White cube gallery
http://dbpedia.org/resource/White_cube_gallery an entity of type: Thing
Unter White Cube (engl. „weißer Würfel“) versteht man das Ausstellungskonzept, Kunst in weißen Räumen zu präsentieren. Seit den 1920er Jahren ist es üblich, insbesondere zeitgenössische Kunst, in farbneutralem Weiß zu zeigen, um die Ausstellungsarchitektur deutlich hinter das Kunstwerk zu stellen und eine Interaktion zwischen Architektur und Kunstwerk zu vermeiden. In den letzten Jahren ist der White Cube allerdings umstritten, da viele Museums- und Ausstellungsarchitekten inzwischen glauben, dass sich Kunst in weißen Räumen ohne jede Aufbereitung zu wenig erleben lässt. Kritische Künstler und Theoretiker sehen den White Cube als Mittel, um Kunst durch Ästhetisierung aus dem Kontext zu reißen und dadurch in ihrer (gesellschaftlichen) Wirkung zu neutralisieren.
rdf:langString
Белый куб (англ. «White Cube») — выставочная концепция, согласно которой объекты искусства выставляются в белом пространстве. С 20-х годов XX века принято представлять предметы искусства, особенно современного, на белом фоне, для того чтобы архитектура выставки не заслоняла собой произведение искусства и чтобы избежать какого-либо взаимодействия между архитектурой и произведением искусства. В последние годы концепция, однако, подвергается критике, поскольку многие музейные и выставочные архитекторы считают, что искусство в белом пространстве без какой-либо обработки дает слишком мало возможностей для переживания.
rdf:langString
Le cube blanc, en anglais white cube, est, pour la muséologie, un type d'espace d'exposition qui a la forme d'une grande enceinte aux murs blancs, généralement refermée sur elle-même par l'absence de fenêtres. Apparu dans les années 1970, il vise, par sa propreté et sa neutralité, à supprimer tout contexte autour de l'art que l'on y montre. Il s'est depuis généralisé à tel point qu'il est aujourd'hui considéré par les galeries et les musées comme l'espace d'exposition par excellence, ce qui ne va pas sans susciter des critiques : en s'apparentant à un laboratoire aseptisé, il participerait à isoler et stériliser l'art contemporain.
rdf:langString
A white cube gallery is a gallery style that is square or rectangular shape, has unadorned white walls and a light source usually in the ceiling. It typically has hardwood or polished concrete floors. In the early twentieth century art became more abstract and groups such as the Bauhaus and de Stijl demanded their works were displayed on white walls; to them the background was integral to the picture, it was the frame. James Abbott McNeill Whistler's 1883 show at London's Fine Art Society has been cited as perhaps the first "white cube" show, the artworks being framed in white and hung against a white felt background.
rdf:langString
Den vita kuben är ett utställningsformat som består av ett eller flera utrymmen/rum där väggarna är vita och belysningen är vit. Den vita kuben karaktäriseras av sin fyrkantiga eller avlånga form. Konsten hängs med mycket mellanrum som ska tillåta bilderna att "andas" och få besökarnas fulla uppmärksamhet. Det här sättet att ställa ut konst på introducerades under 1900-talets början. De vita väggarna var även tänkta som en form av inramning av konstverken. Konstkritikern skrev en serie essäer för '"ArtForum"', som senare blev boken "Inside the White Cube". Det finns en pågående diskussion kring den vita kubens funktion och plats inom museivärlden.
rdf:langString
rdf:langString
White Cube
rdf:langString
Cube blanc
rdf:langString
Den vita kuben
rdf:langString
Белый куб
rdf:langString
White cube gallery
xsd:integer
59332007
xsd:integer
1026694422
rdf:langString
Unter White Cube (engl. „weißer Würfel“) versteht man das Ausstellungskonzept, Kunst in weißen Räumen zu präsentieren. Seit den 1920er Jahren ist es üblich, insbesondere zeitgenössische Kunst, in farbneutralem Weiß zu zeigen, um die Ausstellungsarchitektur deutlich hinter das Kunstwerk zu stellen und eine Interaktion zwischen Architektur und Kunstwerk zu vermeiden. In den letzten Jahren ist der White Cube allerdings umstritten, da viele Museums- und Ausstellungsarchitekten inzwischen glauben, dass sich Kunst in weißen Räumen ohne jede Aufbereitung zu wenig erleben lässt. Kritische Künstler und Theoretiker sehen den White Cube als Mittel, um Kunst durch Ästhetisierung aus dem Kontext zu reißen und dadurch in ihrer (gesellschaftlichen) Wirkung zu neutralisieren.
rdf:langString
Le cube blanc, en anglais white cube, est, pour la muséologie, un type d'espace d'exposition qui a la forme d'une grande enceinte aux murs blancs, généralement refermée sur elle-même par l'absence de fenêtres. Apparu dans les années 1970, il vise, par sa propreté et sa neutralité, à supprimer tout contexte autour de l'art que l'on y montre. Il s'est depuis généralisé à tel point qu'il est aujourd'hui considéré par les galeries et les musées comme l'espace d'exposition par excellence, ce qui ne va pas sans susciter des critiques : en s'apparentant à un laboratoire aseptisé, il participerait à isoler et stériliser l'art contemporain.
