Oriflamme

http://dbpedia.org/resource/Oriflamme an entity of type: Work

اللهب الذهبيّ هي راية مدببة بلون أحمر دموي ترفع على رمح مُذهّب، كانت علم حرب لملوك فرنسا في العصور الوسطى. rdf:langString
オリフラム (仏: Oriflamme) は、中世フランス王国の王旗(軍旗)で語源はラテン語の"Aurea flamma"「黄金の炎」に由来する。 元は、聖ドニないし、サン=ドニ大聖堂の旗であり、宗教的な「聖なる旗」の意味合いも兼ねる 。 中世ヨーロッパでは、様々な小国家(侯国や公国のような)が独立、臣従しては取り込まれたり、滅亡したりなどするような駆け引きや寝返り、小規模から大規模な紛争や非公式な戦闘が多数ある中、フランス王国が国家を挙げ、王の名のもとにの戦争をするときに使用された。 オリフラムが掲げられた戦場(特に百年戦争中)では、一切の捕虜を許さず、オリフラムが下げられるまでその効力が続いたと言い、国を挙げての無慈悲な覚悟の現れは、フランス軍を鼓舞し、おおいに士気を高めたという また、自軍の士気だけではなく、敵軍の士気を下げる効果もあり、古くからヨーロッパの大国であったフランス王国を敵に回し、一切の容赦、恩赦が与えられないという事実を突きつける恐怖の対象でもあった。とりわけ、通常なら捕虜にされた場合、身代金で釈放されるという手立てがあった王公貴族にとっては、捕虜が一切許されないという事実は一般の兵より更なる恐怖の対象であった。 フランス語では、「オリフラム」という用語は、オリジナルの形式に関連して、先のとがった端を持つバナーを意味するようになる。 rdf:langString
聖但尼修院金焰旗(法語:l'oriflamme de l'abbaye de Saint-Denis),一般簡稱為金焰旗(法語:Oriflamme),中文又習慣稱為聖但尼軍旗。是中世紀法蘭西王國的神聖戰旗。最早是源自巴黎附近聖但尼修院的聖旗。當金焰旗由法王下令在戰場上豎起時,法軍不會饒恕任何敵人的性命。該戰術主要是用於造成敵人,尤其貴族的恐懼,因為傳統上被俘虜的貴族可以透過贖金贖回而不會被殺。 Oriflamme源自拉丁文aurea flamma,意為金色火焰。今天在法文中可以代指所有底部有尖端的旗幟,有一說今天法國國旗的紅白藍三色中的紅色即是象徵金焰旗。 rdf:langString
l'Oriflama (del llatí aurea flamma, "flama daurada"), era un estendard punxegut i vermell sang que penjava de la punt d'una llança daurada. Va ser l'estendard de batalla del rei de França a l'edat mitjana. L'Oriflama es va crear com a estendard sagrat de l'Abadia de Sant Denis, monestir al nord de París. Quan l'Oriflama era enarbolada en batalla per la reialesa francesa durant l'Edat Mitjana, sobretot durant la Guerra dels Cent Anys, no es podien fer presoners fins que l'enemic no fos abatut. Mitjançant aquesta tàctica, esperaven provocar por als cors dels seus enemics, especialment els nobles, que normalment podien esperar ser fets presoners per demanar un rescat durant aquests enfrontament militars. rdf:langString
Oriflamme (z latinského aurea flamma neboli zlatý plamen) byl královskou standartou francouzských králů. Původně se jednalo o posvátný praporec opatství Saint-Denis, kláštera, který dnes leží v metropolitní oblasti Paříže. Praporec byl oranžový a byl připevněn ke kopí. Převládá názor, že původně bylo oním významným předmětem kopí, během času však došlo k jejich prohození. Barva standarty má prý původ v legendě, jež praví, že byl namočen do krve svatého Diviše, který byl krátce předtím sťat. rdf:langString
Oriflamme (von lateinisch aurea flamma „Goldflamme“ oder „Goldfeuer“) ist die vom 12. bis zum Anfang des 15. Jahrhunderts geführte Reichs- und Kriegsfahne der französischen Könige. Sie ist das Kirchenbanner der Abtei Saint-Denis und wurde im Mittelalter vor dem König in der Schlacht hergetragen, um die Anwesenheit des heiligen Dionysius von Paris zu symbolisieren. rdf:langString
Au Moyen Âge, l'oriflamme de l'abbaye de Saint-Denis était l'étendard du roi de France en temps de guerre. De 1124 à la fin du Moyen Âge, elle accompagna les armées au combat. C'est derrière cet étendard que combattirent les troupes communales à Bouvines. Il était conservé à Saint-Denis, d'où l'on ne le tirait que lorsque de grands dangers menaçaient le royaume. rdf:langString
