Responsibility to protect
http://dbpedia.org/resource/Responsibility_to_protect an entity of type: Thing
Die Schutzverantwortung (auch Verantwortung zum Schutz; englisch Responsibility to Protect, auch R2P oder RtoP abgekürzt) ist ein Konzept der internationalen Politik und des Völkerrechts zum Schutze des Menschen vor schweren Menschenrechtsverletzungen und Brüchen des humanitären Völkerrechts.
rdf:langString
保護する責任(ほごするせきにん、英: Responsibility to Protect)は、自国民の保護という国家の基本的な義務を果たす能力のない、あるいは果たす意志のない国家に対し、国際社会全体が当該国家の保護を受けるはずの人々について「保護する責任」を負うという新しい概念である。略称はR2P又はRtoP。 従来の人道的介入の概念に対する先入観を払拭し、新たに軍事的・非軍事的介入の法的・倫理的根拠を模索することを目的に、2000年9月にカナダ政府によって設置された介入と国家主権に関する国際委員会(ICISS)が作成した報告書に基づいて定義された。その基本原則について、2005年9月の国連首脳会合成果文書において認められ、2006年4月の国連安保理決議1674号において再確認された。
rdf:langString
De verantwoordelijkheid om te beschermen, Engelstalig beter bekend als The Responsibility to Protect ofwel R2P of RtoP, werd in 2005 op de wereldtop van de Verenigde Naties unaniem aangenomen. Het benadrukt de verantwoordelijkheid van iedere staat om zijn bevolking te beschermen tegen genocide, oorlogsmisdaden, etnische zuiveringen en misdaden tegen de menselijkheid. Daarnaast is het ook een belofte van de internationale gemeenschap om elkaar aan te moedigen en te helpen deze verantwoordelijkheid uit te voeren.
rdf:langString
보호책임(Responsibility to protect, R2P, RtoP)은 이른바 '실패한 국가'(failed state, 군대와 경찰 조직이 무너져 자국민을 보호할 능력을 잃고 혼란에 빠진 국가)나 독재국가에서 심각한 인권침해가 이뤄지는 경우엔 그 나라 주권을 일시적으로 무시하고 국제사회가 인도주의적 개입을 할 수 있다는 논리이다.
rdf:langString
Skyldighet att skydda, Responsibility to protect (R2P) är en folkrättslig princip som samstämmigt antogs på FN:s världstoppmöte 2005. Förpliktelsen kan delas upp i tre delar:
* Den enskilda staten har en förpliktelse att beskydda sina medborgare mot folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
* Om den enskilda staten inte kan leva upp till förpliktelsen har det internationella samfundet en plikt att hjälpa staten med detta.
* Om den enskilda staten inte lever upp till förpliktelsen har det internationella samfundet en plikt att agera.
rdf:langString
保护责任(英語:Responsibility to Protect),又译为国家保护责任,简称R2P或RtoP。简而言之,保护责任意指国家有保护其人民免受种族灭绝、战争罪等严重危害的义务;如果一国没有能力行使此义务,国际社会必须随时准备根据《联合国宪章》采取集体行动保护人民。
rdf:langString
مسؤولية الحماية (R2P) التزام سياسي عالمي أيدته جميع الدول الأعضاء في الأمم المتحدة في مؤتمر القمة العالمي لعام 2005 من أجل معالجة شواغلها الرئيسية الأربعة لمنع الإبادة الجماعية وجرائم الحرب والتطهير العرقي والجرائم ضد الإنسانية. ويستند مبدأ مسؤولية الحماية إلى الفرضية الأساسية القائلة بأن السيادة تستلزم مسؤولية حماية جميع السكان من الجرائم الوحشية الجماعية وانتهاكات حقوق الإنسان. ويستند المبدأ إلى احترام قواعد ومبادئ القانون الدولي، ولا سيما المبادئ الأساسية للقانون المتعلقة بالسيادة والسلام والأمن وحقوق الإنسان والصراعات المسلحة.
