Social loafing
http://dbpedia.org/resource/Social_loafing an entity of type: Disease
Sociální zahálení (lenivost) znamená v sociální psychologii situaci, kdy jedinec ví, že nebude hodnocen za vlastní individuální výkon, ale že bude hodnocena celá skupina dohromady. Svůj výkon tím tedy snižuje. Čím více lidí pracuje na společném úkolu, tím méně aktivity každý jedinec vynakládá. Fenoménem sociálního zahalení se zabývá řada prací, z nichž nejznámější jsou výzkumy , , a
rdf:langString
Στην κοινωνική ψυχολογία των ομάδων, η κοινωνική οκνηρία είναι το φαινόμενο κατά το οποία τα άτομα καταβάλουν λιγότερη προσπάθεια για την επίτευξη ενός στόχου όταν δουλεύουν σε ομάδες, από όση καταβάλουν όταν δουλεύουν μόνοι τους. Είναι ένας από τους κύριους παράγοντες που κάνουν τις ομάδες λιγότερο αποδοτικές σε σχέση με την εργασία που καταβάλουν τα μέλη τους ως άτομα.
rdf:langString
En psychologie sociale, la paresse sociale décrit le phénomène suivant lequel les individus tendent à diminuer les efforts qu'ils fournissent en groupe, et ce, de façon proportionnelle à la taille du groupe.
rdf:langString
社会的手抜き(しゃかいてきてぬき、Social loafing)とは、集団で共同作業を行う時に、一人当たりの生産性が人数の増加に伴って低下する現象。リンゲルマン効果、フリーライダー(ただ乗り)現象、社会的怠惰とも呼ばれる。
rdf:langString
A folga social é observada quando, em uma atividade em grupo, um indivíduo exerce menor esforço para atingir os resultados desejados do que quando ele trabalha sozinho. Combinando com os outros integrantes desse grupo, o resultado pode ser menor do que o desempenho individual dos integrantes como um todo. As causas da folga social são explicadas pela falta de reconhecimento do esforço individual, se comparado ao esforço coletivo em um grupo; uma má distribuição de recompensas entre os membros do grupo; pode ser influenciada pela personalidade própria do indivíduo ou dos integrantes do grupo, e ainda por os objetivos pessoais dos integrantes diferirem do objetivo do grupo
rdf:langString
Social maskning (engelska: social loafing) avser ett socialpsykologiskt fenomen där en person anstränger sig mindre för att uppnå ett mål vid arbete i en grupp än när personen arbetar ensam. Detta fenomen ses som en av de främsta orsakerna till att grupper ibland är mindre produktiva än den som arbetar som individ. Forskning om social maskning började med repdragningsexperiment av (en), som fann att medlemmar i en grupp tenderade att anstränga sig mindre för att dra ett rep än en ensam individ. I nyare forskning har studier som involverar modern teknik, såsom internet och distribuerade grupper, också visat tydliga bevis på social maskning. Många av orsakerna till social maskning härrör från att enskilda medlemmar känner att deras individuella ansträngning inte spelar någon roll för gruppen.
rdf:langString
Próżniactwo społeczne (ang. social loafing) – w psychologii społecznej: efekt zmniejszenia wysiłku wkładanego przez jednostkę w aktywność wykonywaną wspólnie z innymi. Zjawisko jest powszechne, gdy grupy wykonują (w których wkład każdego członka jest łączony w jeden wynik grupy). Występuje zarówno podczas zadań wymagających wysiłku umysłowego, jak i fizycznego. Przykładowe zadania, gdzie stwierdzono występowanie próżniactwa to: przeciąganie liny, pływanie, znajdowanie drogi w labiryncie, dawanie napiwków, wymyślanie jak największej ilości zastosowań dla danego przedmiotu czy formułowanie sądów i przekonań. Z efektem próżniactwa społecznego związany jest spadek napięcia emocjonalnego, co może jednak przełożyć się na lepsze wykonywanie skomplikowanych zadań.
rdf:langString
社會性懈怠(英語:Social loafing)或稱社会干扰、社会致弱、社会懈怠和社會賦閒,是一个社会心理学术语,指群体一起完成一件工作时,每个成员所付出的努力会少于单独完成工作时的總和的现象。 法国農業工程學者(Maximilien Ringelmann)做了一个拔河比赛的实验说明了该现象,实验要求实验者分别在单独和群体的情境下拔河,同时用仪器来测量他们的拉力。结果发现被试人数与拉力成反比,也就是随着被试人数的增加,每个被试平均使出的力减少了。
rdf:langString
Der Begriff soziales Faulenzen (englisch social loafing) beschreibt ein sozialpsychologisch relevantes Phänomen in einer Gruppe. Sobald Individuen im Kollektiv mit anderen auf ein gemeinsames Ziel hinarbeiten und dabei ihre Einzelleistung nicht bekannt wird, reduziert sich ihre physiologische Anspannung. Diese Entspannung führt zu einem Leistungsabfall bei einfachen Aufgaben und zu einer Leistungssteigerung bei schwierigen, zum Beispiel neuen oder komplexen Aufgaben. Zum Beispiel gibt es soziales Faulenzen bei Ruderern, nicht aber bei Schwimmstaffeln, denn dort sind die Zeiten der einzelnen Schwimmer immer noch sichtbar. Eine Reihe von Faktoren kann Soziales Faulenzen verstärken oder hemmen.
