Hermann Sauppe
http://dbpedia.org/resource/Hermann_Sauppe an entity of type: Thing
Hermann Sauppe (* 9. Dezember 1809 in Weesenstein bei Dresden; † 15. September 1893 in Göttingen) war ein deutscher klassischer Philologe, Pädagoge und Epigraphiker. Besondere Verdienste erwarb er sich als Professor an der Universität Göttingen um die dortige akademische Lehre (ab 1855). Bedeutend sind seine kritischen Editionen der attischen Redner (Oratores Attici, mit Johann Georg Baiter) und der platonischen Dialoge Protagoras und Gorgias.
rdf:langString
Hermann SAUPPE (naskiĝinta la 9-an de decembro 1809 en Müglitztal-Weesenstein, mortinta la 15-an de septembro 1893 en Göttingen) estis germana filologo klasika, pedagogo kaj epigrafisto. Meritojn specialajn li akiris profesorante ĉe la Universitato de Göttingen kie li plimodernigis la esploradon (ekde 1855). Gravegis liaj kritikaj eldonoj de la atikaj oratoroj kune kun ) kaj de la dialogoj de Platono (Protagoras, Gorgias).
rdf:langString
Hermann Heinrich Sauppe è stato un filologo classico tedesco. Docente all'università di Gottinga dal 1856, nel 1867 redasse una biografia di Pericle basandosi su Plutarco.
rdf:langString
Герман Зауппе (нем. Hermann Sauppe; 9 декабря 1809, около Дрездена — 15 сентября 1893, Гёттинген) — немецкий эллинист. Профессор древнего языка в Гёттингене. Главные его заслуги относятся к области изучения аттических ораторов: издание Ликурга (1834), «Oratores attici» (1838—1850), речей Демосфена (1845) и др., а также «Epistola critica ad G. Hermannum» (1841). Кроме того, Зауппе опубликовал «Philodemi de vitiis üb. X» (1853), «Eugippii vita S. Severini» (1877, в «Monumenta Germaniae historica»), «Protagoras» Платона (4 изд. 1884).
rdf:langString
Hermann Sauppe (9 December 1809 – 15 September 1893) was a German classical philologist and epigraphist born in Weesenstein, near Dresden. In 1832 he earned his doctorate from the University of Leipzig, where he was a student of Gottfried Hermann (1772–1848), who was a profound influence to Sauppe's career. Beginning in 1833, he taught classes at a secondary school in Zurich, where in 1838 he became an associate professor at the university. In 1837 he was appointed chief librarian at the cantonal library at Zurich.
rdf:langString
Hermann Sauppe, född den 9 december 1809 i Wesenstein, nära Dresden, död den 15 september 1893 i Göttingen, var en tysk klassisk filolog, bror till . År 1832 blev han filosofie doktor vid universitetet i Leipzig, där han var student under Gottfried Hermann, som hade stort inflytande på hans levnadsbana. Från 1833 undervisade han inom skolväsendet i Zürich, där han 1838 knöts till universitetet. År 1837 blev han utnämnd till överbibliotekarie vid kantonens bibliotek. Wikimedia Commons har media relaterad till Hermann Sauppe.
rdf:langString
rdf:langString
Hermann Sauppe
rdf:langString
Hermann Sauppe
rdf:langString
Hermann Sauppe
rdf:langString
Hermann Sauppe
rdf:langString
Зауппе, Герман
rdf:langString
Hermann Sauppe
xsd:integer
21418508
xsd:integer
964141261
rdf:langString
Hermann Sauppe (* 9. Dezember 1809 in Weesenstein bei Dresden; † 15. September 1893 in Göttingen) war ein deutscher klassischer Philologe, Pädagoge und Epigraphiker. Besondere Verdienste erwarb er sich als Professor an der Universität Göttingen um die dortige akademische Lehre (ab 1855). Bedeutend sind seine kritischen Editionen der attischen Redner (Oratores Attici, mit Johann Georg Baiter) und der platonischen Dialoge Protagoras und Gorgias.