rdf:langString
La responsabilité de protéger est une norme du droit international public énoncée dans un document en anglais de 178 articles adopté par tous les états-membres de l'Organisation des Nations Unies en 2005, à l'occasion du Sommet mondial de 2005.
rdf:langString
La responsabilidad de proteger (R2P o RtoP) es un compromiso político global apoyado por todos los Estados miembros de las Naciones Unidas en la Cumbre Mundial de 2005 con el fin de fijar sus cuatro preocupaciones clave para prevenir el genocidio, crímenes de guerra, limpiezas étnicas y crímenes de lesa humanidad. La responsabilidad de proteger ha sido un tema de considerable debate, particularmente con respecto a la implementación del principio por varios actores políticos en el contexto específico de países tales como Sudán, Libia, Siria y Kenia.
rdf:langString
The Responsibility to Protect (R2P or RtoP) is a global political commitment which was endorsed by all member states of the United Nations at the 2005 World Summit in order to address its four key concerns to prevent genocide, war crimes, ethnic cleansing and crimes against humanity. The doctrine is regarded as a unanimous and well established international norm over the past two decades.
rdf:langString
Tanggung jawab melindungi (bahasa Inggris: Responsibility to protect; disingkat R2P atau RtoP) adalah norma yang menyatakan bahwa kedaulatan bukan hak mutlak dan negara kehilangan sebagian kedaulatannya apabila negara gagal melindungi penduduknya dari kejahatan dan pelanggaran hak asasi manusia massal (genosida, kejahatan terhadap kemanusiaan, kejahatan perang, dan pembersihan etnis). R2P memiliki tiga pilar:
rdf:langString
La responsabilità di proteggere (in inglese responsibility to protect, R2P o anche RtoP) è una dottrina di diritto internazionale umanitario emersa per la prima volta nel rapporto della Commissione sull’Intervento e sulla Sovranità dello Stato (International Commission on Intervention and State Sovereignty, ICISS) del 2001.
rdf:langString
Responsabilidade de proteger (em inglês: Responsibility to Protect) é um compromisso político global, endossado por todos os Estados membros das Nações Unidas na Cimeira Mundial de 2005 para impedir genocídio, crimes de guerra, limpeza étnica e crimes contra a humanidade.
rdf:langString
«Обязанность защищать» (англ. The responsibility to protect (RtoP or R2P) — инициатива ООН, введённая в 2005. Новая норма международного права. Состоит из нескольких принципов, объединённых идеей о том, что суверенитет является не привилегией, а обязанностью. В соответствии с данной концепцией суверенитет не только предоставляет государствам право контролировать свои внутренние дела, но также налагает ответственность по защите людей, проживающих в пределах границ этих государств. В тех же случаях, когда государство не способно защитить людей — будь то из-за отсутствия возможностей, либо из-за отсутствия воли,— ответственность переходит к международному сообществу.