rdf:langString
En psicología social, la pereza social es el fenómeno de una persona que ejerce menos esfuerzo para lograr un objetivo cuando trabaja en un grupo que cuando trabaja sola. Esto se ve como una de las razones principales por las cuales los grupos son a veces menos productivos que el desempeño combinado de sus miembros trabajando como individuos, pero deben distinguirse de los problemas de coordinación accidental que los grupos experimentan a veces.
rdf:langString
In social psychology, social loafing is the phenomenon of a person exerting less effort to achieve a goal when they work in a group than when working alone. It is seen as one of the main reasons groups are sometimes less productive than the combined performance of their members working as individuals. Research on social loafing began with rope pulling experiments by Ringelmann, who found that members of a group tended to exert less effort in pulling a rope than did individuals alone. In more recent research, studies involving modern technology, such as online and distributed groups, have also shown clear evidence of social loafing. Many of the causes of social loafing stem from individual members' feeling their individual effort will not matter to the group.
rdf:langString
Nella psicologia sociale dei gruppi, la pigrizia sociale (in inglese social loafing) è quel fenomeno comportamentale per cui alcune persone, quando lavorano in un gruppo, profondono, per raggiungere un obiettivo, un impegno minore rispetto a quando lavorano da sole. Tale fenomeno è considerato una delle principali ragioni per cui i gruppi sono a volte meno produttivi rispetto alla prestazione combinata dei loro membri quando operano come individui, ma dovrebbe essere distinto dagli effetti legati ai problemi accidentali di coordinamento che i gruppi a volte sperimentano.
rdf:langString
Социа́льная ле́ность — тенденция людей прилагать меньше усилий в том случае, когда они объединяют свои усилия ради общей цели, нежели в случае индивидуальной ответственности. Это явление изучается в социальной психологии. Феномену социальной лености посвящен ряд работ, среди которых наиболее известными являются исследования Макса Рингельмана, Бибба Латане, Киплинга Уильямса и Стивена Харкинса.
rdf:langString
rdf:langString
Sociální zahálení
rdf:langString
Soziales Faulenzen
rdf:langString
Κοινωνική οκνηρία
rdf:langString
Pereza social
rdf:langString
Paresse sociale
rdf:langString
Pigrizia sociale
rdf:langString
社会的手抜き
rdf:langString
Próżniactwo społeczne
rdf:langString
Social loafing
rdf:langString
Folga social
rdf:langString
Социальная леность
rdf:langString
Social maskning
rdf:langString
社會性懈怠
xsd:integer
1129572
xsd:integer
1116103941
rdf:langString
Sociální zahálení (lenivost) znamená v sociální psychologii situaci, kdy jedinec ví, že nebude hodnocen za vlastní individuální výkon, ale že bude hodnocena celá skupina dohromady. Svůj výkon tím tedy snižuje. Čím více lidí pracuje na společném úkolu, tím méně aktivity každý jedinec vynakládá. Fenoménem sociálního zahalení se zabývá řada prací, z nichž nejznámější jsou výzkumy , , a
rdf:langString
Στην κοινωνική ψυχολογία των ομάδων, η κοινωνική οκνηρία είναι το φαινόμενο κατά το οποία τα άτομα καταβάλουν λιγότερη προσπάθεια για την επίτευξη ενός στόχου όταν δουλεύουν σε ομάδες, από όση καταβάλουν όταν δουλεύουν μόνοι τους. Είναι ένας από τους κύριους παράγοντες που κάνουν τις ομάδες λιγότερο αποδοτικές σε σχέση με την εργασία που καταβάλουν τα μέλη τους ως άτομα.
