Swenske songer eller wisor 1536

http://dbpedia.org/resource/Swenske_songer_eller_wisor_1536 an entity of type: Thing

Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte, often abbreviated as just Swenske songer eller wisor 1536, is the first preserved hymnal published in the Swedish language and was released in 1536. It consists of 47 songs or hymns, all of which have been issued anonymously. Olaus Petri, a major contributor to the Protestant Reformation in Sweden, is however believed to have authored most of them, with contributions from Ericus Olai and Laurentius Petri. A large amount are translations of Latin and German hymns. rdf:langString
Swenske songer eller wisor är den tidigaste föregångaren till de lutherska svenska psalmböcker som senare blev officiellt antagna av den svenska kyrkan (den första var 1695). Olaus Petri fullföljde med denna kung Gustavs uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå. Psalmboken trycktes i flera upplagor. Olaus Petris namn är inte uttryckligen nämnt i psalmboken men man antar allmänt att han har skrivit förordet liksom författat och översatt de flesta psalmerna. rdf:langString
rdf:langString Swenske songer eller wisor 1536
rdf:langString Swenske songer eller wisor
rdf:langString Swenske songer eller wisor
rdf:langString Swenske songer eller wisor
xsd:integer 26018351
xsd:integer 1011796799
rdf:langString Title leaf of the 1539 version of Swenske songer eller wisor
rdf:langString Sweden
xsd:integer 200
rdf:langString Swedish
rdf:langString Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte, often abbreviated as just Swenske songer eller wisor 1536, is the first preserved hymnal published in the Swedish language and was released in 1536. It consists of 47 songs or hymns, all of which have been issued anonymously. Olaus Petri, a major contributor to the Protestant Reformation in Sweden, is however believed to have authored most of them, with contributions from Ericus Olai and Laurentius Petri. A large amount are translations of Latin and German hymns. The hymnal is presumably the fourth edition of the Swenske songer eller wisor series. The first edition is believed to have been released in 1526, but no preserved copy of it exists. Only a fragment of the second edition has been preserved, and no copy of the third edition has survived. The creation of Swenske songer eller wisor was ordered by the then King of Sweden, Gustav Vasa. During his reign, Protestantism was introduced in the country and he wanted to give the Swedish people a hymnal in their own language that they could understand—much like Martin Luther did when he translated the Bible. Prior to the Protestant Reformation, most hymns were sung in Latin. In the sixteenth century, the majority of the Swedish population was unable to read and write and therefore had to memorize the hymns. This could be one of the reasons that only a few copies of Swenske songer eller wisor 1536 were made. Another reason is that printing techniques at the time were not sufficiently developed to produce an affordable hymnal for widespread distribution. Only two copies of Swenske songer eller wisor 1536 are available today, one of which was printed later than the other with several adjustments. These two copies are both located at the National Library of Sweden. The hymns featured in Swenske songer eller wisor 1536 and the other editions of the series were reprinted several times until Uppsalapsalmboken (English: The Uppsala Hymnal) was published in 1645. Uppsalapsalmboken was recognized by the Swedish government as the country's first official hymnal.
rdf:langString Swenske songer eller wisor är den tidigaste föregångaren till de lutherska svenska psalmböcker som senare blev officiellt antagna av den svenska kyrkan (den första var 1695). Olaus Petri fullföljde med denna kung Gustavs uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå. Psalmboken trycktes i flera upplagor. * Suenska visor eller sånger (1526) med 8–10 psalmer * Någre Gudhelige Wijsor, uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Christeliga Församblingen (1530) med 15 psalmer * Swenska Songer eller Wijsor, nu på nytt prentade, förökade och under en annan skick än tilförenna vthsatte (1531) * Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte (1536) med 45 psalmer Endast upplagan från 1536 finns fullständigt bevarad. Sannolikt trycktes psalmböckerna i små upplagor då läskunnigheten var begränsad hos befolkningen vid den här tiden. Än idag finns det psalmer som används i svenska kyrkor trots att de skrevs för cirka femhundra år sedan. Av listorna nedan framgår exempelvis att Vår Gud är oss en väldig borg och En jungfru födde ett barn i dag sjungits av många generationer i de svenska kyrkorna. Olaus Petris namn är inte uttryckligen nämnt i psalmboken men man antar allmänt att han har skrivit förordet liksom författat och översatt de flesta psalmerna.
xsd:nonNegativeInteger 5535

data from the linked data cloud