rdf:langString
Обов'язок захищати, або обов'язок захистити (англ. The responsibility to protect (RtoP чи R2P); рос. Обязанность защищать) — концепція в міжнародному праві, яка була підтримана ООН у 2005 році. Нова норма м'якого міжнародного права. Складається з декількох принципів, які засновуються на ідеї суверенітету не як привілею держави, а як, в першу чергу, обов'язку держави щодо свого населення. У відповідності із концепцією, на державі лежить первинний обов'язок щодо захисту населення на території держави. У випадку, якщо держава не в змозі захистити людей — чи то з причини відсутності можливості, чи то з причини політичної волі — обов'язок захищати переходить до міжнародного співтовариства. Практичне застосування концепції ООН відбулось у 2011 році в Лівії.Обов'язок захищати є переосмисленням ко
rdf:langString
rdf:langString
Responsibility to protect
rdf:langString
مسؤولية الحماية
rdf:langString
Schutzverantwortung
rdf:langString
Responsabilidad de proteger
rdf:langString
Responsabilité de protéger
rdf:langString
Tanggung jawab melindungi
rdf:langString
Responsabilità di proteggere
rdf:langString
보호책임
rdf:langString
保護する責任
rdf:langString
De verantwoordelijkheid om te beschermen
rdf:langString
Responsabilidade de proteger
rdf:langString
Обязанность защищать
rdf:langString
Skyldighet att skydda
rdf:langString
Обов'язок захищати
rdf:langString
国家保护责任
xsd:integer
3332819
xsd:integer
1110235790
xsd:date
2014-09-12
xsd:date
2016-01-09
xsd:date
2017-01-10
xsd:date
2018-12-22
rdf:langString
مسؤولية الحماية (R2P) التزام سياسي عالمي أيدته جميع الدول الأعضاء في الأمم المتحدة في مؤتمر القمة العالمي لعام 2005 من أجل معالجة شواغلها الرئيسية الأربعة لمنع الإبادة الجماعية وجرائم الحرب والتطهير العرقي والجرائم ضد الإنسانية. ويستند مبدأ مسؤولية الحماية إلى الفرضية الأساسية القائلة بأن السيادة تستلزم مسؤولية حماية جميع السكان من الجرائم الوحشية الجماعية وانتهاكات حقوق الإنسان. ويستند المبدأ إلى احترام قواعد ومبادئ القانون الدولي، ولا سيما المبادئ الأساسية للقانون المتعلقة بالسيادة والسلام والأمن وحقوق الإنسان والصراعات المسلحة. توفر مسؤولية الحماية إطارا لاستخدام التدابير القائمة بالفعل (مثل الوساطة، وآليات الإنذار المبكر، والعقوبات الاقتصادية، وسلطات الفصل السابع من ميثاق الأمم المتحدة) لمنع الجرائم الفظيعة وحماية المدنيين من وقوعها. إن سلطة استخدام القوة في إطار مسؤولية الحماية تقع على عاتق مجلس الأمن التابع للأمم المتحدة وحده، وتعتبر بمثابة الملاذ الأخير. وقد نشر الأمين العام للأمم المتحدة منذ عام 2009 تقارير سنوية عن مسؤولية الحماية والتي توسع نطاق التدابير المتاحة للحكومات والمنظمات الحكومية الدولية والمجتمع المدني، فضلا عن القطاع الخاص، لمنع الجرائم الوحشية. كانت مسؤولية الحماية موضع نقاش كبير، لا سيما فيما يتعلق بتنفيذ مختلف الجهات الفاعلة للمبدأ في سياق حالات خاصة ببلدان معينة، مثل ليبيا وسوريا والسودان وكينيا، على سبيل المثال.
rdf:langString
Die Schutzverantwortung (auch Verantwortung zum Schutz; englisch Responsibility to Protect, auch R2P oder RtoP abgekürzt) ist ein Konzept der internationalen Politik und des Völkerrechts zum Schutze des Menschen vor schweren Menschenrechtsverletzungen und Brüchen des humanitären Völkerrechts.
rdf:langString
La responsabilidad de proteger (R2P o RtoP) es un compromiso político global apoyado por todos los Estados miembros de las Naciones Unidas en la Cumbre Mundial de 2005 con el fin de fijar sus cuatro preocupaciones clave para prevenir el genocidio, crímenes de guerra, limpiezas étnicas y crímenes de lesa humanidad. El principio de la responsabilidad de proteger está basado en la premisa de que la soberanía conlleva una responsabilidad de proteger a todas las poblaciones de crímenes atroces y violaciones de derechos humanos. El principio se basa en un respeto a las normas y principios del derecho internacional, sobre todo la costumbre internacional de la soberanía, la paz y la seguridad, los derechos humanos, y el conflicto armado. La responsabilidad de proteger proporciona un marco para emplear medidas existentes, tales como la mediación, mecanismos de advertencia tempranos, sanciones económicas, y el capítulo VII de la Carta de las Naciones Unidas, para impedir crímenes de lesa humanidad y para proteger a los civiles de su ocurrencia. La autoridad para emplear el uso de fuerza bajo el marco de la responsabilidad de proteger descansa solo en el Consejo de Seguridad de las Naciones Unidas y se considera como una medida de último recurso. El secretario general de las Naciones Unidas ha publicado informes anuales sobre la responsabilidad de proteger desde 2009, que expande las medidas disponibles a gobiernos, a las organizaciones intergubernamentales, a la sociedad civil, así como al sector privado, para impedir crímenes de lesa humanidad. La responsabilidad de proteger ha sido un tema de considerable debate, particularmente con respecto a la implementación del principio por varios actores políticos en el contexto específico de países tales como Sudán, Libia, Siria y Kenia.