La oriflama es un pendón, primeramente usado como enseña de la abadía francesa de Saint-Denis, y que más tarde pasó a ser estandarte de guerra de los reyes de Francia. Du Cange, que escribió una voluminosa y curiosa disertación sobre ello, dice que el abad y los monjes de la real abadía de San Dionisio se servían de la oriflama en sus guerras particulares para recuperar sus bienes en poder de los usurpadores y para impedir que se los arrebatasen de sus manos, y como su condición no les permitía hacer uso directo de las armas, confiaban su defensa y su enseña de guerra a un abogado o protector. rdf:langString
The Oriflamme (from Latin aurea flamma, "golden flame"), a pointed, blood-red banner flown from a gilded lance, was the battle standard of the King of France in the Middle Ages. The oriflamme originated as the sacred banner of the Abbey of St. Denis, a monastery near Paris. When the oriflamme was raised in battle by the French royalty during the Middle Ages, most notably during the Hundred Years War, no prisoners were to be taken until it was lowered. Through this tactic they hoped to strike fear into the hearts of the enemy, especially the nobles, who could usually expect to be taken alive for ransom during such military encounters. rdf:langString
L'Orifiamma (fr. Oriflamme, dal latino aurea flamma, fiamma d'oro) era lo dei Re di Francia. In origine era la bandiera sacra dell'Abbazia di Saint-Denis: il drappo era rosso, o rosso-arancione, con la parte terminale sfrangiata in due o più strisce, sventolava su una lancia dorata. Pare che il suo colore derivi dal fatto che fosse stato bagnato dal sangue di San Dionigi, beatificato da poco. L'Orifiamma divenne in seguito usato dai Re di Francia e veniva portato in testa alle truppe reali ovunque esse incontrassero il nemico. Il portatore dello stendardo, il Porte Oriflamme, divenne una carica (come il maresciallo di Francia o il connestabile) altamente onorifica, poiché era molto pericoloso reggere un vessillo tanto importante e vistoso in battaglia. rdf:langString
Oriflamme (łac. aurea flamma – „złoty płomień”) – nazwa bojowego proporca królów Francji. Pierwotnie był to kościelny proporzec opactwa Saint Denis. Ze względu na szczególną rolę św. Dionizego jako patrona Francji i znaczenie symboliczne samego opactwa od XII wieku przyjęty przez królów Francji jako bojowy proporzec. Pierwszy raz Oriflamme jako bojowego proporca użył Ludwik VI w 1121 roku w wojnie z cesarzem Henrykiem V. Niektórzy autorzy uważają jednak, że był to ten sam proporzec co gonfanon Karola Wielkiego, znany jako Montjoie. rdf:langString
De Oriflamme (ook: auriflamme, van het Latijn aurum = goud en flamma = vlam) was een Frans hoofdvaandel (sedert 1124). Oorspronkelijk een lans van verguld koper met een wimpel van vuurrode zijde die in drie punten uitliep, elk van een gouden kwast voorzien. Op het vaandel stonden gouden vlammen, waaraan de naam is ontleend.De Oriflamme was de heilige banier van de abdij van Saint-Denis, een klooster nabij Parijs. De banier was rood of oranje-rood en wapperde aan een lans. * Slag bij Poitiers (1356) * Slag bij Westrozebeke (1382) * Slag bij Azincourt (1415) rdf:langString