rdf:langString
Der Begriff soziales Faulenzen (englisch social loafing) beschreibt ein sozialpsychologisch relevantes Phänomen in einer Gruppe. Sobald Individuen im Kollektiv mit anderen auf ein gemeinsames Ziel hinarbeiten und dabei ihre Einzelleistung nicht bekannt wird, reduziert sich ihre physiologische Anspannung. Diese Entspannung führt zu einem Leistungsabfall bei einfachen Aufgaben und zu einer Leistungssteigerung bei schwierigen, zum Beispiel neuen oder komplexen Aufgaben. Zum Beispiel gibt es soziales Faulenzen bei Ruderern, nicht aber bei Schwimmstaffeln, denn dort sind die Zeiten der einzelnen Schwimmer immer noch sichtbar. Eine Reihe von Faktoren kann Soziales Faulenzen verstärken oder hemmen. Soziales Faulenzen ist eine Fortentwicklung des Ringelmann-Effekts, bei dem unklar ist, ob die reduzierte Leistung wegen fehlender Koordination der Teilnehmer oder wegen Motivationsverlusten zustande kommt. Der Gegenbegriff zum sozialen Faulenzen ist die Soziale Erleichterung: Wird die Leistung des Einzelnen sichtbar, führt die resultierende Aufregung zu einem Leistungsabfall bei schwierigen Aufgaben und zu einer Leistungssteigerung bei einfachen Aufgaben.
rdf:langString
En psicología social, la pereza social es el fenómeno de una persona que ejerce menos esfuerzo para lograr un objetivo cuando trabaja en un grupo que cuando trabaja sola. Esto se ve como una de las razones principales por las cuales los grupos son a veces menos productivos que el desempeño combinado de sus miembros trabajando como individuos, pero deben distinguirse de los problemas de coordinación accidental que los grupos experimentan a veces. La investigación sobre la pereza social comenzó con los experimentos de tirar de cuerdas de Ringelmann, quien descubrió que los miembros de un grupo tendían a esforzarse menos tirando de una cuerda que los individuos solos. En investigaciones más recientes, los estudios que involucran tecnología moderna, como los grupos en línea y distribuidos, también han mostrado una clara evidencia de pereza social. Muchas de las causas de la pereza social surgen de la sensación individual de que su esfuerzo no le importará al grupo.
rdf:langString
En psychologie sociale, la paresse sociale décrit le phénomène suivant lequel les individus tendent à diminuer les efforts qu'ils fournissent en groupe, et ce, de façon proportionnelle à la taille du groupe.
rdf:langString
In social psychology, social loafing is the phenomenon of a person exerting less effort to achieve a goal when they work in a group than when working alone. It is seen as one of the main reasons groups are sometimes less productive than the combined performance of their members working as individuals. Research on social loafing began with rope pulling experiments by Ringelmann, who found that members of a group tended to exert less effort in pulling a rope than did individuals alone. In more recent research, studies involving modern technology, such as online and distributed groups, have also shown clear evidence of social loafing. Many of the causes of social loafing stem from individual members' feeling their individual effort will not matter to the group. Max Ringelman, a French professor of agricultural engineering, demonstrated in the 1890s the concept of social loafing. Ringelman, who was also considered one of the founders of social psychology, made people pull on ropes both separately and in groups and measured and compared how hard they pulled. The results indicated that members of a group tended to exert less effort in pulling a rope than did individuals alone. In more recent research, studies involving modern technology, such as online and distributed groups, have also shown clear evidence of social loafing. Many of the causes of social loafing stem from individual members' feeling that their efforts will not matter to the group. This is seen as one of the main reasons groups are sometimes less productive than the combined performance of their members working as individuals, but should be distinguished from the accidental coordination problems that groups sometimes experience. Several studies found the most prevalent motivational origins of social loafing to be the lack of an understanding of individual contributions, unchallenging tasks given to the individual, low personal satisfaction from the task, and lack of a united group. Theories investigating why social loafing occurs range from group members' feeling that their contributions will not be noticed to group members' realizing their efforts are not necessary. In a work setting, most managers agree if a task is new or complex employees should work alone. While tasks that are well known and have room for individual effort are better when done in groups. In order to diminish social loafing from a group, several strategies could be put forward. Social loafing primarily happens when an individual unconsciously or consciously exerts less effort due to a decrease in social awareness. In order to counteract the likelihood of this happening, Miguel Herraez conducted a study on students where he used accountability and cooperation when unequal participation is found. The students were encouraged to provide equal participation in the work and to point out sources of conflict that could arise. The conclusion of the study found that providing support to the group members lacking in commitment and creating options for independence among group members lowered social loafing. The support for the weaker students improves their standing while also benefiting the other students.