rdf:langString
La responsabilité de protéger est une norme du droit international public énoncée dans un document en anglais de 178 articles adopté par tous les états-membres de l'Organisation des Nations Unies en 2005, à l'occasion du Sommet mondial de 2005. L'article 138 souligne la responsabilité juridique des États souverains à protéger leur population « contre les génocides, les crimes de guerre, les nettoyages ethniques et les crimes contre l’humanité » et, en cas de défaillance avérée, l'article 139 recommande à la communauté internationale d'y pallier par tous moyens diplomatiques, humanitaires et strictement pacifiques.
rdf:langString
The Responsibility to Protect (R2P or RtoP) is a global political commitment which was endorsed by all member states of the United Nations at the 2005 World Summit in order to address its four key concerns to prevent genocide, war crimes, ethnic cleansing and crimes against humanity. The doctrine is regarded as a unanimous and well established international norm over the past two decades. The principle of the Responsibility to Protect is based upon the underlying premise that sovereignty entails a responsibility to protect all populations from mass atrocity crimes and human rights violations. The principle is based on a respect for the norms and principles of international law, especially the underlying principles of law relating to sovereignty, peace and security, human rights, and armed conflict. The R2P has three pillars: 1.
* Pillar I: The protection responsibilities of the state – "Each individual state has the responsibility to protect its population from genocide, war crimes, ethnic cleansing, and crimes against humanity" 2.
* Pillar II: International assistance and capacity-building – States pledge to assist each other in their protection responsibilities 3.
* Pillar III: Timely and decisive collective response – If any state is "manifestly failing" in its protection responsibilities, then states should take collective action to protect the population. While there is agreement among states about the Responsibility to Protect, there is persistent contestation about the applicability of the third pillar in practice. The Responsibility to Protect provides a framework for employing measures that already exist (i.e., mediation, early warning mechanisms, economic sanctions, and chapter VII powers) to prevent atrocity crimes and to protect civilians from their occurrence. The authority to employ the use of force under the framework of the Responsibility to Protect rests solely with United Nations Security Council and is considered a measure of last resort. The United Nations Secretary-General has published annual reports on the Responsibility to Protect since 2009 that expand on the measures available to governments, intergovernmental organizations, and civil society, as well as the private sector, to prevent atrocity crimes. The Responsibility to Protect has been the subject of considerable debate, particularly regarding the implementation of the principle by various actors in the context of country-specific situations, such as Libya, Syria, Sudan, Kenya and Ukraine, for example.
rdf:langString
Tanggung jawab melindungi (bahasa Inggris: Responsibility to protect; disingkat R2P atau RtoP) adalah norma yang menyatakan bahwa kedaulatan bukan hak mutlak dan negara kehilangan sebagian kedaulatannya apabila negara gagal melindungi penduduknya dari kejahatan dan pelanggaran hak asasi manusia massal (genosida, kejahatan terhadap kemanusiaan, kejahatan perang, dan pembersihan etnis). R2P memiliki tiga pilar: 1.
* Sebuah negara bertanggung jawab melindungi penduduknya dari genosida, kejahatan terhadap kemanusiaan, kejahatan perang, dan pembersihan etnis. 2.
* Masyarakat internasional bertanggun jawab membantu negara memenuhi tanggung jawab utamanya. 3.