Auriflama (do latim aurea flamma , "chama dourada") ou Oriflamme foi o estandarte de batalha do rei da França na Idade Média. Era originalmente a bandeira sagrada da Abadia de St. Denis , um mosteiro perto de Paris. Quando aauoriflama era levantada em batalha pela realeza francesa durante a Idade Média, mais notavelmente durante a Guerra dos Cem Anos, nenhum adversário deveria ser preso até ser abatido. Através dessa tática, eles esperavam causar medo no coração do inimigo, especialmente os nobres, que normalmente poderiam esperar ser levados vivos para resgates durante tais encontros militares. rdf:langString
Oriflamme (gyllene flamman) var en fornfransk riksfana, bestående av en mindre, röd sidenduk, fäst på en lans av förgylld koppar. Dess utseende torde i övrigt ha växlat under olika tider och den uppges ha haft flera uddar och inne på duken ha varit försedd med gyllene stjärnor eller lågor. Oriflammen var ursprungligen klostret Saint-Denis kyrkofana och fördes till en början av klostrets skyddsherrar, grevarna av Vexin. Sedan detta grevskap 1082 blivit förenat med kronan brukade de franska konungarna, när de drog ut i krig, ur abbotens i Saint-Denis händer högtidligt ta emot fanan och anförtro den åt en edsvuren fanbärare. I slaget vid Azincourt 1415 stupade den siste oriflammebäraren, och själva fanan torde då ha fallit i engelsmännens händer. När Ludvig XI 1465 drog ut i krig mot Burgund, rdf:langString
Орифла́мма (фр. oriflamme от лат. aurum — золото, flamma — пламя) — небольшой штандарт французских королей, первоначально составлявший запрестольную хоругвь в аббатстве Сен-Дени. Орифламма была главнейшей воинской хоругвью королевских французских войск. Впервые была взята из Сен-Дени Филиппом I и употреблялась в войсках до 1415 года, когда в последний раз появилась в сражении при Азенкуре. Орифламма была потеряна в бою, как минимум, пять раз: при Монс-ан-Певеле (1304), при Креси (1346), при Пуатье (1356), при Азенкуре, а также во время Седьмого Крестового похода. rdf:langString
Орифлама — (від франц. oriflamme; від. лат. aurum — золото і flamma полум'я), — 1. У середньовічній Франції — прапор короля. 2. Великий прапор, прикріплений на мотузку, протягнутий упоперек вулиці між будинками.Орифлама була найголовнішою військовою хоругвою королівських французьких військ. Вперше була взята з Сен-Дені Філіпом I і вживалася у військах до 1415, коли востаннє з'явилася в битві при Азенкурі. Англійці захоплювали орифламу двічі: при Азенкурі і при Пуатьє (1356). rdf:langString
rdf:langString اللهب الذهبي
rdf:langString Oriflama
rdf:langString Oriflamme
rdf:langString Oriflamme
rdf:langString Oriflamme
rdf:langString Oriflama
rdf:langString Orifiamma
rdf:langString Oriflamme de Saint-Denis
rdf:langString オリフラム
rdf:langString Oriflamme
rdf:langString Oriflamme
rdf:langString Auriflama (estandarte)
rdf:langString Орифламма
rdf:langString Oriflamme
rdf:langString Орифлама
rdf:langString 金焰旗
xsd:integer 2163726
xsd:integer 1095510252
rdf:langString Reconstructions of two versions of the historical Oriflamme banner. Other descriptions have the banner as plain red.
rdf:langString Oriflamme.svg
rdf:langString Oriflamme1.png
xsd:integer 47 70
rdf:langString اللهب الذهبيّ هي راية مدببة بلون أحمر دموي ترفع على رمح مُذهّب، كانت علم حرب لملوك فرنسا في العصور الوسطى.
