History of Albania

http://dbpedia.org/resource/History_of_Albania an entity of type: Thing

Die Geschichte Albaniens beschäftigt sich mit den Ereignissen und Entwicklungen auf dem Gebiet der Republik Albanien von der Urgeschichte bis zur Gegenwart sowie auf dem von (ethnischen) Albanern bewohnten Regionen außerhalb des Nationalstaats bis 1912. rdf:langString
Historio de Albanio komenciĝas jam en la tempoj de ties antikveco, miloj da jaroj antaŭ Kristo. rdf:langString
L’Albanie est un pays d'Europe du Sud, à l’ouest de la péninsule des Balkans, avec une ouverture sur la mer Adriatique et sur la mer Ionienne. Le pays a une frontière au nord avec le Monténégro, au nord-est avec le Kosovo, à l’est avec la république de Macédoine et au sud avec la Grèce. L'Albanie devient indépendante le 28 novembre 1912. C'est un État souverain depuis 1920 jusqu'à nos jours. Elle est à présent dénommée République d'Albanie. rdf:langString
アルバニアの歴史 (History of Albania) を以下に記述する。 rdf:langString
阿尔巴尼亚历史是欧洲历史的一部分。 rdf:langString
Давня історія Албанії пов'язана з історією Іллірії, а саме з такими іллірійськими племенами: , бриги та партени. Іллірія контролювала внутрішні райони на заході Балканського півострова від Істрії до північної Греції до VI ст. н. е. Іллірія, до складу якої входила Албанія, була підкорена римлянами в 167 р. до н. е. Однак романізація мало торкнулася іллірійців: у них збереглася племінна автономія. Коли у 395 р. н. е. Римська імперія розділилася на Східну і Західну, Албанія опинилася в складі Східної (Візантійської) імперії. Ймовірно, в цей же час албанська мова почала виділятися з іллірійської. rdf:langString
يشكل تاريخ ألبانيا جزءًا من تاريخ أوروبا. خلال العصور الكلاسيكية القديمة، كانت ألبانيا موطنًا لعدد من القبائل الإيليرية مثل قبائل الأرديي والألبانوا والأمانتيني والإنشيلي والتولانتي وغيرهم الكثير، إلى جانب وجود قبائل تراقية ويونانية، فضلًا عن تأسيس مستعمرات يونانية عدة على الساحل الإيليري. في القرن الثالث قبل الميلاد، ضمت روما هذه المنطقة وأصبحت جزءًا من الولايات الرومانية التالية: دالماتيا ومقدونيا ومويسيا العليا. بعد ذلك، ظلت المنطقة تحت السيطرة الرومانية والبيزنطية حتى الهجرات السلافية في القرن السابع. دُمجت في الإمبراطورية البلغارية في القرن التاسع. rdf:langString
La història d'Albània com a estat independent comença després de les Guerres Balcàniques (1912-1913). Per aquell temps Albània era un país subdesenvolupat amb una mica menys d'un milió d'habitants dividits en tres grans grups religiosos i dues diferents classes socials: els que eren propietaris de la terra i defensaven els seus drets semifeudals, i aquells que no ho eren. Els primers sempre van tenir el control dels llocs de poder en el centre i sud del país, per tant esperaven mantenir els seus privilegis una vegada que Albània es fes independent. No obstant això, la majoria de la població havia començat a qüestionar aquesta situació. A més, gairebé tota l'aristocràcia terratinent professava la religió musulmana, així com la majoria dels oficials i funcionaris públics entrenats per l'admi rdf:langString
Dějiny Albánie tvoří součást dějin Evropy. Během starověku bylo území Albánie domovem několika Illyrských kmenů, jako jsou Ardiaei, Albanoi, Amantini, Enchele, Taulantii a mnoho dalších, ale také thráckých a řeckých kmenů, jakož i několika řeckých kolonií založených na illyrském pobřeží Jaderského moře. Ve 3. století př. n. l. byla oblast anektována Římem a stala se součástí římských provincií Dalmácie, Makedonie a Moesie. Území zůstalo pod římskou a byzantskou nadvládou až do slovanských migrací v 7. století. V 9. století byla začleněna do Bulharské říše. rdf:langString
The history of Albania forms a part of the history of Europe. During classical antiquity, Albania was home to several Illyrian tribes such as the Ardiaei, Albanoi, Amantini, Enchele, Taulantii and many others, but also Thracian and Greek tribes, as well as several Greek colonies established on the Illyrian coast. In the 3rd century BC, the area was annexed by Rome and became part of the Roman provinces of Dalmatia, Macedonia and Moesia Superior. Afterwards, the territory remained under Roman and Byzantine control until the Slavic migrations of the 7th century. It was integrated into the Bulgarian Empire in the 9th century. rdf:langString
La historia de Albania forma parte de la historia de Europa. Durante la antigüedad clásica, Albania fue el hogar de varias tribus ilirias, como los ardieos, albanos, amantini, enqueleos, taulantios y muchas otras, pero también de tribus tracias y griegas, así como de varias colonias griegas establecidas en la costa iliria. En el siglo III a.C., la zona fue anexionada por Roma y pasó a formar parte de las provincias romanas de Dalmacia, Macedonia y Mesia Superior. Posteriormente, el territorio permaneció bajo control romano y bizantino hasta las migraciones eslavas del siglo VII. En el siglo IX se integró en el Imperio búlgaro. Albania no era Bulgaria rdf:langString