* Apabila negara gagal melindungi warganya dari empat tindak kekerasan di atas dan gagal menegakkan perdamaian, masyarakat internasional bertanggung jawab untuk campur tangan lewat tindakan koersif seperti . dianggap sebagai pilihan terakhir. resort. Meski R2P adalah norma yang diusulkan, bukan hukum, para pendukungnya menegaskan bahwa R2P didasarkan pada prinsip-prinsip hukum internasional, terutama prinsip terkait kedaulatan, perdamaian dan keamanan, hak asasi manusia, dan konflik bersenjata. R2P menciptakan kerangka kerja untuk memanfaatkan jalan yang sudah tersedia (i.e., mediasi, peringatan awal, sanksi militer, dan ) untuk mencegah tindak kekerasan massal. Organisasi , negara, , dan turut berperan dalam proses R2P. Kewenangan pilihan terakhir dan keputusan intervensi militer dipegang oleh Dewan Keamanan Perserikatan Bangsa-Bangsa (DK PBB).
rdf:langString
La responsabilità di proteggere (in inglese responsibility to protect, R2P o anche RtoP) è una dottrina di diritto internazionale umanitario emersa per la prima volta nel rapporto della Commissione sull’Intervento e sulla Sovranità dello Stato (International Commission on Intervention and State Sovereignty, ICISS) del 2001. Essa si fonda su una nuova visione della sovranità dello Stato intesa come "responsabilità di proteggere" i propri cittadini dalle più gravi violazioni dei diritti umani e che qualora tale protezione non sia assicurata dallo Stato interessato, la comunità internazionale può reagire adottando una serie di misure, da quelle pacifiche a quelle coercitive fino all’uso della forza armata.
rdf:langString
保護する責任(ほごするせきにん、英: Responsibility to Protect)は、自国民の保護という国家の基本的な義務を果たす能力のない、あるいは果たす意志のない国家に対し、国際社会全体が当該国家の保護を受けるはずの人々について「保護する責任」を負うという新しい概念である。略称はR2P又はRtoP。 従来の人道的介入の概念に対する先入観を払拭し、新たに軍事的・非軍事的介入の法的・倫理的根拠を模索することを目的に、2000年9月にカナダ政府によって設置された介入と国家主権に関する国際委員会(ICISS)が作成した報告書に基づいて定義された。その基本原則について、2005年9月の国連首脳会合成果文書において認められ、2006年4月の国連安保理決議1674号において再確認された。
rdf:langString
De verantwoordelijkheid om te beschermen, Engelstalig beter bekend als The Responsibility to Protect ofwel R2P of RtoP, werd in 2005 op de wereldtop van de Verenigde Naties unaniem aangenomen. Het benadrukt de verantwoordelijkheid van iedere staat om zijn bevolking te beschermen tegen genocide, oorlogsmisdaden, etnische zuiveringen en misdaden tegen de menselijkheid. Daarnaast is het ook een belofte van de internationale gemeenschap om elkaar aan te moedigen en te helpen deze verantwoordelijkheid uit te voeren.
rdf:langString
보호책임(Responsibility to protect, R2P, RtoP)은 이른바 '실패한 국가'(failed state, 군대와 경찰 조직이 무너져 자국민을 보호할 능력을 잃고 혼란에 빠진 국가)나 독재국가에서 심각한 인권침해가 이뤄지는 경우엔 그 나라 주권을 일시적으로 무시하고 국제사회가 인도주의적 개입을 할 수 있다는 논리이다.
