Helene Weber

http://dbpedia.org/resource/Helene_Weber an entity of type: Thing

هيلينا ويبر (بالألمانية: Helene Weber )‏ (و. 1881 – 1962 م) هي سياسية ألمانية، كانت عضوةً في الاتحاد الديمقراطي المسيحي، وحزب الوسط، شاركت في الانتخابات الرئاسية الألمانية الغربية 1949، وParlamentarischer Rat ‏، توفيت في بون، عن عمر يناهز 81 عاماً. rdf:langString
Helene Weber (* 17. März 1881 in Elberfeld (heute zu Wuppertal); † 25. Juli 1962 in Bonn) war eine deutsche Politikerin des Zentrums und der CDU. Sie galt als „einflussreichste Frau der Union“. Bekannt wurde sie als katholische Frauenrechtlerin, von der die – auf Kriege bezogene – vielfach zitierte Aussage stammt: „Der reine Männerstaat ist das Verderben der Völker.“ Sie ist eine der vier „Mütter des Grundgesetzes“ und hat nach anfänglicher Zurückhaltung den Satz „Männer und Frauen sind gleichberechtigt“ für das Grundgesetz mit erkämpft. rdf:langString
Helene Weber (Elberfeld, hoy parte de Wuppertal, Imperio Alemán, 17 de marzo de 1881 - Bonn, Alemania Occidental, 25 de julio de 1962)​ fue una​ de las cuatro mujeres del Consejo Parlamentario,​ la comisión que redactó la Ley Fundamental para la República Federal de Alemania (su constitución).​ En total el Consejo Parlamentario tuvo 65 miembros.​ rdf:langString
Helene Weber (née à Elberfeld, 17 mars 1881 et morte à Bonn, le 25 juillet 1962) est une femme politique allemande du centre et de la démocratie chrétienne (CDU). Elle est aussi une militante catholique des droits des femmes. rdf:langString
Helene Weber (born 17 March 1881 in Elberfeld, now Wuppertal, Rhine Province, died 25 July 1962 in Bonn) was a German politician and was known as a women's rights activist. In the Weimar Republic she rose to prominence in the Catholic Centre Party. In 1945 she was among the founders of the Christian Democratic Union (CDU). In 1948 she was a co-founder of the CDU Women's Task Force, a precursor of the party's Women's Union, which she chaired from 1951 to 1958. Weber is one of four women who, alongside 61 men, drafted Germany's constitution, the Basic Law, in 1948-49. After initial hesitation, she closed ranks with the women delegates of the Social Democratic Party to successfully fight for the inclusion of the sentence "Men and women shall have equal rights" in Article 3 of the Basic Law. S rdf:langString
Helene Weber, född 17 mars 1881, död 25 juli 1962, var en tysk politiker (Centrumpartiet, senare CDU). Weber var ledamot i den tyska riksdagen 1924-1933 och var en av de fyra kvinnor som deltog i skrivandet av Weimarrepublikens konstitution 1919 och såg till att könens lika rättigheter togs med där, något som gett henne och de övriga tre, Elisabeth Selbert, Friederike Nadig och Helene Wessel, namnet Grundlagens Mödrar. rdf:langString
rdf:langString هيلينا ويبر
rdf:langString Helene Weber
rdf:langString Helene Weber
rdf:langString Helene Weber
rdf:langString Helene Weber
rdf:langString Helene Weber
rdf:langString Helene Weber
rdf:langString Helene Weber
xsd:date 1962-07-25
xsd:date 1881-03-17
xsd:integer 23296128
xsd:integer 1112294906
xsd:date 1881-03-17
rdf:langString Helene Weber on a German stamp
xsd:date 1962-07-25
rdf:langString German
rdf:langString Member of the Bundestag
xsd:date 1962-07-25
xsd:date 1949-09-07
rdf:langString Helene Weber navigational boxes
