Antonio Basoli
http://dbpedia.org/resource/Antonio_Basoli an entity of type: Thing
Antonio Basoli (1774–1848) was an Italian painter, interior designer, scenic designer, and engraver, active mostly in Bologna.
rdf:langString
Antonio Basoli (Castel Guelfo di Bologna, Estados Pontificios, 18 de abril de 1774 - Bolonia, Emilia-Romaña, 30 de mayo de 1848), fue un artista italiano que desarrolló su obra principalmente en Bolonia, Italia. Fue un pintor, diseñador de interiores, grabador y profesor de la "Accademia delle Belle Arti di Bologna" de 1804 a 1826. Durante su estadía en la Accademia se acercó mucho a los pintores y Pelagio Palagi. Su educación fue motivada por un gran y constante interés en el arte clásico, la literatura clásica y contemporánea, y las obras, decoraciones e inscripciones de Giovanni Battista Piranesi. Su primer maestro fue su padre, Lelio Andrea Basoli.
rdf:langString
Antonio Basoli, né le 18 avril 1774 à Castel Guelfo di Bologna, près de Bologne, et mort le 30 mai 1848 à Bologne, est un peintre, architecte d'intérieur, scénographe et graveur néo-classique italien du XVIIIe et XIXe siècles actif principalement à Bologne.
rdf:langString
Antonio Basoli (Castel Guelfo, 18 aprile 1774 – Bologna, 30 maggio 1843) è stato un pittore e incisore italiano esponente del neoclassicismo bolognese.
rdf:langString
Antonio Basoli, född 18 april 1774 i Castel Guelfo di Bologna, död 30 maj 1843 i Bologna, var en italiensk målare och gravör, känd som en av de viktigaste företrädarna för nyklassicismen i sin hemstad Bologna.
rdf:langString
rdf:langString
Antonio Basoli
rdf:langString
Antonio Basoli
rdf:langString
Antonio Basoli
rdf:langString
Antonio Basoli
rdf:langString
Antonio Basoli
rdf:langString
Antonio Basoli
rdf:langString
Antonio Basoli
rdf:langString
in Bologna, Emilia Romagna
xsd:date
1848-05-30
rdf:langString
near Bologna, in Castel Guelfo di Bologna, Emilia Romagna
xsd:date
1774-04-18
xsd:integer
22798361
xsd:integer
1087375283
xsd:date
1774-04-18
xsd:date
1848-05-30
rdf:langString
Male
rdf:langString
Italian
xsd:integer
1700
1800
rdf:langString
yes
rdf:langString
Antonio Basoli (1774–1848) was an Italian painter, interior designer, scenic designer, and engraver, active mostly in Bologna.
rdf:langString
Antonio Basoli (Castel Guelfo di Bologna, Estados Pontificios, 18 de abril de 1774 - Bolonia, Emilia-Romaña, 30 de mayo de 1848), fue un artista italiano que desarrolló su obra principalmente en Bolonia, Italia. Fue un pintor, diseñador de interiores, grabador y profesor de la "Accademia delle Belle Arti di Bologna" de 1804 a 1826. Durante su estadía en la Accademia se acercó mucho a los pintores y Pelagio Palagi. Su educación fue motivada por un gran y constante interés en el arte clásico, la literatura clásica y contemporánea, y las obras, decoraciones e inscripciones de Giovanni Battista Piranesi. Su primer maestro fue su padre, Lelio Andrea Basoli.
rdf:langString
Antonio Basoli, né le 18 avril 1774 à Castel Guelfo di Bologna, près de Bologne, et mort le 30 mai 1848 à Bologne, est un peintre, architecte d'intérieur, scénographe et graveur néo-classique italien du XVIIIe et XIXe siècles actif principalement à Bologne.
rdf:langString
Antonio Basoli (Castel Guelfo, 18 aprile 1774 – Bologna, 30 maggio 1843) è stato un pittore e incisore italiano esponente del neoclassicismo bolognese.
rdf:langString
Antonio Basoli, född 18 april 1774 i Castel Guelfo di Bologna, död 30 maj 1843 i Bologna, var en italiensk målare och gravör, känd som en av de viktigaste företrädarna för nyklassicismen i sin hemstad Bologna. Basoli arbetade i början av 1800-talet oftast tillsammans med sina bröder och Francesco. De försörjde sig huvudsakligen genom att arbeta som scenografer och dekoratörer samt formgivare av ridåer i olika teatrar i Bologna, såsom och . Det är inte mycket av brödernas arbete som bevarats i teatrarna. Det mesta är känt genom en samling teckningar, akvareller och akvatinter av Basoli, de sistnämnda utgivna av honom med titeln Collezione di varie scene teatrali (Bologna 1821). Från och med 1801 arbetade Basoli även ensam, inledningsvis med att måla fresker i ett antal kända byggnader i Friuli. Han utvidgade successivt sitt verksamhetsområde till att omfatta även Milano, Neapel och Rom och påbörjade också en helt ny verksamhetsgren som formgivare av anfanger till olika praktverk. Mot slutet av sitt liv arbetade han allt oftare med oljemåleri, framförallt med motiv från antiken. Arbetet med anfanger kombinerat med ett livslångt intresse för arkeologi resulterade i ett "arkeologiskt alfabet" publicerat 1839 med titeln Alfabeto pittorico.
xsd:nonNegativeInteger
8810