rdf:langString Oriflamme (z latinského aurea flamma neboli zlatý plamen) byl královskou standartou francouzských králů. Původně se jednalo o posvátný praporec opatství Saint-Denis, kláštera, který dnes leží v metropolitní oblasti Paříže. Praporec byl oranžový a byl připevněn ke kopí. Převládá názor, že původně bylo oním významným předmětem kopí, během času však došlo k jejich prohození. Barva standarty má prý původ v legendě, jež praví, že byl namočen do krve svatého Diviše, který byl krátce předtím sťat. Oriflamme se později stal standartou francouzských králů a jako takový byl nošen v čele královských vojsk, kdykoli se střetla v boji s jinou armádou. Praporečník neboli Porte Oriflamme zastával obvykle vysokou vojenskou pozici, např. maršál či konetábl, neboť ochrana tak viditelného symbolu v bitvě byla velikou ctí. O Oriflamme se hovoří i ve středověkém eposu Píseň o Rolandovi z 11. století, kde je královská standarta nejprve nazývána Romaine a poté Montjoie. Ve svém díle Anna z Geiersteinu se o ní jako o praporci Karla Velikého zmiňuje i romantický skotský básník, prozaik a romanopisec Walter Scott.
rdf:langString l'Oriflama (del llatí aurea flamma, "flama daurada"), era un estendard punxegut i vermell sang que penjava de la punt d'una llança daurada. Va ser l'estendard de batalla del rei de França a l'edat mitjana. L'Oriflama es va crear com a estendard sagrat de l'Abadia de Sant Denis, monestir al nord de París. Quan l'Oriflama era enarbolada en batalla per la reialesa francesa durant l'Edat Mitjana, sobretot durant la Guerra dels Cent Anys, no es podien fer presoners fins que l'enemic no fos abatut. Mitjançant aquesta tàctica, esperaven provocar por als cors dels seus enemics, especialment els nobles, que normalment podien esperar ser fets presoners per demanar un rescat durant aquests enfrontament militars. En francès, amb el pas del temps, el terme " Oriflama " ha arribat a significar qualsevol estendart amb puntes punxegudes, per associació amb la forma de l'original de Sant Denis.
rdf:langString Oriflamme (von lateinisch aurea flamma „Goldflamme“ oder „Goldfeuer“) ist die vom 12. bis zum Anfang des 15. Jahrhunderts geführte Reichs- und Kriegsfahne der französischen Könige. Sie ist das Kirchenbanner der Abtei Saint-Denis und wurde im Mittelalter vor dem König in der Schlacht hergetragen, um die Anwesenheit des heiligen Dionysius von Paris zu symbolisieren. In mittelalterlichen Darstellungen variiert das Aussehen der Oriflamme. Mal wird sie als einfaches rotes Banner, mal mit einer goldenen Sonne sowie Flammen und Sternen oder auch mit dem Schriftzug S.DENIS dargestellt. Auf dem heute in Saint-Denis zu sehenden roten Banner sind neben einem goldenen Kreuz die Schriftzüge MONTJOIE und ST-DENIS aufgetragen. Es wird häufig vermutet, dass die Oriflamme mit dem Banner Kaiser Karls des Großen, dem Montjoie, identisch war. Unter den fränkischen Königen der Karolinger und der frühen Kapetinger diente zunächst das graublaue Banner der Abtei Saint-Martin von Tours (Chape de St. Martin – Mantel des heiligen Martin) als bevorzugtes Erkennungszeichen auf dem Schlachtfeld. Nachdem aber im Jahr 1077 ein Teil der Grafschaft Vexin (Vexin français) an die Krone gefallen und damit die Schutzherrschaft über die Abtei Saint-Denis durch die Könige übernommen worden war, begann die ideologische Verbindung zwischen den beiden Institutionen. Gefördert wurde dies durch die Tatsache (bzw. Legende), dass der heilige Dionysius von Paris der himmlische Schutzpatron Frankreichs war und somit als natürlicher Verbündeter des französischen Königs gelten konnte.
