Friedrich Wilhelm Ritschl

http://dbpedia.org/resource/Friedrich_Wilhelm_Ritschl an entity of type: Thing

Friedrich Wilhelm RITSCHL (naskiĝinta la 6-an de aprilo 1806 en Großvargula, mortinta la 9-an de novembro 1876 en Lepsiko) estis germana filologo. rdf:langString
Friedrich Wilhelm Ritschl (* 6. April 1806 in Großvargula, Fürstentum Erfurt; † 9. November 1876 in Leipzig) war ein deutscher Altphilologe in Halle, Breslau, Bonn und Leipzig. Er gilt als Begründer der Bonner Schule der Klassischen Philologie, die sich vornehmlich der Textkritik widmete. Er erforschte die Grundlagen des Altlatein und verfasste eine kaum überschaubare Fülle an Arbeiten über die Sprachen, die Kultur und die Dichter der Antike. rdf:langString
Friedrich Wilhelm Ritschl (6 April 1806 – 9 November 1876) was a German scholar best known for his studies of Plautus. rdf:langString
Friedrich Wilhelm Ritschl (Großvargula, 6 aprile 1806 – Lipsia, 9 novembre 1876) è stato un latinista e filologo classico tedesco, noto soprattutto per essere stato un fervido studioso dei testi del commediografo romano Plauto. rdf:langString
Фридрих Вильгельм Ричль (нем. Friedrich Wilhelm Ritschl; 6 апреля 1806, Гросфаргула — 9 ноября 1876, Лейпциг) — выдающийся немецкий филолог, профессор в Галле, Бреславле, Бонне и Лейпциге. rdf:langString
Friedrich Wilhelm Ritschl (né le 6 avril 1806 à Großvargula (Royaume de Prusse); † 9 novembre 1876 à Leipzig) est un philologue allemand qui fut successivement professeur à Halle (1829–1833), Breslau (1833–1839), Bonn (1839–1865) et Leipzig (1865–1876). Il est considéré comme l'inspirateur de l’École philologique de Bonn, qui fit de la critique textuelle la discipline privilégiée de l'étude des langues classiques. rdf:langString
Friedrich Wilhelm Ritschl (Großvargula (Turíngia), 6 de abril de 1806 – Leipzig, 9 de novembro de 1876) foi um filólogo clássico alemão. Foi professor nas Universidades de Halle (1829–1833), Breslau (1833–1839), Bonn (1839–1865) e Leipzig (1865–1876). É tido como fundador da (em alemão: Bonner Schule der klassischen Philologie). rdf:langString
Friedrich Wilhelm Ritschl, född den 6 april 1806 i Grossvargula nära Erfurt, död den 9 november 1876 i Leipzig, var en tysk klassisk filolog, kusin till Albrecht Ritschl. Prästsonen Ritschl studerade på 1820-talet i Leipzig under Gottfried Hermann och i Halle under Karl Christian Reisig, blev 1832 extra ordinarie professor i Halle, 1833 i Breslau, företog 1836–1837 en mycket givande studieresa till Italien och blev 1839 professor och (jämte Welcker) direktor för klassisk-filologiska seminariet i Bonn, som snart blev samtidens mest betydande högskola för de klassiska språken. År 1865 kom Ritschl till Leipzig, där han verkade under sina senare år. rdf:langString
rdf:langString Friedrich Ritschl
rdf:langString Friedrich Ritschl
rdf:langString Friedrich Wilhelm Ritschl
rdf:langString Friedrich Wilhelm Ritschl
rdf:langString Friedrich Wilhelm Ritschl
rdf:langString Friedrich Wilhelm Ritschl
rdf:langString Ричль, Фридрих Вильгельм
rdf:langString Friedrich Ritschl
xsd:integer 1295741
xsd:integer 1122164370
rdf:langString James Smith
rdf:langString Reid
xsd:integer 368
xsd:integer 23
rdf:langString Ritschl, Friedrich Wilhelm
rdf:langString Friedrich Wilhelm RITSCHL (naskiĝinta la 6-an de aprilo 1806 en Großvargula, mortinta la 9-an de novembro 1876 en Lepsiko) estis germana filologo.
rdf:langString Friedrich Wilhelm Ritschl (* 6. April 1806 in Großvargula, Fürstentum Erfurt; † 9. November 1876 in Leipzig) war ein deutscher Altphilologe in Halle, Breslau, Bonn und Leipzig. Er gilt als Begründer der Bonner Schule der Klassischen Philologie, die sich vornehmlich der Textkritik widmete. Er erforschte die Grundlagen des Altlatein und verfasste eine kaum überschaubare Fülle an Arbeiten über die Sprachen, die Kultur und die Dichter der Antike.