rdf:langString
Hermann SAUPPE (naskiĝinta la 9-an de decembro 1809 en Müglitztal-Weesenstein, mortinta la 15-an de septembro 1893 en Göttingen) estis germana filologo klasika, pedagogo kaj epigrafisto. Meritojn specialajn li akiris profesorante ĉe la Universitato de Göttingen kie li plimodernigis la esploradon (ekde 1855). Gravegis liaj kritikaj eldonoj de la atikaj oratoroj kune kun ) kaj de la dialogoj de Platono (Protagoras, Gorgias).
rdf:langString
Hermann Sauppe (9 December 1809 – 15 September 1893) was a German classical philologist and epigraphist born in Weesenstein, near Dresden. In 1832 he earned his doctorate from the University of Leipzig, where he was a student of Gottfried Hermann (1772–1848), who was a profound influence to Sauppe's career. Beginning in 1833, he taught classes at a secondary school in Zurich, where in 1838 he became an associate professor at the university. In 1837 he was appointed chief librarian at the cantonal library at Zurich. In 1845 he became director of the gymnasium in Weimar, and in 1856 was appointed professor of ancient languages at the University of Göttingen. At Göttingen he was responsible for establishment of the Pedagogical Seminary. Sauppe died in Göttingen. Sauppe specialized in the field of epigraphy, and was also known for his work involving textual criticism. He was an advocate of Sachphilologie (philology of objects), believing that philological knowledge could be obtained not only through textual analysis, but also from other disciplines such as archaeology, numismatics, epigraphy, et al.
rdf:langString
Hermann Heinrich Sauppe è stato un filologo classico tedesco. Docente all'università di Gottinga dal 1856, nel 1867 redasse una biografia di Pericle basandosi su Plutarco.
rdf:langString
Hermann Sauppe, född den 9 december 1809 i Wesenstein, nära Dresden, död den 15 september 1893 i Göttingen, var en tysk klassisk filolog, bror till . År 1832 blev han filosofie doktor vid universitetet i Leipzig, där han var student under Gottfried Hermann, som hade stort inflytande på hans levnadsbana. Från 1833 undervisade han inom skolväsendet i Zürich, där han 1838 knöts till universitetet. År 1837 blev han utnämnd till överbibliotekarie vid kantonens bibliotek. År 1845 fick han tjänst vid gymnasiet i Weimar, och 1856 blev han professor i historisk lingvistik vid universitetet i Göttingen. I Göttingen ansvarade han för grundandadet av det pedagogiska seminariet. Sauppe specialiserade sig inom området epigrafik och är ihågkommen för sitt arbete med textkritik. Han var en vän av Sachphilologie, övertygad om att förståelse av språket kunde förvärvas inte endast genom analys av texter, utan också från andra discipliner som arkeologi och numismatik med flera. Bland hans mer betydande arbeten kan nämnas Epistola critica ad Godofredum Hermannum och Oratores Attici (1838–1850). Det senare verket, som han gav ut tillsammans med Johann Georg Baiter, är en samling fragmentariska tal och traktater av attiska retorer. Wikimedia Commons har media relaterad till Hermann Sauppe.
rdf:langString
Герман Зауппе (нем. Hermann Sauppe; 9 декабря 1809, около Дрездена — 15 сентября 1893, Гёттинген) — немецкий эллинист. Профессор древнего языка в Гёттингене. Главные его заслуги относятся к области изучения аттических ораторов: издание Ликурга (1834), «Oratores attici» (1838—1850), речей Демосфена (1845) и др., а также «Epistola critica ad G. Hermannum» (1841). Кроме того, Зауппе опубликовал «Philodemi de vitiis üb. X» (1853), «Eugippii vita S. Severini» (1877, в «Monumenta Germaniae historica»), «Protagoras» Платона (4 изд. 1884).
xsd:nonNegativeInteger
2999