* Portail des musées
* Portail de l’art contemporain
rdf:langString
A white cube gallery is a gallery style that is square or rectangular shape, has unadorned white walls and a light source usually in the ceiling. It typically has hardwood or polished concrete floors. In the early twentieth century art became more abstract and groups such as the Bauhaus and de Stijl demanded their works were displayed on white walls; to them the background was integral to the picture, it was the frame. James Abbott McNeill Whistler's 1883 show at London's Fine Art Society has been cited as perhaps the first "white cube" show, the artworks being framed in white and hung against a white felt background. By 1976 the White Cube aesthetic was being criticised by Brian O'Doherty as a modernist obsession. In Inside the White Cube: The Ideology of the Gallery Space, he argued that in an easel painting the frame was the window through which one saw the world, and that required a wall for context. When the frame is gone and the wall is white, in O'Doherty's view, perspective and formal composition are absent. O'Doherty describes the flatness of Monet as eroding the line of an edge, and sees the White Cube as redefining the picture plane. O'Doherty argues that it becomes no longer enough to use the white wall as a frame to the art, but in Modernism it becomes necessary to redefine the work to exploit it, to fill it. He writes that the spectator must ask: "Where must I stand?" O'Doherty describes the context of the white space as mirroring twentieth-century society where life has become divorced from geography. In Postmodernism he sees that art is designed to be difficult, expensive and excluding. To O'Doherty, the white cube space is a designed social, financial, and intellectual snobbery, where art has to occupy large expensive spaces. He sees the white walls neutrality as an illusion, binding artist and the elite spectator together, while the cube is an acceptance of the estrangement of the artist from society and the artist who accepts the gallery space is conforming with the social order. In 2003, Charles Saatchi launched an attack on the concept of the white wall gallery, calling it "antiseptic" and a "time warp ... dictated by museum fashion". Writing in 2015, art critic Jonathan Jones felt that while there was once "real shock in walking into a gallery as white and pure as a Stanley Kubrick space station", the style had since become conventional and uninspiring.
rdf:langString
Den vita kuben är ett utställningsformat som består av ett eller flera utrymmen/rum där väggarna är vita och belysningen är vit. Den vita kuben karaktäriseras av sin fyrkantiga eller avlånga form. Konsten hängs med mycket mellanrum som ska tillåta bilderna att "andas" och få besökarnas fulla uppmärksamhet. Det här sättet att ställa ut konst på introducerades under 1900-talets början. De vita väggarna var även tänkta som en form av inramning av konstverken. Konstkritikern skrev en serie essäer för '"ArtForum"', som senare blev boken "Inside the White Cube". Det finns en pågående diskussion kring den vita kubens funktion och plats inom museivärlden. Utställningsformatet arbetades fram då många äldre institutioner (till exempel Louvren) stod inför renoveringar. kuratorer började bryta upp salongshängningens tidslinje och visade konsthistorien genom nedslag i diverse skolor eller konstriktningar istället. Rummens inriktningar gjorde så att konsthistoriens mästare fick en större betoning i museisamlingarna. Renoveringarna medförde att väggen och dess funktion utreddes. Före renoveringarna användes väggen endast som upphängningsanordning, men då man börjat hänga verken med lite mellanrum blev väggen tydligare och den grågröna färgen ifrågasattes. Istället skulle vit användas då man ansåg att färgen var den mest neutrala.
rdf:langString
Белый куб (англ. «White Cube») — выставочная концепция, согласно которой объекты искусства выставляются в белом пространстве. С 20-х годов XX века принято представлять предметы искусства, особенно современного, на белом фоне, для того чтобы архитектура выставки не заслоняла собой произведение искусства и чтобы избежать какого-либо взаимодействия между архитектурой и произведением искусства. В последние годы концепция, однако, подвергается критике, поскольку многие музейные и выставочные архитекторы считают, что искусство в белом пространстве без какой-либо обработки дает слишком мало возможностей для переживания.
xsd:nonNegativeInteger
5373