rdf:langString Friedrich Wilhelm Ritschl (6 April 1806 – 9 November 1876) was a German scholar best known for his studies of Plautus.
rdf:langString Friedrich Wilhelm Ritschl (né le 6 avril 1806 à Großvargula (Royaume de Prusse); † 9 novembre 1876 à Leipzig) est un philologue allemand qui fut successivement professeur à Halle (1829–1833), Breslau (1833–1839), Bonn (1839–1865) et Leipzig (1865–1876). Il est considéré comme l'inspirateur de l’École philologique de Bonn, qui fit de la critique textuelle la discipline privilégiée de l'étude des langues classiques. Friedrich Ritschl étudie les formes régulières du latin archaïque ; il a composé d'innombrables essais sur les langues anciennes (leur grammaire et leur morphologie historique), la culture et la littérature grecque et latine.
rdf:langString Friedrich Wilhelm Ritschl (Großvargula, 6 aprile 1806 – Lipsia, 9 novembre 1876) è stato un latinista e filologo classico tedesco, noto soprattutto per essere stato un fervido studioso dei testi del commediografo romano Plauto.
rdf:langString Фридрих Вильгельм Ричль (нем. Friedrich Wilhelm Ritschl; 6 апреля 1806, Гросфаргула — 9 ноября 1876, Лейпциг) — выдающийся немецкий филолог, профессор в Галле, Бреславле, Бонне и Лейпциге.
rdf:langString Friedrich Wilhelm Ritschl (Großvargula (Turíngia), 6 de abril de 1806 – Leipzig, 9 de novembro de 1876) foi um filólogo clássico alemão. Foi professor nas Universidades de Halle (1829–1833), Breslau (1833–1839), Bonn (1839–1865) e Leipzig (1865–1876). É tido como fundador da (em alemão: Bonner Schule der klassischen Philologie). Friedrich Ritschl efetuou pesquisas sobre os fundamentos do latim clássico, escreveu trabalhos sobre a linguagem, a cultura e os escritores da Grécia Antiga e da Roma Antiga e investigou questões relativas a história da língua e da gramática. Foi estimado professor do filósofo Nietzsche.
rdf:langString Friedrich Wilhelm Ritschl, född den 6 april 1806 i Grossvargula nära Erfurt, död den 9 november 1876 i Leipzig, var en tysk klassisk filolog, kusin till Albrecht Ritschl. Prästsonen Ritschl studerade på 1820-talet i Leipzig under Gottfried Hermann och i Halle under Karl Christian Reisig, blev 1832 extra ordinarie professor i Halle, 1833 i Breslau, företog 1836–1837 en mycket givande studieresa till Italien och blev 1839 professor och (jämte Welcker) direktor för klassisk-filologiska seminariet i Bonn, som snart blev samtidens mest betydande högskola för de klassiska språken. År 1865 kom Ritschl till Leipzig, där han verkade under sina senare år. Ritschls forskningar på det äldre latinets område, särskilt Plautus, blev epokgörande. Hans 1848 påbörjade kritiska upplaga av Plautus avbröts 1854; av den nya, 1871 påbörjade, hann han själv fullborda blott ett stycke, Trinummus (med berömda prolegomena, innehållande kritiska, grammatiska, prosodiska och metriska utredningar); upplagan fullbordades 1894 av hans lärjungar , Götz och . Parerga zu Plautus und Terenz utkom 1845, Opuscula utgavs 1867–1879 (5 band; i slutet förteckning på Ritschls samtliga arbeten). De äldre romerska inskrifterna behandlade Ritschl bland annat i Priscæ latinitatis monumenta epigraphica (1862–1864). Den grekiska filologin representeras av Die alexandrinischen Bibliotheken und die Sammlung der Homerischen Gedichte durch Peisistratos (=Opusc. I) med flera arbeten. Genom sina utmärkta läraregenskaper samlade Ritschl omkring sig en skola av vetenskapsidkare, som sedan i hög grad främjat den klassiska filologins utveckling, särskilt med hänsyn till den språkhistorisk-etymologiska riktningen. Bland dessa kan nämnas August Schleicher, Karl Brugmann, Franz Bücheler, Georg Curtius, Wolfgang Helbig, Wilhelm Ihne, Otto Ribbeck, Hermann Usener och Johannes Vahlen.
xsd:nonNegativeInteger 16068

data from the linked data cloud