Peyton Place (TV series)

http://dbpedia.org/resource/Peyton_Place_(TV_series) an entity of type: Thing

بيتون بليس (بالإنجليزية: Peyton Place)‏ هو مسلسل دراما تم إنتاجه في الولايات المتحدة. بدأ عرضه في سنة 1964. عرض على هيئة الإذاعة الأمريكية. بلغ عدد مواسم المسلسل 5 مواسم، بلغ عدد حلقاته 514 حلقة، وتبلغ مدة الحلقة الواحدة 24 دقيقة. المسلسل من تأليف غريس ميتاليوس، تم بث المسلسل لأول مرة بتاريخ 15 سبتمبر 1964 بينما تم بث آخر حلقة منه بتاريخ 2 يونيو 1969. من بطولة إد نيلسون ومايا فارو. rdf:langString
Peyton Place ist eine US-amerikanische Fernsehserie, die zwischen 1964 und 1969 von 20th Century Fox für ABC produziert wurde. Sie basiert auf dem gleichnamigen Bestseller-Roman von Grace Metalious und gilt als die erste Seifenoper im Fernsehen. rdf:langString
『ペイトンプレイス物語』(ペイトンプレイスものがたり、Peyton Place)は、アメリカ合衆国のプライムタイムのソープオペラである。 rdf:langString
Peyton Place var den första långvariga amerikanska såpoperan som sändes på kvällen. Serien bygger på karaktärerna ifrån böckerna av . I TV-serien blev nya skådespelare kända som till exempel Ryan O'Neal och Mia Farrow. Mia Farrow lämnar serien efter den tredje säsongen för att gifta sig med Frank Sinatra, och hon skulle spela in filmen Rosemarys baby (1968). Det gjordes 514 avsnitt på cirka 25 minuter, som sändes två gånger i veckan på ABC under perioden september 1964 till juni 1969. De första två säsonger, 1964 och 1965, var i svart och vitt, och resten i färg. rdf:langString
La caldera del diablo (nombre original en inglés: Peyton Place) fue una serie televisiva estadounidense que se emitió por ABC en episodios de media hora, entre el 15 de septiembre de 1964 y el 2 de junio de 1969. rdf:langString
Peyton Place est un feuilleton télévisé de soirée (prime time serial) américain en 514 épisodes de 25 minutes et deux téléfilms de 90 minutes, créé par (en) d'après le roman homonyme de Grace Metalious, et diffusé entre le 15 septembre 1964 et le 2 juin 1969 sur le réseau ABC (à ne pas confondre avec le feuilleton quotidien d'après-midi — soap opera — (en), diffusé quant à lui entre avril 1972 et janvier 1974 sur le réseau NBC). rdf:langString
Peyton Place is an American prime-time soap opera that aired on ABC in half-hour episodes from September 15, 1964, to June 2, 1969. Loosely based upon the 1956 novel of the same name by Grace Metalious, the series was preceded by a 1957 film adaptation. A total of 514 episodes were broadcast, in black-and-white from 1964 to 1966 and in color from 1966 to 1969. The first color episode is episode #268. At the show's peak, ABC ran three new episodes a week. The program was produced by 20th Century Fox Television. A number of guest stars appeared in the series for extended periods, among them Dan Duryea, Susan Oliver, Leslie Nielsen, Gena Rowlands, and Lee Grant, who won an Emmy Award for Outstanding Performance by an Actress in a Supporting Role in a Drama for her role of tough-as-nails Stell rdf:langString
