Alexander Placide
http://dbpedia.org/resource/Alexander_Placide
Alexander Placide (1750–1812), was an American (originally French) actor and theatre manager. He debuted in France in 1770 and was active in Saint-Domingue until the Haitian Revolution, when he emigrated to the United States. He managed the Charleston Theatre from 1796 and was the leader of the Charleston Company, which also toured Georgia and Virginia and are considered to have introduced a permanent theatre in these states. In 1812 he became a co-manager with William Twaits and Jean Baptiste Casmiere Breschard of the Olympic Theatre in New York.
rdf:langString
Alexandre-Placide Bussa, dit Placide (né à Messine et mort à New York le 26 juillet 1812) est un célèbre danseur de corde italien. Marié à Carmina Spinacuta, sœur d'un autre danseur de corde, il sillonne l'Europe dans la seconde moitié du XVIIIe siècle, puis les États-Unis après la Révolution française. S'il est quasiment impossible de suivre les pérégrinations de ce nomade, sa présence est toutefois attestée à Avignon et Nîmes en 1750, à Amsterdam en 1754, à Rennes en 1755, puis à Bruxelles en 1756, où il danse peut-être dans la troupe du Théâtre de la Monnaie dirigée par D'Hannetaire.
rdf:langString
Alexandre Placide, född 1750, död 1812, var en fransk skådespelare, dansare, akrobat och pantomimartist. Han debuterade på Nicolet Theatre 1770. Han var verksam i England 1780–1788, och därefter i Saint Domingue, där han drev ett sällskap som uppträdde med akrobatik, pantomim och lindans. Han flydde från den haitiska revolutionen till USA, där han en tid uppträdde med Old American Company i New York. Han var uppträdde under denna tid ofta tillsammans med sin kärlekspartner, ballerinan Suzanne Douvillier, som kallades Madame Placide.
rdf:langString
rdf:langString
Alexander Placide
rdf:langString
Placide (danseur)
rdf:langString
Alexander Placide
xsd:integer
61089873
xsd:integer
1115929525
rdf:langString
Alexander Placide (1750–1812), was an American (originally French) actor and theatre manager. He debuted in France in 1770 and was active in Saint-Domingue until the Haitian Revolution, when he emigrated to the United States. He managed the Charleston Theatre from 1796 and was the leader of the Charleston Company, which also toured Georgia and Virginia and are considered to have introduced a permanent theatre in these states. In 1812 he became a co-manager with William Twaits and Jean Baptiste Casmiere Breschard of the Olympic Theatre in New York. He was married to Charlotte Wrighten Placide and father of Jane Placide.
rdf:langString
Alexandre-Placide Bussa, dit Placide (né à Messine et mort à New York le 26 juillet 1812) est un célèbre danseur de corde italien. Marié à Carmina Spinacuta, sœur d'un autre danseur de corde, il sillonne l'Europe dans la seconde moitié du XVIIIe siècle, puis les États-Unis après la Révolution française. S'il est quasiment impossible de suivre les pérégrinations de ce nomade, sa présence est toutefois attestée à Avignon et Nîmes en 1750, à Amsterdam en 1754, à Rennes en 1755, puis à Bruxelles en 1756, où il danse peut-être dans la troupe du Théâtre de la Monnaie dirigée par D'Hannetaire. On le voit à La Haye en 1761, puis il revient à Bruxelles en 1765 où sa fille Catherine-Ursule épouse le maître de ballet Billioni. Placide danse ensuite à Londres de 1766 à 1768, puis il dirige le théâtre de Gand cette dernière année. Revenu en France en 1770, Placide fait partie des Grands-Danseurs du Roi, dans la troupe de Nicolet, mais ne reste pas longtemps au même poste : il disparaît puis revient de temps à autre à Paris. Il est à nouveau signalé en Angleterre en 1781 où, raconte Mayeur de Saint-Paul, il commet l'impudence de danser sur la corde en tenant un drapeau aux armes de la France. Accueilli par des huées, il doit faire amende honorable et en est quitte pour quelques coups de bâton. Il revient s'établir à Paris jusqu'en 1788, puis s'embarque pour « les îles » : arrivée à Port-au-Prince, sa « Troupe des Grands Sauteurs et Danseurs du Roi » parcourt l'île de Saint-Domingue pendant trois ans. En 1791, Placide arrive en Amérique et, jusqu'en 1801, il dirige une troupe de danseurs de corde à Charleston (Caroline du Sud), tout en donnant des représentations à New York, Newport, Boston, Philadelphie, Providence, La Nouvelle-Orléans, etc. De retour à New York, il constitue une nouvelle troupe, avec laquelle il va donner des représentations régulières à Richmond (Virginie). Il meurt à New York, deux semaines après avoir inauguré une nouvelle salle : l'Olympic Theatre.
rdf:langString
Alexandre Placide, född 1750, död 1812, var en fransk skådespelare, dansare, akrobat och pantomimartist. Han debuterade på Nicolet Theatre 1770. Han var verksam i England 1780–1788, och därefter i Saint Domingue, där han drev ett sällskap som uppträdde med akrobatik, pantomim och lindans. Han flydde från den haitiska revolutionen till USA, där han en tid uppträdde med Old American Company i New York. Han var uppträdde under denna tid ofta tillsammans med sin kärlekspartner, ballerinan Suzanne Douvillier, som kallades Madame Placide. År 1794 engagerades han av John Sollée för att uppträda på Charleston French Theatre (även kallad City Theatre). Han gjorde succé, och engagerades 1795 av Thomas Wade West på Charleston Theatre. Han övergavs av Suzanne Douvillier 1796 och gifte sig då omedelbart med skådespelaren och sångerskan Charlotte Wrighten Placide (1776–1823). Paret fick barnen Caroline Placide, Henry Placide, Jane Placide, Eliza Placide och Tom Placide, som alla blev framgångsrika skådespelare i Sydstaterna. John Sollé fick år 1796 teatermonopol i Charleston, och när han gjorde konkurs 1799, köpte Placide hans monopol tillsammans med kollegorna Edward Jones och John Brown Williamson, och blev därmed ägare av stadens båda teatrar City Theatre och Charleston Theatre. Han antog den engelska formen av sitt namn, Alexander, och hade då sedan sitt äktenskap börjat spela engelskspråkig teater. Teatrarna formade Charleston Company, som också uppträdde i Savannah i Georgia (från 1801) och Richmond i Virginia (från 1804). Efter hans död övertogs teatrarna av änkan, som dock tvingades ge upp dem 1813.
xsd:nonNegativeInteger
1366