La storia dell'Albania è parte della storia dell'Europa e si estende dalla preistoria all'età contemporanea. Durante l'antichità classica, l'Albania fu abitata da diverse tribù illiriche come gli Ardiei, gli Albanoi, gli Amantini, gli Enchelei, i Taulanti e molte altre, che si stanziarono tra la costa orientale del Mar Adriatico e la Pannonia. Non mancarono anche tribù di Traci e le molte colonie greche si erano stanziate sulla costa illirica. Nel III secolo a.C. la regione venne annessa a Roma divenendo parte delle provincie romane di Dalmazia, Macedonia e Mesia. In seguito il territorio rimase sotto il controllo dell'impero romano e bizantino fino alle migrazioni degli Slavi del VII secolo. L'Albania venne integrata nell'Impero bulgaro nel IX secolo. rdf:langString
Początki historii Albanii zaczynają się od przybycia Ilirów oraz od podbicia tych terenów przez Republikę Rzymską, gdzie była częścią prowincji Macedonia. W swojej historii Albania była podbijana przez wiele państw. Po rozpadzie Imperium Rzymskiego większość dzisiejszego terytorium Albanii znajdowało się pod jurysdykcją Wschodniego Cesarstwa Rzymskiego. W późnym średniowieczu Albanię zajęli Turcy osmańscy. Albania stała się państwem niepodległym w XX wieku, jednakże jej struktury państwowe były chwiejne i niestabilne; Księstwo Albanii istniało zaledwie 11 lat, a następująca po niej Republika Albanii istniała jedynie 3 lata. Po II wojnie światowej na krótko dołączyła do bloku wschodniego. Po transformacji ustrojowej stała się republiką parlamentarną. Obecnie istniejące państwo, Republika Al rdf:langString
Dit artikel geeft een overzicht van de geschiedenis van Albanië. Zij wordt bestudeerd in de albanologie. Het gebied dat overeen komt met het moderne Albanië werd sinds de klassieke oudheid bewoond door verschillende Indo-Europese volkeren. Het werd bewoond door de Pelasgen, Illyriërs, Thraciërs en oud Grieken. In de 3e eeuw v.Chr. werd het gebied geannexeerd door het Romeinse Rijk en later door het Byzantijnse Rijk. rdf:langString
O nome Albânia deriva de uma tribo, os Albanoi, antepassados dos Albaneses atuais. Shqiperia é o nome do país em albanês. A Albânia tem origem no antigo . Conquistada pelos romanos em 168 a.C., é incorporada ao Império Bizantino em 395. No século XV cai em poder dos turcos otomanos, que convertem a população ao islamismo e adotam uma política despótica, despertando o nacionalismo albanês, duramente reprimido. Em 2009, a Albânia (juntamente com a Croácia), tornaram-se membros da OTAN. rdf:langString
Albanien har uppstått från Balkanhalvöns förhistoria omkring år 3000 före Kristus med första källor från grekisk-romerska historieskrivare. Dagens Albaniens territorium har ingen motsvarighet till antikens territoriella indelningar. Dagens gränser motsvarar däremot delar av de antika romerska provinserna Dalmatia, Macedonia och Moesia Superior. Dessa områden var under romersk kontroll fram tills slavernas intrång på 600-talet efter Kristus. Det förenades med på 800-talet. rdf:langString
История Албании составляет часть истории Европы. В период античности территория современной Албании была населена некоторыми иллирийскими племенами, такими как ардиеи, амантины, тавлантии и многими другими, а также фракийскими и греческими племенами и греческими колониями на берегу Адриатического моря. В III веке до нашей эры территория была аннексирована Римом и стала частью римских провинций Далмация, Македония и Верхняя Мёзия. Впоследствии территория оставалась под римским и византийским контролем до славянских миграций VII века. Албания была включена в Болгарскую империю в IX веке. В средние века были созданы княжество Арберия и государство крестоносцев, известное как королевство Албания. Некоторые районы стали частью венецианской и сербско-греческой империи, но перешли в Османскую имп rdf:langString
rdf:langString History of Albania
rdf:langString تاريخ ألبانيا
rdf:langString Història d'Albània
rdf:langString Dějiny Albánie
rdf:langString Geschichte Albaniens
rdf:langString Historio de Albanio
rdf:langString Historia de Albania
rdf:langString Histoire de l'Albanie
rdf:langString Storia dell'Albania
rdf:langString アルバニアの歴史
rdf:langString Geschiedenis van Albanië
rdf:langString Historia Albanii
rdf:langString História da Albânia
rdf:langString История Албании
rdf:langString Albaniens historia
rdf:langString 阿尔巴尼亚历史
rdf:langString Історія Албанії
xsd:integer 13904
xsd:integer 1124240203
rdf:langString right
rdf:langString Ali Pasha Tepelena
rdf:langString Kara Mahmut Pasha
rdf:langString Ali Pasha Tepelena was one of the most powerful autonomous Ottoman Albanian rulers.