Peyton Place è una soap opera di prima serata, creata da Grace Metalious e trasmessa dalla ABC a partire dal 15 settembre 1964 fino al 2 giugno 1969. In Italia la serie è stata trasmessa, per la prima volta, da Rai 1 (17 episodi) a partire dal 28 luglio 1979 e in seguito da Canale 5 in seconda serata e da svariate emittenti locali (che hanno trasmesso comunque la serie parzialmente). È stata la prima soap opera di prima serata, prima degli exploit - fra gli anni 70 e tutti gli anni 80 - di Dallas, Dynasty, Flamingo Road, Falcon Crest, Hotel, Capitol e Sentieri. rdf:langString
Peyton Place was de eerste langlopende Amerikaanse soap die op een laat uur werd uitgezonden. De serie is gebaseerd op personages uit de boeken van Grace Metalious. De serie volgde na de productie van twee relatief succesvolle bioscoopfilms die ook (en meer getrouw) op deze boeken waren gebaseerd: Peyton Place en . Franz Waxman schreef hiervoor de muziek. Zijn titelthema is ook de basis voor de televisieserie. In Nederland heeft de AVRO de serie uitgezonden - telkens in blokken van twee afleveringen van in totaal vijftig minuten. rdf:langString
«Пейтон-Плейс» (англ. Peyton Place) — длительная американская прайм-тайм мыльная опера, которая транслировалась на телеканале ABC с 15 сентября 1964 по 2 июня 1969 года. «Пейтон-Плейс» был основан на одноименном романе Грейс Металиус 1956 года и в центре истории находились жители города. Сериал вошел в историю став первой мыльной оперой, транслировавшейся в прайм-тайм. Проект был выпущен в эфир как своеобразный американский ответ британской мыльной опере «Улица коронации», начавшейся несколькими годами ранее и по настоящее время находящуюся в эфире. rdf:langString
rdf:langString بيتون بليس (مسلسل)
rdf:langString Peyton Place (Fernsehserie)
rdf:langString Peyton Place (serie de televisión)
rdf:langString Peyton Place (série télévisée)
rdf:langString Peyton Place (soap opera)
rdf:langString ペイトンプレイス物語
rdf:langString Peyton Place (televisieserie)
rdf:langString Peyton Place (TV series)
rdf:langString Пейтон-Плейс (телесериал)
rdf:langString Peyton Place
xsd:integer 742313
xsd:integer 1121704371
rdf:langString Original title card
xsd:integer 20
rdf:langString United States
xsd:integer 20
xsd:date 1964-09-15
rdf:langString Soap opera
rdf:langString English
xsd:date 1969-06-02
xsd:integer 514
xsd:integer 5
rdf:langString "Theme from Peyton Place"
rdf:langString Color
rdf:langString Richard Goldstone
rdf:langString Everett Chambers
<second> 1440.0
rdf:langString and a cast of over 200 actors in primary and secondary roles
rdf:langString بيتون بليس (بالإنجليزية: Peyton Place)‏ هو مسلسل دراما تم إنتاجه في الولايات المتحدة. بدأ عرضه في سنة 1964. عرض على هيئة الإذاعة الأمريكية. بلغ عدد مواسم المسلسل 5 مواسم، بلغ عدد حلقاته 514 حلقة، وتبلغ مدة الحلقة الواحدة 24 دقيقة. المسلسل من تأليف غريس ميتاليوس، تم بث المسلسل لأول مرة بتاريخ 15 سبتمبر 1964 بينما تم بث آخر حلقة منه بتاريخ 2 يونيو 1969. من بطولة إد نيلسون ومايا فارو.
rdf:langString Peyton Place ist eine US-amerikanische Fernsehserie, die zwischen 1964 und 1969 von 20th Century Fox für ABC produziert wurde. Sie basiert auf dem gleichnamigen Bestseller-Roman von Grace Metalious und gilt als die erste Seifenoper im Fernsehen.