rdf:langString
Responsabilidade de proteger (em inglês: Responsibility to Protect) é um compromisso político global, endossado por todos os Estados membros das Nações Unidas na Cimeira Mundial de 2005 para impedir genocídio, crimes de guerra, limpeza étnica e crimes contra a humanidade. O princípio da responsabilidade de proteger baseia-se na premissa subjacente de que a soberania implica a responsabilidade de proteger todas as populações de crimes de atrocidades em massa e violações dos direitos humanos. O princípio baseia-se no respeito pelas normas e aos princípios do direito internacional, especialmente os princípios subjacentes de leis referentes a soberania, paz e segurança, direitos humanos e conflito armado. A responsabilidade de proteger fornece um quadro para o emprego de medidas que já existem (ou seja, mediação, mecanismos de alerta precoce, , e as ) para evitar crimes atrozes e para proteger os civis de sua ocorrência. A autoridade para empregar o uso da força no âmbito da responsabilidade de proteger é da competência exclusiva do Conselho de Segurança das Nações Unidas e é considerada uma medida de último recurso. O Secretário-Geral das Nações Unidas publica relatórios anuais sobre a responsabilidade de proteger desde 2009 que se expandem sobre as medidas disponíveis para os governos, organizações intergovernamentais e a sociedade civil, bem como o setor privado, para prevenir crimes atrozes. A responsabilidade de proteger tem sido assunto de consideráveis debates, particularmente em relação à aplicação do princípio por vários atores no contexto de situações específicas de cada país, tais como Líbia, Síria, Sudão e Quênia, entre outros casos, por exemplo onde existe uma amnésia social em relação a intervenções anteriores, suas argumentações e consequências.
rdf:langString
«Обязанность защищать» (англ. The responsibility to protect (RtoP or R2P) — инициатива ООН, введённая в 2005. Новая норма международного права. Состоит из нескольких принципов, объединённых идеей о том, что суверенитет является не привилегией, а обязанностью. В соответствии с данной концепцией суверенитет не только предоставляет государствам право контролировать свои внутренние дела, но также налагает ответственность по защите людей, проживающих в пределах границ этих государств. В тех же случаях, когда государство не способно защитить людей — будь то из-за отсутствия возможностей, либо из-за отсутствия воли,— ответственность переходит к международному сообществу. «Обязанность защищать» фокусируется на предотвращении и прекращении следующих видов преступлений: геноцид, военные преступления, преступления против человечности, этнические чистки. Все эти виды преступлений объединяются единым термином — массовые преступные злодеяния (англ. Massive atrocities crimes).
rdf:langString
Обов'язок захищати, або обов'язок захистити (англ. The responsibility to protect (RtoP чи R2P); рос. Обязанность защищать) — концепція в міжнародному праві, яка була підтримана ООН у 2005 році. Нова норма м'якого міжнародного права. Складається з декількох принципів, які засновуються на ідеї суверенітету не як привілею держави, а як, в першу чергу, обов'язку держави щодо свого населення. У відповідності із концепцією, на державі лежить первинний обов'язок щодо захисту населення на території держави. У випадку, якщо держава не в змозі захистити людей — чи то з причини відсутності можливості, чи то з причини політичної волі — обов'язок захищати переходить до міжнародного співтовариства. Практичне застосування концепції ООН відбулось у 2011 році в Лівії.Обов'язок захищати є переосмисленням концепції гуманітарної інтервенції, та на відміну від неї застосовує військові акції як обов'язок міжнародного співтовариства, а не як право держави чи групи держав.Обов'язок захищати фокусується на попередженні таких міжнародних злочинів: геноцид, військові злочини, злочини проти людства, етнічні чистки. Існують погляди, що обов'язок захищати може бути використаний і в інших ситуаціях.
rdf:langString
Skyldighet att skydda, Responsibility to protect (R2P) är en folkrättslig princip som samstämmigt antogs på FN:s världstoppmöte 2005. Förpliktelsen kan delas upp i tre delar:
* Den enskilda staten har en förpliktelse att beskydda sina medborgare mot folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
* Om den enskilda staten inte kan leva upp till förpliktelsen har det internationella samfundet en plikt att hjälpa staten med detta.
* Om den enskilda staten inte lever upp till förpliktelsen har det internationella samfundet en plikt att agera.
rdf:langString
保护责任(英語:Responsibility to Protect),又译为国家保护责任,简称R2P或RtoP。简而言之,保护责任意指国家有保护其人民免受种族灭绝、战争罪等严重危害的义务;如果一国没有能力行使此义务,国际社会必须随时准备根据《联合国宪章》采取集体行动保护人民。
xsd:nonNegativeInteger
94199