rdf:langString Kara Mahmud Pasha ruler of the Pashalik of Scutari the most prominent figure of the Bushati family.
rdf:langString horizontal
rdf:langString The port cities of Durrës and Vlorë in 1573.
rdf:langString Ali_Pascha_von_Janina.jpg
rdf:langString Durrës, Pinargenti.jpg
rdf:langString Kara Mahmud Bushati.jpg
rdf:langString Pinargenti 1573 vlore b.jpg
xsd:integer 20
rdf:langString color:black; background-color:white;
xsd:integer 260
xsd:integer 125
rdf:langString يشكل تاريخ ألبانيا جزءًا من تاريخ أوروبا. خلال العصور الكلاسيكية القديمة، كانت ألبانيا موطنًا لعدد من القبائل الإيليرية مثل قبائل الأرديي والألبانوا والأمانتيني والإنشيلي والتولانتي وغيرهم الكثير، إلى جانب وجود قبائل تراقية ويونانية، فضلًا عن تأسيس مستعمرات يونانية عدة على الساحل الإيليري. في القرن الثالث قبل الميلاد، ضمت روما هذه المنطقة وأصبحت جزءًا من الولايات الرومانية التالية: دالماتيا ومقدونيا ومويسيا العليا. بعد ذلك، ظلت المنطقة تحت السيطرة الرومانية والبيزنطية حتى الهجرات السلافية في القرن السابع. دُمجت في الإمبراطورية البلغارية في القرن التاسع. في العصور الوسطى، أُنشأت إمارة أربير واتحادٌ صقلي عُرف باسم مملكة ألبانيا في العصور الوسطى. أصبحت بعض المناطق جزءًا من إمبراطورية البندقية ولاحقًا من الإمبراطورية الصربية. بين منتصف القرن الرابع عشر وأواخر القرن الخامس عشر، سادت الإمارات الألبانية على معظم ألبانيا الحديثة، لتسقط بعدها أمام الغزو المطرد للإمبراطورية العثمانية. ظلت ألبانيا تحت السيطرة العثمانية بكونها جزء من مقاطعة روميليا حتى عام 1912؛ مع بعض الانقطاعات خلال القرنين الثامن عشر والتاسع عندما أُفسخ الطريق أمام اللوردات الألبان الميالين للاستقلال. تأسست أول دولة ألبانية مستقلة بإعلان الاستقلال الألباني بعد فترة احتلال قصيرة من قِبل مملكة صربيا. يعود تاريخ تكوين الوعي القومي الألباني إلى أواخر القرن التاسع عشر وهو جزء من الظاهرة الأكبر المتمثلة بنهوض القومية في ظل الإمبراطورية العثمانية. كانت الدولة الملكية قصيرة الأجل المعروفة باسم إمارة ألبانيا (1914 – 1925) سابقةً لأول جمهورية ألبانية (1925 – 1928). حلت ملكية أخرى، مملكة ألبانيا (1928 – 1939)، محل الجمهورية. شهدت البلاد احتلالًا إيطاليًا قبيل الحرب العالمية الثانية. بعد انهيار قوى المحور، أصبحت ألبانيا دولة شيوعية، جمهورية ألبانيا الشعبية الاشتراكية، سيطر أنور خوجة (توفي عام 1985) على معظم فترة بروزها. أشرف الوريث السياسي لخوجة، رامز علياء، على تفكك الدولة «الخوجية» خلال الانهيار الأكبر للكتلة الشرقية في أواخر ثمانينيات القرن العشرين. انهار النظام الشيوعي في عام 1990، وهُزم حزب العمال الشيوعي الألباني السابق في انتخابات مارس 1992، وسط الانهيار الاقتصادي والاضطرابات الاجتماعية. أدى الوضع الاقتصادي غير المستقر إلى الشتات الألباني، وفي معظمه إلى إيطاليا واليونان وسويسرا وألمانيا وأمريكا الشمالية خلال عام 1990. بلغت الأزمة ذروتها في الاضطرابات الألبانية عام 1997. أدى تحسين الظروف الاقتصادية والسياسية في السنوات الأولى من القرن الحادي والعشرين إلى تمكن ألبانيا من تحقيق العضوية الكاملة في الناتو عام 2009. تتقدم البلاد بطلبٍ للانضمام إلى الاتحاد الأوروبي.