rdf:langString La oriflama es un pendón, primeramente usado como enseña de la abadía francesa de Saint-Denis, y que más tarde pasó a ser estandarte de guerra de los reyes de Francia. Du Cange, que escribió una voluminosa y curiosa disertación sobre ello, dice que el abad y los monjes de la real abadía de San Dionisio se servían de la oriflama en sus guerras particulares para recuperar sus bienes en poder de los usurpadores y para impedir que se los arrebatasen de sus manos, y como su condición no les permitía hacer uso directo de las armas, confiaban su defensa y su enseña de guerra a un abogado o protector. El nombre de oriflama (La Oriflamme en original francés) es una derivación del latín flamma aurea, que significa llamas doradas y alude a la forma y el color de dicha enseña. Su forma primitiva era la de los pendones empleados por la Iglesia, o sea cuadrada, terminando en varias puntas y fija a un travesaño colocado perpendicularmente en lo alto de un asta dorada. Solía ser de seda o lana de color rojo, y al ser ondeada por el viento, daba la idea de una llama. Los abogados o protectores de la abadía eran los condes de Vexin y, por tanto, eran ellos los portadores de la oriflama en las guerras que emprendían los monjes en defensa de sus bienes. Al pasar dicho condado a manos de los reyes de Francia, en tiempo de Felipe I de Francia o de su hijo Luis el Gordo, fue adoptada la oriflama como enseña de la casa real, siendo el último de los reyes citados quien sacó el pendón de la basílica de Saint-Denis para enarbolarlo como bandera que tenía que proteger a su reino, particularmente al tener noticia de que Enrique V del Sacro Imperio Romano Germánico marchaba con sus tropas contra Francia (1124). Esta enseña, que los reyes de Francia cogían del altar de Saint-Denis, prestando cada vez el juramento que antes prestaban los condes de Vexin, era llevada al campo de batalla no sólo en casos de defensa, como han pretendido algunos autores, sino en toda clase de guerra, pues la oriflama constituía la enseña principal de los ejércitos franceses y venía a ser la bandera de los reyes de Francia. Durante el siglo XIII, el cargo de portaoriflama fue uno de los más importantes de la corona, y el caballero que lo ocupaba llevaba la bandera alrededor del cuello hasta el momento del combate, que la enarbolaba al extremo de la lanza. La última vez que se hizo uso de ella fue en la desastrosa batalla de Azincourt (1415), siendo rey de Francia Carlos VI, pues su sucesor, Carlos VII, al expulsar del suelo francés a los ingleses y reorganizar el reino, empleó la bandera blanca, que constituyó la nueva enseña de la casa real francesa.
rdf:langString Au Moyen Âge, l'oriflamme de l'abbaye de Saint-Denis était l'étendard du roi de France en temps de guerre. De 1124 à la fin du Moyen Âge, elle accompagna les armées au combat. C'est derrière cet étendard que combattirent les troupes communales à Bouvines. Il était conservé à Saint-Denis, d'où l'on ne le tirait que lorsque de grands dangers menaçaient le royaume. L'étendard de Saint-Denis aurait été créé par l'abbé Suger et n'a reçu le nom d'oriflamme, qui était celui de la « bannière de Charlemagne », qu'une quarantaine d'années après sa création. C'était un des moyens déployés pour associer la royauté au culte de l'empereur élaboré par l'abbaye de Saint-Denis.
rdf:langString The Oriflamme (from Latin aurea flamma, "golden flame"), a pointed, blood-red banner flown from a gilded lance, was the battle standard of the King of France in the Middle Ages. The oriflamme originated as the sacred banner of the Abbey of St. Denis, a monastery near Paris. When the oriflamme was raised in battle by the French royalty during the Middle Ages, most notably during the Hundred Years War, no prisoners were to be taken until it was lowered. Through this tactic they hoped to strike fear into the hearts of the enemy, especially the nobles, who could usually expect to be taken alive for ransom during such military encounters. In French, the term "oriflamme" has come to mean any banner with pointed ends, by association with the form of the original.