rdf:langString
Nella psicologia sociale dei gruppi, la pigrizia sociale (in inglese social loafing) è quel fenomeno comportamentale per cui alcune persone, quando lavorano in un gruppo, profondono, per raggiungere un obiettivo, un impegno minore rispetto a quando lavorano da sole. Tale fenomeno è considerato una delle principali ragioni per cui i gruppi sono a volte meno produttivi rispetto alla prestazione combinata dei loro membri quando operano come individui, ma dovrebbe essere distinto dagli effetti legati ai problemi accidentali di coordinamento che i gruppi a volte sperimentano. La pigrizia sociale può essere spiegata dalla teoria del free-rider e dal conseguente "effetto parassita", che è la riduzione dello sforzo di un individuo per evitare di accollarsi anche il lavoro di un altro membro del gruppo. Le ricerche sulla pigrizia sociale cominciarono con gli esperimenti sul tiro alla fune di Ringelmann, che trovò che i membri di un gruppo tendevano ad esercitare uno sforzo minore nel tiro alla fune di quanto facessero gli individui da soli. In ricerche più recenti, gli studi che coinvolgono la tecnologia moderna, come i gruppi su Internet e quelli sparsi, hanno mostrato anch'essi sintomi chiari di pigrizia sociale. Molte delle cause della pigrizia sociale derivano dalla sensazione che un individuo sperimenta, per cui il suo sforzo non sia importante per il gruppo.
rdf:langString
社会的手抜き(しゃかいてきてぬき、Social loafing)とは、集団で共同作業を行う時に、一人当たりの生産性が人数の増加に伴って低下する現象。リンゲルマン効果、フリーライダー(ただ乗り)現象、社会的怠惰とも呼ばれる。
rdf:langString
Социа́льная ле́ность — тенденция людей прилагать меньше усилий в том случае, когда они объединяют свои усилия ради общей цели, нежели в случае индивидуальной ответственности. Это явление изучается в социальной психологии. Феномену социальной лености посвящен ряд работ, среди которых наиболее известными являются исследования Макса Рингельмана, Бибба Латане, Киплинга Уильямса и Стивена Харкинса. Исследовательские работы с использованием современных технологий также подтвердили проявление социальной лености. Многие причины данного феномена происходят из ощущения индивида, что его усилия не будут иметь значения для группы.
rdf:langString
A folga social é observada quando, em uma atividade em grupo, um indivíduo exerce menor esforço para atingir os resultados desejados do que quando ele trabalha sozinho. Combinando com os outros integrantes desse grupo, o resultado pode ser menor do que o desempenho individual dos integrantes como um todo. As causas da folga social são explicadas pela falta de reconhecimento do esforço individual, se comparado ao esforço coletivo em um grupo; uma má distribuição de recompensas entre os membros do grupo; pode ser influenciada pela personalidade própria do indivíduo ou dos integrantes do grupo, e ainda por os objetivos pessoais dos integrantes diferirem do objetivo do grupo
rdf:langString
Social maskning (engelska: social loafing) avser ett socialpsykologiskt fenomen där en person anstränger sig mindre för att uppnå ett mål vid arbete i en grupp än när personen arbetar ensam. Detta fenomen ses som en av de främsta orsakerna till att grupper ibland är mindre produktiva än den som arbetar som individ. Forskning om social maskning började med repdragningsexperiment av (en), som fann att medlemmar i en grupp tenderade att anstränga sig mindre för att dra ett rep än en ensam individ. I nyare forskning har studier som involverar modern teknik, såsom internet och distribuerade grupper, också visat tydliga bevis på social maskning. Många av orsakerna till social maskning härrör från att enskilda medlemmar känner att deras individuella ansträngning inte spelar någon roll för gruppen.
rdf:langString
Próżniactwo społeczne (ang. social loafing) – w psychologii społecznej: efekt zmniejszenia wysiłku wkładanego przez jednostkę w aktywność wykonywaną wspólnie z innymi. Zjawisko jest powszechne, gdy grupy wykonują (w których wkład każdego członka jest łączony w jeden wynik grupy). Występuje zarówno podczas zadań wymagających wysiłku umysłowego, jak i fizycznego. Przykładowe zadania, gdzie stwierdzono występowanie próżniactwa to: przeciąganie liny, pływanie, znajdowanie drogi w labiryncie, dawanie napiwków, wymyślanie jak największej ilości zastosowań dla danego przedmiotu czy formułowanie sądów i przekonań. Z efektem próżniactwa społecznego związany jest spadek napięcia emocjonalnego, co może jednak przełożyć się na lepsze wykonywanie skomplikowanych zadań.
rdf:langString
社會性懈怠(英語:Social loafing)或稱社会干扰、社会致弱、社会懈怠和社會賦閒,是一个社会心理学术语,指群体一起完成一件工作时,每个成员所付出的努力会少于单独完成工作时的總和的现象。 法国農業工程學者(Maximilien Ringelmann)做了一个拔河比赛的实验说明了该现象,实验要求实验者分别在单独和群体的情境下拔河,同时用仪器来测量他们的拉力。结果发现被试人数与拉力成反比,也就是随着被试人数的增加,每个被试平均使出的力减少了。
xsd:nonNegativeInteger
55576