rdf:langString La caldera del diablo (nombre original en inglés: Peyton Place) fue una serie televisiva estadounidense que se emitió por ABC en episodios de media hora, entre el 15 de septiembre de 1964 y el 2 de junio de 1969. Basada en la novela de 1956 del mismo nombre creada por Grace Metalious, la serie fue precedida por una adaptación fílmica en 1957. Se emitieron un total de 514 episodios, en blanco y negro hasta 1966 y posteriormente en color. Producida por 20th Century Fox Television, fue la primera serie televisiva que se emitió de manera continua sin repeticiones en el horario estelar estadounidense. La serie fue el trampolín a la fama de estrellas como Mia Farrow, Ryan O'Neal, Barbara Parkins y David Canary.​
rdf:langString Peyton Place is an American prime-time soap opera that aired on ABC in half-hour episodes from September 15, 1964, to June 2, 1969. Loosely based upon the 1956 novel of the same name by Grace Metalious, the series was preceded by a 1957 film adaptation. A total of 514 episodes were broadcast, in black-and-white from 1964 to 1966 and in color from 1966 to 1969. The first color episode is episode #268. At the show's peak, ABC ran three new episodes a week. The program was produced by 20th Century Fox Television. A number of guest stars appeared in the series for extended periods, among them Dan Duryea, Susan Oliver, Leslie Nielsen, Gena Rowlands, and Lee Grant, who won an Emmy Award for Outstanding Performance by an Actress in a Supporting Role in a Drama for her role of tough-as-nails Stella Chernak. The series served as the springboard for such performers as Mia Farrow, Ryan O'Neal, Barbara Parkins, Christopher Connelly, David Canary, Mariette Hartley, and Lana Wood.
rdf:langString Peyton Place est un feuilleton télévisé de soirée (prime time serial) américain en 514 épisodes de 25 minutes et deux téléfilms de 90 minutes, créé par (en) d'après le roman homonyme de Grace Metalious, et diffusé entre le 15 septembre 1964 et le 2 juin 1969 sur le réseau ABC (à ne pas confondre avec le feuilleton quotidien d'après-midi — soap opera — (en), diffusé quant à lui entre avril 1972 et janvier 1974 sur le réseau NBC). En France, la première partie de la saison 1 (les 31 premiers épisodes du feuilleton) fut diffusée du 13 septembre 1975 au 14 décembre 1975 sur TF1 (deux épisodes chaque samedi soir et les trois derniers un dimanche après-midi) ; la même chaîne française diffusa un montage d'épisodes de la saison 2 (dix fois vingt-cinq minutes en noir et blanc) du 12 mars 1977 au 9 avril 1977 et la première partie de la saison 3 (17 épisodes en couleurs) du 16 avril 1977 au 11 juin 1977 (deux épisodes chaque samedi soir, sauf le 7 mai pour cause d'Eurovision), ainsi qu'un montage (en trois fois une heure quinze) des épisodes 285 à 300 de la saison 3 du 26 novembre 1977 au 10 décembre 1977 (toujours le samedi soir). TF1 rediffusa tous ces épisodes — en tout 65 fois 25 minutes — pendant l'été suivant, du 31 juillet 1978 au 9 septembre 1978 (au rythme de deux épisodes par jour tous les après-midi). Enfin, ces mêmes 65 épisodes furent rediffusés ensuite sur Antenne 2, tous les matins du 23 décembre 1985 au 20 mars 1986.
rdf:langString Peyton Place è una soap opera di prima serata, creata da Grace Metalious e trasmessa dalla ABC a partire dal 15 settembre 1964 fino al 2 giugno 1969. In Italia la serie è stata trasmessa, per la prima volta, da Rai 1 (17 episodi) a partire dal 28 luglio 1979 e in seguito da Canale 5 in seconda serata e da svariate emittenti locali (che hanno trasmesso comunque la serie parzialmente). È stata la prima soap opera di prima serata, prima degli exploit - fra gli anni 70 e tutti gli anni 80 - di Dallas, Dynasty, Flamingo Road, Falcon Crest, Hotel, Capitol e Sentieri. La sigla di ogni puntata si apre con l'immagine del campanile di Peyton Place e relativi rintocchi, poi viene mostrata la piazza centrale, il ruscello e una panoramica sulla cittadina; quindi appaiono gli attori principali e una sorta di riassunto (nella versione originale) con la voce narrante di Warner Anderson - interprete del personaggio di Matthew Swain - che continuò a prestarla anche quando, alla fine della prima stagione, lasciò la serie.
