Nun komm, der Heiden Heiland
http://dbpedia.org/resource/Nun_komm,_der_Heiden_Heiland an entity of type: Thing
Nun komm, der Heiden Heiland ist ein Adventslied Martin Luthers (1483–1546), das auf den altkirchlichen Hymnus Veni redemptor gentium des Ambrosius von Mailand (339–397) zurückgeht.
rdf:langString
"Jurus'lamat, Datanglah" atau "Nun komm, der Heiden Heiland" (asli: "Nu kom der Heyden heyland", Inggris: "Savior of the nations, come", harfiah: Now come, Saviour of the heathen) adalah sebuah tahun 1524 dengan lirik yang ditulis oleh Martin Luther, yang berdasarkan pada "" karya Ambrosius. Lagu tersebut dicetak dalam tahun 1524. Lagu tersebut adalah kidung terkenal untuk Minggu Advent pertama selama berabad-abad.
rdf:langString
"Nun komm, der Heiden Heiland" (original: "Nu kom der Heyden heyland", English: "Savior of the nations, come", literally: Now come, Saviour of the heathen) is a Lutheran chorale of 1524 with words written by Martin Luther, based on "Veni redemptor gentium" by Ambrose, and a melody, Zahn 1174, based on its plainchant. It was printed in the Erfurt Enchiridion of 1524. English versions include "Savior of the nations, come" by William Morton Reynolds, published in 1851.
rdf:langString
Nun komm, der Heiden Heiland ('Kom, Heiland der volkeren') is een koraal dat in 1524 geschreven werd door Maarten Luther. Het koraal is een vertaling van de hymne "Veni redemptor gentium", die in 397 geschreven was door Ambrosius van Milaan. Het koraal is geschreven voor eerste Adventzondag (de eerste zondag van het kerkelijk jaar) en was daardoor het eerste lied in het Lutherse koraalboek.
rdf:langString
Världens Frälsare kom här är psalmbokens äldsta psalm med titeln Veni Redemptor gentium, skriven på 300-talet av biskop Aurelius Ambrosius av Milano, som avled år 397. Texten översattes till tyska i Erfurt 1524 av Martin Luther, (Nun kommt der Heiden Heiland) för Eyn Enchiridion. Redan tolv år senare (1536) översatte Olaus Petri den till svenska för psalmboken Swenske Songer eller wisor 1536. Olaus Petris översättning har senare bearbetats av flera författare, bland andra Johan Olof Wallin 1816 och det är denna version som återfinns både i 1819 och 1937 års psalmböcker. I de två versionerna är skillnaden enbart moderniserad stavning och enstaka ordmoderniseringar.
rdf:langString
rdf:langString
Nun komm, der Heiden Heiland
rdf:langString
Jurus'lamat, Datanglah
rdf:langString
Nun komm, der Heiden Heiland
rdf:langString
Nun komm, der Heiden Heiland (koraal)
rdf:langString
Världens Frälsare kom här
rdf:langString
xsd:integer
27718534
xsd:integer
1124096076
rdf:langString
rdf:langString
rdf:langString
"
rdf:langString
Erfurt Enchiridion
rdf:langString
" in the
rdf:langString
Zahn 1174
rdf:langString
An organ setting by Pachelbel, recorded in Trubschachen, Switzerland.
rdf:langString
Johann Pachelbel Nun komm der Heiden Heiland.ogg
rdf:langString
no
rdf:langString
German
xsd:integer
7777
rdf:langString
by Martin Luther
rdf:langString
Nun komm der Heiden Heiland
rdf:langString
"Savior of the nations, come"
rdf:langString
music
rdf:langString
Nun komm, der Heiden Heiland ist ein Adventslied Martin Luthers (1483–1546), das auf den altkirchlichen Hymnus Veni redemptor gentium des Ambrosius von Mailand (339–397) zurückgeht.
