Lex Heinze
http://dbpedia.org/resource/Lex_Heinze an entity of type: Agent
Die sogenannte Lex Heinze war ein umstrittenes Gesetz zur Änderung des Reichsstrafgesetzbuches, mit dem in Deutschland im Jahre 1900 die öffentliche Darstellung „unsittlicher“ Handlungen in Kunstwerken, Literatur und Theateraufführungen zensiert sowie der Straftatbestand der Zuhälterei eingeführt wurde. Nach zahlreichen öffentlichen Protesten und Widerstand weiter Kreise des liberalen Bürgertums sowie der Sozialdemokratie entschärfte der deutsche Reichstag den Gesetzesentwurf und billigte die „Sittlichkeitsparagraphen“ des Reichsstrafgesetzbuches in einer Kompromissfassung. Benannt war das Gesetz nach dem Berliner Zuhälter Hermann Heinze, der wegen einer 1887 begangenen „Körperverletzung mit Todesfolge“ angeklagt und verurteilt wurde. Sein Name steht für „Unsittlichkeit“ im weitesten Sinn,
rdf:langString
The Lex Heinze (Latin: Heinze Law) was a controversial law of 1900 amending Germany's Reich Criminal Code to outlaw the public depiction of "immoral" acts in works of art, literature and theater performances and introduce the criminal offense of pimping. After numerous public protests and resistance by several circles within the liberal bourgeoisie and the Social Democrats, the Reichstag passed a looser version of the draft law and added the "morality paragraphs" of the Reich Criminal Code in a compromise version.
rdf:langString
Lex Heinze var den tyska lagstiftning om strängare straff för sedlighetsförbrytelser och främjande i olika former av otukt, vilken närmast föranleddes av rättegången mot makarna Heinze i Berlin år 1892.
rdf:langString
rdf:langString
Lex Heinze
rdf:langString
Lex Heinze
rdf:langString
Lex Heinze
xsd:integer
39010627
xsd:integer
1113487777
rdf:langString
Die sogenannte Lex Heinze war ein umstrittenes Gesetz zur Änderung des Reichsstrafgesetzbuches, mit dem in Deutschland im Jahre 1900 die öffentliche Darstellung „unsittlicher“ Handlungen in Kunstwerken, Literatur und Theateraufführungen zensiert sowie der Straftatbestand der Zuhälterei eingeführt wurde. Nach zahlreichen öffentlichen Protesten und Widerstand weiter Kreise des liberalen Bürgertums sowie der Sozialdemokratie entschärfte der deutsche Reichstag den Gesetzesentwurf und billigte die „Sittlichkeitsparagraphen“ des Reichsstrafgesetzbuches in einer Kompromissfassung. Benannt war das Gesetz nach dem Berliner Zuhälter Hermann Heinze, der wegen einer 1887 begangenen „Körperverletzung mit Todesfolge“ angeklagt und verurteilt wurde. Sein Name steht für „Unsittlichkeit“ im weitesten Sinn, wie sie in diesem Prozess zur Sprache kam.
rdf:langString
The Lex Heinze (Latin: Heinze Law) was a controversial law of 1900 amending Germany's Reich Criminal Code to outlaw the public depiction of "immoral" acts in works of art, literature and theater performances and introduce the criminal offense of pimping. After numerous public protests and resistance by several circles within the liberal bourgeoisie and the Social Democrats, the Reichstag passed a looser version of the draft law and added the "morality paragraphs" of the Reich Criminal Code in a compromise version. The law was named after the Berlin pimp Hermann Heinze, who was convicted of “causing bodily harm resulting in death” in 1887. His name became a synonym for "immorality" in the broadest sense.
rdf:langString
Lex Heinze var den tyska lagstiftning om strängare straff för sedlighetsförbrytelser och främjande i olika former av otukt, vilken närmast föranleddes av rättegången mot makarna Heinze i Berlin år 1892. Ett kejserligt dekret uppfordrade samma år riksdagen till verksammare åtgärder mot den offentliga osedligheten, och det följdes av ett lagförslag, som vid nämnda tillfälle ej kom att behandlas, men 1899 återupptogs i något ändrad form dels av regeringen, dels av centerriksdagsmannen Roeren, och efter mycket livliga strider inom riksdagen och pressen omsider, i rätt starkt modifierad form, upphöjdes till lag 25 juni 1900. Striden gällde mindre bestämmelserna mot sedlighetsförbrytelser, koppleri och så vidare än de så kallade konst- och teaterparagraferna, vilka inom litterära och konstnärskretsar ansågs onödigt klavbinda det fria konstnärliga skapandet. Ursprungligen stadgades i dessa paragrafer straffbarhet dels för skrifter och framställningar, som, utan att vara otuktiga, dock grovt sårade blygsamhetskänslan och i affärssyfte på ett förargelseväckande sätt offentligen exponeras, dels för offentliga föreställningar, vilka genom grovt kränkande av blygsamhets- och sedlighetskänslorna var ägnade att väcka allmän förargelse. Den livliga agitationen mot dessa tänjbara paragrafer, som leddes av den i mars 1900 "till skydd för konstens och vetenskapens frihet" stiftade föreningen , understöddes av i riksdagen. Slutet blev, att den av de konservativa och centerpartiet bestående riksdagsmajoriteten avstod från de båda angripna paragraferna mot att lagen i övrigt antogs med ett kompromisstadgande om förbud mot att till personer under 16 år utbjuda eller sälja skrifter, avbildningar eller framställningar, som, utan att vara otuktiga, dock grovt sårar blygsamhetskänslan.
xsd:nonNegativeInteger
5823