Licinia (died 113 BC)
http://dbpedia.org/resource/Licinia_(died_113_BC)
Ліцинія (*Licinia, бл. 140 до н. е. —113 до н. е.) — давньоримська весталка у 130—113 роках до н. е.
rdf:langString
Licínia (en llatí Licinia) va ser una verge vestal, filla de Gai Licini Cras, tribú de la plebs el 145 aC. El 123 aC va consagrar una capella en una plaça pública, però el col·legi de pontífex va declarar que en ser la plaça pública s'havia de fer la consagració sota ordre del poble i per tant era invalida i la capella s'havia d'enderrocar. Aquesta història té certa importància, ja que demostra que en temps relativament antics les dames romanes d'alt rang ja havien adoptat els costum llicenciosos que van arribar més tard a ser encara més importats i van donar dones com Valèria Messal·lina.
rdf:langString
Licinia, död 113 f.Kr., var en romersk vestal. Licinia var en medlem av den romerska släkten och dotter till Gaius Licinius Crassus. Hon dedikerade sitt eget kapell på forum, men dedikationen förklarades år 123 f.Kr. för ogiltig av pontifexkollegiet sedan senaten hade uppmärksammat det som invigt på offentlig plats utan allmänhetens tillstånd.
rdf:langString
rdf:langString
Licínia (vestal)
rdf:langString
Licinia (died 113 BC)
rdf:langString
Licinia (vestal, död 113 f.Kr.)
rdf:langString
Ліцинія
xsd:integer
62691972
xsd:integer
1084505614
rdf:langString
Licínia (en llatí Licinia) va ser una verge vestal, filla de Gai Licini Cras, tribú de la plebs el 145 aC. El 123 aC va consagrar una capella en una plaça pública, però el col·legi de pontífex va declarar que en ser la plaça pública s'havia de fer la consagració sota ordre del poble i per tant era invalida i la capella s'havia d'enderrocar. L'any 114 aC va ser acusada (junt amb altres dues vestals) d'incest. Segons sembla la verge vestal Emília va ser seduïda per un cavaller de nom Luci Veturi. Emília llavors va convèncer a les seves companyes Màrcia i Licínia de tenir relacions sexuals amb amics de Veturi. Màrcia es va limitar a tenir relacions amb un sol home, però Emília i Licínia ho van fer amb nombrosos amants. Finalment l'esclau Mani, que les ajudava en els seus afers, al no obtenir la llibertat ni cap recompensa pel seu silenci, les va delatar i va ser jutjades. El col·legi de pontífex presidit per Luci Cecili Metel va condemnar a Emília però va absoldre a Licínia i Màrcia. Llavors el tribú de la plebs Sext Peduceu va portar el cas davant dels comicis, que van sostreure el cas de la jurisdicció dels pontífexs i van nomenar Luci Cassi Longí per investigar l'afer. Finalment Licínia (defensada per Luci Licini Cras) va sercondemnada igual que Màrcia, i encara d'altres vestals. La severitat del judici no va agradar a l'opinió pública, que va protestar. Marc Antoni l'orador va ser acusat de ser un dels amants de les verges però el van absoldre. Per purificar l'estat per aquests sacrilegis es van fer diverses cerimònies i es va construir un temple en honor de Venus Verticòrdia, i es van cremar vius quatre homes al Forum Boarium (dos grecs i dos gals) segons manaven els llibres sibil·lins. Aquesta història té certa importància, ja que demostra que en temps relativament antics les dames romanes d'alt rang ja havien adoptat els costum llicenciosos que van arribar més tard a ser encara més importats i van donar dones com Valèria Messal·lina. Una altra vestal amb el nom de Licínia és mencionada més endavant. Va ser acusada de tenir relacions amb Marc Licini Cras Dives I el triumvir, al segle i aC, i probablement era la mateixa que va tenir relacions amb Luci Licini Murena (63 aC).
rdf:langString
Licinia, död 113 f.Kr., var en romersk vestal. Licinia var en medlem av den romerska släkten och dotter till Gaius Licinius Crassus. Hon dedikerade sitt eget kapell på forum, men dedikationen förklarades år 123 f.Kr. för ogiltig av pontifexkollegiet sedan senaten hade uppmärksammat det som invigt på offentlig plats utan allmänhetens tillstånd. Hon var en av de åtalade i den berömda rättegången år 115 f.Kr., när tre vestaler, Licinia, Aemilia och Marcia, åtalades för att ha brutit sina kyskhetslöften. Eftersom de var vestaler uppfattades detta som ett mycket allvarligt religiöst brott: ett helgerån. Aemilia anklagades specifikt för att ha ingått ett flertal sexuella förbindelser, bland annat med den romerske riddaren Lucius Veturius, som var den som först hade förfört henne. Hon ska sedan ha uppmuntrat och medverkat till att hennes kolleger Marcia och Licinia även de bröt sina löften och inledde sexuella förbindelser med män, vänner till hennes älskare. Marcia ska endast ha haft en enda älskare, medan Aemilia och Licinia hade ett flertal vardera. De åtalades efter anmälan av sin slav Manius, som hade hjälpt dem men inte fått den frigivning han hade utlovats i utbyte; Manius påstod också att deras förbindelser var både kända och tolererade av Roms aristokrati. Efter en sensationell rättegång dömdes Aemilia som skyldig av Pontifex Maximus Lucius Caecilius Metellus Dalmaticus och dömdes till döden. Marcia och Licinia blev båda frikända i denna första rättegång; något som dock upprörde allmänheten efter Manius vittnesmål om att aristokratin hade känt till men ignorerat brotten. Rättegången mot Marcia och Licinia öppnades därför på nytt året därpå av folktribunen , efter att folktribunen hade tagit det ovanliga steget att ha flyttat fallet från pontiffen till , som var känd för sin stränghet. Licinia försvarades av oratorn L. Crassus. Ravilla rev upp den tidigare domen och dömde både Marcia och Licinia som skyldiga till att ha brutit sina kyskhetslöften. Eftersom de var vestaler dömdes de därmed till att avrättas genom levande begravning. Ravilla dömde dessutom deras älskare och ett antal andra personer som medskyldiga. Denna process har av senare forskare bedömts som politisk. Bland de som drogs in i målet fanns oratorn M. Antonius, som dock frikändes. Fyra män avrättades också genom levande begravning på Forum Boarium. Ett antal åtgärder utfördes sedan för att rena Vestas eld från helgerånet.
rdf:langString
Ліцинія (*Licinia, бл. 140 до н. е. —113 до н. е.) — давньоримська весталка у 130—113 роках до н. е.
xsd:nonNegativeInteger
313