rdf:langString La història d'Albània com a estat independent comença després de les Guerres Balcàniques (1912-1913). Per aquell temps Albània era un país subdesenvolupat amb una mica menys d'un milió d'habitants dividits en tres grans grups religiosos i dues diferents classes socials: els que eren propietaris de la terra i defensaven els seus drets semifeudals, i aquells que no ho eren. Els primers sempre van tenir el control dels llocs de poder en el centre i sud del país, per tant esperaven mantenir els seus privilegis una vegada que Albània es fes independent. No obstant això, la majoria de la població havia començat a qüestionar aquesta situació. A més, gairebé tota l'aristocràcia terratinent professava la religió musulmana, així com la majoria dels oficials i funcionaris públics entrenats per l'administració de l'Imperi Otomà. En conseqüència la majoria dels llocs administratius, en tots els nivells, era manejat per albanesos de religió musulmana.
rdf:langString Dějiny Albánie tvoří součást dějin Evropy. Během starověku bylo území Albánie domovem několika Illyrských kmenů, jako jsou Ardiaei, Albanoi, Amantini, Enchele, Taulantii a mnoho dalších, ale také thráckých a řeckých kmenů, jakož i několika řeckých kolonií založených na illyrském pobřeží Jaderského moře. Ve 3. století př. n. l. byla oblast anektována Římem a stala se součástí římských provincií Dalmácie, Makedonie a Moesie. Území zůstalo pod římskou a byzantskou nadvládou až do slovanských migrací v 7. století. V 9. století byla začleněna do Bulharské říše. Ve středověku vzniklo Arbešské knížectví a sicilské závislé území známé jako středověké Albánské království. Některé oblasti se staly součástí Benátské a Srbské říše, ale v 15. století je pohltila Osmanská říše. Oblast přetrvala pod osmanskou kontrolou jako součást provincie Rumélie až do roku 1912, kdy po krátké okupaci Srbským královstvím došlo k vyhlášení prvního nezávislého albánského státu. Albánská národní identita vznikala v pozdním 19. století a byla součástí širšího fenoménu vzestupu nacionalismu za osmanské říše. Nedlouho trvající monarchistický stát známý jako Albánské knížectví (1914–1925) byl nahrazen ještě kratším obdobím první Albánské republiky (1925–1928). Republiku nahradila další monarchie, Albánské království (1928–1939). Těsně před druhou světovou válkou zemi okupovala Itálie a začlenila ji do své koloniální říše jako protektorát Albánské království (1939–1943). Po skončení války se Albánie stala komunistickým státem, , kterému po většinu jeho trvání vládl Enver Hodža (Hoxha). Hoxhův nástupce Ramiz Alia dohlížel na rozpad „“ státu během kolapsu východního bloku na konci 80. let. Komunistický režim se zhroutil v roce 1990 a bývalá komunistická Albánská strana práce utrpěla drtivou porážku ve volbách v březnu 1992, uprostřed hospodářského kolapsu a společenských nepokojů. Nestabilní ekonomická situace vedla v 90. letech 20. století k velké emigraci, většinou do Itálie, Řecka, Švýcarska, Německa a Severní Ameriky. Krize vyvrcholila v roce 1997 rozsáhlými nepokoji, způsobenými krachem pyramidových fondů. Zlepšení hospodářské a politické situace v prvních letech 21. století umožnilo Albánii stát se v roce 2009 plnoprávným členem NATO. Země také usiluje o vstup do Evropské unie.
rdf:langString Die Geschichte Albaniens beschäftigt sich mit den Ereignissen und Entwicklungen auf dem Gebiet der Republik Albanien von der Urgeschichte bis zur Gegenwart sowie auf dem von (ethnischen) Albanern bewohnten Regionen außerhalb des Nationalstaats bis 1912.
rdf:langString Historio de Albanio komenciĝas jam en la tempoj de ties antikveco, miloj da jaroj antaŭ Kristo.