rdf:langString
"Nun komm, der Heiden Heiland" (original: "Nu kom der Heyden heyland", English: "Savior of the nations, come", literally: Now come, Saviour of the heathen) is a Lutheran chorale of 1524 with words written by Martin Luther, based on "Veni redemptor gentium" by Ambrose, and a melody, Zahn 1174, based on its plainchant. It was printed in the Erfurt Enchiridion of 1524. The song was the prominent hymn for the first Sunday of Advent for centuries. It was used widely in organ settings by Protestant Baroque composers, most notably Johann Sebastian Bach, who also composed two church cantatas beginning with the hymn. Later settings include works by Max Reger, Brian Easdale and Siegfried Strohbach. English versions include "Savior of the nations, come" by William Morton Reynolds, published in 1851.
rdf:langString
"Jurus'lamat, Datanglah" atau "Nun komm, der Heiden Heiland" (asli: "Nu kom der Heyden heyland", Inggris: "Savior of the nations, come", harfiah: Now come, Saviour of the heathen) adalah sebuah tahun 1524 dengan lirik yang ditulis oleh Martin Luther, yang berdasarkan pada "" karya Ambrosius. Lagu tersebut dicetak dalam tahun 1524. Lagu tersebut adalah kidung terkenal untuk Minggu Advent pertama selama berabad-abad.
rdf:langString
Nun komm, der Heiden Heiland ('Kom, Heiland der volkeren') is een koraal dat in 1524 geschreven werd door Maarten Luther. Het koraal is een vertaling van de hymne "Veni redemptor gentium", die in 397 geschreven was door Ambrosius van Milaan. Het koraal is geschreven voor eerste Adventzondag (de eerste zondag van het kerkelijk jaar) en was daardoor het eerste lied in het Lutherse koraalboek. Het koraal telt in totaal zeven strofen van elk vier verzen, een kwatrijn vormend. In de melodie (gecomponeerd door Johann Gottfried Walther) zijn de eerste en de laatste regel van een couplet identiek en zijn de tweede en derde elkaars spiegelbeeld. In het Nederlandse Liedboek voor de Kerken is het lied opgenomen als 'Kom tot ons, de wereld wacht' (gezang 122), een vertaling van Jan Willem Schulte Nordholt.
rdf:langString
Världens Frälsare kom här är psalmbokens äldsta psalm med titeln Veni Redemptor gentium, skriven på 300-talet av biskop Aurelius Ambrosius av Milano, som avled år 397. Texten översattes till tyska i Erfurt 1524 av Martin Luther, (Nun kommt der Heiden Heiland) för Eyn Enchiridion. Redan tolv år senare (1536) översatte Olaus Petri den till svenska för psalmboken Swenske Songer eller wisor 1536. Olaus Petris översättning har senare bearbetats av flera författare, bland andra Johan Olof Wallin 1816 och det är denna version som återfinns både i 1819 och 1937 års psalmböcker. I de två versionerna är skillnaden enbart moderniserad stavning och enstaka ordmoderniseringar. Melodin är troligen ungefär lika gammal som texten. Det anses inte uteslutet att även den är av Ambrosius. Melodin i Swenske Songer eller wisor 1536 (se källa Sibelius-Akademin nedan) är inte densamma som i Haeffners koralbok men däremot mycket lik melodin i Leverths revision 1906 av Haeffners koralbok. En melodi publicerades i Erfurt 1524 med Martin Luthers översättning. Samma melodi används numera till lovpsalmen Gud, vår Gud, för världen all (nr 242 i 1937; nr 99 i 1986). I 1819 års psalmbok anges att melodin till nr 29 Lova Herren Gud, min själ! kan användas som alternativ och beskrivs där som "svenskt ursprung; åldern oviss". Enligt 1921 års koralbok med 1819 års psalmer har psalmen en A- och en B-melodi där den senare är hämtade ur Freylinghausens koralbok Gesangbuch från 1704.
xsd:nonNegativeInteger
16030