rdf:langString L'Orifiamma (fr. Oriflamme, dal latino aurea flamma, fiamma d'oro) era lo dei Re di Francia. In origine era la bandiera sacra dell'Abbazia di Saint-Denis: il drappo era rosso, o rosso-arancione, con la parte terminale sfrangiata in due o più strisce, sventolava su una lancia dorata. Pare che il suo colore derivi dal fatto che fosse stato bagnato dal sangue di San Dionigi, beatificato da poco. L'Orifiamma divenne in seguito usato dai Re di Francia e veniva portato in testa alle truppe reali ovunque esse incontrassero il nemico. Il portatore dello stendardo, il Porte Oriflamme, divenne una carica (come il maresciallo di Francia o il connestabile) altamente onorifica, poiché era molto pericoloso reggere un vessillo tanto importante e vistoso in battaglia. Disegno dell'Orifiamma. Secondo l'ipotesi di François Velde, l'oggetto sarebbe da collegare alla lancia di Carlomagno e, attraverso questa, fino al labaro dell'imperatore Costantino, sottratto da un santuario pagano nei pressi dell'attuale Abbazia di Saint-Denis: infatti, la lancia di Costantino, ora conservata all'Hofburg di Vienna, era uno dei regalia degli imperatori germanici. Secondo l'ipotesi di Velde, l'oggetto sacro, in origine, doveva essere proprio la lancia, mentre lo stendardo sarebbe stato solo una decorazione, e solo in seguito il significato simbolico della lancia si sarebbe perduto a favore del vessillo. Fu menzionato nella ballata della Chanson de Roland dell'XI secolo come bandiera reale, dapprima chiamata Romaine poi Montjoie. Consegnato a Guillaume de Martel prima della battaglia di Azincourt nel 1415, fu, pare, perso dopo la morte di quest'ultimo sul campo di battaglia. Secondo alcune fonti, l'Orifiamma fu rivisto nel 1419 e nel 1465, ma non è chiaro se si trattasse della bandiera salvata e recuperata o di una nuova sostitutiva di quella andata persa. Alcuni documenti a Saint-Denis descrivono l'oriflamma conservata e piegata in un reliquiario sull'altare della basilica dove sarebbe rimasto fino alla Rivoluzione francese. L'Orifiamma sarebbe stata portato esposta in pubblico per l'ultima volta in occasione della Fête de la Fédération (14 luglio 1790), dove insieme alle bandiere della Guardia Nazionale fu presentata a La Fayette e benedetto dal vescovo di Autun, Talleyrand, nel tentativo di riconciliazione tra l'antico regime e i nuovi rivoluzionari repubblicani. Tuttavia, subito dopo l'esecuzione di re Luigi XVI (21 gennaio 1793), il Tesoro di Saint-Dennis fu saccheggiato e si ritiene che l'Orifiamma, nella sua ultima realizzazione materiale, sia stata infine distrutta durante uno dei numerosi atti di vandalismo nel 1793 .
rdf:langString オリフラム (仏: Oriflamme) は、中世フランス王国の王旗(軍旗)で語源はラテン語の"Aurea flamma"「黄金の炎」に由来する。 元は、聖ドニないし、サン=ドニ大聖堂の旗であり、宗教的な「聖なる旗」の意味合いも兼ねる 。 中世ヨーロッパでは、様々な小国家(侯国や公国のような)が独立、臣従しては取り込まれたり、滅亡したりなどするような駆け引きや寝返り、小規模から大規模な紛争や非公式な戦闘が多数ある中、フランス王国が国家を挙げ、王の名のもとにの戦争をするときに使用された。 オリフラムが掲げられた戦場(特に百年戦争中)では、一切の捕虜を許さず、オリフラムが下げられるまでその効力が続いたと言い、国を挙げての無慈悲な覚悟の現れは、フランス軍を鼓舞し、おおいに士気を高めたという また、自軍の士気だけではなく、敵軍の士気を下げる効果もあり、古くからヨーロッパの大国であったフランス王国を敵に回し、一切の容赦、恩赦が与えられないという事実を突きつける恐怖の対象でもあった。とりわけ、通常なら捕虜にされた場合、身代金で釈放されるという手立てがあった王公貴族にとっては、捕虜が一切許されないという事実は一般の兵より更なる恐怖の対象であった。 フランス語では、「オリフラム」という用語は、オリジナルの形式に関連して、先のとがった端を持つバナーを意味するようになる。
rdf:langString Oriflamme (łac. aurea flamma – „złoty płomień”) – nazwa bojowego proporca królów Francji. Pierwotnie był to kościelny proporzec opactwa Saint Denis. Ze względu na szczególną rolę św. Dionizego jako patrona Francji i znaczenie symboliczne samego opactwa od XII wieku przyjęty przez królów Francji jako bojowy proporzec. Pierwszy raz Oriflamme jako bojowego proporca użył Ludwik VI w 1121 roku w wojnie z cesarzem Henrykiem V. Niektórzy autorzy uważają jednak, że był to ten sam proporzec co gonfanon Karola Wielkiego, znany jako Montjoie. Oriflamme był związany z królami z dynastii Kapetyngów, ostatni raz był użyty w bitwie pod Azincourt w 1415 roku, podczas której niosący go chorąży poległ, a sam proporzec zaginął. Najstarsza forma tego proporca