rdf:langString La historia de Albania forma parte de la historia de Europa. Durante la antigüedad clásica, Albania fue el hogar de varias tribus ilirias, como los ardieos, albanos, amantini, enqueleos, taulantios y muchas otras, pero también de tribus tracias y griegas, así como de varias colonias griegas establecidas en la costa iliria. En el siglo III a.C., la zona fue anexionada por Roma y pasó a formar parte de las provincias romanas de Dalmacia, Macedonia y Mesia Superior. Posteriormente, el territorio permaneció bajo control romano y bizantino hasta las migraciones eslavas del siglo VII. En el siglo IX se integró en el Imperio búlgaro. Albania no era Bulgaria En la Edad Media, se establecieron el Principado de Arbër y una unión siciliana conocida como el Reino medieval de Albania. Algunas áreas pasaron a formar parte del Reino de Venecia y más tarde del imperio serbio. Entre mediados del siglo XIV y finales del XV, la mayor parte de la Albania actual estuvo dominada por principados albaneses, cuando los principados albaneses cayeron ante la rápida invasión del Imperio Otomano. Albania permaneció bajo control otomano como parte de la provincia de Rumelia hasta 1912; con algunas interrupciones durante los siglos XVIII y XIX con el establecimiento de señores albaneses de mentalidad autónoma. El primer estado independiente de Albania fue fundado por la Declaración de Independencia de Albania luego de una breve ocupación por el Reino de Serbia.​ La formación de una conciencia nacional albanesa se remonta a finales del siglo XIX y es parte del fenómeno más amplio del surgimiento del nacionalismo bajo el Imperio Otomano Un estado monárquico de corta duración conocido como el Principado de Albania (1914-1925) fue sucedido por una primera República albanesa de vida aún más breve (1925-1928). Otra monarquía, el Reino de Albania (1928-1939), reemplazó a la república. justo antes de la Segunda Guerra Mundial. Después del colapso de las potencias del Eje, Albania se convirtió en un estado comunista, la República Popular Socialista de Albania, que durante la mayor parte de su duración estuvo dominada por Enver Hoxha (fallecido en 1985). El heredero político de Hoxha, Ramiz Alia, supervisó la desintegración del estado "Hoxhaista" durante el colapso más amplio del Bloque del Este a fines de la década de 1980. El régimen comunista colapsó en 1990, y el ex Partido del Trabajo de Albania fue derrotado en las elecciones de marzo de 1992, en medio del colapso económico y el malestar social. La inestable situación económica llevó a una diáspora albanesa, principalmente a Italia, Grecia, Suiza, Alemania y América del Norte durante la década de 1990. La crisis alcanzó su punto máximo en la agitación albanesa de 1997. Una mejora de las condiciones económicas y políticas en los primeros años del siglo XXI permitió a Albania convertirse en miembro de pleno derecho de la OTAN en 2009. El país está solicitando unirse a la Unión Europea.
rdf:langString The history of Albania forms a part of the history of Europe. During classical antiquity, Albania was home to several Illyrian tribes such as the Ardiaei, Albanoi, Amantini, Enchele, Taulantii and many others, but also Thracian and Greek tribes, as well as several Greek colonies established on the Illyrian coast. In the 3rd century BC, the area was annexed by Rome and became part of the Roman provinces of Dalmatia, Macedonia and Moesia Superior. Afterwards, the territory remained under Roman and Byzantine control until the Slavic migrations of the 7th century. It was integrated into the Bulgarian Empire in the 9th century. In the Middle Ages, the Principality of Arbër and a Sicilian union known as the medieval Kingdom of Albania were established. Some areas became part of the Venetian and later Serbian Empire. Between the mid-14th and the late 15th centuries, most of modern-day Albania was dominated by Albanian principalities, when the Albanian principalities fell to the rapid invasion of the Ottoman Empire. Albania remained under Ottoman control as part of the province of Rumelia until 1912; with some interruptions during the 18th and 19th century with the establishment of autonomy minded Albanian lords. The first independent Albanian state was founded by the Albanian Declaration of Independence following a short occupation by the Kingdom of Serbia. The formation of an Albanian national consciousness dates to the later 19th century and is part of the larger phenomenon of the rise of nationalism under the Ottoman Empire. A short-lived monarchical state known as the Principality of Albania (1914–1925) was succeeded by an even shorter-lived first Albanian Republic (1925–1928). Another monarchy, the Kingdom of Albania (1928–1939), replaced the republic. The country endured occupation by Italy just prior to World War II. After the collapse of the Axis powers, Albania became a communist state, the Socialist People's Republic of Albania, which for most of its duration was dominated by Enver Hoxha (died 1985). Hoxha's political heir Ramiz Alia oversaw the disintegration of the "Hoxhaist" state during the wider collapse of the Eastern Bloc in the later 1980s. The communist regime collapsed in 1990, and the former communist Party of Labour of Albania was routed in elections in March 1992, amid economic collapse and social unrest. The unstable economic situation led to an Albanian diaspora, mostly to Italy, Greece, Switzerland, Germany and North America during the 1990s. The crisis peaked in the Albanian Turmoil of 1997. An amelioration of the economic and political conditions in the early years of the 21st century enabled Albania to become a full member of NATO in 2009. The country is applying to join the European Union.
