Birch trumpet
http://dbpedia.org/resource/Birch_trumpet an entity of type: Thing
De näverlur (Zweeds, ook bekend als: Engels - birch trumpet, Noors - neverlur, Lets - taure, Litouws - ragas, daudytė) is een natuurhoorn, gemaakt van sparrenhout, omwikkeld met berkenbast. Ook komen typen voor die geheel uit berkenhout zijn vervaardigd. Het instrument is verwant aan de alpenhoorn, en wordt gebruikt in Scandinavische en Baltische volksmuziek. Het instrument bestond reeds in de vroeg-Europese , en werd aanvankelijk gebruikt om aanvallers en roofdieren te verjagen, om bovennatuurlijke boze geesten te verjagen en om bijeenkomsten van dorpsraden aan te kondigen. De oudst bekende Zweedse näverlur stamt uit de tiende eeuw en lijkt op een vroege licht gebogen bronzen trompet.
rdf:langString
The birch trumpet (Norwegian: neverlur, Swedish: näverlur, Latvian: tās̆u taure, Lithuanian: ragas, daudytė, Finnish: tuohitorvi, Estonian: karjapasun) is a type of natural trumpet made of spruce covered with birch bark, known in Norway, Sweden, Finland, England, Denmark, Latvia, Lithuania, Belarus and Estonia. Even cruder and less durable versions were made of plain birch bark. They are associated with the early European , where it was presumably used to intimidate predators, frighten supernatural enemies, and convene council meetings.
rdf:langString
Näverluren är ett traditionellt nordiskt instrument tillverkat av granträ klätt med näver. Även mindre lurar, med kortare hållbarhet, tillverkade av enbart näver har förekommit. Instrumentet hör samman med den gamla fäbodkulturen, där det användes för att skrämma rovdjur, locka på djuren, för att hålla onda skogsväsen borta och för att sända meddelanden över långa avstånd.Det finns olika melodier för olika budskap: det finns mat för avhämtning (ost, smör, messmör), någon är sjuk, björn är här, en ko har gått bort sig (då skulle man hjälpa till), kon har återfunnits, allt är väl och så vidare. Varje kulla kunde också spela så att man visste vem det var. Från en långt bort belägen fäbod kunde meddelandet tas upp av nästa, sändas vidare ända ner till byn miltals bort, och besvaras på samma sä
rdf:langString
rdf:langString
Birch trumpet
rdf:langString
Näverlur
rdf:langString
Näverlur
xsd:integer
22694796
xsd:integer
1057331905
rdf:langString
The birch trumpet (Norwegian: neverlur, Swedish: näverlur, Latvian: tās̆u taure, Lithuanian: ragas, daudytė, Finnish: tuohitorvi, Estonian: karjapasun) is a type of natural trumpet made of spruce covered with birch bark, known in Norway, Sweden, Finland, England, Denmark, Latvia, Lithuania, Belarus and Estonia. Even cruder and less durable versions were made of plain birch bark. They are associated with the early European , where it was presumably used to intimidate predators, frighten supernatural enemies, and convene council meetings. Usually, the neverlur is a natural horn, having no fingerholes or valves. Normally, a player can play 10 tones from the natural scale on the instrument. In the modern era, the neverlur is primarily a cultural curiosity, used for the occasional fanfare. In Finland, the birch trumpet, locally known as the tuohitorvi, comes in different varieties. Some instruments are built as natural horns and used for signalling, usually by shepherds, whereas others are built in the style of the mute cornett and have fingerholes for melody playing. Tolga (culture school) in Norway regularly teaches playing the neverlur to all interested people living in the municipality. The oldest recovered näverlur in Sweden dates back to the 10th century, and resembles earlier bronze trumpets.
rdf:langString
De näverlur (Zweeds, ook bekend als: Engels - birch trumpet, Noors - neverlur, Lets - taure, Litouws - ragas, daudytė) is een natuurhoorn, gemaakt van sparrenhout, omwikkeld met berkenbast. Ook komen typen voor die geheel uit berkenhout zijn vervaardigd. Het instrument is verwant aan de alpenhoorn, en wordt gebruikt in Scandinavische en Baltische volksmuziek. Het instrument bestond reeds in de vroeg-Europese , en werd aanvankelijk gebruikt om aanvallers en roofdieren te verjagen, om bovennatuurlijke boze geesten te verjagen en om bijeenkomsten van dorpsraden aan te kondigen. De oudst bekende Zweedse näverlur stamt uit de tiende eeuw en lijkt op een vroege licht gebogen bronzen trompet.
rdf:langString
Näverluren är ett traditionellt nordiskt instrument tillverkat av granträ klätt med näver. Även mindre lurar, med kortare hållbarhet, tillverkade av enbart näver har förekommit. Instrumentet hör samman med den gamla fäbodkulturen, där det användes för att skrämma rovdjur, locka på djuren, för att hålla onda skogsväsen borta och för att sända meddelanden över långa avstånd.Det finns olika melodier för olika budskap: det finns mat för avhämtning (ost, smör, messmör), någon är sjuk, björn är här, en ko har gått bort sig (då skulle man hjälpa till), kon har återfunnits, allt är väl och så vidare. Varje kulla kunde också spela så att man visste vem det var. Från en långt bort belägen fäbod kunde meddelandet tas upp av nästa, sändas vidare ända ner till byn miltals bort, och besvaras på samma sätt. Näverluren är ett naturhorn, och saknar därmed fingerhål eller ventiler. Normalt sett kan cirka 10 toner ur naturtonserien spelas på instrumentet. Står man med en sluttande bergsäng bakom sig kan det höras många kilometer. Idag används näverluren mest som ett kuriöst inslag, exempelvis för att blåsa fanfar vid invigningar eller andra evenemang. I Dalarna blåses ännu på näverlur lite här och var i lämpliga sammanhang. De äldsta näverlurarna som har hittats i Sverige kan man spåra tillbaka så långt som till 900-talet och påminner till sin utformning mycket om den tidigare bronsluren.Två av mycket få professionella byggare som fortfarande gör näverlurar enligt den gamla traditionen är i Alunda och Jan Nordkvist i Tällberg. Rune Selén i Alunda har tillverkat ca 11 500 lurar sedan 1960-talet.
xsd:nonNegativeInteger
7658
