Rudolph Sophus Bergh
http://dbpedia.org/resource/Rudolph_Sophus_Bergh an entity of type: Thing
Rudolph Sophus Bergh (* 22. September 1859 in Kopenhagen; † 7. Dezember 1924 in Davos) war ein dänischer Komponist. Der Schüler von Heinrich von Herzogenberg und Heinrich van Eyken verbrachte die längste Zeit seines Lebens in Deutschland. Bis 1919 lebte er in Berlin und Godesberg. Nach seiner Rückkehr nach Kopenhagen wurde er 1922 Vorstandsmitglied des Direktoriums des Konservatoriums.
rdf:langString
Rudolph Sophus Bergh (22 September 1859 – 7 December 1924) was a Danish composer and zoologist. He was the son of physician and zoologist Rudolph Bergh. He received his general education at the Metropolitanskolen and then studied music at the Royal Danish Academy of Music and zoology at the University of Copenhagen. He later taught histology and embryology at the university and published two books in his field: Forelæsninger over den almindelige Udviklingshistorie (1887) and Forelæsninger over den dyriske Celle (1892). In 1898 he was appointed a member of the Royal Danish Academy of Sciences and Letters. In 1903 he abandoned his science career and moved to Germany to focus solely on his work as a composer. After World War I he returned to his native country to teach at the Royal Danish Ac
rdf:langString
Rudolph Sophus Bergh, född 22 september 1859 i Köpenhamn, död 7 december 1924 i Davos, var en dansk zoolog, musikskriftställare och tonsättare. Han var son till läkaren Rudolph Bergh. Bergh delade på ett säreget sätt sitt liv mellan vetenskap och konst. Magister 1882 studerade han i Würzburg för Carl Semper och därefter i Villefranche-sur-mer och disputerade efter hemkomsten över Undersøgelser over Metamorfosen hos Aulastoma gulo (1885). Han blev 1890 docent i histologi och embryologi vid Köpenhamns universitet. Här lade han grunden till det histologisk-embryologiska laboratoriet och utövade en mycket uppskattad lärarverksamhet. En del hav hans föreläsningar utgavs, såsom Den almindelige Udviklingshistorie (1887), Den dyriske Celle (1892). Han utgav dessutom undersökningar över peridinéern
rdf:langString
rdf:langString
Rudolph Sophus Bergh
rdf:langString
Rudolph Sophus Bergh
rdf:langString
Rudolph Bergh (musiker)
xsd:integer
22492800
xsd:integer
1039794495
rdf:langString
Rudolph Sophus Bergh (* 22. September 1859 in Kopenhagen; † 7. Dezember 1924 in Davos) war ein dänischer Komponist. Der Schüler von Heinrich von Herzogenberg und Heinrich van Eyken verbrachte die längste Zeit seines Lebens in Deutschland. Bis 1919 lebte er in Berlin und Godesberg. Nach seiner Rückkehr nach Kopenhagen wurde er 1922 Vorstandsmitglied des Direktoriums des Konservatoriums. Bergh komponierte ein Requiem für Werther für Chor, Altsolo und Orchester, Geister der Windstille für Chor, Alt- und Tenorsolo und Orchester, eine Tragische Sinfonie, ein Streichquartett, eine Violinsonate, Chorwerke und zahlreiche Lieder.
rdf:langString
Rudolph Sophus Bergh (22 September 1859 – 7 December 1924) was a Danish composer and zoologist. He was the son of physician and zoologist Rudolph Bergh. He received his general education at the Metropolitanskolen and then studied music at the Royal Danish Academy of Music and zoology at the University of Copenhagen. He later taught histology and embryology at the university and published two books in his field: Forelæsninger over den almindelige Udviklingshistorie (1887) and Forelæsninger over den dyriske Celle (1892). In 1898 he was appointed a member of the Royal Danish Academy of Sciences and Letters. In 1903 he abandoned his science career and moved to Germany to focus solely on his work as a composer. After World War I he returned to his native country to teach at the Royal Danish Academy of Music.
rdf:langString
Rudolph Sophus Bergh, född 22 september 1859 i Köpenhamn, död 7 december 1924 i Davos, var en dansk zoolog, musikskriftställare och tonsättare. Han var son till läkaren Rudolph Bergh. Bergh delade på ett säreget sätt sitt liv mellan vetenskap och konst. Magister 1882 studerade han i Würzburg för Carl Semper och därefter i Villefranche-sur-mer och disputerade efter hemkomsten över Undersøgelser over Metamorfosen hos Aulastoma gulo (1885). Han blev 1890 docent i histologi och embryologi vid Köpenhamns universitet. Här lade han grunden till det histologisk-embryologiska laboratoriet och utövade en mycket uppskattad lärarverksamhet. En del hav hans föreläsningar utgavs, såsom Den almindelige Udviklingshistorie (1887), Den dyriske Celle (1892). Han utgav dessutom undersökningar över peridinéerna (1882) och iglarnas, maskarnas och kräftdjurens embryologi samt över blodkärlens byggnad hos ryggradslösa djur. År 1903 lämnade Bergh sin ställning vid universitetet och slog sig ned i Tyskland, där han helt ägnade sig åt musiken. Efter första världskriget återvände han till Köpenhamn och anställdes som lärare i musikteori vid musikkonservatoriet. Bland hans kompositioner, som är starkt påverkade av Johannes Brahms, märks ett requiem (Requiem für Werther), en symfoni, kammarmusik samt en del sånger. Som musikförfattare utgav Bergh bland annat Musiken i det nittende Aarhundrede (1920) och Musikens Historie indtil Beethoven (1926). Wikimedia Commons har media relaterad till Rudolph Bergh (musiker).
xsd:nonNegativeInteger
1955