rdf:langString L’Albanie est un pays d'Europe du Sud, à l’ouest de la péninsule des Balkans, avec une ouverture sur la mer Adriatique et sur la mer Ionienne. Le pays a une frontière au nord avec le Monténégro, au nord-est avec le Kosovo, à l’est avec la république de Macédoine et au sud avec la Grèce. L'Albanie devient indépendante le 28 novembre 1912. C'est un État souverain depuis 1920 jusqu'à nos jours. Elle est à présent dénommée République d'Albanie.
rdf:langString アルバニアの歴史 (History of Albania) を以下に記述する。
rdf:langString Dit artikel geeft een overzicht van de geschiedenis van Albanië. Zij wordt bestudeerd in de albanologie. Het gebied dat overeen komt met het moderne Albanië werd sinds de klassieke oudheid bewoond door verschillende Indo-Europese volkeren. Het werd bewoond door de Pelasgen, Illyriërs, Thraciërs en oud Grieken. In de 3e eeuw v.Chr. werd het gebied geannexeerd door het Romeinse Rijk en later door het Byzantijnse Rijk. De eerste Albanese staat staat werd gesticht in de 12e eeuw van de middeleeuwen en realiseerde daarmee onafhankelijkheid van het Byzantijnse Rijk. Het moderne Albanië verklaarde zich in november 1912 onafhankelijk van het Ottomaanse Rijk. Het werd in december van dat jaar, tijdens de Conferentie van Londen, door de internationale gemeenschap erkend als soevereine staat.
rdf:langString La storia dell'Albania è parte della storia dell'Europa e si estende dalla preistoria all'età contemporanea. Durante l'antichità classica, l'Albania fu abitata da diverse tribù illiriche come gli Ardiei, gli Albanoi, gli Amantini, gli Enchelei, i Taulanti e molte altre, che si stanziarono tra la costa orientale del Mar Adriatico e la Pannonia. Non mancarono anche tribù di Traci e le molte colonie greche si erano stanziate sulla costa illirica. Nel III secolo a.C. la regione venne annessa a Roma divenendo parte delle provincie romane di Dalmazia, Macedonia e Mesia. In seguito il territorio rimase sotto il controllo dell'impero romano e bizantino fino alle migrazioni degli Slavi del VII secolo. L'Albania venne integrata nell'Impero bulgaro nel IX secolo. Nel Medioevo si formò il Principato di Arbanon, separatosi da Bisanzio, a cui succedette il Regno d'Albania fondato nel 1272 da Carlo I d'Angiò re di Sicilia. Successivamente alcune zone dell'attuale Albania divennero parte della Repubblica veneziana e poi nell'Impero serbo. Tra la metà del XIV e la fine del XV secolo, la maggior parte dei principati che componevano la struttura politica della regione caddero sotto la rapida espansione dell'Impero ottomano. L'Albania rimase sotto il controllo dei turchi ottomani come parte della provincia della Rumelia fino al 1912 seppur con alcune interruzioni nel corso del XVIII e XIX secolo con l'affermazione di signorie locali orientate verso l'autonomia. Nel 1912 una dichiarazione d'indipendenza ne ha sancito l'indipendenza con la conseguente formazione di una coscienza nazionale a partire dalla fine del XIX secolo. Dopo la breve parentesi dello Stato monarchico noto come Principato d'Albania, esistente tra il 1914 e il 1925, venne istituita la prima Repubblica albanese di ancora più breve durata. Nel 1928 essa venne sostituita dal Regno albanese che terminò la propria esperienza con l'occupazione italiana iniziata poco prima della seconda guerra mondiale. Dopo il crollo delle potenze dell'Asse, l'Albania divenne uno Stato comunista, la Repubblica Popolare Socialista d'Albania, che per la maggior parte della sua esistenza venne governata da Enver Hoxha (morto nel 1985). L'erede politico di Hoxha, Ramiz Alia, assistette la disgregazione dello Stato nel contesto più ampio del crollo del Blocco orientale della fine degli anni 1980. Il regime comunista crollò definitivamente nel 1990 e l'ex Partito del Lavoro d'Albania venne sconfitto alle elezioni nel marzo 1992, in un contesto di crollo economico e disordini sociali. La situazione economica instabile portò alla , che vide molti albanesi emigrare principalmente in Italia, Grecia, Svizzera, Germania e Nord America per tutti gli anni 1990. La crisi raggiunse il culmine nella cosiddetta "anarchia albanese del 1997". Un miglioramento delle condizioni economiche e politiche nei primi anni del XXI secolo consentì all'Albania di diventare membro a pieno titolo della NATO nel 2009. Il paese ha presentato domanda di adesione all'Unione europea.