rdf:langString هيلينا ويبر (بالألمانية: Helene Weber )‏ (و. 1881 – 1962 م) هي سياسية ألمانية، كانت عضوةً في الاتحاد الديمقراطي المسيحي، وحزب الوسط، شاركت في الانتخابات الرئاسية الألمانية الغربية 1949، وParlamentarischer Rat ‏، توفيت في بون، عن عمر يناهز 81 عاماً.
rdf:langString Helene Weber (* 17. März 1881 in Elberfeld (heute zu Wuppertal); † 25. Juli 1962 in Bonn) war eine deutsche Politikerin des Zentrums und der CDU. Sie galt als „einflussreichste Frau der Union“. Bekannt wurde sie als katholische Frauenrechtlerin, von der die – auf Kriege bezogene – vielfach zitierte Aussage stammt: „Der reine Männerstaat ist das Verderben der Völker.“ Sie ist eine der vier „Mütter des Grundgesetzes“ und hat nach anfänglicher Zurückhaltung den Satz „Männer und Frauen sind gleichberechtigt“ für das Grundgesetz mit erkämpft.
rdf:langString Helene Weber (Elberfeld, hoy parte de Wuppertal, Imperio Alemán, 17 de marzo de 1881 - Bonn, Alemania Occidental, 25 de julio de 1962)​ fue una​ de las cuatro mujeres del Consejo Parlamentario,​ la comisión que redactó la Ley Fundamental para la República Federal de Alemania (su constitución).​ En total el Consejo Parlamentario tuvo 65 miembros.​
rdf:langString Helene Weber (born 17 March 1881 in Elberfeld, now Wuppertal, Rhine Province, died 25 July 1962 in Bonn) was a German politician and was known as a women's rights activist. In the Weimar Republic she rose to prominence in the Catholic Centre Party. In 1945 she was among the founders of the Christian Democratic Union (CDU). In 1948 she was a co-founder of the CDU Women's Task Force, a precursor of the party's Women's Union, which she chaired from 1951 to 1958. Weber is one of four women who, alongside 61 men, drafted Germany's constitution, the Basic Law, in 1948-49. After initial hesitation, she closed ranks with the women delegates of the Social Democratic Party to successfully fight for the inclusion of the sentence "Men and women shall have equal rights" in Article 3 of the Basic Law. She is often cited for her anti-war statement: "The entirely male-run state is the ruin of nations" ("Der reine Männerstaat ist das Verderben der Völker").
rdf:langString Helene Weber (née à Elberfeld, 17 mars 1881 et morte à Bonn, le 25 juillet 1962) est une femme politique allemande du centre et de la démocratie chrétienne (CDU). Elle est aussi une militante catholique des droits des femmes.
rdf:langString Helene Weber, född 17 mars 1881, död 25 juli 1962, var en tysk politiker (Centrumpartiet, senare CDU). Weber var ledamot i den tyska riksdagen 1924-1933 och var en av de fyra kvinnor som deltog i skrivandet av Weimarrepublikens konstitution 1919 och såg till att könens lika rättigheter togs med där, något som gett henne och de övriga tre, Elisabeth Selbert, Friederike Nadig och Helene Wessel, namnet Grundlagens Mödrar. Hon var utbildad lärare och aktiv inom katolska kvinnoförbund och välgörenhetsorganisationer: 1920 blev hon konsult i Preussens socialvårdsministerium. Hon var ledamot i Preussens parlament 1921-24 och i den tyska riksdagen 1924-33. Hon tillhörde en minoritet då hon under 1933 gemensamt med Heinrich Brüning motsatte sig Hitlers fullmaktslag, som ledde till det nazistiska maktövertagandet. Hon förlorade sin riksdagsplats och arbetade sedan i olika religiösa välgörenhetsorganisationer. 1948 deltog hon i skrivandet av den nya tyska författningen, och från 1949 satt hon åter i riksdagen.
xsd:nonNegativeInteger 8153

data from the linked data cloud