znana jest z opisów i ikonografii m.in. z miniatury w Kronice Froissarta przedstawiającej bitwę pod Crécy.Był to długi, wąski, jedwabny proporzec barwy jaskrawoczerwonej, o dwóch trójkątnych ogonach ozdobionych złotymi gwiazdami, ozdobiony tej samej barwy napisem S.DENIS.Późniejszą, najbardziej znaną formą Oriflamme jest proporzec o trzech, trójkątnych ogonach, również barwy jaskrawoczerwonej, z wąskim zielonym obramowaniem, ozdobiony w centrum płatu złotym słońcem i na ogonach złotymi płomieniami. Proporzec przechowywany był w opactwie Saint Denis, skąd zabierali go władcy Francji wyruszający na wojnę. Symboliczne podniesienie Oriflamme oznaczało początek wojny.W czasie bitwy proporzec niesiony był przed królem, jako symbol opieki św. Dionizego nad wojskami francuskimi.Niesienie w bitwie tego proporca było wielkim zaszczytem, wiążącym się też z niemałym niebezpieczeństwem, dlatego chorążymi Oriflamme byli zazwyczaj sławni rycerze, zwykle powierzano tę funkcję marszałkom i konetablom Francji. Z postacią patrona Francji, św. Dionizego, związane jest również zawołanie bojowe rycerstwa francuskiego Montjoie Saint Denis (fr., „Góra chwały św. Dionizego”).
rdf:langString De Oriflamme (ook: auriflamme, van het Latijn aurum = goud en flamma = vlam) was een Frans hoofdvaandel (sedert 1124). Oorspronkelijk een lans van verguld koper met een wimpel van vuurrode zijde die in drie punten uitliep, elk van een gouden kwast voorzien. Op het vaandel stonden gouden vlammen, waaraan de naam is ontleend.De Oriflamme was de heilige banier van de abdij van Saint-Denis, een klooster nabij Parijs. De banier was rood of oranje-rood en wapperde aan een lans. In 1124 deden troepen van keizer Hendrik V van het Heilige Roomse Rijk een inval in Frankrijk. Daarop haalde de Franse koning Lodewijk VI de Oriflamme van het altaar van de abdij, om hem te gebruiken in de strijd tegen de keizerlijke troepen. Hij was hierbij de aanvoerder van zijn leenmannen, die normaal gesproken niet snel namens de Franse koning zouden willen strijden, maar voor de strijd tegen een 'buitenlands' leger graag een uitzondering maakten. Dit was een van de eerste momenten waarop sprake is van een Frans nationaal bewustzijn. Later werd de Oriflamme de officiële standaard van de Franse koningen. In de Slag bij Poitiers werd de originele standaard, een gevorkte vlag die volgens een legende door Karel de Grote naar het Heilige Land zou zijn gebracht nadat een engel had voorspeld dat een ridder met een gouden lans met vlammen aan het uiteinde de Saracenen zou verslaan, door de Engelsen buitgemaakt. De Oriflamme werd door de Franse legers ook meegedragen in gevechten waar men geen gevangenen wenste te maken en de vijand geen genade mocht verwachten. Dit gebeurde o.a. bij: * Slag bij Poitiers (1356) * Slag bij Westrozebeke (1382) * Slag bij Azincourt (1415)
rdf:langString Oriflamme (gyllene flamman) var en fornfransk riksfana, bestående av en mindre, röd sidenduk, fäst på en lans av förgylld koppar. Dess utseende torde i övrigt ha växlat under olika tider och den uppges ha haft flera uddar och inne på duken ha varit försedd med gyllene stjärnor eller lågor. Oriflammen var ursprungligen klostret Saint-Denis kyrkofana och fördes till en början av klostrets skyddsherrar, grevarna av Vexin. Sedan detta grevskap 1082 blivit förenat med kronan brukade de franska konungarna, när de drog ut i krig, ur abbotens i Saint-Denis händer högtidligt ta emot fanan och anförtro den åt en edsvuren fanbärare. I slaget vid Azincourt 1415 stupade den siste oriflammebäraren, och själva fanan torde då ha fallit i engelsmännens händer. När Ludvig XI 1465 drog ut i krig mot Burgund, hämtade han en oriflamme i Saint-Denis, men senare omtalas inte detta bruk. I ett inventarium från 1536 omtalas denna riksfana som en antikvitet. * Oriflamme * Oriflamme * Philippe Auguste tar emot oriflammen 1190 i Saint-Denis, oljemålning av Pierre Révoil från början av 1800-talet. Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Oriflamme, 1904–1926.