rdf:langString Początki historii Albanii zaczynają się od przybycia Ilirów oraz od podbicia tych terenów przez Republikę Rzymską, gdzie była częścią prowincji Macedonia. W swojej historii Albania była podbijana przez wiele państw. Po rozpadzie Imperium Rzymskiego większość dzisiejszego terytorium Albanii znajdowało się pod jurysdykcją Wschodniego Cesarstwa Rzymskiego. W późnym średniowieczu Albanię zajęli Turcy osmańscy. Albania stała się państwem niepodległym w XX wieku, jednakże jej struktury państwowe były chwiejne i niestabilne; Księstwo Albanii istniało zaledwie 11 lat, a następująca po niej Republika Albanii istniała jedynie 3 lata. Po II wojnie światowej na krótko dołączyła do bloku wschodniego. Po transformacji ustrojowej stała się republiką parlamentarną. Obecnie istniejące państwo, Republika Albanii, istnieje od 1991.
rdf:langString O nome Albânia deriva de uma tribo, os Albanoi, antepassados dos Albaneses atuais. Shqiperia é o nome do país em albanês. A Albânia tem origem no antigo . Conquistada pelos romanos em 168 a.C., é incorporada ao Império Bizantino em 395. No século XV cai em poder dos turcos otomanos, que convertem a população ao islamismo e adotam uma política despótica, despertando o nacionalismo albanês, duramente reprimido. Antes do Século XX, a Albânia foi sempre dominada por estrangeiros, excepto entre 1443 e 1478, durante a revolta contra o Império Otomano. A Albânia declarou sua independência durante a Primeira Guerra dos Bálcãs, em 1912 e permaneceu independente após a Primeira Grande Guerra em grande parte devido à intervenção do Presidente Americano Woodrow Wilson na Conferência de Paz de Paris (1919). Em 1939, a Itália, sob comando de Benito Mussolini, anexa a Albânia. Com o render das tropas italianas em 1943, durante a Segunda Guerra Mundial, tropas germânicas ocuparam o país. Guerrilheiros, incluindo os da comunista Frente Libertação Nacional (FLN), ganharam o controle em 1944, após a retirada dos alemães. Desde a intervenção dos comunistas da Jugoslávia na criação do Partido Comunista Albanês do Operariado em Novembro de 1941, o regime da FLN, liderado por Enver Hoxha, tornou-se num satélite virtual juguslavo até ao rompimento entre Tito e Stalin em 1948. Consequentemente, o comunismo linha-dura começou a ter dificuldades crescentes com a União Soviética sob o comando de Nikita Khrushchov, tendo seu ápice em 1961 quando os líderes soviéticos abertamente denunciaram a Albânia em um congresso de partido. Os dois estados quebraram relações diplomáticas naquele ano; entretanto, a Albânia continuou membro nominal do Pacto de Varsóvia até a invasão da Checoslováquia em 1968. Em 1945, uma missão não oficial dos Estados Unidos foi enviada à Albânia para estudar a possibilidade de estabelecer relações com o regime. Entretanto, o regime negou-se a reconhecer a validade dos tratados pré-guerra, aumentando as hostilidades com a missão americana até a sua retirada em novembro de 1946. O governo dos EUA não manteve contato com o governo da Albânia entre 1946 e 1990. Durante os anos 1960, a República Popular da China emergiu como leal aliada da Albânia e fonte primária de assistência econômica e militar. Entretanto, esse relacionamento próximo caiu em 1970, quando a China decidiu introduzir algumas reformas de mercado e procurar uma reaproximação com os EUA. Depois de anos de relações sólidas, a ruptura aberta veio em 1978, quando o governo chinês terminou seu programa de ajuda e cortou todo o comércio. O embargo econômico de outros países resultou na ruína financeira para a Albânia. Por volta de 1990, mudanças em todos os lugares do bloco comunista começaram a influenciar o pensamento na Albânia. O governo começou a procurar laços com o Ocidente para melhorar as condições econômicas no país. A Assembléia do Povo aprovou uma constituição interina em abril de 1991. Governos de curta duração. Introduziram reformas democráticas iniciais no decorrer de 1991. Em 1992, o vitorioso Partido Democrata sob o governo do presidente Sali Berisha começou um programa mais deliberado de reformas econômicas e democráticas. O progresso parou em 1995, resultando em um declínio da confiança pública no governo e uma crise econômica encorajou a proliferação e colapso de muitos esquemas financeiros. A crise de autoridade no começo de 1997 alarmou o mundo, trazendo intensa mediação e pressão internacionais. Eleições antecipadas realizadas em junho de 1997 trouxeram à vitória uma coalizão de partidos liderados por socialistas. Os observadores internacionais julgaram as eleições legislativas em 2001 aceitáveis e um passo em direção ao desenvolvimento democrático, mas identificaram sérias deficiências que devem ser sanadas com reformas no código eleitoral albanês. Em 2009, a Albânia (juntamente com a Croácia), tornaram-se membros da OTAN.
