Council of Hertford
http://dbpedia.org/resource/Council_of_Hertford an entity of type: Diocese
Le concile de Hertford se déroule le 24 septembre 672 à Hertford, en Angleterre. Organisé par l'archevêque Théodore de Cantorbéry, il s'agit de la première grande réunion d'évêques anglais. Les décisions de ce concile sont reproduites par Bède le Vénérable dans son Histoire ecclésiastique du peuple anglais.
rdf:langString
The Council of Hertford was the first general council of the Anglo-Saxon Church. It was convened in Anglo-Saxon Herutford, most likely modern Hertford (but Hartford, Cambridgeshire has been proposed), in 672 by Theodore of Tarsus, Archbishop of Canterbury. The Venerable Bede is the historical source for this council, as he included its text in his Ecclesiastical History of the English People.
rdf:langString
O chamado Concílio de Hertford, foi, na realidade sínodo da Igreja cristã na Inglaterra, realizado em 673, convocado pelo Arcebispo da Cantuária Teodoro de Tarso, na cidade de Herford. Ele é considerado como o ponto que marcou definitivamente a província da Cantuária, como a unidade da igreja cristã na Britânia, e a organização desta como tal para os bispos ingleses.. O Conselho confirmou a adoção do rito católico romano, e suas práticas, abolindo o celta (ver sínodo de Whitby), e decidiu contra o divórcio na maioria dos casos.
rdf:langString
Synoden i Hertford var en synod i den anglosaxiska kristna kyrkan i England som hölls år 673. Den sammankallades av Theodore av Tarsus, ärkebiskop av Canterbury, antingen till Hertford eller till i Cambridgeshire,. Den ses som en milstolpe i den process som ledde till att Canterbury kyrkoprovins blev en tydligt definierad enhet inom kyrkans organisation för de engelska biskoparna.
rdf:langString
rdf:langString
Council of Hertford
rdf:langString
Concile de Hertford
rdf:langString
Concílio de Hertford
rdf:langString
Synoden i Hertford
xsd:integer
11959183
xsd:integer
1087772682
rdf:langString
The Council of Hertford was the first general council of the Anglo-Saxon Church. It was convened in Anglo-Saxon Herutford, most likely modern Hertford (but Hartford, Cambridgeshire has been proposed), in 672 by Theodore of Tarsus, Archbishop of Canterbury. The Venerable Bede is the historical source for this council, as he included its text in his Ecclesiastical History of the English People. The council was attended by a number of bishops from across Anglo-Saxon England. Bede also records royal attendance, as King Ecgfrith of Northumbria was present. The Council of Hertford acted as a milestone in the organisation of the Anglo-Saxon Church, as the decrees passed by its delegates focused on issues of authority and structure within the church. The council helped achieve unification in the English Church.
rdf:langString
Le concile de Hertford se déroule le 24 septembre 672 à Hertford, en Angleterre. Organisé par l'archevêque Théodore de Cantorbéry, il s'agit de la première grande réunion d'évêques anglais. Les décisions de ce concile sont reproduites par Bède le Vénérable dans son Histoire ecclésiastique du peuple anglais.
rdf:langString
O chamado Concílio de Hertford, foi, na realidade sínodo da Igreja cristã na Inglaterra, realizado em 673, convocado pelo Arcebispo da Cantuária Teodoro de Tarso, na cidade de Herford. Ele é considerado como o ponto que marcou definitivamente a província da Cantuária, como a unidade da igreja cristã na Britânia, e a organização desta como tal para os bispos ingleses.. Além de Teodoro, havia quatro outros bispos presentes: Leutério, , e . Um quinto bispo, , enviou representantes, diante da impossibilidade de comparecer. Algumas mudanças organizacionais foram acordadas, incluindo a subdivisão da Mércia. O Conselho confirmou a adoção do rito católico romano, e suas práticas, abolindo o celta (ver sínodo de Whitby), e decidiu contra o divórcio na maioria dos casos.
rdf:langString
Synoden i Hertford var en synod i den anglosaxiska kristna kyrkan i England som hölls år 673. Den sammankallades av Theodore av Tarsus, ärkebiskop av Canterbury, antingen till Hertford eller till i Cambridgeshire,. Den ses som en milstolpe i den process som ledde till att Canterbury kyrkoprovins blev en tydligt definierad enhet inom kyrkans organisation för de engelska biskoparna. Synoden bekräftade antagningen av den romerska praxisen att datera påsk (se synoden i Whitby), förbudet för biskopar att lägga sig i ett annat stifts eller ett klosters angelägenheter, och ålade restriktioner på munkar och prästmän som vandrade från stift till stift. Den nu gällande praxisen att prästmän måste ha biskopens tillstånd för att utöva ämbetet i ett annat stift introducerades. Med tanke på kyrkans bräckliga ställning i England föreslogs fler synoder och att fler stift skulle skapas i takt med att fler konverterade till kristendomen. Till sist förbjöds skilsmässa i de allra flesta fall, med undantag för äktenskapsbrott så som det beskrivs i Guds ord. Man kom också överens om vissa organisatoriska förändringar, inklusive en uppdelning av Mercia.
xsd:nonNegativeInteger
12710
