Sanctification

rdf:langString Helgelse

rdf:langString Helgelse (grekiska hagiasmos, latin sanctificatio), är enligt kristen tro den process varigenom den kristne förvandlas till allt större helighet och likhet med Kristus. Inom luthersk teologi innebär helgelsen människornas förverkligande av Guds heliga vilja. Inom den katolska kyrkan uppfattas helgelsen som ett Guds verk i och med människan, ej något som hon själv förverkligar, och man skiljer ej helgelsen från frälsningen eller omvändelsen. Efter reformationen började man i psykologisk och pedagogiskt intresse skilja olika moment i frälsningen. Helgelsen fick då beteckna människans sedliga förvandling. Hos Henric Schartau betecknar helgelsen ett moment i "nådens ordning". Helgelsen betonas särskilt inom Metodismen (inklusive Frälsningsarmén) och karismatisk kristendom, främst helgelserörelsen (f.d. Helgelseförbundet), men även pingströrelsen och trosrörelsen. I dessa sammanhang beskrivs helgelse ibland som befrielse från syndens makt, det vill säga ett återupprättande av människans ursprungliga gudslika natur. Helgelseläran har även påverkat baptismen, kongregationalismen och presbyterianismen. Enligt helgelseläran sker helgelse av nåd, utan annan motprestation än att man är villig, ber, ödmjukar och böjer sig, och har ett öppet sinne. Vissa förkunnare beskriver helgelsen som en process som leder till ödmjukt och öppet sinne. I Nya Testamentet beskrivs helgelse ibland som något Gud gör, se nedan, ibland som något man gör själv (Apostlarna uppmanade Paulus att låta helga sig i Apg 21:24-26). Ett närbesläktat begrepp är överlåtelse. Det betecknar när en kristen beslutar att ge sitt oreserverade samtycke till vad Gud vill göra. Den troende lägger sitt liv i Guds händer och ber att dennes vilja helt ska få råda. Metodismens fader John Wesley talade om att en kristen går mot ett tillstånd av kristen fullkomlighet (engelska christian perfection), som kan nås redan under detta jordeliv. Detta med hänvisning till att Nya testamentet uppmanar till fullkomlighet. Detta begrepp används sällan utanför metodismen. Inom metodismen förekommer även begreppet evangelisk syndfrihet, i motsats till syndfrihet och perfektion i gammaltestamentlig mening, som krävde egna prestationer och inte skedde av nåd. Wesley tog emellertid avstånd från begreppet syndfrihet. Inom helgelserörelsen motsvaras detta av begreppet fullkomlig helgelse. Idag har många förkunnare nyanserat denna förkunnelse, och åsyftar med begreppet helighet vanligen en process eller väg, och fullkomlighet som ett mål att sträva efter men som aldrig nås under detta liv. Vissa förkunnare menar att även om alla kristna frestas och gör felsteg ibland, så gör helgelsen att det inte är normalt för en pånyttfödd kristen att dagligen begå avsiktlig synd. Gud har redan förlåtit synden en gång för alla. Därför förekommer det att dessa förkunnare är tveksamma till Lutherska kyrkors starka betonande av att som kristen regelbundet bekänna sin synd och be om syndernas förlåtelse.