rdf:langString Auriflama (do latim aurea flamma , "chama dourada") ou Oriflamme foi o estandarte de batalha do rei da França na Idade Média. Era originalmente a bandeira sagrada da Abadia de St. Denis , um mosteiro perto de Paris. Quando aauoriflama era levantada em batalha pela realeza francesa durante a Idade Média, mais notavelmente durante a Guerra dos Cem Anos, nenhum adversário deveria ser preso até ser abatido. Através dessa tática, eles esperavam causar medo no coração do inimigo, especialmente os nobres, que normalmente poderiam esperar ser levados vivos para resgates durante tais encontros militares. Em francês, o termo "oriflamme" passou a significar qualquer bandeira com pontas pontiagudas; por associação com a forma do original.
rdf:langString Орифла́мма (фр. oriflamme от лат. aurum — золото, flamma — пламя) — небольшой штандарт французских королей, первоначально составлявший запрестольную хоругвь в аббатстве Сен-Дени. Орифламма была главнейшей воинской хоругвью королевских французских войск. Впервые была взята из Сен-Дени Филиппом I и употреблялась в войсках до 1415 года, когда в последний раз появилась в сражении при Азенкуре. Орифламма была потеряна в бою, как минимум, пять раз: при Монс-ан-Певеле (1304), при Креси (1346), при Пуатье (1356), при Азенкуре, а также во время Седьмого Крестового похода. Носилась почётным хоругвеносцем (фр. porte-oriflamme) и поднималась на копьё лишь в момент боя; до этого хоругвеносец носил орифламму на себе.
rdf:langString Орифлама — (від франц. oriflamme; від. лат. aurum — золото і flamma полум'я), — 1. У середньовічній Франції — прапор короля. 2. Великий прапор, прикріплений на мотузку, протягнутий упоперек вулиці між будинками.Орифлама була найголовнішою військовою хоругвою королівських французьких військ. Вперше була взята з Сен-Дені Філіпом I і вживалася у військах до 1415, коли востаннє з'явилася в битві при Азенкурі. Англійці захоплювали орифламу двічі: при Азенкурі і при Пуатьє (1356). Носилася почесним корогвоносцем (фр. porte-oriflamme) і піднімалася на спис лише в момент бою; до цього хоругвоносець носив орифламу на собі.
rdf:langString 聖但尼修院金焰旗(法語:l'oriflamme de l'abbaye de Saint-Denis),一般簡稱為金焰旗(法語:Oriflamme),中文又習慣稱為聖但尼軍旗。是中世紀法蘭西王國的神聖戰旗。最早是源自巴黎附近聖但尼修院的聖旗。當金焰旗由法王下令在戰場上豎起時,法軍不會饒恕任何敵人的性命。該戰術主要是用於造成敵人,尤其貴族的恐懼,因為傳統上被俘虜的貴族可以透過贖金贖回而不會被殺。 Oriflamme源自拉丁文aurea flamma,意為金色火焰。今天在法文中可以代指所有底部有尖端的旗幟,有一說今天法國國旗的紅白藍三色中的紅色即是象徵金焰旗。
xsd:nonNegativeInteger 13103

data from the linked data cloud