rdf:langString История Албании составляет часть истории Европы. В период античности территория современной Албании была населена некоторыми иллирийскими племенами, такими как ардиеи, амантины, тавлантии и многими другими, а также фракийскими и греческими племенами и греческими колониями на берегу Адриатического моря. В III веке до нашей эры территория была аннексирована Римом и стала частью римских провинций Далмация, Македония и Верхняя Мёзия. Впоследствии территория оставалась под римским и византийским контролем до славянских миграций VII века. Албания была включена в Болгарскую империю в IX веке. В средние века были созданы княжество Арберия и государство крестоносцев, известное как королевство Албания. Некоторые районы стали частью венецианской и сербско-греческой империи, но перешли в Османскую империю в XV веке. В 1912 году получила независимость. В разные годы 1920—1930-х была попеременно республикой или королевством, в 1939 году была оккупирована Италией.
rdf:langString Albanien har uppstått från Balkanhalvöns förhistoria omkring år 3000 före Kristus med första källor från grekisk-romerska historieskrivare. Dagens Albaniens territorium har ingen motsvarighet till antikens territoriella indelningar. Dagens gränser motsvarar däremot delar av de antika romerska provinserna Dalmatia, Macedonia och Moesia Superior. Dessa områden var under romersk kontroll fram tills slavernas intrång på 600-talet efter Kristus. Det förenades med på 800-talet. Den albanska statens territoriella kärna skapades under medeltiden, det så kallade Furstendömet Arberien och en siciliansk besittning som kallades . Området var en del av det serbiska riket och sedan en del av det osmanska riket på 1500-talet. Det förblev under osmansk kontroll som en del av provinsen Rumelien fram tills 1912, då den första albanska staten grundades genom den albanska självständighetsförklaringen efter en kortlivad ockupation av Kungadömet Serbien. Skapandet av det albanska nationella medvetandet skedde tidigare, under 1800-talet, och var en del av ett större fenomen, nämligen nationalismens framväxt under den osmanska tiden. En kortlivad monarki känd som (1914–1925) följdes av en kortvarigare stat, Albanska republiken (1925–1928). En annan monarki skapades, Kungariket Albanien (1928–1939), som ersatte republiken. Landet fick uthärda en ockupation av Italien kort före andra världskriget. Efter axelmakternas kapitulation blev Albanien en kommuniststat, kallad Socialistiska folkrepubliken Albanien, under ledning av Enver Hoxha som dog 1985. Enver Hoxhas politiske arvinge Ramiz Alia hade uppsyn över upplösningen av den albanska kommuniststaten under den vidare kollapsen av Östblocket under det sena 1980-talet. Den kommunistiska regimen kollapsade 1990 och det förra kommunistpartiet, Albaniens arbetarparti, förlorade i valet i mars 1992 mitt under ekonomins kollaps och politisk oro. Den instabila ekonomin ledde till en massiv flykt av albaner till mestadels Italien, Grekland, Schweiz, Tyskland och Nordamerika under 1990-talet. Krisen nådde sin kulmen under pyramidspelets kollaps 1997. Den ekonomiska och politiska förbättringen under de tidiga åren av 2000-talet möjliggjorde för Albanien att bli en fullvärdig medlem i Nato 2009. Landet har ansökt om medlemskap i Europeiska unionen.
rdf:langString 阿尔巴尼亚历史是欧洲历史的一部分。
rdf:langString Давня історія Албанії пов'язана з історією Іллірії, а саме з такими іллірійськими племенами: , бриги та партени. Іллірія контролювала внутрішні райони на заході Балканського півострова від Істрії до північної Греції до VI ст. н. е. Іллірія, до складу якої входила Албанія, була підкорена римлянами в 167 р. до н. е. Однак романізація мало торкнулася іллірійців: у них збереглася племінна автономія. Коли у 395 р. н. е. Римська імперія розділилася на Східну і Західну, Албанія опинилася в складі Східної (Візантійської) імперії. Ймовірно, в цей же час албанська мова почала виділятися з іллірійської.
rdf:langString border:none;
xsd:nonNegativeInteger 150721

data from the linked data cloud