandenes deutsches Studentenlied. Gedichtet wurde es zur Auflösung der Jenaer Urburschenschaft von August Daniel von Binzer.
rdf:langString "Wir hatten gebauet ein stattliches Haus" is a German-language student song from 1819.
rdf:langString Nu (När) juldagsmorgon glimmar är en julsång och julpsalm, med svensk text troligen av Betty Ehrenborg-Posse från 1851. Det är en bearbetning av en tysk julsång med text av Abel Burckhardt, skriven 1845. Melodin (2/2-takt, D-dur) är en "tysk folkmelodi" (det vill säga kompositör okänd) från 1800-talets början. Den första kända texten till melodin är tysk och inleds med orden Wir hatten gebauet ein stattliches Haus (Vi hade byggt ett ståtligt hus) och är en studentvisa skriven 1819. Den versionen sjöngs då det tidigare Västtysklands parlament 1949 införde den västtyska författningen. Melodin används också i Johannes Brahms Akademisk festouvertyr. Som svenskspråkig julsång publicerades den först i frikyrkorörelsens sångböcker och användes i söndagsskolans arbete och innehöll då flera referenser till barndomen ("min barndoms dagar", "du käre barnavän"), som 1986 togs bort när psalmen infördes i Den svenska psalmboken. Då publicerades en bearbetning som är gjord av en okänd upphovsman. Denna bearbetning publicerades redan 1906 i Sjung, svenska folk!. Sången innehåller också en dramatisk nerv som drar med sångarna i skeendet ("jag vill till stallet gå" samt, i den nyare varianten, "och våra knän vi böjer"). Inledningsradens tidsangivelse har gjort att "När juldagsmorgon glimmar" från utgivningen av 1986 års svenska psalmbok blivit en vanlig julottepsalm. Det har till och med förekommit att den ersatt Var hälsad, sköna morgonstund som inledningssång. Psalmen förekommer som filmmusik i Himlaspelet från 1942, På dessa skuldror från 1948, Janne Vängman på nya äventyr från 1949, Bara en mor från 1949 och Het är min längtan från 1955. Därtill finns den insjungen på skiva som till exempel Nu tändas tusen juleljus från 1981 av Agnetha Fältskog , Jul i Kvinnaböske från 1986 av Hasse Andersson , Min barndoms jular från 1987 av Kikki Danielsson . Sången finns även i engelskspråkig version, med jultema: When Christmas Morn is Dawning. Det finns även en alternativ text på svenska med samma melodi och med jultema, När juletid är inne. Melodin används sedan 1991 även till Mikronesiens federerade staters nationalsång.
xsd:nonNegativeInteger 5634

data from the linked data cloud