rdf:langString Peyton Place was de eerste langlopende Amerikaanse soap die op een laat uur werd uitgezonden. De serie is gebaseerd op personages uit de boeken van Grace Metalious. De serie volgde na de productie van twee relatief succesvolle bioscoopfilms die ook (en meer getrouw) op deze boeken waren gebaseerd: Peyton Place en . Franz Waxman schreef hiervoor de muziek. Zijn titelthema is ook de basis voor de televisieserie. De televisieserie was de springplank voor acteurs als Ryan O'Neal en Mia Farrow. Deze laatste verliet de serie al na het derde seizoen om te trouwen met Frank Sinatra. Daarna zou ze spelen in de film Rosemary's Baby. Er werden 514 afleveringen van 25 minuten gemaakt, die tweemaal per week uitgezonden werden op ABC in de periode van september 1964 tot juni 1969. De eerste twee seizoenen werden in zwart-wit opgenomen, de rest in kleur. In Nederland heeft de AVRO de serie uitgezonden - telkens in blokken van twee afleveringen van in totaal vijftig minuten.
rdf:langString 『ペイトンプレイス物語』(ペイトンプレイスものがたり、Peyton Place)は、アメリカ合衆国のプライムタイムのソープオペラである。
rdf:langString Peyton Place var den första långvariga amerikanska såpoperan som sändes på kvällen. Serien bygger på karaktärerna ifrån böckerna av . I TV-serien blev nya skådespelare kända som till exempel Ryan O'Neal och Mia Farrow. Mia Farrow lämnar serien efter den tredje säsongen för att gifta sig med Frank Sinatra, och hon skulle spela in filmen Rosemarys baby (1968). Det gjordes 514 avsnitt på cirka 25 minuter, som sändes två gånger i veckan på ABC under perioden september 1964 till juni 1969. De första två säsonger, 1964 och 1965, var i svart och vitt, och resten i färg.
rdf:langString «Пейтон-Плейс» (англ. Peyton Place) — длительная американская прайм-тайм мыльная опера, которая транслировалась на телеканале ABC с 15 сентября 1964 по 2 июня 1969 года. «Пейтон-Плейс» был основан на одноименном романе Грейс Металиус 1956 года и в центре истории находились жители города. Сериал вошел в историю став первой мыльной оперой, транслировавшейся в прайм-тайм. Проект был выпущен в эфир как своеобразный американский ответ британской мыльной опере «Улица коронации», начавшейся несколькими годами ранее и по настоящее время находящуюся в эфире. Сериал стал одной из наиболее рейтинговых программ шестидесятых и первым по настоящему успешным проектом тогда ещё молодого канала ABC. Несмотря на низкий бюджет в размере всего шестидесяти тысяч долларов за один эпизод, шоу мгновенно набрало популярность не только в США, но и в других странах. Это привело канал к увеличению количества эпизодов в неделю с двух до трех уже летом 1965 года и сериал стал первым и единственным в истории прайм-тайма, который транслировался непрерывно без повторов и перерывов между сезонами. За пятилетнюю историю трансляции в сериале было более двух сотен основных героев. Сериал послужил трамплином для карьеры таких актёров и актрис как Миа Фэрроу, Райан О’Нил, Ли Тейлор-Янг, Лана Вуд, Барбара Паркинс и Мариетта Хартли, а также из-за популярности привлекал таких звезд того времени как Дороти Мэлоун, Лесли Нильсен, Джина Роулендс, Руби Ди и Ли Грант, которая выиграла премию «Эмми» за лучшую женскую роль второго плана в драматическом телесериале за игру главного антагониста шоу.
<minute> 24.0
xsd:nonNegativeInteger 91477
xsd:date 1969-06-02
xsd:nonNegativeInteger 514
xsd:nonNegativeInteger 5
xsd:date 1964-09-15
xsd:double 1440.0

data from the linked data cloud